Institutnummer 23053 Organisationsnummer 586000-4539 Rapport om solvens- och finansiell ställning 2016
Innehåll Sammanfattning... 5 A. Verksamhet och resultat... 6 A.1 Verksamhet... 6 A.2 Försäkringsresultat... 9 A.3 Investeringsresultat... 11 A.4 Resultat från övriga verksamheter... 13 A.5 Övrig materiell information... 13 B. Företagsstyrningssystemet... 13 B.1 Allmän information om företagsstyrning... 13 B.1.1 Styrelse och ledning... 13 B.1.2 Centrala funktioner... 16 B.1.3 Ersättningar och pensioner... 17 B.1.4 Transaktioner med närstående... 17 B.2 Lämplighetskrav... 18 B.3 Riskhanteringssystem... 19 B.3.1 Riskhanteringssystem... 19 B.3.2 Egen risk- och solvensbedömning... 21 B.4 Internt kontrollsystem... 22 B.5 Internrevision... 24 B.6 Aktuariefunktionen... 24 B.7 Uppdragsavtal... 24 B.8 Övrig information om företagsstyrningssystemet...25 C. Riskprofil... 26 C.1 Försäkringsrisker... 26 C.1.1 Metoder för bedömning av risk... 27 C.1.2 Exponering av försäkringsrisk... 27 C1.3 Placeringa av tillgångar... 28 C.1.4 Koncentrationer av försäkringsrisk... 28 C.1.5 Riskreduceringstekniker... 28 C.1.6 Stresstester och känslighetsanalyser... 29 C.2 Marknadsrisk... 30 C.2.1 Ränterisk... 31 C.2.2 Aktiekursrisk... 31 C.2.3 Fastighetsrisk... 32 C.2.4 Spreadrisk... 32 [2]
C.2.5 Koncentrationsrisk... 32 C.2.6 Valutarisk... 33 C.2.7 Känslighetsanalys marknadsrisker... Fel! Bokmärket är inte definierat. C.3 Motpartsrisk... 33 C.4 Likviditetsrisk... 33 C.4.1 Förväntad vinst i framtida premier... 33 C.5 Operativ risk... 34 C.6 Övriga materiella risker... 34 C.6.1 Strategisk risk... 34 C.7 Övrig information... 35 D. Värdering i samband med solvensberäkning... 36 D.1 Tillgångar... 36 D.1.1 Immateriella tillgångar... 36 D.1.2 Placeringstillgångar... 37 D.1.2.1 Värderingsmetoder... 38 D.1.3 Lån... 40 D.1.4 Fordringar enligt återförsäkringsavtal... 40 D.1.5 Försäkringsfordringar och fordringar på förmedlare... 41 D.1.6 Återförsäkringsfordringar... 41 D.1.7 Övriga fordringar... 41 D.2 Information om försäkringstekniska avsättningar... 42 D.2.1 Osäkerhet vid värdering av FTA... 43 D.2.2 Skillnader i redovisningsprinciper... 43 D.2.3 Tillämpningar... 44 D.3 Övriga skulder... 44 D.3.1 Uppskjutna skatteskulder...45 D.3.2 Återförsäkringsskulder...45 D.4 Alternativa metoder för värdering...45 D.5 Övrigt om värdering... 46 E. Solvenssituation... 46 E.1 Kapitalbas... 46 E.2 Solvenskapitalkrav och minimikapitalkrav... 48 E.3 Användning av durationsbaserad aktierisk för beräkning av solvenskapitalkravet... 49 E.4 Skillnader mellan Standardformeln och tillämpade interna modeller Bolaget använder inte interna modeller... 49 E.5 Icke regelefterlevnad av minimikapitalkrav och solvenskapitalkrav... 49 [3]
Bilaga 1 S.02.01.01 Balansräkning Bilaga 2 S.05.01.02 Premier, ersättning och kostnader per affärsgren Bilaga 3 S.05.02.01 Premier, ersättningar och kostnader per land Bilaga 4 S.12.01.02 Försäkringstekniska avsättningar för livförsäkring och SLT sjukförsäkring Bilaga 5 S.17.01.02 Försäkringstekniska avsättningar, skadeförsäkring Bilaga 6 Bilaga 7 S.19.01.21 S.22.01.21 Skadeförsäkringsersättningar Effekterna av långsiktiga garantier och övergångsregler Bilaga 8 S.23.01.01 Kapitalbas Bilaga 9 S.25.01.21 Solvenskapitalkrav Bilaga 10 S.28.01.01 Minimikapitalkrav [4]
Sammanfattning Den nya harmoniserade EU-omfattande regelverket för försäkringsbolag, Solvens 2, trädde i kraft den 1 januari 2016. Det nya regelverket sätter nya krav på rapportering och upplysningar samt krav på vilka dokument som ska publiceras på försäkringsbolagens offentliga webbplats. Detta är den första årliga Rapport om solvens och finansiell ställning (SFCR) som lämnas från Dina Försäkringar Sydöstra Norrland. Rapporten publiceras på den offentliga webbsidan dina.se den 15 maj 2017 tillsammans med årsredovisning för bolaget avseende verksamhetsåret 2016. Rapporten vänder sig till bolagets kunder och ger en beskrivning av bolagets verksamhet, resultat och dess system för riskbaserad styrning. Bolagets styrelse har det yttersta ansvaret för bolagets system för företagsstyrning (som inkluderar internkontroll och riskhantering) vilket säkerställer att bolaget styrs på ett sunt och ansvarsfullt sätt. Dina Försäkringar Sydöstra Norrland meddelar direkt försäkring mot brand och annan sakskada till privatpersoner, lantbruk och företag. Verksamhetsområdet utgörs av samtliga kommuner i Norrland och inom Dalarnas län, kommunerna Tierp, Älvkarleby, Östhammar och Heby inom Uppsala län, samt kommunerna Fagersta, Norberg och Sala inom Västmanlands län. Dina Försäkringar Sydöstra Norrland är ett ömsesidigt bolag och ägs av försäkringstagarna. Dina Försäkringar Sydöstra Norrland är tillsammans med 10 andra Dinabolag medlem i Dina Försäkringars Federation och delägare i Dina Försäkring AB (Dina AB), som bland annat svarar för att gruppens försäkringar på ett betryggande sätt blir återförsäkrade, både externt och inom bolagsgruppen. Bolaget deltar i Dinafederationens interna återförsäkringssystem, som innebär att bolaget även mottar andelar av Dina AB:s återförsäkring. Bolagets kapitalsituation är på en betryggande nivå. Kapitalbasen har förstärkts väsentligt under 2016 med en ökning om 15 819 tkr sedan föregående årsskifte, vilket motsvarar en ökning med 9 procent. Till följd av en ökad volym i försäkringsaffären har försäkringsrisken ökat något under 2016 medan marknadsriskerna och motpartsrisken har minskat kraftigt på grund av att den publicerade solvenskvoten har använts för innehavet av Dina AB aktier per 2016-12-31. Solvenskapitalkravet minskade med 3 943 tkr sedan föregående årsskifte, vilket motsvarar en minskning om 5 procent. Av nedanstående tabell framgår bolagets solvenssituation 1. 2016-12-31 2015-12-31 Kapitalbas 189 770 173 951 Solvenskapitalkrav 71 726 75 669 Minikapitalkrav 36 501 34 730 Solvenskvot 2,65 2,30 1 Uppgifterna från föregående år avser öppningsbalansen per 2016-01-01 [5]
