Trelleborg2000, v 1.0, 2008-09-16 Strategi för energieffektivisering för Trelleborgs kommun och dess bolag 2015-2020
Innehållsförteckning Inledning 4 Vision 5 Målsättningar och målstrukturer 6 Organisation 7 Energianvändning 9 Handlingsplan 9 Uppföljning 10 Bilaga 1 Målsättningar och målstrukturer 11 Bilaga 2 Energianvändning i Trelleborgs kommun 14
Bilaga 3. Handlingsplan 2015-2020 21 Bilaga 4. 29 Bilaga 5, Införande av ett energiledningssystem. 29 Bilaga 6, Gröna avtal 30
Inledning Åren 2011 2014 genomfördes ett strategiskt energieffektiviseringsarbete inom Trelleborgs kommun. Inom den ramen togs en Strategi för energieffektivisering fram som antogs något försenat i april 2013. Den tidigare strategin utgjorde en del av kommunens arbete inom ramen för det statliga stödet för energieffektivisering i kommuner och landsting som beviljades mellan 2010 och 2014. Situationen för energieffektivisering i kommunal verksamhet har förändrats sedan det ekonomiska stödet har upphört och en ny lag om energikartläggning, som även kan komma att omfatta offentlig verksamhet, har införts. Lagen om energikartläggning i stora företag trädde ikraft den 1 juni 2014 och är en del av implementeringen av Europeiska unionens energieffektiviseringsdirektiv. Den nya lagstiftningen ställer krav på att alla stora företag senast den 5 december 2015 ska göra en energikartläggning i enlighet med lagens krav. Energimyndigheten skriver förordningarna gällande lagen. I dagsläget föreligger det oklarheter kring om Trelleborgs kommun och dess bolag räknas som stort företag i lagens mening eller inte. Initialt behöver därför en utredning genomföras för att komma till klarhet med denna bedömning. Om man landar i en bedömning att man berörs av lagen sker ett genomförande i tre steg. Dessa för att säkerställa goda förutsättningar för att genomföra kartläggningen, och att den blir ett bra beslutsunderlag för energieffektiviserande åtgärder, 1. Det första steget innebär att företag senast den 5 december 2015 ska ha rapporterat om verksamheten omfattas av lagen och vilka delar av verksamheten som ska energikartläggas.
2. Därefter ska företagen i ett andra steg rapportera att de kontrakterat certifierad energikartläggare och att alla relevanta underlag för att planera och genomföra energikartläggningen har tagits fram. 3. När det är gjort ska företagen i ett tredje steg rapportera in själva energikartläggningen till Energimyndigheten. Även om man inte omfattas av lagen om energikartläggning så bör man i det fortsatt arbetet med strategisk energieffektivisering för Trelleborgs kommun ta hänsyn till och utgå från; Det strategiska arbetet som bedrivits 2011-2014. Behovet av att löpande arbeta vidare med energieffektivisering. Behovet av att anpassa sig till EU:s energieffektiviseringsdirektiv och lagstiftning och förordningar kopplade till detta. Att integrera även brukarna i det fortsatta energieffektiviseringsarbetet. Fortsatt god samverkan mellan Trelleborgs kommun och dess bolag som etablerats i arbetsgrupp och styrgrupp under det strategiska arbetet 2011-2014 Att löpande detaljerat följa upp arbetet och energianvändningen. Detta är utgångspunkterna för detta dokuments fortsatta skrivningar. Beskrivning med kommentarer av införandet av ett energiledningssystem beskrivs i bilaga 5. Vision
Målsättningar och målstrukturer större förståelse för energieffektiviseringens nytta och dess förutsättningar på alla nivåer inom kommunen och i dess bolag. Målet är även att en långsiktig energieffektivisering och därmed minska energianvändningens miljöpåverkan samt att åstadkomma minskande kostnader. 1. Åstadkomma en bättre redovisning och uppföljning när det gäller energianvändning och effektivitet 2. Starta processen med att få alla verksamheter och bolag inom kommunen delaktiga i effektivisering, redovisning och uppföljning 3. Delta i regionala utvecklingsprojekt och de nätverksträffar som finns inom energiområdet 4. Genomföra informationsinsatser och utbildning av beslutsfattare i kommunens administration och bolag. I bilaga 1 finns en utvecklad beskrivning av de olika mål på olika nivåer som man behöver förhålla sig till i det strategiska energieffektiviseringsarbetet.
