Översiktsplan för Ängelholms kommun, ÖP 2004, planbeskrivning

Ängelholms kommun Stadsarkitektkontoret Antagen av Kommunfullmäktige 2005-06-20, KF 83 Översiktsplan för Ängelholms kommun, ÖP 2004, planbeskrivning LÅNGSIKTIGT HÅLLBAR UTVECKLING 2004-2024 NATURVÅRD-BIOLOGISK MÅNGFALD- GRÖNSTRUKTUR-VATTENMILJÖER TEKNISKA ENERGIFÖRSÖRJNINGSSYSTEM- TOTALFÖRSVAR-CIVIL BEREDSKAP VÄRDEFULLA ÄMNEN ELLER MATERIAL AREELLA NÄRINGAR (JORD- OCH SKOGSBRUK/FISKE) MILJÖ- OCH RISKFAKTORER HÄLSA OCH SÄKERHET KRAFTPRODUKTION AVLOPPS- OCH RESTPRODUKTHANTERING BESÖKSNÄRING-TURISM- DRICKSVATTENFÖRSÖRJNING- DAGVATTEN FRILUFTSLIV-REKREATION KULTURHISTORISKT VÄRDEFULLA MILJÖER- LANDSKAPSBILD BOSTÄDER VERKSAMHETER FÖRENINGSLIV-FRITIDSANLÄGGNINGAR KOMMUNIKATIONER-TRANSPORTER Program - Samråd - Revidering - Utställning - Antagande i Kommunfullmäktige 1

I antagandehandlingarna till Översiktsplan 2004 för Ängelholms kommun ingår följande handlingar: -Denna planbeskrivning -Plankarta -Samrådsredogörelse -Kopior på inkomna samrådsyttranden -Utlåtande -Kopior på inkomna utställningsyttrande, inklusive länsstyrelsens granskningsyttrande över planförslaget. Kommunens plankommitté har utgjort styrgrupp för planarbetet. Översiktsplanen har tagits fram av en arbetsgrupp bestående av tjänstemän från Stadsarkitektkontoret och Miljökontoret samt bygdesamordnare under ledning av Stadsarkitekt Elisabet Weber. Dokumentet har sammanställts av planarkitekt Torbjörn Nilsson. 2

Förord FÖRORD Ängelholms kommuns förra översiktsplan antogs 1991. Samhällsutvecklingen har medfört förändrade planeringsförutsättningar genom avvecklingen av F10 och en ökad regional integrering och förstoring genom pågatågtrafik. En revidering av Ängelholms kommuns översiktsplan har därför varit angelägen. Översiktsplanen skall aktualliseras vart fjärde år. Planeringsperspektivet spänner över cirka 20 år. Översiktsplanen är därmed ett viktigt strategiskt instrument i arbetet för en långsiktigt hållbar utveckling såväl ekonomiskt, ekologiskt som socialt-kulturellt. Översiktsplanen är ett av redskapen för att göra Ängelholms kommun till en ännu attraktivare kommun att bo och verka i. I översiktsplanen görs avvägningar mellan olika allmänna intressen, hur mark och vatten skall användas och på vilket sätt den byggda miljön skall bevaras och utvecklas. Översiktsplanen ger riktlinjer och vägledning för planering och byggande. Kommunen har de senaste 20 åren ökat sin befolkning med i snitt en procent om året. Kommunen ser framför sig en motsvarande ökning i framtiden till följd av en hög attraktivitet för såväl boende som verksamheter. Nedläggningen av F10 medför bland annat att attraktiva kustområden blir möjliga att bebygga med bostäder. Samtidigt omvandlas F10-området till ett spännande verksamhetsområde - Valhall Park. I översiktsplaneprocessen är delaktighet viktigt. Under arbetet med denna översiktsplan har bland annat anordnats ett tjugotal offentliga möten, utställningar på bibliotek och på kommunens hemsida, temadag med gymnasieskolan mm. Erfarenheterna från detta har tillsammans med övriga planeringsförutsättningar legat till grund för planförslaget. Under processen med översiktsplanen har frågan om flygbullerpåverkat område utgjort en strategisk planeringsförutsättningen. Utvecklingen i världen har medfört förändringar i flygbolagens flygplansflottor. Detta har i sin tur kommit att påverka arbetet och utformningen av översiktsplanen. Det är sannolikt att ytterligare förändringar kommer att ske vad gäller flygets förutsättningar, vilket kommer att påverka arbetet med översiktlig planering i Ängelholm framöver. Ängelholm i juni 2005 Hans Wallmark Kommunstyrelsens ordförande Elisabet Weber Stadsarkitekt 3

INNEHÅLL FÖRORD INNEHÅLL Kap. 1 (s.6) SAMMANFATTNING - ÖVERGRIPANDE STRATEGIER Kap. 2 (s.13) INLEDNING - LÄSANVISNING -Vad är en översiktsplan? -Lagstiftningen -Översiktsplan 1991 -Program och samråd om översiktsplan 2004 -Läsanvisning Översiktsplan 2004 Kap. 5 (s.31) FRILUFTSLIV - REKREATION -Sammanfattande Riktlinjer och förslag samt konsekvenser för detta övergripande kapitel -Riksintresse för friluftsliv -Riksintresse med geografiska bestämmelser/ Det rörliga friluftslivet Kullaberg och Hallandsåsen med angränsande kustområden - Grönområde för rekreation och friluftsliv i tätorter och i närheten av tätorter, skogsbruksmark mm. - Övergripande rekreationsstråk, jordbruksmark mm. -Tillgång till stränder Strandskyddsområde - Tysta områden Kap. 3 (s.15) ÖVERORDNADE PLANERINGS- FÖRUTSÄTTNINGAR -Befolkningsstruktur - Befolkningsutveckling -Arbetsmarknad - pendling - tillgänglighet -Regionala och internationella planeringsaspekter -Mellankommunala frågor -Sammanställning av riksintressen -Långsiktigt hållbar utveckling Kap. 4 (s.21) NATURVÅRD - BIOLOGISK MÅNGFALD GRÖNSTRUKTUR - VATTENMILJÖER -Sammanfattande Riktlinjer och förslag samt konsekvenser för detta övergripande kapitel -Grönstruktur -Riksintresse naturvård -Riksintresse Natura 2000 områden -Riksintresse med geografiska bestämmelser - Kustzonen -Ekologiskt särskilt känsliga områden -Stora opåverkade områden -Naturminne, Biotopskyddsområden, Naturreservat, Djur- och växtskyddsområde -Jordbruks- och skogsmark med särskilt höga naturvärden: Ängs- och hagmarksinventering, Sumpskogar, nyckelbiotoper och objekt med naturvärde -Våtmarker - myrar -Avrinningsområde, ytvatten, grundvatten -Naturvärden i Regionalt natur- och kulturmiljövårdsprogram -Underlag till kommunal naturvårdsplan -Vattenvårdsförbund Kap. 6 (s.36) KULTURVÄRDEN -Sammanfattande Riktlinjer och förslag samt konsekvenser för detta övergripande kapitel -Kulturminneslagen, Kulturreservat, Begravningsplatser, Fornlämningar, Byggnadsminnen, Alléer -Kulturvärden i Regionalt natur- och kulturmiljövårdsprogram -Kommunalt bevaringsprogram för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse och miljö -Landskaps- och bebyggelsekaraktärer Kap. 7 (s.42) BOSTÄDER, ARBETSPLATSER OCH SERVICE I BEBYGGD MILJÖ -Sammanfattande Riktlinjer och förslag samt konsekvenser för detta övergripande kapitel -Stadsbyggnadsprinciper - planeringsbegrepp -Befintlig blandad bebyggelse för bostäder, service och arbetsplatser -Utredningsområde -Område med planerad blandad kvartersbebyggelse för bostäder, service och arbetsplatser -Tillkommande bebyggelse på landsbygden och i landsbygdssamhällen -Skola och barnomsorg -Vård och omsorg -Verksamheter, handel och boendeservice / tjänster -Befintliga service- och verksamhetskvarter -Planerade särskilda områden för service- och verksamhetskvarter 4