A. Verksamhet och resultat A.1 Verksamhet Dina Försäkringar Sydöstra Norrland är till formen självständigt och ömsesidigt, vilket innebär att bolagets ägare utgörs av dess försäkringstagare. Bolaget är självständigt och dess ledning och styrelse finns i länet. Bolaget meddelar direkt försäkring mot brand och annan sakskada till privatpersoner, lantbruk och företag. Bolagets koncessionsområde utgörs av samtliga kommuner i Norrland och inom Dalarnas län, kommunerna Tierp, Älvkarleby, Östhammar och Heby inom Uppsala län, samt kommunerna Fagersta, Norberg och Sala inom Västmanlands län. Genom Dina Försäkring AB (Dina AB) tillhandahåller bolaget även försäkringar inom försäkringsklasser där bolaget saknar egen koncession. Bolaget meddelar även indirekt försäkring mottagen från Dina AB. Bolaget är tillsammans med 10 andra Dina bolag medlem i Dina Försäkringar Federation och delägare i Dina Försäkring AB. Ägandet i Dina Försäkring AB, per 2016 12 31, fördelas mellan de ömsesidiga ägarbolagen enligt nedan. Antal aktier Andel Dina Försäkringar Jämtland Västernorrland 5 010 10,93% Dina Försäkringar Kattegatt 4 596 10,03% Dina Försäkringar Sydost 7 297 15,92% Dina Försäkringar Sydöstra Norrland 3 241 7,07% Dina Försäkringar Västra Hälsingland Dalarna 3 568 7,78% Dina Försäkringar Öland 4 901 10,69% Dina Försäkringar Skaraborg Nerike 6 363 13,88% Dina Försäkringar Nord 2 295 5,01% Dina Försäkringar Göteborg 4 714 10,28% Dina Försäkringar Väst 3 855 8,41% Totalt 45 840 100,00% Dina AB:s uppgift är att tillhandahålla Dina-bolagen en betryggande återförsäkring och att som direktförsäkringsgivare komplettera Dina-bolagen i de försäkringsklasser och inom de geografiska områden där dessa saknar eget tillstånd. Dina AB bistår också bolagen med service inom specialistområdena IT, marknadsföring, [6]
försäkringsmatematik, produktutveckling, skadeteknik, juridik och utbildning samt svarar för samordning och drift av vissa administrativa funktioner inom Dinafederationen. Inom Dina AB finns också centrala funktioner, det vill säga internrevision, aktuariefunktion, regelefterlevnadsfunktion och riskhanteringsfunktion som genom uppdragsavtal också utgör centrala funktioner för Dina-bolagen Utöver extern återförsäkring som omfattar naturkatastrofrisker och andra mycket stora enskilda risker avges återförsäkring avseende delar av såväl Dina ABs direkta som indirekta affär till Dina-bolagen genom ett gemensamt återförsäkrings- och clearingsystem. Finansinspektionen har tillsynsansvaret för Dina Försäkringar Sydöstra Norrland. Kontaktuppgifter till Finansinspektionen, Box 7821, 103 97 Stockholm, finansinspektionen@fi.se, Telefon, 08-408 980 00 Dina Försäkringar Sydöstra Norrlands revisionsbolag är KPMG AB, Box 3018, 169 03 Stockholm. Revisor är Magnus Ripa. Dina Försäkringar Sydöstra Norrlands försäkringsverksamhet består till drygt hälften av direkt försäkring mestadels inom grenarna Hem och villa samt Företag och Fastighet. Övrig direkt affär består av djur och en liten del motor. Knappt hälften av försäkringsverksamheten utgörs av mottagen försäkring från Dina AB. Den affären består i huvudsak av motor och trafik men består också av ansvar, rättsskydd samt sjuk- och olycksfall. Nedan följer en beskrivning av försäkringsgrenarna och olika riskklassificeringar. Hem och Villa Hem- och Villa täcker brand-, och övriga egendomsskador, rättsskydd, ansvarsskador samt olycksfallsskador. Brand och övriga egendomsskador tillhör bolagets direktförsäkring och övriga delar mottagen försäkring. Dessa skadetyper har olika riskprofiler och behandlas ofta som separata klasser vid rapportering och vid försäkringstekniska beräkningar varför de i denna rapport kommer separeras och presenteras tillsammans med tillhörande riskklassificering inom andra försäkringsgrenar. Större brandskador kan leda till fluktuationer i skaderesultatet, men skador är normalt begränsade i storlek då exponeringarna är begränsade i storlek. Företag och fastighet Företag och fastighet innefattar också lantbruksförsäkring och täcker samma skadetyper som Hem och villa ovan och de presenteras därför ofta tillsammans i denna rapport. Ansvarsskador och rättsskydd är normalt en något större del av skadorna för dessa grenar jämfört med Hem och villa. Storskador, främst i form av bränder, förekommer relativt frekvent och kan utgöra en stor del av skadekostnaderna. [7]
Husdjur Skador på Husdjur, till exempel häst, hund och katt, räknas som egendomsförsäkring och presenteras således normalt tillsammans med egendom inom Hem och villa och Företag och fastighet. Motorfordonsförsäkring Den del av motoraffären som hör till direkt försäkring är mycket liten och består av självgående lantbruksmaskiner. Den stora delen av bolagets motorfordons-försäkring ingår i den mottagna affären och är en vidare benämning som inkluderar försäkringsgrenarna Trafik och Motor. Trafik är den interna benämningen för ansvarsförsäkring för motorfordon och täcker skador som åsamkas annan egendom och personer. Personskador för trafikförsäkring kan ta mycket lång tid att reglera och själva bedömningen kan vara osäker under lång tid vilket gör att de försäkringstekniska avsättningarna normalt är höga och att nivån är relativt osäker. Motor är den interna benämningen för övrig motorfordonsförsäkring och täcker skador på det egna fordonet vilket jämfört med Trafikförsäkringen går betydligt snabbare att reglera och har en lägre osäkerhet i bedömningen av skadekostnaderna. Sjuk- och olycksfall Sjuk- och olycksfall ingår också i den mottagna affären och täcker skador för olycksfall och sjukfall. Sjukfall är normalt svårare att bedöma än olycksfall och skapar generellt större osäkerhet i skaderesultatet. Svårigheten i bedömningen beror delvis på att regleringstiden är lång, framförallt vid försäkring av barn då svåra skador inte kan fastställas förrän vid vuxen ålder. Sjuk- och olycksfall slås vid riskklassificering normalt ihop med olycksfall från grenarna Hem och villa och Företag och fastighet. Intern återförsäkring Dina-federationen har en intern återförsäkring där bolagen riskutjämnar skador upp till 10 mkr inom gruppen. Det enskilda bolaget står själv kostnaden upp till valt självbehåll i sin direkta affär. Den del av skadan som överstiger självbehållet och upp till 10 mkr utjämnas i gruppen som en del av den mottagna återförsäkringen. Riskklassificeringar Som nämnts ovan görs det en klassificering efter riskprofil av de exponeringar Dina Försäkringar Sydöstra Norrland försäkrar. Dessa följer generellt klassindelningen i EU-förordningen 2015/35 bilaga I och försäkringsrörelselagen (2010:2043), 2 kap. 11. Riskklassificering är gjord enligt följande(eu-förordningens numrering och benämning av försäkringsklasser inom parentes): Trafik (16 Ansvarsförsäkring motorfordon) Motor (17 Övrig motorfordonsförsäkring) Sjuk- och olycksfall (13 Sjukvårdsförsäkring) Brand och egendom (7 Försäkring mot brand och annan skada på egendom) Ansvar (20 Allmän ansvarsförsäkring) [8]