Organisation
Energianvändning Total energianvändning 2014 Uppskattad kostnad 2014 Kommunala fastigheter 32,7 miljoner kwh 27,8 miljoner SEK Trelleborgshems fastigheter 29 miljoner kwh 22 miljoner SEK Trelleborgs hamns fastigheter 4,4 miljoner kwh 3,7 miljoner SEK Östersjöterminalen AB fastigheter 0,7 miljoner kwh 0,5 miljoner SEK Kommunens fordonsbränslen 3,1 miljoner kwh 4,0 miljoner SEK VA-verksamhet 7,6 miljoner kwh 7,4 miljoner SEK Gatubelysning 3,5 miljoner kwh 3,5 miljoner SEK Förnybar energi Uppvärmning Transporter El Andel förnybart bränsle 2013 55 % 10 % 100 % I bilaga 2 finns en utvecklad och detaljerad beskrivning av energianvändningen, som revideras årligen, och som redovisar det strategiska energieffektiviseringsarbetet. I uppföljningen ingår indikatorer så som exempelvis antal miljöbilar och övriga flyg- och tågresor. Handlingsplan I syfte att uppnå målen om ökad energieffektivitet och minskad klimatpåverkan i Trelleborgs kommun har en handlingsplan utarbetats för perioden 2015-2020. Åtgärderna är indelade i följande kategorier. 1. Övergripande åtgärder Som övergripande åtgärder ingår sådana insatser som ger effekt på energieffektiviseringsarbetet som helhet. Här ingår exempelvis samverkan med andra kommuner och aktörer inom energiområdet.
2. Åtgärder för effektiv energianvändning i byggnader Inom denna kategori ingår dels insatser för förbättrad insamling och hantering av energistatistik, utredningar och energikartläggningar av enskilda fastigheter och dels tekniska energieffektiviseringsåtgärder. 3. Åtgärder för effektiv energianvändning i fordon och transporter Kategorin innehåller åtgärder för förbättrad fordonshantering och bränslestatistik men även insatser för ökad användning förnybara drivmedel och för minskade transporter med bil. 4. Utbildnings och informationsåtgärder Informationsinsatser kring energieffektivisering är viktigt, både internt inom kommunorganisationen och externt. Energieffektiviseringsarbetet behöver även vara väl förankrat i kommunens ledning så väl politiskt som i tjänstemannaorganisationen. 5. Åtgärder inom upphandling Kommunen är en stor organisation som årligen omsätter många miljoner i olika inköp nödvändiga för de olika verksamheterna. Genom hänsyn till miljö- och energiprestanda vid dessa inköp kan stora miljömässiga vinster fås. 6. Åtgärder inom övrig energianvändning Kommunen har många olika verksamheter med stor energianvändning så som VAverksamhet och gatubelysning där det genom byte av teknik eller bättre användning av befintliga installationer finns stora energibesparingar att göra. I bilaga 3 finns en utvecklad beskrivning av handlingsplanen och åtgärder inom olika kategorierna. Åtgärderna är förklarade med en beskrivning av åtgärdens innehåll, tidplan, ansvarig för genomförande, förväntat resultat, vilken uppföljning och redovisning som skall genomföras samt uppskattade kostnader för genomförandet. Uppföljning
Bilaga 1 Målsättningar och målstrukturer I allt förändringsarbete är det nödvändigt att formulera mål för verksamheten. När det gäller energieffektivisering finns det många olika målsättningar att förhålla sig till på olika nivåer, från globala till lokala och vidare ner på bolags- och fastighetsnivå. För att mål ska fungera väl bör de vara precisa, mätbara, möjliga att jobba emot och motiverande på de olika nivåerna. Man kan inte bara kopiera ett EU-mål och sätta samma typ av mål för exempelvis ett bostadsbolag. Nedan listas de viktigaste målen för energieffektivisering på olika nivåer. Förenta nationernas klimatkonvention UNFCCC trädde i kraft 1994. Klimatkonventionen är ett internationellt miljöfördrag som antogs på Rio-konferensen i Brasilien 1992 och trädde i kraft 1994. Syftet är att "stabilisera halterna av växthusgaser i atmosfären på en nivå som förhindrar att mänsklig verksamhet påverkar klimatsystemet på ett farligt sätt". Klimatkonventionen ligger till grund för det lagligt bindande Kyotoprotokollet som trädde i kraft den 16 februari 2005. Överenskommelsen har som mål att de årliga globala utsläppen av växthusgaser ska minska med minst 5,2 procent från året 1990 till perioden 2008-2012. Kyotoprotokollet ska omförhandlas i UNFCCC:s klimatkonferens i Paris 2015. Svensk energi- och klimatpolitik påverkas i allt större utsträckning av beslut på EU-nivå. Ekologisk hållbarhet, konkurrenskraft och försörjningstrygghet är ledord som används. Förnybarhetsdirektivet, handelsdirektivet och energieffektiviseringsdirektivet är exempel på direktiv som påverkar Sveriges politik. Energieffektiviseringsdirektivet trädde i kraft i december 2012 och nya beslut kom till 2014. Kommissionens uppskattningar visar att EU endast kommer att nå upp till hälften av EU:s 2020- mål med befintliga styrmedel. Det nya direktivet ställer hårdare krav på energieffektivisering. Den europeiska energipolitikens mål i korthet: 20 % minskade utsläpp av CO2, 20 % förnybar energi; 20 % energieffektivisering; för hela EU. Bindande kraven på Sverige blev 17 %, 49 %, samt 20 %. Basår är 1990 och målår är 2020, mätmetodiken för framförallt effektiviseringsmålet är oklar. Den svenska energipolitiken ska enligt regeringen bygga på samma grundpelare som energisamarbetet i EU. Under år 2009 beslutade riksdagen om en ny klimat- och energipolitik utifrån regeringens propositioner 2008/09:162 och 2008/09:163. Propositionerna går under det gemensamma namnet En sammanhållen klimat- och energipolitik. Den nya klimat- och energipolitiken innebär att ett antal mål och strategier satts upp. Andelen förnybar energi år 2020 ska uppgå till minst 50 % av den totala energianvändningen. Detta är i linje med EGdirektivet 2009/28/EG. Den långsiktiga ambitionen är en svensk fordonsflotta som är oberoende av fossila bränslen år 2030. Riksdagen har även tagit ett beslut om ett effektiviseringsmål, med sektorövergripande mål om 20 % minskad energiintensitet mellan åren 2008 2020. Visionen för år 2050 är att Sverige inte har några nettoutsläpp av växthusgaser i atmosfären.
Länsstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att samordna det regionala arbetet för att uppnå de svenska 16 miljökvalitetsmålen som regional miljömyndighet. Länsstyrelsen arbetar tillsammans med kommuner, näringsliv, frivilliga organisationer och andra aktörer för att se till att miljökvalitetsmålen och delmålen får genomslag. För strategisk energieffektivisering är målen; 1: Begränsad klimatpåverkan, 2: Frisk luft, 3: Bara naturlig försurning och 15: God bebyggd miljö, relevanta. Den 18 november 2009 beslutade Länsstyrelsen om följande delmål för Skåne: Utsläpp av växthusgaser: Utsläppen av växthusgaser i Skåne ska år 2020 vara minst 30 procent lägre än 1990. Målet gäller verksamheter som inte omfattas av systemet för handel med utsläppsrätter. Utsläppen ska räknas som koldioxidekvivalenter och omfatta de växthusgaser som ingår i EU:s klimatbeslut. Upptag och utsläpp till och från skogsbruk eller annan markanvändning ingår inte i målet. Effektivare energianvändning: Energianvändningen i Skåne ska år 2020 vara 10 % lägre än genomsnittet för åren 2001-2005. Målet avser slutlig energianvändning. Förnybar el: Produktionen av förnybar el i Skåne ska år 2020 vara 6 terawattimmar högre än år 2002. Biogas: Biogasproduktionen i Skåne ska vara 3 terawattimmar år 2020. Transporter: Utsläppen av växthusgaser från transporter i Skåne ska år 2015 vara 10 % lägre än år 2007. Alla ovanstående mål från Förenta nationerna, via EU till nationella och regionala mål kan för Trelleborg kommuns verksamhet sammanfattas till: att man skyndsamt bör avveckla all användning av fossila bränslen, att man effektiviserar all energianvändning större förståelse för energieffektiviseringens nytta och dess förutsättningar på alla nivåer inom kommunen och i dess bolag. Målet är även att en långsiktig energieffektivisering och därmed minska energianvändningens miljöpåverkan samt att åstadkomma minskande kostnader. 1. Åstadkomma en bättre redovisning och uppföljning när det gäller energianvändning och effektivitet 2. Starta processen med att få alla verksamheter och bolag inom kommunen delaktiga i effektivisering, redovisning och uppföljning 3. Delta i regionala utvecklingsprojekt och de nätverksträffar som finns inom energiområdet 4. Genomföra informationsinsatser och utbildning av beslutsfattare i kommunens administration och bolag. 1. År 2020 skall ingen av de kommunala fastigheterna och dess bolag ha en uppvärmning (inklusive tappvatten) som baseras på fossila bränslen (inklusive eventuella behov vid effekttoppar).
2. År 2020 ska minst 50 % av det bränsle/drivmedel som används i kommunens tjänstebilar/leasingbilar utgöras av förnybara bränslen (exempelvis etanol eller biogas) eller el (elhybrid). 3. För Serviceförvaltningens byggnader är målet att för 90 % av fastighetsbeståndet nå en genomsnittlig energianvändning per ytenhet på: 160 kwh/m2 Atemp, fram till år 2020. Uppföljning Skåneinitiativet, Startår 2010 2011 2012 2013 Målnivå (kwh/m 2 Atemp, år) 2007 2016 Genomsnitt ansluta företag* 156 148 143 140-125 AB Trelleborgshem 169,4 159,0 152,6 158,6 147,9 135,5 För Trelleborgs kommun finns en antagen policy för inköp av fordon (TN 2008/0509/301) som föreskriver att kommunen enbart ska köpa in miljöbilar. Vid val av fordon skall fordon som drivs med fordonsgas eller el prioriteras.