Innehåll Kap. 8 (s.55) BESÖKSNÄRING, TURISM, FÖRENINGSLIV OCH FRITIDSANLÄGGNINGAR -Sammanfattande Riktlinjer och förslag samt konsekvenser för detta övergripande kapitel -Turism, besöksnäring och föreningsliv -Befintliga område med fritidsanläggning -Planerade område för fritidsanläggning Kap. 9 (s.58) KOMMUNIKATIONER - TRANSPORTER -Sammanfattande Riktlinjer och förslag samt konsekvenser för detta övergripande kapitel -Regional transportinfrastrukturplanering -Trafiknätsanalys -Miljöanpassat transportsystem -Gångtrafik -Cykeltrafik -Biltrafik, vägar -Kollektivtrafik buss -Tågtrafik -Båttrafik -Flygtrafik -Telekommunikationer mm Kap. 10 (s.67) DRICKSVATTENFÖRSÖRJNING OCH DAGVATTEN -Sammanfattande Riktlinjer och förslag samt konsekvenser för detta övergripande kapitel -Dricksvattenförsörjning -Dagvattenhantering Kap. 11 (s.69) AVLOPPS- OCH RESTPRODUKTSHANTERING -Sammanfattande Riktlinjer och förslag samt konsekvenser för detta övergripande kapitel -Avloppshantering -Renhållningsordning och avfallsplan för Ängelholms kommun -Återvinningsstationer / återvinningsanläggning -Förorenade områden Kap. 12 (s.72) AREELLA NÄRINGAR -Sammanfattande riktlinjer och förslag samt konsekvenser för detta övergripande kapitel -Jordbruk -Skogsbruk -Fiske Kap. 13 (s.76) VÄRDEFULLA ÄMNEN ELLER MATERIAL -Sammanfattande Riktlinjer och förslag samt konsekvenser för detta övergripande kapitel -Berggrund -Jordarter lösa avlagringar -Förekomst av naturgrus och berg för krossändamål -Befintliga täktverksamheter 2004 Kap. 14 (s.78) TEKNISKA ENERGIFÖRSÖRJNINGSSYSTEM OCH KRAFTPRODUKTION -Sammanfattande Riktlinjer och förslag samt konsekvenser för detta övergripande kapitel -Kommunal energiplan -Kraft- och elledningsnät -Fjärrvärme -Gas -Vindkraft -Vedeldning Kap. 15 (s.82) TOTALFÖRSVAR OCH CIVIL BEREDSKAP -Sammanfattande Riktlinjer och förslag samt konsekvenser för detta övergripande kapitel -Försvarsmaktens samrådsområden inom Skåne -Kommunal beredskapsplan -Räddningstjänst Kap.16 (s.83) MILJÖ- OCH RISKFAKTORER AV BETYDELSE FÖR HÄLSA OCH SÄKERHET -Sammanfattande Riktlinjer och förslag samt konsekvenser för detta övergripande kapitel -Övergripande miljöfaktorer i Ängelholms kommun -Miljöpolicy för Ängelholms kommun -Miljökvalitetsnormer -Miljökvalitetsmål -Folkhälso-, jämlikhets- och tillgänglighetsaspekter -Riskanalys -Övergripande riskfaktorer Kap. 17 (s.88) KONSEKVENSBESKRIVNING AV RIKTLINJER OCH FÖRSLAG UTIFRÅN DE NATIONELLA MILJÖMÅLEN REGIONALA MILJÖMÅL UNDERLAGSMATERIAL - REFERENSER (s.91) 5

Kap. 1 SAMMANFATTNING ÖVERGRIPANDE STRATEGIER I en snabbt föränderlig värld krävs genomtänkta ställningstagande till olika värden och möjligheter. En aktuell och väl förankrad Översiktsplan skapar förutsättningar för handlingsberedskap och handlingskraft genom bland annat snabb handläggning av olika ärenden. Genom att översiktsplanen antas av Kommunfullmäktige görs politiska prioriteringar i viktiga framtidsfrågor - översiktsplanen är därmed en kommunal viljeyttring. I detta kapitel redovisas bland annat övergripande sammanfattning av: Angelägna planeringsuppgifter 2004-2008. Övergripande Bebyggelsestruktur Övergripande Infrastruktur Övergripande Grönstruktur Angelägna planeringsuppgifter 2004-2008 Inom perioden 2004-2008 förväntas följande större planeringsuppgifter: -Västkustbanan Ängelholm-Helsingborg, järnvägsutredning. -Fördjupning av översiktsplanen för flygplatsen med omgivning, utredningsalternativ ny pågatågstation. Före detta F10-områdets omvandling till attraktivt serviceoch verksamhetsområde. -Södra Ängelholm - stadsbyggnadsstrategi -Stationsområdet med omgivning i Ängelholm (utredningsområde). -Pågatågtrafik på Söderåsbanan? -Fördjupning av översiktsplanen för Skälderviken vid gränsen till Helsingborg och Höganäs, pågatågstation. -Utredningszon yttre godsspår. -Utbildning - skolor - Ängelholms högre utbildningar - Kvalificerad yrkesutbildning - Banskolan -Nya stadsdelar och övrig bebyggelse enligt förslag i denna översiktsplan. -Centrumutveckling, trafik-torget-gågatan-mm. -Utveckling av Rönne å med omgivningar -Nytt badhus -Utveckling av en grönstrukturplan med bland annat tätortsnära grönområden (Rönne å, Skörpabäcken, Kronoskogen, Valhallskogen m fl). -Utveckling av en trafiknätsanalys/plan för olika trafikantgrupper (cykelplan, gångstråkplan mm). -Utveckling av ett tidsenligt kulturmiljöprogram. 6 Fördjupade studier för: -Munka Ljungby (med bakgrund av det utvecklingsprojekt som bedrivits i Munka Ljungby). -Vejbystrand Dessa fördjupade studier kan utgå från bland annat de synpunkter allmänheten lämnat i samråd om denna översiktsplan.