Rättsskydd (22 Rättsskyddsförsäkring) För att förenkla presentationerna inom denna rapport kan vissa klasser vara sammanslagna. A.2 Försäkringsresultat Bolagets premieintäkt uppgick till 93 598 tkr. Premieintäkter i direkt försäkring har ökat till 54 267 tkr. För mottagen återförsäkring har premieintäkten ökat med 5 504 tkr. Skadekostnadsprocenten har ökat med 17,7% till 71,1%. Driftskostnadsprocenten har minskat med 2 % till 25,4 %. Det tekniska resultatet uppgår till 3 242 tkr. Bolaget har under 2016 haft ett återförsäkringsskydd med ett självbehåll på 3 000 tkr. Återförsäkring är en viktig del för bolagets riskutjämning över tid. [9]
FÖRSÄKRINGSRESULTAT 2016 Direkt försäkring Mottagen återförsäkring Totalt Premieintäkt 54 267 39 331 93 598 1 156 10 999 18 046 59 515 2 483 1 400 Försäkringsersättningar -42 505-24 083-66 588-1 382-7 730-11 125-45 612-221 -517 Driftskostnader -16 007-7 760-23 767-310 -2 365-3 875-16 778-393 -46 Återbäring och rabatter 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Kapitalavkastning överförd från 0 0 0 0 0 0 0 0 0 finansrörelsen RESULTAT EFTER ÅTERFÖRSÄ -4 245 7 487 3 242-536 904 3 045-2 876 1 868 836 Finansrörelsens resultat 14 266 RESULTAT FÖRE DISPOSITIONER & SKATT 17 509 Sjukvårds försäkring Ansvars försäkring för motorfordon Övrig motorfordons försäkring Försäkring mot brand och annan skada på egendom Allmän ansvars försäkring Rättsskydds försäkring
A.3 Investeringsresultat Året präglades av politisk oro med Brexit och USA-val som de största händelserna. Trots att ränteläget är fortsatt lågt uppgick totalavkastningen på Dina Försäkringar Sydöstra Norrlands tillgångar till 5,8 %. Det finansiella resultatet för bolaget 2016 är 14 266 tkr. Bolaget äger två fastigheter, Söderhamn Pilen 11 belägen på Norrtullsgatan 8 används till 100 % i den egna verksamheten. Lofsdalen 4:176 i Härjedalens kommun används till 100 % för uthyrning till anställda och förtroendevalda. Bolaget äger även en andel i bostadsrättsföreningen Vadstena 3 med adress Storgatan 20, Hudiksvall. Lokalen används till 100 % i rörelsen. Värdet på bolagets innehav av noterade aktier och andelar har ökat med ca 3 procent under året. Ökningen beror dels på positiva värdeförändringar på bolagets aktie- och andelsinnehav men även på grund av nettoinköp. Värdet på bolagets innehav av onoterade aktier och andelar har ökat med ca 15 procent under året. Den starka utvecklingen för Dina AB aktien beror på att värdet på bolagets direktägda fastigheter har förändrats positivt under året. De räntebärande tillgångarnas avkastning har ökat. Bolaget kunde under 2016 se en betydande positiv värdeförändring av obligationsportföljen. På grund av det historiskt unika läget med negativa räntenivåer, överfördes ingen kapitalavkastning till försäkringsrörelsen under 2016.
Avkastning på bolagets placeringstillgångar 2016 Fastigheter Hyresintäkter 67 500 Värdestegring 0 Summa intäkter 67 500 Drift- och kapitalförvaltningskostnader 83 488 Resultat -15 988 Aktier Erhållna utdelningar 1 705 481 Realisationsvinster 2 574 071 Orealiserade vinster 9 306 977 Summa intäkter 13 586 528 Orealiserade förluster Kapitalförvaltningskostnader -424 372 Summa kostnader -424 372 Resultat 13 162 157 Obligationer Ränteintäkter 585 585 Realisationsvinster 153 614 Orealiserade vinster 580 363 Summa intäkter 1 319 562 Orealiserade förluster Kapitalförvaltningskostnader -181 874 Summa kostnader -181 874 Resultat 1 137 688 Övriga Investeringar Realisationsvinster Summa intäkter Orealiserade förluster Kapitalförvaltningskostnader Summa kostnader Resultat Ränteintäkter 30 576 Summa intäkter 30 576 Räntekostnader -48 298 Kapitalförvaltningskostnader - Summa kostnader -48 298 Resultat -17 722 Avkastning 14 266 135 [12]
A.4 Resultat från övriga verksamheter Bolaget har ingen övrig verksamhet att redovisa. A.5 Övrig materiell information I övrigt finns ingen materiell information att rapportera. B. Företagsstyrningssystemet B.1 Allmän information om företagsstyrning Vid utformning av bolagets system för företagsstyrning med internkontrollsystem och riskhanteringssystem har beaktats att bolaget är ett jämförelsevis litet bolag jämfört med andra rikstäckande försäkringsbolag på skadeförsäkringsmarknaden. Bolaget tecknar endast riskprodukter inom skadeförsäkring och företagsstyrningssystemet är utformat utifrån bolagets risker, gällande regelverk och utifrån verksamhetens art, storlek och komplexitet. Totalt har Dina-federationen en total marknadsandel på runt 3 % på den svenska sakförsäkringsmarknaden. Bolaget bedriver direkt skadeförsäkring samt meddelar indirekt försäkring. Bolaget tecknar direkt försäkring inom sin region varför verksamheten får en lokal karaktär med god kännedom om de risker som tecknas. En riskbaserad styrning av verksamheten utgör grunden i bolagets företagsstyrning. Försäkringsaffären har sin grund i risktagande och styrningen av bolaget ska baseras på risk. Riskmedvetenheten genomsyrar styrning samt organisation av bolaget med ett företagsstyrningssystem som innefattar system för internkontroll med underliggande system för bland annat regelefterlevnad och riskhantering. B.1.1 Styrelse och ledning Styrelsen ansvarar ytterst för bolagets företagsstyrningssystem(vilket inkluderar internkontroll och riskhantering) som ska säkerställa att bolaget styrs på ett sunt och ansvarsfullt sätt. Styrelsen fastställer bland annat bolagets policy för företagsstyrning och riskhantering samt affärsplan, organisationsplan och bolagets rapport avseende den egna risk- och solvensbedömningen med kapitalplan. I Dina-federationens vision och affärsidé är ledorden nytänkande, nära och engagerade. Bolagets etiska riktlinjer som fastställts av styrelsen syftar till att uppnå en sund verksamhet där kundernas och allmänhetens förtroende för bolaget upprätthålls. I de etiska riktlinjerna tydliggörs de grundläggande värderingarna inom områdena kvalitet och långsiktighet, jämställdhet, motverka diskriminering och motverka kränkande särbehandling. [13]
