DETALJPLAN 24-04 FÖR DEL AV FAMILJEPARKEN HÅGELBY Botkyrka Ridsällskaps synpunkter under utställningstiden Januari 2011
Innehåll 1. Inledning... 3 2. Ridanläggningen vid Skrävsta gård... 3 3. Rekreation och friluftsliv... 4 4. Landskapsbild och kulturmiljö... 5 5. Buller... 6 6. Strandskydd... 7 7. Stugor och temabyar... 7 8. Camping... 8 9. Avfall och teknisk service... 9 10. Trafik och parkering... 9 11. Skyltning... 10 12. Störningar och risker... 11 13. Karta... 12 2
1. Inledning En samrådshandling med programförslag för områdena Hågelby, Eriksberg och Lindhov har upprättats i oktober 2010. Botkyrka Ridsällskap (BRS) har i december 2009 och november 2010 uttryckt sina synpunkter i samrådet. 1 Programarbetet präglas i hög grad av prospektiv planering. Den lobbyverksamhet som familjeparkens kommersiella intressenter utsatt politiker och kommuninnevånare för har varit framgångsrik. Ett synsätt har utvecklats att konsekvenser och fortsatt planering skall utgå från familjeparkens vision och befintliga värden och den befintliga verksamheten, såväl samhällsnyttig som kommersiell och ideell, får anpassas därtill. Programmet strider mot intentionerna i översiktsplanen då stora delar av programområdet är avsatta som s.k. bevarandeområde. Nu aktuell detaljplan är ett uttryck för samma synsätt och förutsätter att anläggningen i sin helhet får den attraktionskraft som planeras. Ridsällskapet delar Länsstyrelsens uppfattning att kommunen bör revidera planförslaget så att hela den planerade familjeparken kan behandlas i en gemensam plan. 2 Kommunen har uttryckt en tydlig viljeinriktning att BRS, med ridskola och som utövare av ridsport i Botkyrka kommun, ska tryggas och erbjudas möjligheter att utvecklas vidare. 3 BRS konstaterar att nu aktuell detaljplan utformats utan samverkan med ridsällskapet varför ett antal suboptimeringar och avtalsenliga övertramp föreligger. Exempelvis saknar genomförandebeskrivningen, under rubriken avtal, mellan BRS och kommunen gällande hyres-/arrendeavtal med tilläggsavtal, som är av vikt för detaljplaneförslagets omfattning och utformning. 2. Ridanläggningen vid Skrävsta gård Ridanläggningen vid Skrävsta gård är resultatet av mer än fyrtio års investeringar från Botkyrka kommun och BRS. Verksamheten är omfattande, den pågår elva månader om året, engagerar många barn, ungdomar och vuxna samt bygger på avsevärda ideella insatser. Den är väl inarbetad och lätt tillgänglig. Potential finns att utöka och utveckla verksamheten och samhällsnyttan genom investeringar och olika samarbeten. Botkyrka ridsällskaps tävlingsarrangemang marknadsför inte bara ridsällskapet utan också Botkyrka kommun. De stora målpunkterna inom det nu aktuella detaljplaneområdet är, enligt av sökanden uppgjord landskapsanalys, Hågelby gård med sina attraktioner och programverksamhet samt verksamheten vid Botkyrka ridsällskap. 4 Marken ägs av Botkyrka kommun som, i hyreskontrakt 1998-04-16 med tilläggsavtal 2010-08-31, till Botkyrka Ridsällskap upplåter mark för ridanläggningen. Ur planbeskrivningens text framgår att planområdet avgränsas i väster av Botkyrka Ridsällskap medan bild- och kartmateriel visar en felaktig gräns för detaljplanen. Hagmarken, öster om Skrävsta fram till Skrävsta gårdsvägen och ner till strandskogen längs med Aspen, är, enligt avtal, del av ridanläggningen och kommer att under avtalstiden till år 2023 att nyttjas för fortsatt odling av stråfoder och som bete och rasthagar för ridskolans hästar. 1 Botkyrka Ridsällskap, Synpunkter i det tidiga samrådet, december 2009 och Synpunkter i samrådsskedet, november 2010. 2 Länsstyrelsen i Stockholms län: Samrådsyttrande 2010-06-16. 3 Botkyrka kommun och BRS, Avsiktsförklaring om utveckling av ridverksamheten, mars 2010. 4 Novamark AB, Åsa Wilke: Hågelby familjepark, landskapsanalys, februari 2010, sid 18 3
