Högskolepedagogisk utbildning Modul 3 - perspektivkurs Projekt på K3 med kultur producenter Hösten 2005 Malmö, den 15 maj 2005 José Luiz Barbosa Kultur Produktion Konst, Kultur och Kommunikation (K3) Malmö högskola telefon: 0708-95 61 95 e.-post: jose.barbosa@k3.mah.se
Bakgrund Jag är gästlärare och föreläser i ämnena ekonomistyrning, organisation och ledarskap på påbyggnadsprogrammet Kultur Produktion och ämnena projektekonomi och projektledarskap på grundutbildningen Scen & Teaterteknologi på K3. Utanför Malmö högskolas väggar jobbar jag med frågor rörande organisationsförändringar. Jag ser mig däremot inte som lärare utan beskriver mig själv som reseledare, där min roll är att guida studenterna genom ett landskap som består av hårda och mjuka värden. Mina kurser ska bidra till att forma reflekterande studenter som i förlängningen utvecklas till reflekterande praktiker. Kurserna ska även erbjuda möjlighet för studenterna att skaffa ett brett synsätt inom områdena ekonomistyrning, organisation och ledarskap genom att få dem att konfronteras med teorier utifrån olika perspektiv. De ska sedan kritiskt granska dessa för att kunna använda de pragmatiskt i sitt yrkesutförande. Med tanke på det jag beskriver ovan och påståendet att: Det finns andra former av kunskap som är betydelsefulla för att man skall bli både en ansvartagande och aktiv medborgare och god yrkesutövare, detta hör till vad vi kallar för medborgerlig bildning 1 vill jag undersöka en tanke och en frågeställning. Tanken är, som presenterades av Olausson och Stoltz, om att en ansvartagande och aktiv medborgare inte enbart lär sig ett yrke med vissa färdigheter utan lär sig att reflektera över vilken roll det yrket spelar i samhället. Frågeställningen som Ingrid Elam, områdesprefekt för K3 på Malmö högskola, lägger fram i sin artikel 2 är att: frågan är inte vad bildningen ska rymma utan vad den ska användas till.. Jag menar att båda tanken och frågeställningen är av stor betydelse för mitt projekt. 1 Olausson, Lennart och Stoltz, Pauline: Medborgerlig bildning om reflekterande medborgare och deras bildning i häftet: Genus/Miljö/Migration och Etnicitet, Malmö Högskola, s. 9 2 Elam, Ingrid: Ingrid Elam om bilden av bildningen, Sydsvenskan, Kultur, den 25 mars 2005 2
Hon avslutar därefter sin artikel med några ord som är av stort värde när vi nu ska implementera Malmö högskolans perspektiv i vår utbildning, nämligen: Den humanistiska bildningen har alltså fortfarande något att ge, något annat än en lista. Den kan, om den används och inte bara redovisas, skapa sammanhang och samtalsrum, ge erfarenheter av och perspektiv på sådant som annars är svårt att nå kunskap om. Vision Att på ett naturligt sätt lyfta upp Malmö högskolas perspektiv i utbildningen Kultur Produktion på K3 genom att sätta fokus på medborgerlig bildning. Syfte Att utveckla förmåga att konkret integrera Malmö högskolas perspektiv i Malmö Högskolas verksamhet. Möjligheter Att arbeta med begreppet bildning i perspektiv medborgare bildning. Att arbeta med alla tre perspektiven. Att påverka studenterna att skaffa sig insikter om mer än ett perspektivområde. Att se till att alla tar del av allas reflektioner och att det kan leda till nya insikter. Att envolvera Kultur Produktions studenter på ett sätt så att de kan påverka hur integration ska ske i deras utbildning. Jag kommer att formulera mitt projekt och mina frågeställningar kring perspektivintegreringen utifrån utgångspunkterna ovan och kommer att utgå ifrån min kursplan. 3
Innehåll Jag kommer här att svara på frågan: Vad kan jag göra och varför? Frågan om hur perspektiven kan integreras min undervisning genom perspektiven medborgerlig bildning besvaras genom att jag låter de studenterna som går den första terminen, dvs. KP05, och läser ekonomi att ta del av detta projekt. Under den första terminen, i min kurs om ekonomistyrning, läser studenterna i vanliga fall boken Funky Business i syfte att scanna omvärlden genom författarnas ögon. Genom detta reflekterar de sedan över vad som sägs och vi för ett samtal kring hur de kan använda det i sitt framtida arbete som kultur producenter. Till hösten 2005 ska dessa studenter göra det igen men ändra innebörden genom att reflektera över vad författarna säger men lägga Malmö högskolas perspektiv som en lins. Därefter ska de tänka igenom hur det kan användas i sitt framtida yrke. Anledningen att jag vill göra det är, för det första att jag vill göra dessa nya studenter medvetna om Malmö högskolas perspektiv. För det andra vill jag koppla på frågan om att utbilda sig till Kultur Producent till tanken: att lära sig att reflektera över vilken roll det yrket spelar i samhället. Frågeställningar 1. Vilket/vilka av de Malmö högskolas perspektiv anser ni att få plats i de resonemanger som förs i Funky Business? 2. Vilket/vilka av de Malmö högskolas perspektiv anser ni att det är viktig för er i perspektivet medborgerlig bildning? 3. Vilket kulturellt projekt skulle ni vilja genomföra inom ramen för ett av dessa perspektiv som kan hjälpa andra att utveckla en av dessa två förmågor: 1. förmåga att kritiskt granska sig själv och sina egna traditioner 2. förmåga att kunna visa omsorg för varandra 3. förmåga att kunna tänka sig in i andra människors situation 4
Övningar Kultur Produktions studenter ska i grupp av 3-4 läsa de nämnda böckerna och komma både med reflektioner och med ett förslag till ett projekt. Detta kommer att redovisas både skriftligt och muntligt under ett halvdags seminarium. Litteratur 1. Ridderstråle, Jonas och Nordström, Kjell A., 1999, Funky Business, Stockholm: Book- House Publishing 2. Genus/Miljö/Migration och Etnicitet. Om konsten att arbeta med perspektiv. Malmö Högskola Genomförande Det kommer att ske i anslutningen till min kurs i ekonomi till Kultur Produktion 2005 under oktober månad. Den första terminens studenter ska redovisa i seminarieform om deras reflektion kring mina frågeställningar efter att ha läst båda böcker. Utöver det ska de komma med en idé till ett kulturellt projekt som de skulle vilja genomföra. 5