[kwh /m2 Atemp] normalårskorrigerad Bilaga 2 Energianvändning i Trelleborgs kommun Det har sedan 2011 genomförts årlig uppföljning av energianvändning i kommunen och de kommunala bolagen Trelleborgshem, Trelleborgs Hamn och Östersjöterminalen. Här nedan presenteras läget för energianvändningen och utvecklingen 2009-2013 för Trelleborgs kommunorganisation och de tre kommunala bolagen. Det som innefattas är köpt eller använd energi inom ägda och hyrda byggnader, ägda och leasade fordon, arbetsmaskiner och köpta rese- och transporttjänster samt energianvändning inom VA-verksamhet och gatubelysning. I uppföljningen ingår indikatorer så som exempelvis antal miljöbilar och övriga flyg- och tågresor. Trelleborgs kommun anslöt sig under 2013 till utmaningen 100 % fossilbränslefritt Skåne 2020 vilken också följs upp årligen. För mer detaljerad energistatistik och uppföljning av åtgärdsstatus hänvisas till den senaste uppföljningsrapporten för energieffektiviseringsstrategin som finns att hämta på kommunens hemsida. 300 Energianvändning serviceförvaltningen 2009-2013 [kwh/m 2 A temp ] 250 200 150 100 50 0 Målnivå [kwh/m2 Atemp] El övrig [kwh/m2 Atemp] Elvärme [kwh/m2 Atemp] Fjärrvärme [kwh/m2 Atemp] Naturgas [kwh/m2 Atemp] Olja [kwh/m2 Atemp] 2009 2010 2011 2012 2013 2014
[kwh/m2 BTA] ej normalårskorrigerade [kwh /m2 Atemp] normalårskorrigerad 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 Energianvändning Trelleborgshem 2007-2013 [kwh/m 2 A temp ] 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2016 Målnivå 2016 Fastighetsel i kwh / år Elvärme, kwh / år Fjärrvärme kwh / år 160 Energianvändning Trelleborgs Hamn 2009-2013 [kwh/m2 BTA] 140 120 100 80 60 40 Fjärrvärme (kwh/m2) El (kwh/m2) Naturgas (kwh/m2) 20 0 2009 2010 2011 2012 2013
2009 2010 2011 2012 2013 Olja [kwh] 235 088 Gas [kwh] 581 061 399 246 175 809 214 854 150 169 Fjärrvärme [kwh] 0 71 634 597 018 547 625 501 756 El övrig [kwh] 264 073 240 770 247 939 119 865 118 707 Summa energi [kwh] 1 080 222 711 650 1 020 766 882 344 770 632 Energi per yta [kwh/m 2 BRA] 247,7 163,2 234,1 202,3 176,7 Transporter utgör en relativt liten del av Trelleborg kommuns totala energianvändning men eftersom fordonsparken i dagsläget till stor del drivs av fossila bränslen utgör den en betydande del av kommunens klimatpåverkande utsläpp. Kommunen arbetar för mer miljövänliga transporter genom att försöka minska transporter med bil och flyg samt arbeta för ökad användning av förnybara drivmedel. Drivmedel 2012 2013 Bensin [Liter] 112 000 101 822 Diesel/Ecopar [Liter] 151 000 173 856 Etanol [Liter] 19 000 18 381 Fordonsgas [Nm 3 ] 21 876 18 880 Lätta fordon totalt Miljöbilar* Miljöbilar** E85 Fordonsgas Elhybrid Elbilar 2010 204 65-17 36 1 2011 219 79-16 36 2
2012 219 85-13 34 3 2013 225 89 10 14 28 3 2 Körsträckor [kilometer] 2009 2010 2011 2012 2013 Kommunledningsförvaltningen 18 497 25 946 27 647 18 964 19 050 Räddningstjänsten 21 085 22 062 21 085 30 396 26 866 Samhällsbyggnadsförvaltningen 16 931 6 937 8 453 7 735 7 279 Serviceförvaltningen 12 673 16 208 22 200 25 052 26 474 Tekniska förvaltningen 86 932 87 461 87 020 59 571 42 750 Fritidsförvaltningen 3 018 7 405 8 873 6 674 11 865 Kulturförvaltningen 14 253 14 555 22 149 19 144 18 309 Arbetsmarknadsförvaltningen 0 0 4 163 11 286 12 531 Bildningsförvaltningen 210 586 266 741 242 127 221 342 207 737 Socialförvaltningen 186 161 170 979 187 927 175 101 178 385 Övriga (inkl. förtroendevalda) 394 209 414 741 412 330 440 388 427 236 Totalt 964 346 1 033 035 1 043 973 1 015 652 978 482 Tåg- och flygresor 2012-2013 2012 2013 Flygresor [km] 459 721 582 772 Flygresor CO2-utsläpp [kg] 126 799 165 308 Flygresor kostnad [kr] 1 014 454 915 655 Tågresor [km] 321 739 289 928 Tågresor CO2-utsläpp [kg] 2,9 0,006 Tågresor kostnad [kr] 333 241 275 350 Fordon och transporter 2011 2012 2013
Bensin [liter] 2 450 2 123 2 510 Diesel [liter] 960 865 1 862 El [kwh] - 151 1 202 Körsträcka [km] 35 611 40 793 50 476 Diesel [liter] 2010 491 688 2011 438 541 2012 359 540 2013 351 873 2009 2010 2011 2012 2013 El [kwh] 6 273 569 6 434 053 6 324 483 6 039 789 5 971 699 Olja [kwh] 215 634 247 008 246 510 186 750 178 782 Fjärrvärme [kwh] 226 506 236 714 216 514 214 581 1 423 000 Totalt [kwh] 6 715 709 6 917 775 6 787 507 6 441 120 7 573 481 Gatubelysning El [kwh] 2011 3 535 057 2012 3 578 849 2013 2 428 139