Botkyrka Ridsällskap yrkar, i enlighet med ovanstående och då avtalstiden överstiger detaljplanens genomförandetid, att den mark som ridsällskapet avtalsenligt disponerar inte ska ingå i den nu föreslagna detaljplaneringen alternativt beskrivas som bete och rasthagar. Hästnäringen är en areell näring och därför en aspekt som är relevant för planområdet och som behöver belysas i planeringen. Enligt miljöbalken (MB) och plan- och bygglagen (PBL) gäller att mark skall användas för det eller de ändamål för vilka de är mest lämpade med hänsyn till beskaffenhet och läge samt föreliggande behov. Företräde skall ges sådan användning som medför en från allmän synpunkt god hushållning. Vidare gäller enligt MB att Jordbruk är av nationell betydelse. Brukningsvärd jordbruksmark får endast tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk. Med hänvisning till nämnda bestämmelser anser BRS att förutsättningarna för i detaljplaneförslaget, till privatägd camping och stugbyar avsatt jordbruksmark, bör utredas och ställas mot de behov av betes- och jordbruksmark som ridsällskapet har. 3. Rekreation och friluftsliv Hästar och hästsport fyller en viktig funktion för många människor. Ridning har utvecklats till att bli en av landets mest populära fritidssysselsättningar. Den svenska ridskolan är unik i ett internationellt perspektiv, genom att vara brett tillgänglig för barn och ungdomar. Till grund ligger ett mångårigt samhällsstöd i kombination med ett omfattande föreningsarbete. Verksamheten ligger helt i linje med Botkyrka kommuns ambition att satsa på flickor/kvinnor i idrotten. De flesta människor som rider vill kunna rida utomhus på ett säkert sätt. Helst utan biltrafik och asfaltunderlag, i likhet med andra motionärer. Ridslingor kan i framförallt hästtäta områden vara lösningen på många problem och undvika konflikter mellan ryttare, övriga trafikanter, markägare och boende. Men framförallt för att minska antalet allvarliga olyckor. 5 Detaljplaneområdet är i översiktsplanen utpekat som område värdefullt för det rörliga friluftslivet. Området norr och öster om Aspen är väl kända och utnyttjade av det lokala friluftslivet både med och utan häst. Med friluftsliv avses, enligt Naturvårdsverket, vistelse i naturen för naturupplevelser, fysisk aktivitet och avkoppling. Här innefattas exempelvis strövande i skog och mark, promenader, ridning etc. 6 I den till detaljplaneförslaget fogade MKB:n noteras att i området finns fina promenadstråk (småvägar) genom odlingslandskap och beteshagar. Promenadstråken nyttjas främst av Botkyrka ridsällskap som rider genom och som har hästar på bete inom planområdet. 7 Här uppstår en missuppfattning då BRS medlemmar, i det aktuella området och norr därom, rider på särskilt anlagda och utmärkta ridstigar och ridvägar. 5 Kultura AB, C Risshytt-Collman, 2009, Häst- och ridverksamhetens framtid i programområdet. 6 Naturvårdsverket, Allmänna Råd 97:1 7 Sweco Environment AB: MKB detaljplan 24 04, 2010-12-07, sid 41 4