I bolagets styrelse finns fem ledamöter. Styrelsen har under verksamhetsåret 2016 haft nio styrelsesammanträden, inklusive konstituerande styrelsemöte i samband med bolagsstämman. Styrelsen består per 2016-12-31 av följande personer: Helena Torstensson, ordförande Åke Eriksson, vice ordförande Siw Mickelsson Karin Schönning Kjell Gunnarsson Styrelsen har fastställt riktlinjer för hantering av jäv och intressekonflikter och identifierat de intressekonflikter som kan uppkomma samt hur dessa hanteras och följs upp. Bolaget har beslutat att låta styrelsen som helhet utföra uppgifterna istället för att inrätta ett revisionsutskott. I det uppdraget ingår det att hålla sig informerad om revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen samt övervaka den finansiella rapporteringen och med avseende på denna övervaka effektiviteten i bolagets interna kontroll, internrevision och riskhantering. Utskottets uppgifter som styrelsen utför består i att: övervaka bolagets finansiella rapportering samt lämna rekommendationer och förslag för att säkerställa rapporteringens tillförlitlighet, med avseende på den finansiella rapporteringen övervaka effektiviteten i bolagets interna kontroll, internrevision och riskhantering, hålla sig informerat om revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen samt om slutsatserna av Revisorsnämndens kvalitetskontroll, löpande övervaka resultatet av revisionen och bedöma på vilket sätt revisionen bidrog till den finansiella rapporteringens tillförlitlighet, granska och övervaka revisorns opartiskhet och självständighet och godkänna revisorns tillhandahållande av tillåtna icke-revisionstjänster, samt biträda vid upprättandet av förslag till bolagsstämmans beslut om revisorsval. Styrelsen har inte inrättat något ersättningsutskott utan ansvarar i sin helhet för uppgifter motsvarande en ersättningskommitté. I bolaget förekommer rörliga ersättningar i begränsad omfattning och avser endast provisioner till försäkringssäljare. Inga rörliga ersättningar utgår till styrelse, vd, företagsledning, centrala funktioner eller anställda som väsentligt påverkar bolagets riskprofil. Mot denna bakgrund har bolaget inte identifierat några intressekonflikter med koppling till bolagets ersättningar till anställda eller förtroendevalda. Styrelsens ersättning bestäms på bolagsstämman efter förslag från en av stämman utsedd valberedning. Vd ansvarar för den löpande förvaltningen av bolaget inom ramen för styrelsens instruktioner. [14]
Styrelsen har utsett en kapitalplaceringsgrupp för styrning och uppföljning av bolagets kapitalförvaltning inom ramen för av styrelsen fastställd Placeringsriktlinje. Vd utser klagomålsansvarig, förmånsrättsansvarig, incidentrapportering och ansvarig för skaderevision. Styrelsen utser beställaransvariga för uppdragsavtal avseende kritisk verksamhet. Dessa ansvarar för att fortlöpande kontrollera att den verksamhet och funktioner som regleras i kritiska uppdragsavtal utförs i enlighet med uppdragsavtalet och bolagets policy för uppdragsavtal (outsourcing). Alla enhetschefer är underställda vd och ingår i bolagets företagsledning där alla väsentliga frågor beträffande verksamheten behandlas. Bolagets operativa organisation framgår av bild nedan. Dina Försäkringsar Sydöstra Norrland - Organisation [15]
B.1.2 Centrala funktioner I bolaget finns fyra centrala funktioner. Dessa är genom uppdragsavtal avseende kritisk verksamhet outsourcade/utlagda till Dina AB. Riktlinjer för beställaransvariga beslutas av styrelsen. En mer detaljerad redogörelse för kontrollfunktionerna redovisas nedan. Internrevision är en oberoende granskningsfunktion underställd styrelsen och ansvarar bland annat för utvärdering av den interna kontrollen och företagsstyrningssystemet och utgör stöd till styrelsen i utvärdering avseende organisationens riskhantering, styrning och kontroller. Aktuariefunktionen är en del av bolagets riskhanteringssystem och uppdraget är att granska och utvärdera kvaliteten i den försäkringstekniska hanteringen och återförsäkringen. Aktuariefunktionen utgör ett stöd till verksamheten i bedömningen av de försäkringstekniska avsättningarna, beräkningsmetoder, försäkringsrisker, solvens och återförsäkring. Funktionen rapporterar till styrelse och Vd i dessa frågor. Regelefterlevnadsfunktionen rapporterar till vd och ansvarar för att följa upp regelefterlevnaden enligt försäkringsrörelselagen, bestämmelser som meddelats av Kommissionen och Eiopa samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd, samt ansvarar också för att följa upp interna regelverk. Riskhanteringsfunktionen rapporterar till vd och utgör en viktig del av riskhanteringssystemet. Funktionen ansvarar för en oberoende riskkontroll och utgör ett stöd till bolagets vd och enheter att fullgöra sitt ansvar för att bedriva verksamheten med god riskkontroll. Bolagets ansvarslinjer i företagsstyrningssystemet framgår av bild nedan. [16]
B.1.3 Ersättningar och pensioner Som allmän utgångspunkt för bolagets ersättningar gäller att de ska vara fasta. Alla ersättningar till anställda och förtroendevalda i bolaget ska vara marknadsmässiga och främja bolagets intresse av att vara en attraktiv arbetsgivare samtidigt som de så långt som möjligt ska följa normala omfattningar och nivåer inom försäkringsbranschen. I bolaget förekommer rörliga ersättningar i begränsad omfattning och avser endast provisionsersättning till försäkringssäljare. Inga rörliga ersättningar utgår till styrelse, vd, företagsledning, centrala funktioner eller anställda som kan påverka bolagets riskprofil. Styrelsen har fastställt en Ersättningspolicy för att säkerställa att ersättningar i bolaget ska uppmuntra till långsiktighet och ett balanserat risktagande samt främja en sund och effektiv riskhantering. Här framgår även de särskilda krav som gäller för ersättningar till styrelse, vd, företagsledning, eller anställda som kan påverka bolagets riskprofil. Vd ska säkerställa att alla anställningsavtal är förenliga med ersättningspolicyn. Ersättningarna till enskilda anställda ska inte motverka bolagets långsiktiga intressen och får inte heller leda till att bolagets möjlighet att uppnå en tillräcklig kapitalbas hotas. Ersättningar till personer eller företag som utför uppdrag och tjänster för bolaget ska inte uppmuntra till ett överdrivet risktagande i förhållande till bolagets riskprofil. Styrelsens arvode beslutas av bolagsstämman. Styrelsen beslutar om vd:s anställningsavtal och vd beslutar om ersättningar till övriga ledande befattningshavare. Pensionspremie för vd utgör 25 % av vd:s pensionsförmedlande lön. För anställda inklusive ledande befattningshavare gäller för försäkringsbranschen normala anställningsvillkor. B.1.4 Transaktioner med närstående Bolaget återförsäkrar sin direktförsäkringsaffär hos Dina AB. Dessutom tar bolaget emot retrocessionsandelar avseende Dina AB:s mottagna återförsäkring. Målsättningen är att så stor andel som möjligt av federationens affär skall stanna kvar inom gruppen och utjämnas internt mellan Dinabolagen. Därtill köper bolaget specialisttjänster från Dina AB Gemensamma projekt och gemensam service är kollektivt finansierade och faktureras efter beslutad fördelningsnyckel från Dina AB. Bolaget och Dina Försäkringar Västra Hälsingland Dalarna har en gemensam skadeorganisation som bolaget fakturerar för efter beslutad överenskommelse. [17]