Ingen fossil energianvändning i byggnader Inget fossilt bränsle i transporter Ingen användning av fossil el Uppvärmning - andel fossil energianvändning i byggnader (exklusive el) 40% 60% Fossilbränslefritt Fossilt Elanvändning 100% Fossilbränslefritt Fossilt
Andel fossilfritt fordonsbränsle köpta bränslen till personbilar och lätta lastbilar 10% Fossilbränslefritt Fossilt 90% [kwh] 30 000 000 Fossilbränslefri energianvändning 25 000 000 20 000 000 15 000 000 10 000 000 5 000 000 0 El 100% fossilbränslefritt Uppvärmning 59,9% fossilbränslefritt Transporter 10,2% fossilbränslefritt
Bilaga 3. Handlingsplan 2015-2020 I syfte att uppnå målen om ökad energieffektivitet och minskad klimatpåverkan i Trelleborg kommun har en handlingsplan för arbetet utarbetats för perioden 2015-2020. Åtgärder är indelade i följande kategorier. 1. Övergripande åtgärder 2. Åtgärder för effektiv energianvändning i byggnader 3. Åtgärder för effektiv energianvändning i fordon och transporter 4. Utbildnings och informationsåtgärder 5. Åtgärder inom upphandling 6. Åtgärder inom övrig energianvändning Åtgärderna är förklarade med en beskrivning av åtgärdens innehåll, tidplan, ansvarig för genomförande, förväntat resultat, vilken uppföljning och redovisning som skall genomföras samt uppskattade kostnader för genomförandet. Åtgärderna beskrivs i tabellform på nästa sida. Kommunikation av energieffektiviseringsarbetet Det strategiska arbetet med att göra Trelleborg kommuns och de kommunala bolagens verksamheter mer energieffektiva och resultaten av detta arbete kommer att spridas i kommunorganisation bl.a. genom: spridningen av strategidokumentet med dess bilagor i kommunorganisation samt genom de informations- och utbildningsåtgärder som utgör en del av handlingsplanen. Att kommunicera kommunens strategiska arbete för energieffektivisering inom organisationen och bolagen är positivt både för att lyfta frågan om energieffektiviseringens beteenderelaterade sidor och för att fånga idéer och engagemang som finns ute i organisation och bolag. När det gäller informationsarbetet är samverkan mellan kommunen och bolagen en modell som bör eftersträvas. Information om energieffektiviseringsarbetet bör få en självklar plats i kommunens allmänna utåtriktade information på hemsida m.m. samt i bolagens årsredovisningar.
Åtgärder 2015-2020 1. Övergripande åtgärder Nr Åtgärdsnamn Beskrivning Tidplan 1.1 Samverkan Att i tillämpliga delar av arbetet samverka 2015- med andra kommuner och/eller 2020 organisationer för att utbyta erfarenheter, lära av varandras styrkor och jämföra arbetssätt och resultat i arbetet med energieffektivisering. Trelleborgs kommun ska: Delta i de nätverksträffar och kommunövergripande samarbetsprojekt som anordnas i Skåne kring frågor om energieffektivisering. Samverkansarbetet med klimatstrategi och delat ansvar, service-, samhällsbyggnads-, kommunlednings- och tekniska förvaltningen. Ansvarig för genomförande Projektledare/Pr ojektgrupp Förväntat resultat Uppföljning/redovisning Förväntad kostnad Kunskapsutbyte och synergieffekter av aktiva samarbeten. Deltagande i nätverksträffar, kommunövergripande samarbetsprojekt, eller liknande. Antal (och beskrivning av de) samverkansformer som kommunen är aktiv inom. 1.2 Information till beslutsfattare 1.3 Uppfyllande av lagen om energikartläggning Att informera och utbilda beslutsfattare inom den kommunala administrationen och kommunala bolag inom energieffektivisering Lagen om energikartläggning i stora företag trädde ikraft 2014. Den nya lagen ställer krav på att alla stora företag och däribland kommuner ska göra en energikartläggning i enlighet med lagens krav senast den 5 december 2015. 2015-2020 Projektledare/Pr ojektgrupp 2015 Projektledare samt respektive ingående fastighetsorganis ation. Ökad medvetenhet om energieffektivisering samt kring kommunens pågående arbete inom området. Skapa förutsättningar för uppfyllandet av lagen om energikartläggning. Redovisning av genomförda informationsinsatser/utbild ningar. Enligt bilagor. Del 1. Skapa förhållningssätt till uppfyllandet av lagen om energikartläggning. Del 2. Succesivt införa ett enkelt energilednings-system för genomförandet av energikartläggning i enlighet med lagen.