Kap 1. Sammanfattning - Övergripande Strategier Bebyggelsestruktur Huvuddelen av tillkommande bebyggelse för bostäder, service och verksamheter föreslås lokaliseras till någon av kommunens fem huvudorter, i goda kollektivtrafiklägen. På så sätt kan ett utbud av vardagsservice mm upprätthållas. Huvudorterna stöder och stöds av cirka 40 större och mindre samhällen dit huvuddelen av tillkommande bebyggelse på landsbygden föreslås lokaliseras. Detta ger möjlighet att bo såväl: - vid havet - i staden / tätorter - på landsbygden i mindre samhällen Genom föreslagen bebyggelseutveckling minimeras störningarna för jord- och skogsbruk vilket ger goda utvecklingsmöjligheter för dessa näringar. Verksamhetsområden föreslås i goda kommunikationslägen, i anslutning till befintliga strukturer. 7

Kap 1. Sammanfattning - Övergripande Strategier Grönstruktur - blå struktur Grönstrukturen utgörs i halva kommunen av Hallandsåsen med dess djupa vidsträckta skogar. På jordbruksslätten är grönstrukturen i huvudsak begränsad till stråk längs vattendragen samt till mindre skogsdungar, gårdar mm. Längs kusten finns fortfarande obebyggda naturkilar (se pilar) mellan vissa kustsamhällen. Dessa naturkilar är tillsammans med övriga naturområden längs kusten särskilt viktiga att bevara för kustzonens och kommunens attraktivitet. Grönstrukturen rymmer bland annat många områden som särskilt pekas ut i planeringsunderlag för dess höga natur eller friluftsvärden (rödskrafferade). 8

Kap 1. Sammanfattning - Övergripande Strategier Infrastruktur Ängelholm - Helsingborg flygplats är viktig för hela regionen. Järnvägsreservat för snabbjärnväg Europabanan redovisas längs E4:an i kommunens sydligaste del. Befintliga buss / kollektivtrafikstråk är viktiga strukturer för bebyggelse utvecklingen. Alternativa lokaliseringar för nya pågatågstationer föreslås utredas. Utredningszon för eventuellt yttre godsspår redovisas (behov bör utredas med hänsyn till transport av farligt gods mm). 9

Kap 1. Sammanfattning - Övergripande Strategier Visions- och måldokument som ligger till grund för Översiktsplan 2004 -Vision 2000 (Ängelholms kommuns övergripande vision, KF 2000-01-24). -De nationella miljömålen. -Av riksdagen antagna transportpolitiska mål. I Översiktsplanen görs en sammanvägning av måldokumenten ovan med bakgrund av gällande lagstiftning kring översiktlig planering. Lagstiftningen ställer krav på konsekvensbeskrivning utifrån ekologiska (långsiktigt hållbart mm), ekonomiska och sociala (trygga miljöer mm) aspekter. Ett överordnat syfte med översiktsplanen är att påverka utvecklingen i en riktning mot visions- och måldokumenten ovan. Dessa dokument utgör därför motiven (kursivt redovisade nedan) till planens utformning. Visions och måldokumenten utgör tillsammans med fysiska och sociala förhållanden förutsättningar/utgångspunkter i planarbetet. I det följande redovisas för respektive motiv de grundläggande förslagen i översiktsplanen (Riktlinjer och förslag) samt de konsekvenser förslagen bedöms medföra. Vision 2000 Ängelholms kommuns övergripande vision Nedan redovisas punkterna i Vision 2000 och hur översiktsplanen kan bidra till en utveckling i riktning mot dessa. - Ängelholms kommun skall kombinera god service med en av Sveriges lägsta kommunalskatter. I översiktsplanen föreslås huvuddelen av tillkommande bebyggelse lokaliseras till kommunens huvudorter. Huvuddelen av tillkommande bebyggelse på landsbygden föreslås lokaliseras befintliga större och mindre samhällen. Genom att fokusera tillkommande bebyggelse till befintliga samhällen både utnyttjas och stärks befintlig vardagsservice såsom kollektivtrafik, affärer, lekplatser, gatubelysning mm på ett samhällsekonomiskt effektivt sätt. - Ängelholms kommun skall kunna erbjuda några av landets bästa utbildningar för alla åldrar. Genom den i översiktsplanen föreslagna fokuseringen av bostadsbebyggelse till befintliga samhällen skapas förutsättningar för en resurseffektiv utbildning då befintliga skolor kan utnyttjas. - Ängelholms kommuns särprägel skall bibehållas. Ängelholms kommun karakterisers av mångfald. Havet, kusten, de stora sjöarna, åarna, slätten och jordbruket, Hallandsåsen, skogen och skogsbruket, handelsstaden, småföretagarkommunen och goda kommunikationer mm. I Översiktsplanen behandlas och görs avvägningar mellan många olika allmänna intressen. Detta skapar förutsättningar för en utveckling av olika karaktärer - mångfald. - Ängelholms kommun skall värna sina unika kvaliteter som bostadsort. I Översiktsplanen skapas förutsättningar för attraktiv tillkommande bostadsbebyggelse såväl kustnära, i staden / tätorten som på landsbygden i de mindre samhällena. Översiktsplanen skapar förutsättningar för bevarande och utveckling av områden med natur- rekreations- och kulturvärden, värdefulla för kommunens attraktivitet som bostadsort. - Ängelholms kommun skall höra till näringslivets favoriter. Nya verksamhetsområden föreslås i goda kommunikationslägen samt i anslutning till befintliga strukturer. Detta skapar förutsättningar för ett vitalt näringsliv. - Ängelholms kommun skall bli känd för sin goda livsmiljö. I översiktsplanen skapas förutsättningar för bevarande och utveckling av goda livsmiljöer. Boendemiljöer, miljöer att verka i, rekreationsmiljöer mm. 10

Kap 1. Sammanfattning - Övergripande Strategier - Hela Ängelholms kommun skall leva, synas och höras. Genom att lokalisera tillkommande bebyggelse till såväl tätorter som befintliga mindre samhällen på landsbygden skapas förutsättningar för utveckling av en i alla delar levande kommun. De nationella miljömålen De av riksdagen antagna 15 nationella miljömålen utgör en grund för arbetet med översiktsplanen. I den övergripande konsekvensbeskrivningen i översiktsplanen (se kap.17) kommenteras de nationella miljökvalitetsmålen utifrån de förslag i form av riktlinjer - förslag som anges i översiktsplanen. Transportpolitiska mål År 1998 fattade riksdagen ett transportpolitiskt beslut där mål, principer och riktlinjer för transportpolitiken fastslogs (prop. 1997/98:56, bet. 1997/98:TU10, rskr. 1997/98:266). Det övergripande transportpolitiska målet är att transportpolitiken skall säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Vidare finns ett antal delmål: -Ett tillgängligt transportsystem -En hög transportkvalité -En säker trafik -En god miljö -En positiv regional utveckling -Ett jämställt transportsystem I översiktsplanen föreslås att en trafiknätsanalys / plan för olika trafikantslag tas fram (gång-, cykel-, kollektivtrafik mm). Vidare redovisas utredningsalternativ för pågatågstationer, järnvägsreservat/utredningszon mm. Lagstiftningen Plan- och bygglagen talar bland annat om att främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer. Översiktsplanen har arbetats fram med jämlikhet och en långsiktigt hållbar utveckling som centrala övergripande mål. Sammanfattning av förslag i resp kapitel (områdesrekommendationer tillkommer) Kap 4 Naturvård, Grönstruktur, vattenmiljöer Kommuntäckande grönstrukturplan bör upprättas. Ekologiskt särskilt känsliga områden bör inventeras och rekommendationer utarbetas för områdena.. Digital kartbas bör tas fram för biotopskyddsområden. Underlag till kommunal naturvårdsplan bör kompletteras med rekommendationer. Kap 5 Friluftsliv För Grönområde för rekreation och friluftsliv i tätorter och i närheten av tätorter bör: -Skötselplaner upprättas. -Bullerstörningar inventeras och om möjligt åtgärdas. -Eventuellt behov av skyddsbestämmelser utredas. -Tillgängligheten från omgivande bebyggelse studeras med avseende på trafiksäkerhet mm. Längs Övergripande rekreationsstråk (jordbruksmark mm.) bör, förutsatt att alla berörda samtycker, och utan kommunala kostnader: -Anläggas allemansrättsligt tillgängliga promenadstråk. -Anläggas passager vid väg- och järnvägskorsningar. -Övervägas trädplantering längs vattendragens närzoner. Årummet och naturen längs Rönne å bör göras tillgänglig för allmänheten genom promenadstråk. Tillgången / tillgängligheten till rekreationsområden (allemansrättsligt tillgänglig natur) bör studeras, särskilt på landsbygden och i kustområden samt med avseende på skydd av känsliga områden. Ljudmiljön i kommunen bör studeras och Tysta områden inventeras. Översiktsplanen främjar en långsiktigt hållbar utveckling genom en resurseffektiv markanvändning. Bland annat föreslås en inventering av ytor där kompletteringsbebyggelse kan vara möjlig. Bebyggelseområden där bostäder, service och verksamheter blandas / integreras förbättrar förutsättningarna för att skapa trygga, och därmed tillgängliga, miljöer som är befolkade och lever dygnet runt. Därför eftersträvas i såväl befintlig som planerad bebyggelse en så hög grad av integrering av bostäder, service och verksamheter som möjligt. 11

