DEMOKRATIBEREDNINGEN KALLELSE SIDA 1 (2) Kallelse till Demokratiberedningen Tid Fredag den 21 april 2017, klockan 13:15 Plats Visättraskolan, Klassrum 1A Adress: Visättravägen 61, Huddinge Ärenden Diarienummer 0 Upprop och val av justerare 1 Godkännande av dagordning Informationsärenden 2 Information - Visättraskolans demokratiarbete - Representanter från Visättraskolan 3 Information Valdeltagande - Mikaela Järnbert och Regina Vilkénas, enheten för demokratistatistik på Statistiska centralbyrån (SCB) Beslutsärenden 4 Demokratiberedningens remissvar på motion väckt av Nujin Alacabek (V) - Inför en handlingsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck i Huddinges skolor KS-2016/2787.629
DEMOKRATIBEREDNINGEN KALLELSE SIDA 2 (2) 5 Demokratiberedningens remissvar - Riktlinjer mot våldsbejakande extremism KS-2017/275.173 6 Demokratiberedningens remissvar - Program för trygghet och säkerhet KS-2017/425.142 Workshop 7 Workshop e-förslag - Marcel Moritz, Utvecklingsledare KS-2017/207.118 Informationsärenden 8 Information Skoldialog 9 Information Demokratidagar Övriga frågor 10 Övriga frågor Huddinge den 12 april 2017 Ingalill Söderberg Ordförande Anna Berglind Sekreterare
KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2017-04-11 KS-2016/2787.629 1 (4) HANDLÄGGARE Römpötti, Sari Sari.Rompotti@huddinge.se Demokratiberedningen Demokratiberedningens remissvar på motion väckt av Nujin Alacabek (V) - Inför en handlingsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck i Huddinges skolor Förslag till beslut Kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande, daterat den 15 februari 2017, godkänns och överlämnas till kommunstyrelsen som demokratiberedningens svar på motionen Inför en handlingsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck i Huddinges skolor. Sammanfattning I en motion väckt i kommunfullmäktige den 31 oktober 2016 av Nujin Alacabek (V) yrkar Vänsterpartiet att barn- och utbildningsförvaltningen får i uppdrag att ta fram en handlingsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck som ska gälla för Huddinges grund- och gymnasieskolor. Motionen går på remiss till grundskolenämnden, gymnasienämnden och demokratiberedningen. Motionären lyfter att hedersrelaterat våld och förtryck under de senaste åren blivit en allt mer omdebatterad fråga i Sverige och att det inte handlar om religion, vilket tidigare varit en vanlig uppfattning, utan om tradition, sedvänjor, klan- och stamkultur men även patriarkala system i grunden. Motionären lyfter fram att skolan är den plats, näst hemmet, där barn och ungdomar i högst utsträckning befinner sig. Därmed, menar motionären, är det också personal i skolan som har störst möjlighet att upptäcka om ungdomar utsätts för hedersrelaterat våld eller förtryck. Det är därför av största vikt att skolorna har tydliga förhållningsregler för hantering av situationer där en sådan problematik upptäcks. Kommunstyrelsens förvaltning delar motionärens uppfattning att skolan behöver kunna hantera situationer där elever utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck. Det behöver finnas kunskap och rutiner för detta på skolan. POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning 141 85 Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX 08-535 300 00 08-535 301 70 E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se www.huddinge.se
KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2017-04-11 KS-2016/2787.629 2 (4) Kommunstyrelsens förvaltning menar att motionens intention ligger i linje med Demokratiberedningens uppgift att ansvara för att fördjupa den demokratiska processen i Huddinge kommun. Kommunstyrelsens förvaltning menar att det utöver kunskap i frågan också behöver finnas rutiner för hur en situation med hedersrelaterat våld och förtryck hanteras på skolan. Det bör finnas rutiner för olika situationer, från att det finns signaler på utsatthet till ett mer akut läge. I en akut situation är det avgörande att personal på skolan hanterar