2. Åtgärder för effektiv energianvändning i byggnader Nr Åtgärdsnamn Beskrivning Tidplan 2.1 Energiuppföljning byggnader Åstadkomma en bättre uppföljning av energianvändning i kommunens och de kommunala bolagens byggnader, med en detaljering som tillåter att visa den specifika energianvändningen för varje byggnad månadsvis. Det kan exempelvis innebära att Upphandla ny statistikprogramvara samt moduler för automatisk avläsning. Upphandling eller genom befintliga avtal få en automatiserad avläsning av gas, el, fjärrvärme och vatten. Med extern konsult ta fram rutiner för avläsning, inrapportering och uppföljning. Ansvarig för genomförande 2015 Serviceförvaltnin gen, Trelleborgshem, Trelleborgs Hamn AB och Östersjöterminal en AB Förväntat resultat Uppföljning/redovisning Förväntad kostnad Bättre uppföljning av energianvändningen i byggnaderna. Identifiering av vilka byggnader som har högst specifik energianvändning samt högre medvetenhet kring förändringar i byggnaderna över tid. Plan för att åstadkomma redovisning av specifik energianvändning per byggnad årsvis och månadsvis. 2.2 Fossilbränslefri uppvärmning Utreda möjligheten att frångå användningen av fossila bränslen för uppvärmning i kommunala byggnader till förmån för uppvärmning med förnybara energikällor. För att uppnå utmaningen 100 % fossilbränslefri kommun 2020 bör: Utredning hur Trelleborgs kommun med bolag kan uppnå fossilfri uppvärmning till 2020. 2015 Serviceförvaltnin gen, AB Trelleborgshem, Trelleborgs Hamn AB och Östersjöterminal en AB Minskad miljöpåverkan från uppvärmning samt ökad energieffektivitet i kommunala byggnader. Färre oljepannor. Marknad för grön gas utvecklas i samverkan med leverantörerna. Redovisningen av tidplan för utfasning av fossila bränslen i de byggnader som i dagsläget värms med fossila bränslen samt uppföljning av genomförda konverteringar. 2.3 Tekniska effektiviseringsåtg ärder Utnyttja energibesiktningar av de kommunala byggnaderna för att identifiera och genomföra tekniska energieffektiviserings-åtgärder. Besiktningarna bör genomföras i en prioritetsordning där byggnader med högst specifik och faktisk energianvändning utförs först. 2015-2020 Serviceförvaltnin gen, AB Trelleborgshem, Trelleborgs Hamn AB och Östersjöterminal en AB Identifiering av energieffektiviseringsåt gärder som kan minska energianvändningen och ge lönsamhet enligt LCCberäkning. Resultat av energibesiktigningar samt utvärdering av specifik energianvändning före och efter åtgärd, samt övriga erfarenheter från energibesiktningar och genomförda åtgärder. (kwh)
2.4 Utbildning av driftpersonal Genomföra utbildning för personalen som ansvarar för driften av de kommunala byggnaderna. 2015-2020 Serviceförvaltnin gen, AB Trelleborgshem, Trelleborgs Hamn AB och Östersjöterminal en AB Bättre drift av byggnaderna och förbättrad arbetsmiljö för personalen. Utvärdering efter genomförda utbildningsinsatser, samt eventuella följdeffekter i form av identifierade energibesparingar. 2.7 Belysningsåtgärde r Genomföra inventeringar av befintlig belysning och utbyte av armaturer och ljuskällor samt installation av bättre styrning. 2015-2020 Serviceförvaltnin gen, AB Trelleborgshem, Trelleborgs Hamn AB och Östersjöterminal en AB Sänkt elanvändning och bättre funktion av belysning, samt sänkta elkostnader. Redovisning av elanvändning före och efter genomförda åtgärder. (kwh) 2.8 IT-åtgärder Genomföra mätning och kartläggning av elanvändningen i IT-utrustning, datorer, skärmar, skrivare, fax m.m., på t.ex. ett våningsplan med kontor. Analys av resultatet från mätningen används sedan för att identifiera och genomföra åtgärder (både tekniska åtgärder, och beteendeförändringar). 2016 Serviceförvaltnin gen ITavdelningen Höjd medvetenhet om energianvändning i ITutrustning, samt i förlängningen sänkt energianvändning. Redovisning av resultat av kartläggning/mätning. Uppföljning och redovisning av resultat av genomförda åtgärder i minskad elanvändning (kwh) samt andra effekter. 2.9 Solcellsutredning på kommunens och bolagens fastigheter. Utreda förutsättningarna och nyttan med att använda solceller på de ytor som byggnaderna utgör 2.10 Gröna hyresavtal Avtal och brukarsamverkan för energisparincitament Utreda och ta fram "gröna avtal", internt och externt. 2017 Serviceförvaltnin gen, AB Trelleborgshem, Trelleborgs Hamn AB och Östersjöterminal en AB 2016 Serviceförvaltnin gen. 2.11 Utredning om ökad biogasanvändning i den kommunala Jordbergaverkets biogas för våra verksamheter? 2016 Kommunstyrelse n
