Tidigare folkhälsoarbete i kommunen
Några exempel Blomman pengar Urbanprojekt Storstadssatsningar Välfärd för alla Områdesprogrammet
Förståelsen för Malmö Migration Antal 310 000 300 000 290 000 280 000 270 000 260 000 250 000 240 000 230 000 500 000 har bott i Malmö > 1 år 23% Globalisering Urbanisering 220 000 1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 Källa: SCB, City of Malmö, Salonen 2012, Abrahamsson 2012, Stigendal 2012 År
Samtidigt i omvärlden
Vad orsakar ojämlikhet i hälsa? Strukturella bestämningsfaktorer för hälsa och vardagslivets villkor är orsak till en stor del av ojämlikheten i hälsa mellan länder, inom länder och inom städer. Vi anser att det är etiskt tvingande att utjämna ojämlikheten i hälsa. Social orättvisa dödar människor i stor skala. Commission on Social Determinants of Health, WHO 2008
Kommissionen 14 kommissionärer Ordförande, huvudsekreterare Senior advisers -Bred konsultation -Folkhälsorådet, beredande
Direktiv Beslut i kommunstyrelsen november 2010 Politisk oberoende kommission Utarbeta vetenskapligt underbyggda förslag till strategier för hur man kan minska ojämlikhet i hälsa i Malmö Utgående från sociala bestämningsfaktorer Vad är påverkbart, av vem och hur? Mål, effektiva strategier, uppföljning Ansvarsfördelning, styrning, organisation Ekonomiska konsekvenser och effekter av insatser Prioritet; barn och ungas uppväxtvillkor, sociala och ekonomiska förutsättningar demokrati och delaktighet Delrapport och slutrapport
Den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella välfärd skall vara grundläggande mål för den offentliga verksamheten. Det skall särskilt åligga det allmänna att trygga rätten till hälsa, arbete, bostad och utbildning [ ] Det allmänna skall främja en hållbar utveckling som leder till en god miljö för nuvarande och kommande generationer.
1 kap1 : Denna lag innehåller bestämmelser om planläggning av mark och vatten och om byggande. Bestämmelserna syftar till att med beaktande av den enskilda människans frihet främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnads- förhållanden och en god och långsiktigt hållbar livs- miljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer.
1 Samhällets socialtjänst skall på demokratins och solidaritetens grund främja människornas ekonomiska och sociala trygghet, - jämlikhet i levnadsvillkor, - aktiva deltagande i samhällslivet. 3 kap 1 : Till socialnämndens uppgifter hör att medverka i samhällsplaneringen och i samarbete med andra samhällsorgan, organisationer, föreningar och enskilda främja goda miljöer i kommunen
Exempel på lagrum och portalparagrafer samt propositioner som ger mandat i arbetet med hållbarhet, rättvisa, jämlikhet, jämställdhet och likvärdighet. Regeringsformen: Det allmänna skall främja en hållbar utveckling som leder till en god miljö för nuvarande och kommande generationer Proposition 1997/98:165 (storstadspropositionen): Målet för storstadspolitiken: att bryta den sociala, etniska och diskriminerande segregationen i storstadsregionerna och att verka för jämlikhet och jämställda levnadsvillkor för storstädernas invånare. Plan- och bygglagen: Bestämmelserna syftar till att med beaktande av den enskilda människans frihet främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer. Socialtjänstlagen: Samhällets socialtjänst skall på demokratins och solidaritetens grund främja människornas ekonomiska och sociala trygghet, - jämlikhet i levnadsvillkor, - aktivt deltagande i samhällslivet. Hälso- och sjukvårdslagen: Målet för hälso- och sjukvårdslagen är en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Vården skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Skollagen: Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor. Högskolelagen: Högskolorna skall i sin verksamhet främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö, ekonomisk och social välfärd och rättvisa. Diskrimineringslagen: Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter... Miljöbalken: Bestämmelserna i denna balk syftar till att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. EU s Lissabonfördrag: Som har inspirerats av Europas kulturella, religiösa och humanistiska arv, ur vilken de universella värden har utvecklats som utgörs av människans okränkbarhet och oförytterliga rättigheter liksom frihet, demokrati, jämlikhet och rättsstaten. EU fördraget: Unionen ska bygga på värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna, inklusive rättigheter för personer som tillhör minoriteter. Dessa värden ska vara gemensamma för medlemsstaterna i ett samhälle som kännetecknas av mångfald, icke-diskriminering, tolerans, rättvisa, solidaritet och principen om jämställdhet mellan kvinnor och män.
TIPS! Prenumerera på nyhetsbrevet Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö www.malmo.se/socialhallbarhet