Kap 1. Sammanfattning - Övergripande Strategier Kap 6 kulturvärden Utred behovet av områdesbestämmelser eller detaljplan för områden med kulturhistoriska värden. Utreda behovet av att upprätta kulturreservat. fritidsanläggningar upplevs ur trygghetssynpunkt. Studier bör göras för ny lokalisering av skjutbanorna i Kronoskogen. Ridvägnätsplan bör upprättas. Det kommunala bevaringsprogrammet bör: -Kompletteras med inventering av modern bebyggelse. -Digitaliseras, göras mer lättillgängligt. -Redovisa rekommendationer för förhållningssätt till värden. -Redovisa kultur- och naturgeografiska/historiska aspekter. -Integreras med beskrivning av landskapskaraktärer. Kap 7 Bostäder, verksamheter och service i bebyggd miljö. Inom befintlig blandad bebyggelse med bostäder/ service/verksamheter bör: -Områden lämpliga för förtätning inventeras. -Studier göras av den offentliga miljön ur trygghetsperspektiv, för bland annat gång- och cykeltrafikanter. Skolornas utemiljö bör studeras med avseende på bl a grönska, trygghet och säkerhet. Uppdatera redovisning av samlad bebyggelse. Fortlöpande utvärdera befintliga detaljplaners aktualitet. Utvecklingsstudier profilering och yttre gestaltning av befintliga service- och verksamhetskvarter. Fördjupning av översiktsplanen för Skälderviken F10 Fördjupade studier bör göras för Skörpinge trafikplats Höja, Vejbystrand Magnarp, Munka Ljungby, stationsområdet Ängelholm, Södra Ängelholm samt för utredningsområden. Kap 9 Kommunikationer - Transporter Med hänsyn till bland annat transport av farligt gods bör utredningszoner för järnväg studeras. Studier bör göras för att tillgodose att gångoch cykeltrafikanter kan genomföra nödvändiga vardagsförflyttningar i miljöer som upplev som trygga och är trafiksäkra. En lokalt förankrad cykelplan bör tas fram. Ett program bör tas fram för gångtrafikens villkor - gångstråkplan. En tillgänglighetsplan för kollektivtrafik bör tas fram. Digitalt kartunderlag avseende kommunala respektive enskilda vägar bör tas fram. Länsstyrelsens studie avseende farligt gods transporter bör kompletteras med framtida tågtrafik via tunnel genom Hallandsåsen. Dagens situation avseende radiofrekvent strålning bör sammanställas. Kap 10 Dricksvattenförsörjning och Dagvatten Skyddsbestämmelser bör upprättas för vattentäkt vid Rössjön-Västersjön-Tollsjö samt för Vejbystrand och Skälderviken. Framtida markbehov för kretsloppslösningar för dagvatten bör studeras. Kap 13 Värdefulla Ämnen eller Material Länsstyrelsen bör tillhandahålla digitalt planeringsunderlag avseende berg och grus för krossändamål. Kap 8 Besöksnäring, Turism, Föreningsliv och Fritidsanläggningar Tillgängligheten till fritidsanläggningar avseende kollektivtrafik bör studeras samt hur den yttre miljön vid Kap 14 Tekniska energiförsörjningssystem och Kraftproduktion Bebyggelseområden där vedeldning är olämpligt bör inventeras. Kap 16 Miljö- och Riskfaktorer av betydelse för hälsa och säkerhet Översvämningskänsliga områden bör studeras. 12

Kap. 2 INLEDNING - LÄSANVISNING - Vad är en översiktsplan? - Lagstiftningen - Översiktsplan 1991 - Program och samråd om översiktsplan 2004 - Läsanvisning Översiktsplan 2004 Vad är en översiktsplan? Översiktsplanen spänner från långsiktiga visioner till konkreta projekt som kan ligga nära i tiden. Översiktsplanen är ett samlat beslutsunderlag, som belyser allmänna intressen och kommunens miljösituation. Exempel på allmänna intressen är service, kollektivtrafik, natur och kulturvärden mm. Den är också ett handlingsprogram, en vision, som visar hur kommunen ser på mark- och vattenanvändning och bebyggelseutveckling i kommunens olika delar. Översiktsplanen är vägledande för efterföljande beslut. Den är inte rättsligt bindande, men är tyngre än andra beslutsunderlag då den antas av Kommunfullmäktige. I riktlinjer används därför lydelsen skall även om det rättsligt ej är juridiskt bindande. Översiktsplanen är en överenskommelse mellan stat och kommun om hur värden av nationellt slag (riksintresse) kan beaktas och tas till vara. Genom de lagstadgade omfattande samråds- och utställningsskedena som översiktsplanen omfattas av finns förutsättningar för en demokratisk förankring, insyn och påverkan. Översiktsplanen antas av kommunfullmäktige. Planen förmedlar kommunens helhetssyn och ska tillämpas i beslut både i och utanför kommunen. Det är viktigt att översiktsplanen hålls aktuell eftersom den är ett beslutsunderlag, ett handlingsprogram och en överenskommelse. Den skall förenkla och effektivisera politikers och tjänstemäns vardagsbeslut vid prövning av bland annat detaljplaner och bygglov. Lagstiftningen PBL 1kap 1 Denna lag innehåller bestämmelser om planläggning av mark och vatten och om byggande. Bestämmelserna syftar till att med beaktande av den enskilda människans frihet främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer. PBL 1kap 3 Varje kommun skall ha en aktuell översiktsplan, som omfattar hela kommunen. PBL 2kap 2 Planläggning skall, med beaktade av natur och kulturvärden, främja en ändamålsenlig struktur och en estetiskt tilltalande utformning av bebyggelse, grönområden, kommunikationsleder och andra anläggningar. Även en från social synvinkel god livsmiljö, goda miljöförhållanden i övrigt samt en långsiktigt god hushållning med mark och vatten och med energi och råvaror skall främjas. PBL 4 kap 1 I översiktsplanen skall redovisas de allmänna intressen enligt 2 kap. och de miljö- och riskfaktorer som bör beaktas vid beslut om användningen av mark- och vattenområden. Vid redovisningen skall riksintressen enligt 3 eller 4 kap. Miljöbalken anges särskilt. Av planen skall framgå 1. grunddragen i fråga om den avsedda användningen av mark- och vattenområden, 2. kommunens syn på hur den byggda miljön skall utvecklas och bevaras, 3. hur kommunen avser att tillgodose de redovisade riksintressena och iaktta gällande miljökvalitetsnormer. Översiktsplan 1991 Framtagande av den första översiktsplanen enligt PBL ägde rum de sista åren på 1980-talet, förslaget antogs av kommunfullmäktige hösten 1991. Den består av sex delar: 1(6) Landsbygd med enkel vattenöversikt (kommuntäckande). 2(6) Ängelholms tätort 3(6) Munka Ljungby tätort 4(6) Vejbystrands tätort 5(6) Hjärnarps tätort 6(6) Strövelstorps tätort 13