verksamheten 2.12 Riktlinjer för användande av värme- /kylaggregat. 2015 Serviceförvaltnin gen samt respektive bolag. Minskad eller ingen användning. Kontroll 3. Åtgärder för effektiv energianvändning i fordon och transporter Nr Åtgärdsnamn och Beskrivning Tidplan 3.1 Samordnad fordonshantering Arbeta för att uppnå en bättre och mer samordnad uppföljning av de kommunala fordonens bränsleförbrukning och körda kilometer, med en detaljering som tillåter att visa antal körda kilometer och bränsleförbrukning och per fordon, årsvis. Ansvarig för genomförande 2016 Serviceförvaltnin gen, (Förråd- och transportavdelni ngen) AB Trelleborgshem, Trelleborgs Hamn AB och Östersjöterminal en AB Förväntat resultat Uppföljning/redovisning Förväntad kostnad Bättre uppföljning av vilka fordon som finns, samt körsträckor och bränsleförbrukning. Bolag och förvaltningar sköter sina fordon var för sig och en årlig gemensam sammanställning genomförs. Redovisning av körsträckor och bränsleförbrukning per fordon, årsvis. Övriga effekter i form av eventuella identifierade effektiviseringsåtgärder. 3.2 Rese- och mötespolicy Upprätta (och/eller förbättra) en reseoch mötespolicy för kommunen (och de kommunala bolagen), i syfte att minska energianvändning och negativ miljöpåverkan från resor, samt att i möjlig mån ersätta eller komplettera fysiska möten med telefon-/videomöten. Därefter arbeta för ett brett genomförande av policyn. Utredning förutsättningar för digitala möten och arbetsytor, internt och externt. Därefter implementering. 2015 Kommunstyrelse n Minskad miljöpåverkan och minskade kostnader för resor och möten. Redovisning av antagen policy samt uppföljning av hur den förankras och efterlevs i hela kommunorganisationen. Antal telefon- och videomöten, samt förändrade resmönster.
3.3 Bilpool för tjänsteresor Inrätta en kommunal bilpool i syfte att ge fler personer och verksamheter tillgång till bil vid behov, men med ett mindre antal fordon. 3.4 Cykelpool Inrätta en kommunal cykelpool i syfte att ge personal möjlighet att utföra tjänsteärenden inom Trelleborgs centrala delar på ett miljövänligt sätt. 2015 Serviceförvaltnin gen 2016 Serviceförvaltnin gen Effektivare användning av kommunala fordon och därmed minskade kostnader. Minskad miljöpåverkan från transporter. Redovisning av den kommunala fordonsparkens sammansättning, samt användningsgrad av bilpoolen före och efter åtgärdens införande. 3.5 Kollektivtrafik för resor i tjänsten 3.6 Utbildning i sparsam körning Införa kollektivtrafikkort till låns för resor i tjänsten för anställda i kommunorganisationen. Genom ett mer sparsamt körsätt kan man åstadkomma både lägre bränsleförbrukning och kortare körtid. Utbildningsinsatsen bör riktas mot personal som i sitt dagliga arbete kör mycket bil. 2015 Kommunledning s-förvaltningen 2016-2020 4.1 Energi i skolan Informationsinsats riktad till lärare och skolelever om energianvändning, dess miljöpåverkan samt vilka beteenderelaterade och andra faktorer som påverkar energianvändningen. 4.2 Kommunikation och information till hyresgäster och verksamheter I de kommunala byggnaderna kommunicera uppgifter om aktuell energianvändning till byggnadernas hyresgäster/verksamheter. Informationen om byggnadens energianvändning bör utformas på ett lättförståeligt och informativt sätt och gärna kompletteras med energispartips 4. Utbildnings- och informationsåtgärder Nr Åtgärdsnamn Beskrivning Tidplan 2015-2020 2015-2020 Trelleborgs Hamn AB Ansvarig för genomförande Serviceförvaltnin gen i samverkan med arbetsgruppen och kommunens energi- och klimatrådgivning Serviceförvaltnin gen, AB Trelleborgshem, Trelleborgs Hamn AB och Östersjöterminal en AB. Minskad bilkörning inom vid resor i tjänsten inom Skåne. Minskad bränsleförbrukning samt kortare restider. Redovisning av antal resor i tjänsten med kollektivtrafik, samt bedömningar av minskningar i bilkörning, samt därav sänkta koldioxidutsläpp. Redovisning av genomförda utbildningar samt uppföljning av bränsleförbrukning före och efter genomförd åtgärd. Förväntat resultat Uppföljning/redovisning Förväntad kostnad Höjd kunskapsnivå hos lärare och elever om energieffektivisering och miljöpåverkan från energianvändning. Bättre ömsesidig förståelse mellan fastighetsägare och hyresgäst. Bättre kunskap hos hyresgäster om byggnadernas energianvändning och den egna möjligheten att påverka. Redovisning av utvärdering av genomförd insats. Redovisning av genomförda informationsinsatser, samt eventuell utvärdering och andra noterade följdeffekter.