I sin landskapsanalys 8, som också varit källa till nu aktuell landskapsanalys 9, noterar Vägverket Konsult, under slutsatser och för bruksvärden, att området är ett regionalt viktigt center för hästsport. Den nu aktuella landskapsanalysen beskriver verksamheten vid Skrävsta ridsportanläggning men bortser därefter helt under rubriken Hänsyn till rekreation och friluftsliv att ta något som helst hänsyn till BRS närvaro. Naturvårdsprogrammet Botkyrkas gröna värden arbetar mot mål som att värna och utveckla naturvärdena och de gröna kulturmiljövärdena med syfte att bl a stimulera friluftsliv. 10 Enligt kommunens utredning om friluftslivet i Botkyrka, FIN-88, 11 är hela området nordost om Södra Aspen klassificerat som friområde med högsta prioritering och bedöms enligt FIN 88 omistligt för friluftslivet. Botkyrka Ridsällskap upplever att familjeparken med camping och sagoinspirerande byggnader etc kommer att negativt påverka värden knutna till rekreation och friluftsliv med eller utan häst. Med den föreslagna gestaltningen kommer bevarandeområdet att förändras så till den grad att påtaglig skada uppstår. Ridsällskapet yrkar att dess verksamhet inte utsätts för störningar som i sådan grad försämrar ridsällskapets faktiska möjligheter att bedriva sina verksamheter, att de skäligen inte bör tålas. 4. Landskapsbild och kulturmiljö Hela planområdet ingår i riksintresse för kulturmiljövård och berör flera känsliga miljöer. Dagens landskapsbild präglas av det storskaliga säterilandskapet med stora sammanhållna åkrar med inslag av moränimpediment och alléer, parker och generationer av vägsystem. Ett tydligt landskapsrum utgör den dalgång som sträcker sig från Tullingesjön och Älvesta i öster till Skrävsta gård och Aspen i väster. Idag består området av jordbruksmark som nyttjas för foder och hästbete och f d ängsmarker med stort inslag av ek och hassel och lummiga skogspartier. Den tänkta campingen är svår att förena med såväl riksintresse som lokalt intresse då de ca 200 husvagnarna kommer att innebära ett påtagligt intrång i landskapet. Hästen ingår som ett naturligt led i kretsloppet och bidrar i stor utsträckning till att bevara odlingslandskapets biologiska mångfald, kultur och skönhetsvärden. Som betesdjur hjälper hästarna till att upprätthålla de betesgynnande växtarterna. 12 Betesmarkerna har inte bara biologiska värden. De innehåller ofta, som i programområdet, spår från tidigare generationers markutnyttjande. Markerna vid Skrävsta och Hågelby är vårt kulturarv, som även har mycket höga rekreations- och skönhetsvärden. Håller inte betesdjur markerna öppna så förfulas landskapet och skapar otrivsel. Hästen och ridverksamheten utgör således en viktig resurs för natur- och kulturmiljövård. Vägverket Konsult stryker under synsättet då man i sin landskapsanalys 13 noterar att för att upprätthålla landskapets särprägel och de kulturhistoriska värdena är området beroende av ett aktivt jordbruk. 8 Vägverket Konsult, Karin Jansson, juli 2008, Landskapsanalys av området Lindhov-Hågelby-Eriksberg i Botkyrka kommun 9 Novamark AB, Åsa Wilke, februari 2010, Hågelby Familjepark, landskapsanalys. 10 Botkyrka kommun: Botkyrkas gröna värden naturvårdsprogram för Botkyrka kommun, Dnr sbf/2008:396 11 Botkyrka kommun, Fritid i naturen en utredning om kommunens friluftsliv, 1998 (Ref. WSP: MKB 2010) 12 Sveriges lantbruksuniversitet, 2008, Hästen i kommunen betyder mer än du tror. 13 Vägverket Konsult: Landskapsanalys av området Lindhov-Hågelby-Eriksberg, Botkyrka kommun. 5