situationen på ett korrekt sätt då det kan handla om fara och den utsatta personens säkerhet. För att den utsatta personen ska få bästa möjliga stöd är det viktigt att det finns samverkan mellan skola, socialtjänst och polis. Denna samverkan underlättas av tydliga skriftliga rutiner. Det kan även finnas behov av ett övergripande dokument exempelvis en handlingsplan eller riktlinjer för hur arbetet ska bedrivas långsiktigt på en kommunövergripande nivå såväl inom skolan som i samarbete med socialtjänst och polis. Beskrivning av ärendet I en motion väckt i kommunfullmäktige den 31 oktober 2016 av Nujin Alacabek (V) yrkar Vänsterpartiet att barn- och utbildningsförvaltningen får i uppdrag att ta fram en handlingsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck som ska gälla för Huddinges grund- och gymnasieskolor. Motionen går på remiss till grundskolenämnden, gymnasienämnden och demokratiberedningen. Motionären lyfter att hedersrelaterat våld och förtryck under de senaste åren blivit en allt mer omdebatterad fråga i Sverige och att det inte handlar om religion, vilket tidigare varit en vanlig uppfattning, utan om tradition, sedvänjor, klan- och stamkultur men även patriarkala system i grunden. Enligt motionären så har mycket gjorts i samhället för att försöka komma till rätta med dessa problem men det har inte gått att stoppa det hedersrelaterade våldet och förtrycket. Motionären hänvisar till några rapporter som visar omfattningen av problemet i Sverige. En rapport från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (dåvarande MUCF), Gift mot sin vilja (2009) visar exempelvis att över 70 000 ungdomar i Sverige drabbas av hedersrelaterat våld och förtryck. I en rapport gjord av före detta rikspolischefen Carin Götblad 2014 har siffran ökat till drygt 100 000 ungdomar. I en rapport som organisationen Varken Hora eller Kuvad gjorde under årsskiftet 2015-2016 uppger mer än 50 procent av de svarande flickorna att de upplever sig mycket hårt kontrollerade hemifrån.
KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2017-04-11 KS-2016/2787.629 3 (4) Motionären lyfter fram att skolan är den plats, näst hemmet, där barn och ungdomar i högst utsträckning befinner sig. Därmed, menar motionären, är det också personal i skolan som har störst möjlighet att upptäcka om ungdomar utsätts för hedersrelaterat våld eller förtryck. Det är därför av största vikt att skolorna har tydliga förhållningsregler för hantering av situationer där en sådan problematik upptäcks. Förvaltningens synpunkter Kommunstyrelsens förvaltning delar motionärens uppfattning att skolan behöver kunna hantera situationer där elever utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck. Det behöver finnas kunskap och rutiner för detta på skolan och det kan också finnas behov av en kommunövergripande handlingsplan eller riktlinjer. På några av Huddinges gymnasieskolor har det sedan några år tillbaka arrangerats Kärleken är fri- veckor på skolan (en vecka per år) då skolan tillsammans med Rädda barnen och samverkansparter som socialtjänst, polis och frivilligorganisationer lyfter rätten att få välja sin kärlek och inte utsättas för våld och förtryck. Genom Samkraft genomfördes under två år utbildning till all personal och elever på gymnasieskolorna om hedersrealterat våld och förtryck. Personalen fick kunskap om att identifiera och till viss del hantera problematiken och vart de kunde vända sig vidare. Huddinge kommun har också avtal med Origo som är Stockholms läns resurscentrum mot hedersrelaterat våld och förtryck. Dit kan personal inom bland annat skola och socialtjänst vända sig för stöd i frågan. Även ungdomar 13-26 år kan vända sig dit för stöd. Skolan är en plats där barn och unga finns stora delar av sin tid och där ungdomar i hederssammanhang kan få en frizon i en i övrigt begränsad och kontrollerad tillvaro. Det är också ofta på skolan som ungdomar söker hjälp och berättar om sin situation för lärare, elevhälsan och andra vuxna personer. Barn och unga som inte är explicita med sin situation kan ofta ge ifrån sig signaler som de vuxna kan plocka upp och uppmärksamma. För att kunna bemöta utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck samt för att se signaler krävs kunskap. Kommunstyrelsens förvaltning menar att motionens intention ligger i linje med Demokratiberedningens uppgift att ansvara för att fördjupa den demokratiska processen i Huddinge kommun. Kommunstyrelsens förvaltning
KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2017-04-11 KS-2016/2787.629 4 (4) menar att det utöver kunskap i frågan också behöver finnas rutiner för hur en situation med hedersrelaterat våld och förtryck hanteras på skolan. Det bör finnas rutiner för olika situationer, från att det finns signaler på utsatthet till ett mer akut läge. I en akut situation är det avgörande att personal på skolan hanterar situationen på ett korrekt sätt då det kan handla om fara och den utsatta personens säkerhet. För att den utsatta personen ska få bästa möjliga stöd är det viktigt att det finns samverkan mellan skola, socialtjänst och polis. Denna samverkan underlättas av tydliga skriftliga rutiner. Det kan även finnas behov av ett övergripande dokument exempelvis en handlingsplan eller riktlinjer för hur arbetet ska bedrivas långsiktigt på en kommunövergripande nivå såväl inom skolan som i samarbete med socialtjänst och polis. Hanna Lundborg Kvalitetschef Sari Römpötti Utvecklingsledare Bilaga Bilaga: Inför en handlingsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck i Huddinges skolor motion väckt av Nujin Alacabek (V) Beslutet delges Kommunstyrelsen
Huddinge Kommun Kommunfullmäktige 2016-11-04 MOTION Inför en handlingsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck i Huddinges skolor Hedersrelaterat våld och förtryck har under de senaste åren blivit en allt mer omdebatterad fråga i Sverige. Det blir allt tydligare att frågan inte handlar om religion, vilket tidigare varit en vanlig uppfattning, utan om tradition, sedvänjor och klan- och stamkultur men även patriarkala system i grund och botten. Sedan mordet på Fadime Sahindal 2001 har det hedersrelaterade våldet och förtrycket fått ett ansikte i de flesta människors ögon. Under tiden sedan dess har mycket gjorts för att komma till rätta med dessa problem men det som gjorts har dessvärre inte stoppat det hedersrelaterade våldet och förtrycket. En rapport från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (dåvarande MUCF), Gift mot sin vilja (2009) visar exempelvis att över 70 000 ungdomar i Sverige drabbas av hedersrelaterat våld och förtryck. I en rapport gjord av före detta rikspolischefen Carin Götblad 2014 har siffran ökat till drygt 100 000 ungdomar. I en rapport som organisationen Varken Hora eller Kuvad gjorde under årsskiftet 2015-2016 uppger mer än 50 procent av de svarande flickorna att de upplever sig mycket hårt kontrollerade hemifrån. Vi är medvetna om att en handlingsplan finns inom socialtjänsten som rör våld i nära relationer och även i viss utsträckning behandlar hedersrelaterat våld och förtryck. Emellertid behandlar denna handlingsplan enbart att öka kunskaperna om hedersrelaterat våld och förtryck, inte hur man från skolans sida ska agera om hedersrelaterat våld och förtryck uppdagas. Den plats, näst hemmet, där barn och ungdomar i högst utsträckning befinner sig är grund- eller gymnasieskolan. I och med detta är det också den plats som har störst möjlighet att upptäcka om ungdomar utsätts för hedersrelaterat våld eller förtryck. Det är därför av största vikt att skolorna har tydliga förhållningsregler om hur man ska hantera situationer där en sådan problematik upptäcks av skolhälsovården eller av någon annan instans så som Socialtjänsten eller fritidspersonal. Hedersrelaterat våld och förtryck är ett fenomen och ett problem som i allra högsta grad existerar även i Huddinge kommun. Vi anser att detta är ett problem som kommunen måste arbeta mer aktivt och långsiktigt för att komma till rätta med.