4.3 Utbildning och informationsinsats er för kommunens personal Regelbunden fortbildning av nyckelpersoner och vidareutbildning och information till all personal om hur energiarbetet går. 5. Åtgärder inom inköp och upphandling Nr Åtgärdsnamn Beskrivning Tidplan 5.1 Inköp av fordon Att vid inköp av nya fordon välja fordon med hög energieffektivitet och låg miljöpåverkan. I Trelleborg är gasfordon ett utmärkt alternativ som bör prioriteras. Detta arbete stärks av en kommunens policy för inköp av fordon. 5.2 LCC vid inköp Använda livscykelkostnadskalkyler (LCC-kalkyl) i inköps- och upphandlingsprocesser som en metod att välja det bästa alternativet ur energieffektiviseringssynpunkt. Åtgärden gynnas av deltagande i MILOU 2. 5.4 Entreprenadupphandling Arbeta med kriterier för energieffektivitet vid entreprenadupphandling. 6.1 Gatubelysning Arbeta med utbyte av ljuskällor, och/eller armaturer, bättre styrning (tidsstyrning, dimning, m.m.) för att åstadkomma lägre energianvändning i gatubelysning. 2016 Projektledare/Pr ojektgrupp Ansvarig för genomförande 2015 SF Upphandlingsav delningen och Tekniska förvaltningen 2016 SF Upphandlingsav delningen, AB Trelleborgshem och Trelleborgs Hamn AB. 2016 SF Upphandlingsav delningen och Tekniska förvaltningen, AB Trelleborgshem, Trelleborgs Hamn AB och Östersjöterminal en AB 6. Åtgärder inom övrig energianvändning Nr Åtgärdsnamn Beskrivning Tidplan 2015-2020 Ansvarig för genomförande Tekniska förvaltningen och Trelleborgs Hamn AB Ökad medvetenhet om energieffektivisering samt kring kommunens pågående arbete inom området. Redovisning av genomförda informationsinsatser/utbild ningar. Förväntat resultat Uppföljning/redovisning Förväntad kostnad Minskad miljöpåverkan samt minskade kostnader för de kommunala fordonen. Minskad miljöpåverkan och minskade kostnader under inköpta produkters (och tjänsters) livslängd. Ökad medvetenhet hos kommunen som upphandlare samt hos anbudsgivare/leverantö rer av tjänster till kommunen samt bättre energieffektivitet vid upphandlade entreprenader. Redovisning av LCCkalkyler inför inköp av nya fordon samt redovisning av fordonsparken energi- och miljöprestanda. Redovisning av LCCkalkyler och val vid upphandling Redovisning av uppsatta kriterier för energieffektivitet vid upphandlade entreprenader, samt om möjligt uppföljning av energianvändning vid utförd entreprenad. Förväntat resultat Uppföljning/redovisning Förväntad kostnad Sänkt energianvändning och sänkta kostnader för gatubelysning. Redovisning av kostnader, samt energianvändning före och efter genomförda åtgärder.
6.2 VA-Verksamhet Genomföra tekniska energieffektiviseringsåtgärder såsom varvtalsstyrning och/eller utbyte av pumpar m.m. 2015-2020 Tekniska förvaltningen, VA-avdelningen Sänkt energianvändning i VA-verksamheten. Redovisning av energianvändning före och efter genomförda åtgärder.
Bilaga 4. Bilaga 5, Införande av ett energiledningssystem.
Bilaga 6, Gröna avtal