Planområdet ingår i den regionala Bornsjökilen. Den regionala grönstrukturen består bl a av gröna kilar och gröna värdekärnor. 14 De gröna kilarna utgör en sammanhängande struktur av områden med höga natur- och kulturmiljöer. De karakteriseras också av höga rekreationsvärden och knyter samman rekreationsstråk och gröna värdekärnor. Varje grön kil bör, enligt RUFS 2010, hållas samman och dess funktioner och kvaliteter behållas och förbättras, bl a genom att eftersträva att kilen har en minsta bredd på 500 meter. Etablering av störande verksamheter i en grön kil bör, enligt RUFS 2010, konsekvensbedömas utifrån hela kilens värde och funktion. Särskilda kvaliteter som bör uppmärksammas är tysta områden och stränder. Enligt detaljplaneförslagets MKB bedöms planförslaget inte vara i linje med vare sig kommunens översiktsplan eller RUFS 2010. 15 Botkyrka Ridsällskap anser, i likhet med till detaljplaneförslaget fogad miljökonsekvensbeskrivning, att föreslagen utbyggnad, stugbyar, camping, receptions- och servicebyggnader, parkeringsytor, husvagnar etc medför stora negativa konsekvenser för landskapsbilden och påverkan på riksintressant kulturmiljö. 16 Ridsällskapet yrkar att hela konceptet ska utformas med särskild hänsyn till omgivningens egenart och höga rekreationsvärden. BRS anser att den del av campinganläggningen som omfattar de ca 200 husvagnarna skall utgå. 5. Buller En kvalitet som allt mer uppmärksammas inom grönområdesplanering är tysta områden. 17 Trenden är att antalet tysta platser i storstadsregionerna minskar till följd av ökande trafikmängder, ny bebyggelse och nya aktiviteter. I det här fallet är stora delar av området påverkat av relativt höga bullernivåer från Hågelbyleden och E4/E20. I rekreationssammanhang brukar riktvärdet för ekvivalent trafikbuller ligga runt 55 db(a) för att rekreationsvärden inte skall gå förlorade. Delar av planområdet ligger i spannet 50 och 55 db(a). Den tystaste platsen inom utredningsområdet är nordväst om Hågelby, vilket ger denna plats ytterligare en viktig upplevelsekvalitet. 18 Ur detaljplaneförslaget framgår att man planerar att anlägga en utomhusscen för konserter. Poängen med popmusik är inte att man skall lyssna på den utan att man skall känna den med hela kroppen. Genrer som reggae, metal, hiphop och techno är helt beroende av hög decibelnivå. Socialstyrelsens råd vid konserter är 100 db(a) under en spelning med 115 db(a) som max. Om barn under 13 år finns med rekommenderas inte mer än 97 db(a) under spelning och maximalt 110 db(a). Ljudnivåer av denna magnitud är helt oacceptabelt för hästar. 19 Botkyrka ridsällskap yrkar att en ljud- och bullerutredning görs i syfte att fastställa maximala värden för djurhållning inom Botkyrkaparken, såväl i stall som på bete. Fyrverkerier och andra skarpa ljud är på motsvarande sätt inte acceptabla för djurhållning och ur säkerhetsaspekt för ryttare i området helt oacceptabelt och skall därför inte vara tillåtna. 14 Regionplanekontoret: Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen RUFS 2010 15 Sweco Environment AB: MKB detaljplan 24 04, 2010-12-07, sid 43 16 Sweco Environment AB: MKB detaljplan 24 04, 2010-03-12, sid 26 17 Regionplane- och trafikkontoret: Bornsjökilen. Upplevelsevärden i Stockholmsregionens gröna kilar. 18 Vägverket Konsult: Landskapsanalys av området Lindhov-Hågelby-Eriksberg, Botkyrka kommun. 19 Lunds Tekniska Högskola: Teknisk akustik. 6
I till utställningshandlingarna bifogad samrådsredogörelse kommenterar Samhällsbyggnadsförvaltningen att utomhusscen är inte aktuell i denna plan och menar därmed att ridsällskapets yrkanden inte är relevanta. En förutsättning för den kommersiella verksamheten i den planerade familjeparken är dock det utbud som kommer att finnas och som utgör basen för t ex camping. BRS vidhåller ovanstående yrkanden. 6. Strandskydd Strandskydd omfattar både landområde och vattenområde med dess undervattenmiljö. Strandskyddet syftar till att åt allmänheten trygga tillgången till platser för bad och friluftsliv samt att bevara goda livsvillkor för växt- och djurlivet genom att upprätthålla förutsättningarna för värdefulla naturmiljöer både på land och i vatten. 