Kap 2. Inledning - Läsanvisning Program och samråd om Översiktsplan 2004 Program Under våren 2001 genomfördes ett inledande samråd om program för denna översiktsplan. Syftet med programarbetet var bland annat att i ett så tidigt skede som möjligt föra en bred dialog med kommunens invånare. Se vidare Samrådsredogörelse. Synpunkter från programsamrådet visar bland annat på behov av ytterligare studier vad gäller trafik och grönstruktur. Samråd Under våren 2003 genomfördes samråd om förslag till översiktsplan. Bland annat anordnades offentliga möten, utställningar på bibliotek och på kommunens hemsida. Se vidare Samrådsredogörelse. Läsanvisning Översiktsplan 2004 Översiktsplan 2004 består av en plankarta med teckenförklaring samt en tillhörande planbeskrivning (denna handling). Efter samrådet finns nu även en Samrådsredogörelse upprättad. Plankartan Plankartan ger med sin teckenförklaring en översiktlig bild av regleringar och den tänkta utvecklingen av kommunen. Teckenförklaringen på kartan hänvisar till olika kapitel i planbeskrivningen där plankartan vidareutvecklas. Plankartan och planbeskrivningen hänger därför samman! Planbeskrivning Planbeskrivningen är indelat i kapitel efter olika allmänna intressen (samhällsintressen) såsom bland annat: -Naturvård -Friluftsliv-rekreation -Kulturvärden -Bostäder, verksamheter och service -Besöksnäring -Kommunikationer -Areella näringar (jord- och skogsbruk) Till varje delkapitel-allmänt intresse redovisas konsekvenser utifrån ekonomisk, social och ekologisk synvinkel. Utifrån de Riktlinjer och förslag som föreslås för ett visst allmänt intresse beskrivs de konsekvenser detta bedöms medföra för dels det aktuella samhällsintresset dels för övriga samhällsintressen. Planens konsekvenser beskrivs även med utgångspunkt från de nationella miljömålen. Översiktsplanen behandlar olika allmänna intressen och deras förhållande till varandra: Grönstruktur / Grönplan Trafik / Trafikplan Bebyggelsestruktur / utveckling Vattenplan mm PLANKARTA Tillgänglighet Långsiktigt hållbar utveckling Riskfaktorer mm Översiktsplanens huvudhandling består av en plankarta över hela kommunen samt en planbeskrivning som förklarar kartan: Förutsättningar och utgångspunkter beskrivs för respektive allmänt intresse. Genom att ange dels Riktlinjer och förslag för områden på Plankarta Översiktsplan 2004, dels Övriga förslag till respektive kapitel/allmänt intresse uttrycker kommunen de avvägningar som gjorts mellan de olika allmänna samhällsintressena. Av staten utpekade nationella värden, så kallade riksintressen, redovisas även. Vidare beskrivs miljö- och riskfaktorer av betydelse för hälsa och säkerhet. 14 PLANBESKRIVNING ÖVERSIKTSPLAN 2004 Avvägning mellan samhällsintressen, riktlinjer till områdena på plankartan Teckenförklaring

Kap. 3 ÖVERORDNADE PLANERINGS- FÖRUTSÄTTNINGAR -Befolkningsutveckling - Befolkningsstruktur -Arbetsmarknad - pendling -Regionala och internationella planeringsaspekter -Mellankommunala frågor -Sammanställning riksintressen -Långsiktigt hållbar utveckling Sammanställning av Riksintressen Riksintresse för naturvården se kap. 4 Riksintresse Natura 2000 områden se kap. 4 Riksintresse med geografiska bestämmelser - Kustzonen se kap. 4 Riksintresse för friluftsliv se kap. 5 Riksintresse med geografiska bestämmelser/det rörliga friluftslivet - Kullaberg och Hallandsåsen med angränsande kustområden se kap. 5 Riksintresse, kommunikationer, väg se kap. 9 Riksintresse, kommunikationer, järnväg se kap. 9 Riksintresse, kommunikationer, flyg se kap. 9 (preliminär avseende flygbuller) Riksintresse fiske se kap. 12 Regionala och internationella planeringsaspekter Ängelholm och Ängelholms kommun har regionala funktioner såsom: -Arbetsmarknad -Bostadsmarknad -Handelsstad -Trafikknutpunkt (flygplats, järnväg och europavägar) -Kultur / utbildning (museer, Banskolan mm) -Grönstruktur / Rekreation / turism (Hallandsåsen, kusten) Ängelholm är en del av regionen Nordvästra Skåne, vilken i sin tur är en del av Öresundsregionen. Även södra Halland / norra Skåne utgör en funktionell region. Ängelholms kommuns näringsliv kan antas påverkas av Öresundsregionens attraktionskraft. Samhällsutvecklingen går mot en ökad globaliseringen och förskjutning från industri- till tjänste- och kunskapssamhälle. Region Skånes fyra regionala mål är tillväxt, attraktivitet, bärkraft och balans. Gränsen mellan vad som är regionala respektive mellankommunala frågor är flytande, de redovisade mellankommunala frågorna har många gånger även en regional dimension. ESDP ESDP, European Spatial Development Perspective, är ett strategiskt planeringsdokument för fysisk planering och regional utveckling på EU nivå. Fysisk planering, ekonomiska- och sociala frågor behandlas i en gemensam planeringsmodell. Ängelholms kommun förutsätter att Länsstyrelsen tillhandahåller planeringsunderlag för tillämpande av EU-direktiv som berör fysisk planering. Ängelholms kommun bör vara remissinstans i Regionala planeringsfrågor. 15

Kap 3. Överordnade Planeringsförutsättningar Ängelholm ingår i flera olika geografiska och funktionella regioner: Grannkommner -Öresundsregionen -Nordvästra Skåne -Södra Halland / Norra Skåne -Europakorridoren mm. Arbets- och bostadsmarknad samt övergripande kommunikationer och rekreationsområden. Med buss i Skåne, Skånetrafiken Ur Länsplan för regional transportinfrastruktur i Skåne 2004-2015 (2004). 16