Därutöver finns inga materiella transaktioner med personer som utövar ett betydande inflytande på företaget eller med ledamöter i styrelsen. B.2 Lämplighetskrav Bolaget har en etablerad process för lämplighetsprövning med fastställda riktlinjer. Målet med bolagets riktlinjer för lämplighetsprövning är att säkerställa att de personer som leder företagets verksamhet eller utför andra centrala funktioner uppfyller kraven på kvalifikationer, kunskaper och relevanta erfarenheter samt gott anseende, så att företaget förvaltas och drivs på ett sunt och ansvarsfullt sätt. Riktlinjerna beskriver också bolagets rutiner för att säkerställa att övrig personal är lämpliga för de uppgifter de ansvarar för och utför. Bolagets processer och rutiner är utformade med beaktande av verksamhetens relativt begränsade omfattning och generellt sett okomplicerade art. De personer som leder företagets verksamhet (grupp 1) Styrelseledamöter Vd Eventuella suppleanter eller ställföreträdare för dessa De personer som ansvarar och utför uppgifter inom centrala funktioner (grupp 2) Aktuariefunktion, övriga personer inom aktuariefunktionen Internrevisionfunktion Riskhanteringsfunktion Regelefterlevnadsfunktion Beställaransvarig för en central funktion Övrig relevant personal (grupp 3) De personer som ingår i ledningsgruppen I bolagets riktlinjer för lämplighetsprövning har rutiner och processer för lämplighetsprövning av dessa befattningar fastställts. Riktlinjerna anger också vilka kvalifikationskrav och vilka krav på gott anseende som bolaget ställer avseende dessa befattningar utöver de lagkrav som gäller. Processerna har lite olika utformning beroende på vilken grupp (1,2 eller 3) befattningarna tillhör. För styrelseledamöter innefattar processen ett samspel mellan valberedningen, styrelsen och dess ordförande innan eventuella nomineringar ska ske vid bolagsstämman. Vid samtliga prövningar ingår moment för att bedöma lämpligheten utifrån ett underlag som avser både kvalifikation och gott anseende. Bolaget gör en samlad bedömning av anseendet i varje enskilt fall. I linje med detta ställer bolaget krav på ärlighet, integritet, ekonomisk redbarhet och att en person följer gällande lagar och regler. Som huvudregel beaktar bolaget regelöverträdelser som sanktionerats av en behörig tillsynsmyndighet eller domstol inom de senaste fem åren. Riktlinjerna beskriver rutiner för att fastställa ett nuläge (göra en prövning av befintlig personal som innehar befattningarna i grupp 1 och 2), rutiner när nya personer ska utses avseende alla ovan angivna befattningar och rutiner för att fortlöpande kontrollera lämpligheten avseende alla ovan angivna befattningar. [18]
I riktlinjerna har också angetts vilka situationer som ska föranleda att det sker en omprövning av om en person fortfarande ska anses lämplig. B.3 Riskhanteringssystem B.3.1 Riskhanteringssystem Det övergripande målet för riskhanteringssystemet är att säkerställa att bolagets åtagande gentemot försäkringstagarna alltid kan fullföljas. Styrelsen ansvarar ytterst för riskhanteringssystemet och fastställer minst årligen att en policy för bolagets riskhantering. Syftet med policyn är att fastställa ramarna för bolagets system för styrning och hantering av risker. Styrelsen fastställer riskaptit, risktolerans och affärsstrategi samt beslutar affärsplan och den egna risk- och solvensbedömningen. I bolagets styrdokument för olika riskområden har styrelsen fastställt risktoleranser för risker samt en övergripande riskaptit. Riskhanteringssystemet ska säkerställa att bolaget utifrån fastställd riskaptit, risktolerans, affärsstrategi och affärsplan har en effektiv riskhantering som tryggar bolagets solvens på kort och lång sikt samt minimera risken för oväntade förluster. Riskhanteringssystemet ska vara väl integrerat i bolagets organisations- och beslutsstruktur och ge en rättvisande bild av bolagets risker. Fastställandet av bolagets affärsplan ska ske utifrån den av styrelsen beslutade riskaptiten. Riskaptiten uttrycks som SCR-kvot enligt standardformeln. Risktoleranser beslutade av styrelsen för aktiekursrisk, spreadrisk, koncentrationsrisk och valutarisk bygger på andel av kapitalbasen definierad i enlighet med Solvens II regelverket. Riskhanteringssystemet ska säkerställa att bolaget fortlöpande kan identifiera, hantera, värdera, kontrollera och rapportera de risker som bolaget exponeras eller kan komma att bli exponerat för så att bolagets åtagande gentemot försäkringstagarna alltid kan fullföljas. Bolagets risker kan indelas i följande områden: Försäkringsrisker Marknadsrisker Motpartsrisker Matchnings- och likviditetsrisker Operativa risker Strategiska risker Riskhanteringssystemets uppgift är att fånga upp alla väsentliga aktuella och framtida risker som är förknippade med bolaget och dess verksamhet. Risktagandet i bolaget ska överensstämma med uppsatta affärsmål och förväntas bidra på ett positivt sätt till resultatet, med beaktande av de kostnader risktagandet medför. I bolaget ska en hög [19]