20 Strandskydd på 100 meter gäller idag för den östra delen av programområdet och för den västra delen gäller 300 meter. Under punkt 2 ovan har Botkyrka Ridsällskap yrkat att den mark som ridsällskapet avtalsenligt disponerar, och då avtalstiden överstiger detaljplanens genomförandetid, inte ska ingå i den nu föreslagna detaljplaneringen alternativt beskrivas som bete och rasthagar och skall därför strandskyddet på 300 meter gälla till skydd för i hagarna betande gäss och svanar. Utmed Älvestabäcken gäller ett strandskydd på 100 meter. Strandskyddet regleras i 7 kap. i miljöbalken och syftar inte bara till att värna om allmänhetens tillgång till rekreativa miljöer utan också och främst om att säkerställa att goda livsmiljöer för växt- och djurlivet på land och i vatten bevaras. Sjön Aspen är utpekad som en värdefull rastplats för fåglar och betande gäss är vanligt förekommande i hästhagarna vid Skrävsta. Den klibbalsstrandskog som finns mellan hästhagarna och sjön bedöms ha naturvärden som främst är av framtidskaraktär då sjöns fluktuation kvarstår och en mer genuin sumpskog på sikt kan bildas. 21 Strandskogen är noterad som biotopskyddad. I detaljplaneförslaget anges nu ett antal skäl för att upphäva strandskyddet. Man hävdar att utmed stranden kommer tillgängligheten att öka genom att odlad åkermark och inhägnade hästhagar ersätts med park- och naturmiljö öppen för alla att besöka och vandra i. Botkyrka Ridsällskap har tidigare i detta yttrande yrkat att den mark som ridsällskapet avtalsenligt disponerar inte ska ingå i den nu föreslagna detaljplaneringen alternativt beskrivas som bete och rasthagar. Inhägnade hästhagar skall således inte ersättas med parkoch naturmiljö öppen för alla varför strand- och biotopskyddet bör kvarstå som skydd för växt- och djurliv och till glädje och stimulans för friluftslivet. 7. Stugor och temabyar Inom planområdet planerar man att bygga ett flertal uthyrningsstugor fördelade på stugbyar. De olika byarna kommer att ges skilda karaktärer med nöjesparkspromotion. Detta kan t.ex. vara en piratby, vildavästernby eller en cirkusby. Stugorna kommer att uppföras i 1-2 våningar. Inslaget av nöjesparkpromotion för att förstärka sagomiljöer och kommersiella upplevelser kan inte anses ingå i riksintresset för kulturmiljövård. Enligt till detaljplanen hörande MKB kommer den tillkommande 20 Naturvårdsverket: Allmänna råd 97:1 21 Calluna AB: Natur i Hågelby-Eriksberg-Lindhov värden och bevarande, underlag till program för området, 2008, sid 12 7
bebyggelsen att fragmentisera den helhetsmiljö som Skrävsta och Hågelby utgör idag och förståelsen för det kulturhistoriska landskapet kommer att försvagas. 22 Exploatören har hämtat inspiration och idéer från Efteling i Holland, Europa Park i Tyskland och kanske från Park Fantasia i Polen och Kneipebyn på Gotland. Gemensamt för dessa nöjesparker är att de bebyggs med byggnader som bär tivolikaraktär varvid de på ett oacceptabelt sätt skulle avvika från kravet att bevara landskapets höga natur- och kulturvärden. Föreslagen bygglovsbefrielse och ändrad lovplikt kan i praktiken komma att skapa oacceptabla miljöer och därigenom en negativ och oacceptabel påverkan på ridsällskapets verksamhet. Botkyrka Ridsällskap yrkar att detaljplanen tydligt uttrycker normer för byggnation och tydliggör krav på design av stugor och temabyar, i enlighet med befintliga kulturvärden. Botkyrka Ridsällskap motsätter sig projektörens önskemål att bygglovsbefrielse skall gälla vid bygge och ombyggnad av temabyar etc då detta i praktiken kan komma att skapa oacceptabla miljöer. 