Kap 3. Överordnade Planeringsförutsättningar Mellankommunala frågor Turismnäring Mellankommunalt och mellanregionalt utvecklingsarbete kring Hallandsåsen pågår. Verksamheter-arbetsplatser Genom in- och utpendling till arbetsplatser berörs grannkommuner. Energiförsörjningssystem Energiförsörjningssystem med mellankommunala samband är vindkraft, gasledningar och elkraftledningar. Handel Koncentrationer av handel vid Väla och Hyllinge kan antas beröra Ängelholms kommun och därmed vara av mellankommunal karaktär. Väla är enligt Helsingborgs stad ej att betrakta som extern handelsetablering då det håller på att integreras med den övriga stadsstrukturen. Externa handelsetableringar kan antas påverka stadskärnan samt ge upphov till regional obalans som uppstår då handeln koncentreras till ett fåtal större enheter. Externa handelsetableringar är orienterade mot bilburna kunder vilket kan medföra en ökad trafik- och miljöbelastning. Tillgängligheten till externa handelsetableringar för icke bilburna personer är låg. Ur resurshushållnings- och jämställdhetsperspektiv är externa handelsetableringar därför ej optimala i alla avseenden. Större externa handelsetableringar kräver regional samordning eftersom kundunderlaget återfinns i ett område som omfattar flera kommuner. Utbildning Vissa elever från Ängelholms kommun går i gymnasieskola i grannkommuner. Det är möjligt att som student bo i Ängelholm och studera vid universitet och högskolor i Halmstad, Helsingborg och Lund. Banskolan bedriver sin verksamhet i Ängelholm och Helsingborg under LTH. Kommunikationer / transporter Västkustbanan, järnvägen mallan Ängelholm och Åstorp, projektet höghastighetsjärnvägen Europabanan, Pågatågtrafik samtliga mellankommunala angelägenheter. Sammarbetsprojekt mellan Ängelholm, Helsingborg och Höganäs kommuner om pågatågstation söder om Ängelholm mm pågår. Farligt godstransporter sker på såväl järnväg som väg genom Ängelholms kommun. Ljudmiljö Det kan finnas områden i Ängelholms kommun där ljudnivån understiger 30 dba, så kallade tysta områden. Dessa kan antas gränsa till Laholms och Örkelljunga kommuner och därmed vara mellankommunal intressen. Grönstruktur / rekreationsområden I Region Skånes regi pågår ett arbete med en regional grönstrukturplan. Denna bör på sikt inarbetas i Ängelholms kommuns översiktsplan. I Skälderviken finns Natura2000-område i kommungränsen mellan Helsingborgs och Ängelholms kommun. Stora opåverkade områden gränsar till Båstad, Laholm, Örkelljunga och Klippans kommuner. Längs Ängelholms kommungräns mot Helsingborg, Åstorp och Klippans kommuner finns vattendrag av mellankommunal betydelse (bla Rönneå och Vegeå). Avrinningsområden berör grannkommuner. Grönområden i och i närheten av tätorter gränsar till Helsingborgs- och Båstad kommuner. I kommungränserna delas landskapsrummen och strukturer av flera kommuner. Sammanfattningsvis kan konstateras att framtagande av mellankommunala strategier för olika natur- och kulturmiljöers utveckling är angeläget. Bebyggelse Vejbystrand gränsar i norr till samhället Storahults strand, bebyggelseutvecklingen längs kommungränsen är därmed en mellankommunal fråga. Långsiktigt hållbar utveckling Studie över kommunens övergripande miljötillstånd är under utarbetande. Plan- och bygglagen talar bland annat om att främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer. Riksintresset Ängelholms flygplats är viktig för grannkommuner och hela regionen. Kollektivtrafik med buss, expressbussar berör grannkommuner. Cykelvägnät, såväl för rekreations- som pendlingsresor berör grannkommuner. Det övergripande vägnätet är av mellankommunal karaktär. 17

Kap 3. Överordnade Planeringsförutsättningar Befolkningsutveckling Befolkningsstruktur Enligt Befolkningsprognos 2003-2012 (Region Skåne, 2003) kommer Ängelholms kommuns befolkningsmängd att öka med 0,5-1,0 % per år under den kommande 10-års perioden (se mer exakta siffror nedan). 2003-2007: +215 pers/år 2008-2012: +253 pers/år Störst förändringar (över en %) under perioden mellan 2002-12-31 och 2012-12-31 förväntas för: 5-14 åringar -2,3% 25-44-åringar -1,8% 65-74-åringar +2,4% Se numrerad tabell med ortsnamn i kap 7 År (31/12) Folkmängd (antal) Förändring (antal) 1992 35238 1993 35658 420 1994 36092 434 1995 36491 399 1996 36553 62 1997 36638 85 1998 36921 283 1999 37054 133 2000 37312 258 2001 37505 193 2002 37706 201 2003 37859 153 jan 2005 38169 310 Befolkningsutveckling (efter SCB:s kommunfakta). 18

Kap. 3 Överordnade Planeringsförutsättningar Förändringar i befolkningsmängd inom Ängelholms kommun 1995-2000 Informationen nedan hänför sig till SCB:s statistik. Vid en översiktlig analys av kommunens egen statistik kan även samhällena Össjö, Höja samt Lerbäckshult+Nybygget tolkas som tätorter, d v s mer än 200 invånare. Folkmängd 1995 Folkmängd 2000 Totalt totalt Förändring (ant. /5 år) Förändring (% /5 år) Hela kommunen 36491 37312 821 +2,2 I tätorter 29304 30007 703 +2 I småorter 2013 2008-5 0 Utanför småorter och tätorter 5174 5297 123 +2 Varav i tätort (mer än 200 personer, högst 200 meter mellan husen) Ängelholm 20964 21716 752 +4 Munka Ljungby 2753 2702-51 -2 Strövelstorp 1043 1030-13 -1 Hjärnarp 864 867 3 0 Skepparkroken / Björkhagen 645 678 33 +5 Svenstorp 253 250-3 -1 Margretetorp 220 210-10 -5 Vejbystrand 2550 2546-4 0 Varav i småorter (50-200 personer, högst 200 meter mellan husen) Ausås 138 147 9 +7 Bjärlyckehus 146 160 14 +10 Gånarp 106 104-2 -2 Höja 173 190 17 +10 Kassagården <50 56 >6 +>12 Lerbäckshult 69 58-11 -16 Ljungabolet 51 68 17 +33 Nybygget 134 160 26 +19 Ryet+Lyckorna 96 100 4 +4 Rössjöfors (norra delen) 68 61-7 -10 Skälderhus 83 85 2 +2 Spannarp 171 155-16 -10 Starby 97 89-8 -8 Stavershult 52 <50 >-2 ->4 Tåstarp+Toarp 149 159 10 +7 Vejbyslätt 85 77-8 -9 Össjö 195 185-10 -10 19