riskmedvetenhet och en sund riskkultur råda. Alla medarbetare i bolaget ska ha en god förståelse för den egna verksamheten och de risker som är förknippade med denna. Av bolagets processbeskrivningar framgår arbetsflödet och de kontroller som finns inlagda i processerna i syfte att hantera och följa upp verksamhetens risker. Chefer och medarbetare i verksamheten ska inom sitt verksamhetsområde löpande informera riskhanteringsfunktionen om omständigheter som påverkat eller som kan komma att påverka bolagets risker både positivt och negativt. Chefer och medarbetare ska också rapportera händelser i enlighet med bolagets rutiner för incidentrapportering. Vd utser riskområdesansvariga i bolaget vilka är ansvariga för risker i den dagliga verksamheten. Alla medarbetare i bolaget är ansvariga för att påtala brister i arbetet med riskhantering och riskkontroll till chefer och i förekommande fall till riskhanterings- eller regelefterlevnadsfunktionen. Utöver det ska alla rapportera händelser i enlighet med bolagets rutiner för incidentrapportering. Den årliga riskidentifieringen utförs av företagsledningen och slutligen av styrelsen och utgör underlag till den egna risk- och solvensbedömningen (ORSA). I samband med affärsplaneringsprocessen ska en samlad riskidentifiering göras i bolaget. Vid denna genomgång identifierar eller omprövar styrelse och företagsledning de största och viktigaste riskerna och bedömning görs om bolaget behöver åtgärda riskerna genom antingen införandet av bättre internkontroller, handlingsplaner som minskar risken eller genom andra riskeliminerande åtgärder. Riskhanteringsfunktionen Riskhanteringsfunktionen är en del av bolagets riskhanteringssystem och den är oberoende i förhållande till den affärsdrivande verksamheten i bolaget och deltar därför inte i det dagliga arbetet. Funktionen ska följa upp riskhanteringssystemets utformning och bolagets risker. Funktionen ansvarar för att upprätta en rapport av riskerna till styrelsen minst en gång per år som ska ge en samlad bild över bolagets väsentliga risker samt sammanfatta funktionens arbete under året. Rapportering ska också ske kontinuerligt till vd under året. Om allvarliga brister i riskhanteringen upptäcks ska funktionen omedelbart rapportera detta till vd och styrelse. I riskhanteringsfunktionens uppgifter ingår bland annat att analysera risker, risknivåer och utveckling av nyckeltal, bevaka förändringar i bolagets riskprofil, övervaka bolagets fastställda risklimiter, vara stödjande i bolagets arbete med riskhantering och riskkontroll, ansvara för riskidentifieringsprocessen samt föreslå förändringar i styrdokument och processer. Regelefterlevnadsfunktionen Regelefterlevnadsfunktionen ansvarar för uppföljning av regelefterlevnaden i bolaget och ska identifiera och bedöma de risker som kan uppkomma vid bristande regelefterlevnad. I regelefterlevnadsfunktionens uppgifter ingår även att ge stöd och råd till verksamheten och säkerställa att verksamheten informeras om nya och ändrade [20]
regler. Regelefterlevnadsfunktionen har under 2016 ansvarat för samordningen av incidentrapporteringen och för att sammanställa rapporter över rapporterade incidenter till vd och styrelse. Aktuariefunktionen Aktuariefunktionen är en del av bolagets riskhanteringssystem med ansvar för att granska och utvärdera kvaliteten i den försäkringstekniska hanteringen och återförsäkringen. Aktuariefunktionen ska löpande rapportera till styrelse och vd och ska minst årligen till styrelsen rapportera en samlad bild över bolagets försäkringsrisker och beskriva funktionens aktiviteter och resultat under året. Internrevisionsfunktionen Internrevision är en oberoende, objektiv kontrollfunktion vars syfte är att utvärdera bolagets företagsstyrningssystem inklusive riskhanteringssystemet. Funktionen är underställd styrelsen. Internrevisionen är oberoende i förhållande till bolagets verksamhet vilket bland annat säkerställs genom dess organisatoriska placering samt oberoende rapportering till bolagets styrelse. I enlighet med instruktionen för internrevision har funktionens personal inte utfört några operativa arbetsuppgifter inom bolaget under 2016 samt i övrigt säkerställt funktionens objektivitet. Internrevisionen ska årligen genomföra en riskanalys. Internrevisions uppdrag och riskanalysen utgör basen för revisionsplanen. B.3.2 Egen risk- och solvensbedömning Styrelsen har under 2016 fastställt uppdaterade riktlinjer för bolagets process för egen risk- och solvensbedömning (Orsa). Riktlinjen beskriver hur Orsa ska genomföras och integreras inom bolaget. Orsa ingår i företagsstyrningssystemet och är bolagets process för att bedöma vilka risker som finns i verksamheten och vilket solvenskapital som krävs för att möta riskerna. Utifrån den egna unika riskprofilen, risktoleransen och affärsplanen beräknar bolaget hur mycket kapital som fordras för att bedriva verksamheten enligt affärsplanens planeringsperiod. Såväl styrelse som företagsledningsgrupp är involverade i processen och styrelsen behandlar processen vid ett flertal sammanträden under året. Orsa-processens ingångsvärden är styrelsens affärsplan med resultatplan för affärsplaneringsperioden 2016-2018 tillsammans med resultatet av bolagets riskidentifiering. Vid beräkning av det egna solvenskapitalkravet är utgångspunkten att utreda vilka antaganden som använts i standardformeln och dokumentera hur bolagets riskprofil överensstämmer med dessa antaganden. I de fall bolagets faktiska riskprofil avviker har bolagets egen bedömning av riskprofilen använts och dokumenterats. Såväl bolagets styrelse som företagsledningsgrupp identifierar vilka risker verksamheten möter och kan komma att möta. Samtliga risker värderas utifrån en sannolikhet- och effektbedömning som resulterar i en riskkarta. Med hjälp av [21]
riskkartan kan styrelse och företagsledning identifiera kritiska och väsentliga risker. Riskerna analyseras och en bedömning görs om riskerna kan begränsas eller elimineras av handlingsplaner alternativt att kapital ska beräknas för att täcka riskerna. Riskidentifiering och kvantifiering av vissa risker samordnas vad avser gemensamma strategiska risker inom Dina-federationen med beredning i gemensamma forum. Utöver att identifiera och kvantifiera risker som bolaget kan tänkas möta, analyserar styrelsen både ett normalt scenario och ett negativt scenario för utvecklingen av resultatplanen under planeringsperioden samt analyserar genomförda stresstester av dessa. B.4 Internt kontrollsystem Den interna kontrollen är en del av styrningen och ledningen av bolaget. Den interna kontrollen syftar till att säkerställa att verksamheten bedrivs enligt beslutade strategier för att långsiktiga mål, att organisationens utformning är effektiv, att verksamheten har en god förmåga att identifiera, mäta, övervaka och hantera risker samt att rapporteringen är tillförlitlig. Bolagets internkontrollsystem består huvudsakligen av regelefterlevnadsfunktionen, bolagets oberoende granskningsfunktion (internrevision), skaderevisioner, ITrevisioner samt kontroller av arbetsmoment i bolagets huvudprocesser. Regelefterlevnadsfunktionens uppgifter i bolaget regleras i en särskild instruktion beslutad av styrelsen. Funktionen ansvarar för att Säkerställa att bolaget har upprättat föreskrivna riktlinjer, instruktioner och policys och att dessa