8. Camping Etablering av en campingplats medför för det mesta att allmänhetens tillträde begränsas bl.a. genom att de som inte campar på campingplatsen oftast utestängs eller avhålls från tillträde till området. Campingen stänger av eller ger en avhållande verkan eftersom tält och husvagnar och området som sådant mycket ofta uppfattas som privat zon. En campingplats kan vara ett riktigt stökigt ställe med fest och fylla, höga bullernivåer och störningar på omgivningen. Ett flertal exempel på detta finns över landet. Enligt beslut från Miljööverdomstolen 2008-04-09 anges att buller från camping kan utgöra en olägenhet för människors hälsa i den mening som avses i 9 kap. 3 MB och att regelmässig hög musik under t ex midsommarhelgen inte kan bedömas som en helt tillfällig störning. De bullervärden som angivits av miljödomstolen ska gälla. Vidare anges att miljö- och hälsoskyddsnämnd inte bör ha rätt att medge undantag från bullervärdena. På motsvarande sätt utgör höga bullernivåer och störningar en stor olägenhet för djurhållning i nu aktuella, till campingen angränsande, hagar. I den till detaljplaneförslaget bifogade miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) noteras att sammantaget bedöms utbyggnaden medföra marginella konsekvenser med avseende på bullerpåverkan från planområdet till omgivningen. 23 Botkyrka Ridsällskap delar inte denna uppfattning och får åter påpeka att planområdet saknar berättigande utan de för exploatörens affärsidé viktiga och i utställningshandlingen angivna tillfälliga evenemang som konserter och program. Risken för skador på hästar på bete förekommer och får anses ske av sjuka eller påverkade personer. Företeelsen är inte vanlig men förekommande och skall på alla sätt undvikas. Campingplatsen som en riskkälla, som kan tänkas hota djur och egendom, bör tydliggöras. 22 Sweco Environment AB: MKB detaljplan 24 04, 2010-12-07, sid 26 23 Swedeco Environment AB: MKB detaljplan 24 04, 2010-12-07, sid 49 8
Campingplatsen och stugbyn skall, för att undvika obehörigt spontant tillträde till angränsande hagar, vara hägnad mot dessa och skall detta regleras i detaljplanen. MKBn ska beskriva campingverksamhetens påverkan beträffande höga bullernivåer och störningar på omgivningen och då i detta fall på djurhållningen i angränsande hagar. En risk- och sårbarhetsanalys bör vara ett komplement. Åtgärder och regler för campingverksamheten kan inte regleras i detaljplanen men skall dessa regleras på annat sätt, exempelvis genom exploaterings- eller arrendeavtal. 9. Avfall och teknisk service Ett serviceområde för varuomlastning, sophantering m m har placerats utanför detaljplaneområdet och ramavtalsområdet i direkt anslutning till BRS tävlingsområde. Byggnaden/byggnaderna är helt nödvändiga för verksamheterna inom aktuell detaljplan varför kommunens kommentar i samrådsredogörelsen att anläggningen finns inte inom denna detaljplan får anses irrelevant. Placeringen av ett serviceområde för avfallshantering i anslutning till BRS tävlingsområde är helt olämplig. Avfallshantering får betraktas som nödvändig för planerade verksamheter inom detaljplaneområdet varför byggnader för ändamålet skall placeras inom detsamma och vara föremål för samråd. 