Kap. 3 Överordnade Planeringsförutsättningar Förändringar i hushållssammansättning Genom att hushållen blir allt mindre (färre personer i varje hushåll) blir antalet hushåll samtidigt allt fler. Detta beror på en mängd olika faktorer, bland annat det faktum att medellivslängden ökar. Någon utförlig aktuell statistik eller prognoser avseende hushåll finns ej att tillgå från Statistiska centralbyrån 2004, då senaste folkoch bostadsräkning gjordes kring 1990. Antaganden om befolkningsökning i Översiktsplan 2004 I Översiktsplan 2004 görs antagandet att befolkningsökningen i Ängelholms kommun i snitt ej kommer att överstiga 300 personer per år de kommande 10-20 åren. Markanvändning Kvadratkilometer 89 invånare per kvadrat kilometer (Miljötillståndet i Skåne, Länsstyrelsen i Skåne 2001). Befolkningstätheten är betydligt högre i kommunens västra del, jämfört med dess östra del. Arbetsmarknad - pendling Arbetsmarknad - arbetspendling % av totalt Total yta (ej hav) 433,4 Varav land 422,7 97,5 Varav vatten 10,7 2,5 Varav tätort 20,2 4,7 Varav skog 130,7 30,2 Varav åker 189,8 43,8 Varav betesmark 11,1 2,6 Antalet arbetstillfällen var år 2001 15 234 st i Ängelholms kommun. 70 % i näringslivet och 30 % i offentlig sektor. (SCB:s kommunfakta 2003). Ett stort utbud av arbetstillfällen är positivt. Att samtidigt kunna arbeta och bo på samma ställe kan bidraga till en hög livskvalité. Att pendla mellan arbetsplats och bostad tar både tid och resurser i anspråk. Personresor med cykel eller kollektivtrafik medför relativt låg negativ belastning på omgivningsmiljön. Nattbefolkning Dagbefolkning Män Kvinnor Män Kvinnor Kommunen 8890 8300 7251 7983 Näringslivet 7417 4955 5795 4686 Offentlig sektor 1473 3345 1456 3297 Förvärvsarbetande (SCB:s kommunfakta 2003). Nattbefolkning: bor i kommunen och arbetar i eller utanför. Dagbefolkning (arbetstillfällen): arbetar i kommunen och bor i eller utanför kommunen. (SCB:s kommunfakta 2003). Den dagliga inpendlingen till Ängelholms kommun är ca 2400 personer medan utpendlingen är ca 6400 personer. Nettopendlingen var år 2001 knappt -2000 personer (SCB:s kommunfakta 2003). Största pendlingskommuner (över 500 personer per dag) är Helsingborg, Båstad, Åstorp, Klippan och Höganäs (SCB 1999). Knappt 9000 personer pendlar dagligen över kommungränsen, d v s ca 18 000 resor per dag över kommungränsen. Om varje resa i snitt är tre mil lång resulterar detta i 54 000 personmil per dag. Den andel av dessa resor som företas med personbil medför en miljöbelastning som kan vara icke långsiktigt hållbar. För att kunna bedöma miljöbelastningen krävs dock ytterligare kunskap om pendlingsresornas fördelning på trafikslag. Största näringsgrenar (ungefärlig procentuell fördelning av arbetstillfällen inom kommunen 2001, SCB:s kommunfakta 2003): Vård och omsorg: 27% Handel och kommunikation 21% Tillverkning, utvinning 9% Offentlig förvaltning mm. 8% Finansiell verksamhet, företagstjänster 8% (SCB) Utbildningsnivå Procentuell fördelning Kommunen Riket Förgymnasial 19 18 Gymnasial 51 49 Eftergymnasial 30 31 Uppgift saknas 0 1 Befolkning efter utbildningsnivå 2002 (SCB:s kommunfakta 2003) 20

Kap. 4 NATURVÅRD - GRÖNSTRUKTUR - VATTENMILJÖER I kapitlet behandlas följande aspekter: -Grönstrukturens ekologiska, sociala/upplevelse och kulturella betydelse -Riksintresse naturvård -Riksintresse NATURA 2000 område -Riksintresse med geografiska bestämmelser - Kustzonen -Ekologiskt särskilt känsliga områden -Stora opåverkade områden -Biotopskyddsområde, naturreservat, djur- och växtskyddsområde samt naturminne -Jordbruks- och skogsmark med särskilt höga naturvärden -Våtmarker - myrar -Avrinningsområde, ytvatten och grundvatten -Naturvärden i Regionalt natur- och kulturmiljövårdsprogram -Underlag till kommunal naturvårdsplan -Vattenvårdsförbund Som strategi för att beakta och utveckla aspekter som behandlas i detta kapitel föreslås sammanfattningsvis följande riktlinjer och förslag: Riktlinjer för områden redovisade på Plankarta Översiktsplan 2004 : Inom område av Riksintresse för naturvården får ej sådana åtgärder vidtas som kan påtagligt skada dess värde. Ny bebyggelse utan kontakt med befintlig sådan tillåts i princip ej. Detaljplan skall övervägas vid nyexploatering. Bebyggelse för det rörliga friluftslivets behov tilllåts (såsom väderskydd för övernattning). Inom områdena prioriteras naturvärdena. Inom område av Riksintresse NATURA 2000 område får ej sådana åtgärder vidtas som kan påtagligt skada dess värde. Ny bebyggelse eller annan exploatering tillåts i princip ej. Inom områdena prioriteras naturvärdena. För område Riksintresse Kustzonen skall vad som anges i Skånes kustområden - ett nationallandskap (Länsstyrelsen i Skåne 2001:35) tillämpas i största möjligaste mån. Exempelvis: -Samlad bebyggelse bör lokaliseras på insidan av etablerad kustbebyggelse och i omedelbar anslutning till existerande tätort. -Mellan kustsamhällen bör fastläggas friområden som undantas från ny bebyggelse. -Förändringar som medför utfyllnad i vattnet bör undvikas. -Hänsyn bör tas till kulturhistoriska värden i exempelvis Ängelholms strandbad och Skepparkroken. -Hänsyn bör tas till landskapsekologiska samband i lågexploaterade områden. (Obebyggda områden och bebyggelseområden med mycket träd. -Större delen av kustzonen är olämplig för vindkraftsproduktion till följd av höga landskapsbilds-, natur-, och kulturvärden. (Se vidare Ängelholms kommuns vindkraftspolicy). -Hänsyn bör tas till det traditionella bebyggelsemönstret i form av samlade byar och fiskelägen samt gårdsmiljöer i det öppna skifteslandskapet. -Större turistanläggningar bör lokaliseras till befintliga tätorter (för effektivt utnyttjande av befintlig infrastruktur och service samt minimering av slitage). -Bullerskapande aktiviteter bör förläggas där de inte påverkar områden som är populära för friluftslivet. -Åtgärder bör vidtas för att minska näringsbelastningen och annan förorening till vattendrag som mynnar i kustzonen. -Vid planläggning bör förändringens påverkan på landskapsbilden och förändringens miljökonsekvenser redovisas. - Planprogram skall övervägas vid detaljplaneläggning. 21