har fastställts av styrelsen. Fortlöpande se över de interna styrdokument och säkerställa att dessa uppdateras med hänsyn till förändringar i verksamheten, lagar, förordningar, Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd m.m. Fortlöpande bevaka förändringar i regler för försäkringsverksamhet. Se till att befattningshavare i organisationen har god kunskap om relevanta regler och får information om förändringar. Identifiera och bedöma de risker som kan uppkomma vid bristande regelefterlevnad. Hantera frågor som rör bolagets riktlinjer för rapportering till Finansinspektionen av händelser av väsentlig betydelse för bolaget. Incidentrapportering. Bevaka och vid behov följa upp rapporterade incidenter. Regelefterlevnadsfunktionen ska vid behov och minst årligen rapportera till vd och styrelsen om det arbete som utförts och de iakttagelser som gjorts. Vd ska vidta de åtgärder som rapporteringen kan föranleda och ska vid behov informera styrelsen. Den oberoende granskningsfunktionens arbetsuppgifter regleras också i en särskild av styrelsen beslutad instruktion. Funktionen är direkt underställd styrelsen. [22]
Den oberoende granskningsfunktionen, ansvarar för att på styrelsens uppdrag årligen granska och utvärdera företagsstyrningen och den interna kontrollen (som innefattar riskkontrollen och regelefterlevnadsfunktionen). Det avser bland annat; Att följa upp att verksamhetens omfattning och inriktning stämmer överens med styrelsens styrdokument och interna regler. Att granska och utvärdera bolagets organisation och rutiner. Det årliga granskningsuppdraget avser en del av företagsstyrningen och den interna kontrollen samt fastställs och prioriteras av styrelsen med utgångspunkt från bolagets väsentliga risker. Målet för den oberoende granskningen är att den över åren ska täcka in alla väsentliga delar av verksamheten och företagsstyrningen. För att säkerställa detta ska den oberoende granskningsfunktionen i samråd med styrelsen ta fram en riskbaserad revisionsplan för det revisionsarbete som ska genomföras. Redovisning av uppdraget till styrelsen sker i form av en skriftlig granskningsrapport. Granskningsrapporten ska innehålla en redovisning av de granskningar som genomförts och innehålla eventuella förslag till åtgärder. Utifrån granskningsrapporten ska styrelsen ta ställning till eventuella förslag och besluta om åtgärder som ska vidtas. Den oberoende granskningsfunktionen ska delta vid styrelsemöte för att muntligen presentera sin granskningsrapport och lämna sina synpunkter. I bolaget bedrivs en systematisk skaderevision för att granska att bolagets skadereglering följer försäkringsvillkoren, försäkringsavtalslagen, Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd, branschöverenskommelser samt bolagets egna riktlinjer och instruktioner. Skaderevisionen avser samtliga typer av skador, såväl avslutade som öppna. Skaderevision inom respektive skadetyper sker fortlöpande och minst en gång per år. För varje skaderevision utses en person med erfarenhet av skadereglering inom det aktuella området att utföra skaderevisionen. De moment som bör ingå i skaderevisionen framgår av den av styrelsen fastställda instruktionen. IT-revisioner av bolagets IT-system genomförs årligen och fr.o.m. 2014 ingår ITrevision i den ordinarie revisionen. IT-revisionen lyfter fram eventuella identifierade svagheter i den IT-baserade kontrollmiljön, vilka riskerar att ha en negativ inverkan på fullständighet, riktighet och integritet i den finansiella rapporteringen. I revisionen lämnas rekommendationer om åtgärder som enligt revisionen bör vidtas. Bolagets processbeskrivningar är också ett väsentligt inslag i internkontrollsystemet. Processbeskrivningarna utgörs av försäljnings-, skade-, reservsättnings-, kapitalförvaltnings-, bokförings och redovisningsprocessen samt processen för avgiven och mottagen återförsäkring. De syftar främst till att: Beskriva verksamheten, styrelse och ledning ska veta hur verksamheten fungerar. Bidra med underlag för att utreda om ansvarsfördelningen är tydlig samt om det finns tillräckliga resurser för de olika arbetsuppgifterna och om det finns en dualitet i processerna samt hur sårbar verksamheten är olika delar. [23]
Beskriva vilka användarhandledningar, instruktioner och anvisningar som finns för de olika arbetsuppgifterna samt om dessa behöver uppdateras och/eller nya upprättas. Beskriva vilka styrdokument och riktlinjer som finns samt undersöka om de befintliga behöver uppdateras eller nya upprättas. Beskriva de kontroller som finns samt utreda om dessa är tillräckliga eller behöver kompletteras med andra kontroller. Bolagets kontroller består förutom av manuella kontroller i de olika arbetsmomenten i bolagets processer också av automatiska kontroller inlagda i affärssystemen. B.5 Internrevision Styrelsen i Dina Försäkringar Sydöstra Norrland har genom uppdragsavtal lagt ut sin internrevisionsfunktion till Dina Försäkring AB (Dina AB). Styrelsen har fastställt en instruktion för funktionen och beslutat om treårig internrevisionsplan. Styrelsen har vidare utsett en styrelseledamot till (lokal beställar)ansvarig för funktionen. Internrevisionsfunktionen har genomfört granskningar i enlighet med beslutad revisionsplan 2016. I enlighet med instruktionen avger internrevisionen en årsrapport för 2016. Internrevisionen är oberoende i förhållande till bolagets verksamhet vilket bland annat säkerställs genom dess organisatoriska placering samt oberoende rapportering till bolagets styrelse och lokalt ansvarig för funktionen. I enlighet med instruktionen har funktionens personal inte utfört några operativa arbetsuppgifter inom bolaget under 2016 samt i övrigt säkerställt funktionens objektivitet. B.6 Aktuariefunktionen Aktuariefunktionen rapporterar till vd och styrelse. Aktuariefunktionen ansvarar bland annat för att samordna och kvalitetssäkra försäkringstekniska beräkningar samt att bidra till bolagets riskhanteringssystem. Arbetet bedrivs utifrån en årsplan som godkänts av vd och är baserad på bolagets instruktion för aktuariefunktionen som har fastställts av styrelsen. Funktionen ingår i Dina AB:s service till lokalbolagen i Dinafederationen och är reglerat i ett uppdragsavtal mellan parterna. B.7 Uppdragsavtal I bolagets policy för uppdragsavtal fastställs principer och processen för bolagets hantering av uppdragsavtal. Uppdragsavtal avser när bolaget uppdrar åt någon annan att utföra ett visst arbete och vissa funktioner som ingår i företagets försäkringsrörelse. Om verksamhet läggs ut till en uppdragstagare utanför bolaget, såväl inom som utom federationen av Dina-bolag, ska särskilt uppdragsavtal upprättas i enlighet med de principer och processer som anges i den av styrelsen fastställda policyn. Policyn innehåller därutöver bland annat definitioner för klassificering av avtal. Vd ska bedöma till vilken kategori (kritiskt uppdragsavtal, icke kritiskt uppdragsavtal eller övrigt avtal) ett avtal ska hänföras. Genom klassificeringen bestäms vilka rutiner och krav som gäller för avtalet. Bolaget har överenskommelser beträffande kritiska och viktiga operativa funktioner som huvudsakligen avser IT-drift och [24]