10. Trafik och parkering En avgörande faktor för verksamheten vid BRS ridsportanläggning är trafikfrågan för såväl unga, icke bilburna trafikanter, som för skjutsande föräldrar och andra bilburna intressenter. Transporter av hästar skall kunna ske på ett säkert sätt och ridvägar skall separeras från övrig trafik. För ett antal år sedan anlades Skrävsta Gårdsvägen som är en asfalterad väg med en för trafik acceptabel standard. Kyrkvägen och byvägen mellan ridanläggningen och Korshagen (fortsatt kallad Byvägen) är smal och har inte en acceptabel standard för biltrafik. Transporter till och från stallen sker på Skrävsta Gårdsvägen och vidare väster ut på Byvägen. Transporter till och från tävlingsvallen sker enkelriktat p g a vägarnas beskaffenhet. Till tävlingsvallen åker man Skrävsta Gårdsvägen, Byvägen österut och Kyrkvägen norrut. Från tävlingsvallen åker man Kyrkvägen söderut och Skrävsta Gårdsvägen österut. I detaljplaneförslaget görs antagandet att områdets huvudsakliga in- och utfartstrafik kommer att ske från en ny nordlig anslutningsväg från Eriksbergs industriområde. Byvägen, som leder till ridanläggningen, föreslås bevarad och sammankopplad med vägen från norr. Förslaget, som ligger utanför detaljplaneförslaget, saknar stöd i program för Hågelby, Eriksberg och Lindhov. Aktuell programhandling lägger fast att BRS anläggning vid Skrävsta kommer att nås från Skrävsta Gårdsväg. 24 Avvikande från programmet anges i detaljplaneförslaget att Botkyrka Ridsällskap kommer att nås från Kyrkvägen och Byvägen norr om planområdet. Planen anger att Kyrkvägen, från Skrävsta Gårdsväg till norra spetsen av planområdet, anläggs som ny väg medan Byvägen norr om planområdet upprustas. Utställningshandlingarna är inkonsekventa beträffande Skrävsta Gårdsväg som 24 Botkyrka kommun: Samrådshandling oktober 2010, sid 27 9
enligt planbeskrivningen förblir kommunal men som enligt genomförandebeskrivningen och plankartan är lokalgata. Cyklister och fotgängare från kollektivtrafiken på Hågelbyleden förväntas, enligt detaljplaneförslaget, på sin väg till ridanläggningen ta sig runt hela programområdet. 25 Förslaget är helt orealistiskt. Ridvägar nämns inte i detaljplanens gestaltningsidéer för trafik. Utbyggnad av ridvägar är angeläget. Ridvägar skall anläggas för att tåla högt nyttjande och otjänlig väderlek. Ridvägar skall skyltas för undvikande av missförstånd om vem som får nyttja ridvägarna. Missförstånd minskar därmed och olaga användning kan påtalas och säkerheten ökar. Ridvägar ska i likhet med motionsspår vara belysta. Den långsamma takten i skapandet av nya ridleder är i flera kommuner ett bekymmer för hästnäringen. Länsstyrelsen har tillsammans med Hästnäringens Nationella Stiftelse (HNS) tagit ett initiativ för planering och utveckling. 26 Botkyrka Ridsällskap yrkar 1. att befintlig asfalterad väg från Hågelbyleden till ridanläggningen, den s k Skrävsta Gårdsvägen, behålles med sin dragning omedelbart norr om Småstaden och Söderkåkar och vidare till Skrävsta. Vägen ska förbli kommunal. 2. att Kyrkvägen hålls öppen för trafik mellan BRS tävlingsvall och Skrävsta Gårdsvägen alternativt att Byvägen, mellan BRS tävlingsvall och stallen, breddas och asfalteras. Vägen ska vara kommunal. 3. Alternativt till 1 och 2 ovan anläggs Kyrkvägen från Skrävsta Gårdsvägen till BRS tävlingsvall och Byvägen till stallen med sådan bredd att tunga fordon kan mötas. Vägarna skall vara asfalterade och kommunala. 4. att befintlig gång-, rid- och cykelväg till ridanläggningen behålles. 