Kap. 4 Naturvård - Grönstruktur - Vattenmiljöer Stora opåverkade områden skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt påverka områdenas karaktär. Följande exploateringsföretag skall särskilt beaktas: -Tätorter och annan koncentrerad bebyggelse -Friluftsanläggningar -Vindkraftverk -Större trafikleder och vägar -Järnvägar -Kraftledningar -Grus- och bergtäkter -Industriell eller liknande verksamhet -Flygplatser och hamnar -Farleder och muddringsföretag -Militära övnings- och skjutfält I naturreservat samt i djur- och växtskyddsområde prioriteras naturvärden. Inom område som redovisas som Jordbruksoch skogsmark med särskilt höga naturvärden skall brukningssättet och ev. tillkommande exploatering anpassas till naturvärdena. Detta på ett sätt som ej medför kommunala kostnader. Redovisade områden bör kompletteras med uppgifter från skriften Skånes flora då denna är färdigställd. För områden som redovisas i det regionala naturvårdsprogrammet Från Bjäre till Österlen samt i den kommunala naturvårdsplanen gäller: -Inom områdena prioriteras naturvärdena. -Föreslagna förändringars konsekvenser för naturvärdena skall anges. -Vad som anges under Bibehållanden av värden för regionala intresseområden med naturvärden bör beaktas. För våtmarker och vattendrag redovisade på plankarta skall särskild hänsyn tas till ev. naturvärden. Zonen närmast vattendrag bör hållas planterad med bland annat träd. Regionala och statliga myndigheter bör verka för att förutsättningar finns att hålla zoner nära vattendrag bevuxna hela året. Övriga förslag : För att bevara och utveckla grönstrukturen och den biologiska mångfalden bör en kommunövergripande Grönstrukturplan upprättas. Genom att på så sätt uppmärksamma de gröna värdena kan kommunens attraktivitet som bostads- och etableringsort stärkas. Ekologiskt särskilt känsliga områden skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan skada naturmiljön. Kunskapsunderlaget om ekologiskt särskilt känsliga områden bör förbättras genom inventeringar och analyser. Mer specifika rekommendationer för olika ekologiskt särskilt känsliga områden bör utarbetas. Inom biotopskyddsområde får ej bedrivas verksamhet eller vidtas åtgärder som kan skada naturmiljön. En digital kartbas över biotopskyddsområden bör tas fram. Den kommunala naturvårdsplanen bör kompletteras med rekommendationer för säkerställande av naturvärden och för tillämpning då förändringar blir aktuella. Regionala myndigheter bör göra en sammanställning och sammanvägning av olika planeringsunderlag/inventeringar angående våtmarker. Fördjupad vattenöversikt bör tas fram. I den mån det föreligger större sammanhängande historiska områden är det kommunens intention att beakta i vilken mån diverse förslag om skyddsbestämmelser påverkar möjligheten för helhetens fortsatta utveckling, levandegörelse och potential för kommunen i övrigt. Konsekvenser av riktlinjer och förslag ovan: Sociala / kulturella konsekvenser: Genom föreslag att upprätta en kommuntäckande grönstrukturplan kan gröna områdens rekreations- / sociala- samt kulturella värden och funktioner uppmärksammas och utvecklas. Ekologiska konsekvenser: Genom föreslag att upprätta en kommuntäckande grönstrukturplan kan gröna områdens ekologiska värden och funktioner uppmärksammas och utvecklas. Ekonomiska konsekvenser: Genom att bevara och utveckla naturområden med ekologiska-, rekreations- och kulturvärden bibehålls kommunens natursköna attraktivitet som bostadsort (och därigenom skatteunderlag), inte minst för barnfamiljer. Detta gäller även för större opåverkade områden samt kustområden. Bevarande och utvecklande av naturområdens ekologiska- rekreativa- och kulturella värden kan medföra konsekvenser för exempelvis jord- och skogsbruket. 22

Kap. 4 Naturvård - Grönstruktur - Vattenmiljöer Grönstruktur Infrastruktur, bebyggelsestruktur och grönstruktur är de huvudstrukturer som samverkar och bygger vår miljö. Grönstrukturen har såväl ekologiska, sociala, rekreativa, upplevelse, ekonomiska som kulturella värden. Närhet till grönområden är en viktig faktor vid val av bostadsort. Skönhetsupplevelser är viktiga för hälsa och livskvalitet. Grönstrukturen är en förutsättning för jord- och skogsbruk och turism. Dessa värden medför att grönstrukturen har stora samhälls- kommunalekonomiska värden. Region Skåne arbetar för närvarande med en regional grönstrukturplan. Denna redovisar de övergripande strukturerna för Skåne och bör på sikt arbetas in i Ängelholms kommuns översiktsplan. För att bevara och utveckla grönstrukturen och den biologiska mångfalden bör en kommunövergripande Grönstrukturplan upprättas. Genom att på så sätt uppmärksamma de gröna värdena kan kommunens attraktivitet som bostads- och lokaliseringsort stärkas. och inlärningsförmåga, förståelse för våra livsförutsättningar mm. Grönstrukturens variation hjälper en allt större andel äldre människor att hålla sinnena vid liv. (Gröna områden i planeringen, Boverket, 1999). Kulturella värden Grönstrukturen är en bärare av områdens historia och identitet. Exempel på grönstrukturens kulturella värden och funktioner är gamla pilealléer som visar vägen i landskapet. Ekonomiska värden De värden grönstrukturen har för Ängelholms kommuns attraktivitet som bostads- och etableringsort medför att grönstrukturen har stora ekonomiska värden. Ur Strategi för en grön struktur, Region Skåne 2004. Grönstrukturplanen bör behandla ekologiska, sociala/ upplevelse/rekreativa, kulturella och ekonomiska aspekter. Arbetet kan utgå från de modeller som tillämpats i Stockholmsregionen (Regionplane- och trafikkontoret, rapport 2.1996 och 4:2001). Resultatet av ett arbete med en Grönstrukturplan kan beröra andra allmänna intressen genom exempelvis en inventering av mindre värdefulla grönområden som eventuellt kan bebyggas. Ett tidigt klargörande av potentiella förtätningsområden kan förenkla och effektivisera handläggningen vid exploateringsärenden. Ekologiska värden Exempel på grönstrukturens ekologiska värden och funktioner är bärare av biologisk mångfald, naturliga kretslopp, förmåga att ta upp och bryta ner föroreningar, dagvatten hantering mm. Biologisk mångfald finns på olika nivåer: 1. Variationsrikedom med avseende på naturtyper (biotoper). 2. Variationsrikedom på artnivå. 3. Genetisk variation inom en art. Den kommunala översiktsplaneringen berör främst av den förstnämnda, att bevara en variation av biotoper. Även artrika eller särpräglade biotoper är viktiga att bevara. En kommuntäckande kartering av biotoper samt en analys av landskapsekologiska samband där exempelvis barriärer för flora och fauna beaktas är aspekter som skulle kunna behandlas i en grönstrukturplan. Sociala/rekreativa/upplevelse värden Exempel på grönstrukturens sociala värden och funktioner är rekreationsvärde, exempelvis som mötesplats i skogen när man rastar hunden. Naturupplevelse är även viktigt för stressåterhämtning, tillfrisknande, lek, upplevelse, kreativt tänkande, pedagogiska värden, barns utveckling Riksintresse naturvård Miljöbalken 3 kap 6 Mark- och vattenområden samt fysisk miljö i övrigt som har betydelse från allmän synpunkt på grund av deras naturvärden eller kulturvärden eller med hänsyn till friluftslivet skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada natur- eller kulturmiljön. Behovet av grönområden i tätorter och i närheten av tätorter skall särskilt beaktas. Områden som är av riksintresse för naturvården, kulturmiljövården eller friluftslivet skall skyddas mot åtgärder som avses i första stycket. 23