systemunderhåll och support, försäljning, förmedling och distribution av försäkringar, diskretionär förvaltning, motorskadereglering och skadehantering utomlands. Bolaget har överenskommelser beträffande kritiska funktioner som avser nyttjanderätt av gemensamt affärssystem, produktutformning, produktutveckling och produktförvaltning, senior underwriting, mäklardisk, försäljning och skadereglering av djurförsäkring, centrala funktioner samt kundservice. Samtliga kritiska avtal som bolaget har tecknat per 2016-12-31 är inom Dina-federationen samt anmälda till Finansinspektionen. B.8 Övrig information om företagsstyrningssystemet Bolaget har under året byggt en struktur och implementerat rutiner kring företagsstyrning som motsvarar de krav som Solvens 2 regelverket ställer. De centrala funktionerna har förstärkts under 2016 och samtliga dokument för styrning och ledning har anpassats i enlighet med nu gällande regelverk. Bolagets företagsstyrningssystem ses regelbundet över. De centrala funktionerna har genom instruktioner tilldelats ansvar för övervakning och rapportering: Regelefterlevnadsfunktionen ansvarar bland annat för att följa upp regelefterlevnaden enligt försäkringsrörelselagen, bestämmelser som meddelats av Kommissionen och Eiopa samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd. Riskhanteringsfunktion ansvarar för att övervaka riskhanteringssystemet. Aktuariefunktionen ansvarar för att samordna och kvalitetssäkra försäkringstekniska beräkningar. Internrevisionsfunktionen ansvarar för att utvärdera den interna kontrollen och företagsstyrningssystemet. [25]
C. Riskprofil C.1 Försäkringsrisker Försäkringsrisk avser risken för förlust eller negativ förändring avseende försäkringsförpliktelsens värde till följd av felaktig premiesättning och antaganden om avsättningar. Risken beror på variationer i såväl tidpunkt, frekvens och svårighetsgrad för de försäkrade händelserna som tidpunkt och belopp för skadeförsäkringsersättningar samt osäkerhet i prissättnings- och avsättningsantaganden. Försäkringsrisken kan delas in i fyra delar Premierisk Reservsättningsrisk Annullationsrisk Katastrofrisk Premierisk avser försäkringsrisker som inträffar efter balansdagen och reservsättningsrisker avser försäkringsrisker som har inträffat före balansdagen. Annullationsrisk definieras som risken att försäkringar avslutas i förtid eller inte förnyas och katastrofrisk avser risken för ett försämrat skaderesultat p.g.a. katastrofer. Tabellen nedan visar försäkringsrisk uppdelat på undergrupperna ovan för sak- och sjukförsäkringsrisker. Bolaget har ingen livförsäkringsrisk. Försäkringsrisk 2016-12-31 2016-01-01 Förändring under 2016 Premie- och reservsättningsrisk 24 185 342 21 753 360 2 431 983 Annullationsrisk 7 309 141 6 799 289 509 852 Katastrofrisk 11 852 097 9 407 533 2 444 564 Total sakförsäkringsrisk före diversifiering 43 346 581 37 960 182 5 386 399 Diversifieringsreduktion -12 979 657-11 309 415-1 670 242 Total sakförsäkringsrisk 30 366 924 26 650 767 3 716 156 Premie- och reservsättningsrisk 405 178 284 230 120 947 Annullationsrisk 11 651 7 476 4 175 Katastrofrisk 184 992 165 042 19 950 Total sjukförsäkringsrisk före diversifiering 601 820 456 748 145 072 Diversifieringsreduktion -105 309-87 420-17 889 Total sjukförsäkringsrisk 496 511 369 328 127 182 [26]
C.1.1 Metoder för bedömning av risk Bolaget meddelar direkt försäkring som i huvudsak består av försäkring mot brand och annan skada på egendom. Den mottagna affären består av sjukvårdsförsäkring, trafikoch motorförsäkring samt ansvar- och rättskyddsförsäkring. Försäkringsrisk mäts och bedöms på flera sätt. En viktig del är beräkningen av kapitalkravet för försäkringsrisk som görs med standardformeln och följs upp under året inklusive en analys av de förändringar i exponering som görs. Utöver detta görs osäkerhets- och känslighetsanalyser som analyserar variationer i utbetalningsmönster, modellantaganden och förändringar i externa faktorer. Dessa analyser beskrivs vidare under avsnittet Känslighetsanalyser. Bolagets direktförsäkring är en relativt kortsvansad affär där skador kan slutregleras inom kort tid vilket gör att osäkerheten i de försäkringstekniska avsättningar och premienivåerna begränsas. Trafikförsäkringen är den produkt i portföljen som anses driva störst försäkringsrisk. Det är en mycket långsvansad produkt där personskador kan ta mycket lång tid att slutreglera och där beräkningsmodellen inkluderar flera antaganden som har stor inverkan på resultatet. Detta skapar stor osäkerhet vid i de försäkringstekniska avsättningarna och i premienivåerna. C.1.2 Exponering av försäkringsrisk Tabellen nedan visar volymer av intjänad premie och bästa skattning för oreglerade skador per försäkringsklass vilka används som indata till beräkningen av bolagets premie- och reservsättningsrisk enligt standardformeln. Brand och egendom samt trafik innehåller ungefär 90 % av volymerna och har även störst volymminskningar under 2016. Minskningarna beror på att avsättningarna för oreglerade skador har sjunkit under 2016. Volymmått, premie och reservrisk, tkr Klass 2016-12-31 2016-01-01 Förändring Trafik 37 297 37 289 9 Motor 21 047 17 327 3 719 Brand och egendom 86 719 75 144 11 575 Ansvar och rättsskydd 8 073 8 066 7 Sakförsäkring, total 153 136 137 827 15 309 Sjukförsäkring 3 198 2 229 970 Livförsäkring 0 0 0 I Sverige kan försäkringsavtal enligt försäkringsavtalslagen normalt endast sägas upp vid bortfall av försäkringsbehov. Risken för stora ökningar i annullationer anses därmed vara begränsad och annullationsrisken därmed tämligen marginell jämfört med annan försäkringsrisk. Då bolaget följer standardformeln används ändå en stress på 40 % i ökade annullationer. [27]