5. att ridväg projekteras för att sammanbinda ridvägen efter Skrävsta Gårdsvägen med ridvägen efter Hågelbyleden och att den säkerställs genom avtalsservitut. Det har hänt vid samtida evenemang på Hågelby och ridanläggningen att onödiga köer uppstått vid infarten från Hågelbyleden. Hästtransporter har blivit stående på leden i avvaktan på besökares parkeringsproblem vid Hågelby parkering och biljettförsäljning. BRS yrkar att gestaltningen av korsningen mellan Hågelbyleden och Skrävsta Gårdsväg skall säkerställa att samtida evenemang i Familjeparken och Botkyrka Ridsällskap inte förhindras och att trafikflödet till och från ridanläggningen kan bibehållas utan fördröjningar. 11. Skyltning Ur samrådshandlingen framgår att familjeparken ska vara väl skyltad så att besökare hittar dit, hittar inom parken och känner sig trygga. Skyltningen kommer att vara generell med betoning på tydlighet och förståelse. Skyltningen kommer, liksom parken, att vara föränderlig och informationen om tillfälliga evenemang som konserter och program ska lyftas fram tydligt. 25 Botkyrka kommun: Hågelby Familjepark gestaltningsidéer för dp 24 04, 2010-12-21, sid 22 26 Länsstyrelsen i Stockholms län: Hästkluster i Mälarregionen, seminarium 2008. 10
BRS accepterar synsättet ovan men vill samtidigt påpeka att samma regler måste få gälla för ridverksamheten som annars tenderar att drunkna i familjeparkens skyltning och ska BRS tillfälliga evenemang, som tävlingar och uppvisningar, lyftas fram tydligt. 12. Störningar och risker Skyddsavstånd Botkyrka Ridsällskaps verksamhet kan, enligt till detaljplaneförslaget bifogad MKB, uppfattas som störande för dem som kommer att vistas inom området, genom störningsmoment i form av lukt och störande ljud. För skyddsavstånd mellan bostadsbebyggelse och djurhållning finns angivna riktlinjer (dock inga bindande) framtagna av Socialstyrelsen, Boverket m.fl. Skyddsavstånd mellan bostadsbebyggelse och djurstallar rekommenderas till mellan 100-500 meter. För beteshagar varierar skyddsavståndet mellan 50-200 meter, beroende på lokala förutsättningar och hur många djur som vistas i hagen. Skyddsavståndet baseras bland annat på risken för störningar i form av skadedjur, flugor, lukt och ljud från djur samt spridning av allergener. Vad gäller allergener, så är det framförallt hästallergener som studerats och som ligger till grund för skyddsavstånd. Enligt kommunens översiktsplan från 2002 bör etablering av hästverksamhet ske med övervägande av platsens lämplighet och följa Socialstyrelsens rekommendationer med minst 200 meters avstånd från stall och ridanläggning till närmaste permanenta bostadsbebyggelse. Botkyrka Ridsällskap motsätter sig alla krav mot ridverksamheten som kan tänkas uppkomma som en följd av krav på skyddsavstånd mellan ridverksamheten och familjeparken. Störningar under byggtiden Med störningar under byggtiden avses tillfälliga störningar som uppstår under hela eller delar av byggtiden. Störningar under byggtiden för kommande familjeparksprojekt skall minimeras så att ridsällskapet inte utsätts för störningar som påverkar djurhållningen eller försämrar ridsällskapets faktiska möjligheter att bedriva sin verksamhet. 27 För att säkerställa att alla krav klaras yrkar BRS att kommunen säkerställer att man upprättar en s.k. MEG (Miljökrav för Entreprenadens Genomförande) inför upphandling av entreprenörer. I MEG samlas miljökrav som gäller för entreprenaden, vilka kontroller som minst krävs, vilka åtgärder som blir aktuella om inte uppställda krav kan uppfyllas samt vilken rapportering och dokumentation som krävs. 27 Botkyrka kommun/botkyrka ridsällskap. 2010. Avsiktsförklaring om utveckling av ridverksamheten i Botkyrka kommun. 11
13. Karta Botkyrka Ridsällskap 1. Stallar 2. Ridhus 3. Fritidsgård 4. Rasthagar 5. Bete 6. Tävlingsvall 7. Bete/tävlingsparkering 8. Bete/terrängbana 9. Ridstigar/terrängbana 10. Ridstigar 12