Med anledning av ovanstående yrkar vi: att barn- och utbildningsförvaltningen får i uppdrag att ta fram en handlingsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck som ska gälla för Huddinges grund- och gymnasieskolor. Nujin Alacabek Vänsterpartiet
KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2017-02-17 KS-2017/275.173 1 (4) HANDLÄGGARE Römpötti, Sari Sari.Rompotti@huddinge.se Trygghets- och säkerhetssektionen Demokratiberedningens remissvar - Riktlinjer mot våldsbejakande extremism Förslag till beslut Demokratiberedningen beslutar Kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande, daterat den 17 februari 2017, godkänns och överlämnas till trygghets- och säkerhetssektionen som demokratiberedningens remissvar på Riktlinjer mot våldsbejakande extremism. Sammanfattning Demokratiberedningen har fått Riktlinjer för att förebygga och förhindra vådsbejakande extremism i remiss för yttrande till trygghets- och säkerhetssektionen. Riktlinjerna mot våldsbejakande extremism syftar till att tydliggöra kommunens arbete för att motverka våldsbejakande extremism. Riktlinjerna är menade att tydligöra vad som ska göras och av vilka verksamheter så att arbetet bedrivs effektivt, med god kvalitet och ger resultat. Riktlinjerna för att förebygga och förhindra våldsbejakande extremism i Huddinge innehåller enligt kommunstyrelsens förvaltning de delar som är nödvändiga för att tydliggöra kommunens arbete för att motverka våldsbejakande extremism. Den omfattar såväl kartläggning, utbildning, kommunikation, samverkan samt ansvarsfördelning mellan de olika aktörerna. Kommunstyrelsen förvaltning anser att utgångspunkten att den våldsbejakande extremismen utgör ett hot mot demokratin och att demokratin måste värnas är central. Kommunstyrelsens förvaltning delar detta synsätt samt att det är rätt att arbetet mot våldsbejakande extremism inkluderas i kommunens ordinarie befintliga förebyggande arbete. Det står också att det ska genomföras demokratistärkande insatser vilket är bra enligt kommunstyrelsens förvaltning. Det skulle dock kunna utvecklas på vilket sätt de demokratistärkande insatserna ska genomföras. POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning 141 85 Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX 08-535 300 00 08-535 301 70 E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se www.huddinge.se
KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2017-02-17 KS-2017/275.173 2 (4) I riktlinjerna står det att kommunen inte ska upplåta lokaler eller ge föreningsbidrag till föreningar och/eller enskilda med koppling till extremistiska miljöer. Detta instämmer kommunstyrelsens förvaltning i men ställer sig frågande till om dessa riktlinjer kan reglera de regler som gäller för föreningslokaler och föreningsbidrag. I riktlinjerna står det att en löpande dialog ska föras med aktörer inom civilsamhället och det är bra. Hur detta görs regelbundet skulle kunna förtydligas något. Civilsamhällets aktörer kan förslagsvis också involveras i delar av utbildningsinsatserna. Beskrivning av ärendet Demokratiberedningen har fått Riktlinjer för att förebygga och förhindra vådsbejakande extremism i remiss för yttrande till trygghets- och säkerhetssektionen. Riktlinjerna mot våldsbejakande extremism syftar till att tydliggöra kommunens arbete för att motverka våldsbejakande extremism. Riktlinjerna är menade att tydligöra vad som ska göras och av vilka verksamheter så att arbetet bedrivs effektivt, med god kvalitet och ger resultat. Riktlinjerna säkerställer förmågan att hantera arbetet. Målen för kommunens arbete är att: Våldsbejakande extremism inte ska förekomma i Huddinge kommun. Kommunen tillsammans med polisen ska ha en aktuell lägesbild/problembild. Kommunens arbete och samverkan mot våldsbejakande extremism ska göras känd för verksamheterna. Civilsamhället ska delta i arbetet för att förebygga och förhindra våldsbejakande extremism. Det finns sedan tidigare rutiner för hantering och upptäckt som ett stöd för verksamheterna i konkreta situationer i kontakt med personer inom extremistgrupperna. Våldsbejakande extremism Våldsbejakande extremism är rörelser, ideologier och miljöer som bejakar och legitimerar våld som medel för att förverkliga extrema ideologiska åsikter och idéer. 1 1 Regeringens skrivelse, Nationell strategi för att motverka våldsbejakande extremism, 2016.
KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2017-02-17 KS-2017/275.173 3 (4) De våldsbejakande extremistiska miljöerna Våldsbejakande extremism kan ta sig olika uttryck. Det kan handla om att trakassera, hota eller skada andra människor. Det kan också handla om att på olika sätt stödja, planera eller uppmana andra att utföra ideologiskt motiverade våldshandlingar och terrorism. För närvarande finns, i enlighet med den nationella samordnarens 2 definition, i huvudsak tre våldsbejakande extremistiska miljöer i Sverige: våldsbejakande vänsterextremism, högerextremism och islamistisk extremism. Trots stora olikheter mellan extremistiska grupper finns ett gemensamt drag som förenar dem; underkännandet av demokratiska principer och spelregler. Våldet som dessa grupper riktar mot individer på grund av till exempel deras politiska eller religiösa övertygelse, etniska tillhörighet, sexuella läggning, könsuttryck eller könsidentitet utgör ett angrepp mot principen om alla människors lika värde. Förvaltningens synpunkter Riktlinjerna för att förebygga och förhindra våldsbejakande extremism i Huddinge innehåller enligt kommunstyrelsens förvaltning de delar som är nödvändiga för att tydliggöra kommunens arbete för att motverka våldsbejakande extremism. Den omfattar såväl kartläggning, utbildning, kommunikation, samverkan samt ansvarsfördelning mellan de olika aktörerna. Kommunstyrelsen förvaltning anser att utgångspunkten att den våldsbejakande extremismen utgör ett hot mot demokratin och att demokratin måste värnas är central. I riktlinjerna står det att grunden i det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism är att det finns god tillit, jämlikhet och delaktighet i samhället samt att nämndernas arbete ska fokusera på att motverka utanförskap och att enskilda individer attraheras av våldsbejakande miljöer. Kommunstyrelsens förvaltning delar detta synsätt samt att det är rätt att arbetet mot våldsbejakande extremism inkluderas i kommunens ordinarie befintliga förebyggande arbete. Kommunstyrelsens förvaltning delar även uppfattningen att det i det förebyggande arbetet är viktigt att se sambandet mellan normer om maskulinitet och våldsutövning. Det står också att det ska genomföras demokratistärkande insatser vilket är bra enligt kommunstyrelsens förvaltning. Det skulle dock kunna utvecklas på vilket sätt de demokratistärkande insatserna ska genomföras. Kommunstyrelsens förvaltning vill också lyfta fram skolans betydelse i demokratiarbetet och i det förebyggande arbetet, inte minst för tidig upptäckt av extremistiska yttringar. 2 Regeringen har beslutat om en nationell strategi mot våldsbejakande extremism och har en nationell samordnare för att hantera uppdraget.
KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2017-02-17 KS-2017/275.173 4 (4) I riktlinjerna står det att kommunen inte ska upplåta lokaler till föreningar och/eller enskilda med koppling till extremistiska miljöer. Ekonomiskt stöd från kommunen ska inte betalas ut till aktörer som inte respekterar den demokratiska rättstatens principer, de mänskliga rättigheterna och jämställdhet. Vidare står det att föreningsbidrag som utbetalas, mot bakgrund av detta, behöver följas upp och utvärderas av den bidragsgivande nämnden. Detta instämmer kommunstyrelsens förvaltning i men ställer sig frågande till om dessa riktlinjer kan reglera de regler som gäller för föreningslokaler och föreningsbidrag. Det är positivt att ett av målen för kommunens arbete är att civilsamhället ska delta i arbetet för att förebygga och förhindra våldsbejakande extremism. I riktlinjerna står det att en löpande dialog ska föras med aktörer inom civilsamhället. Hur detta görs regelbundet skulle kunna förtydligas något. Civilsamhällets aktörer kan förslagsvis också involveras i delar av utbildningsinsatserna. Hanna Lundborg Kvalitetschef Sari Römpötti Utvecklingsledare Bilaga Bilaga: Riktlinjer för att förebygga och förhindra våldsbejakande extremism
KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING STYRDOKUMENT BESLUTAD AV GÄLLER FR O M DIARIENR SIDA Kommunfullmäktige 2017-xx-xx KS-2016/74.173 1 (8) DOKUMENTANSVARIG SENAST REVIDERAD TYP AV STYRDOKUMENT Sven Tillman 2017-01-24 Riktlinjer/aktiverande dokument Riktlinjer för att förebygga och förhindra våldsbejakande extremism Huddinge kommun
SIDA 2 (8) 1. Inledning Våldsbejakande extremistiska grupper och personer utgör ett hot mot demokratin. Arbetet med att värna demokratin och förebygga våldsbejakande extremism är en av de grundläggande delarna i arbetet mot terrorism. Ett effektivt förebyggande arbete samt att snabbt agera mot enskilda personer som riskerar att dras in i våldsbejakande extremism är viktiga frågor att hantera. Kommunens agerande ska vara tydligt och insatser ska göras för att förebygga och förhindra att våldsbejakande extremism får fäste i kommunen. För att lyckas med detta behövs ökad kunskap, ett väl fungerande samarbete och att det är tydligt vad alla inblandade aktörer ska göra. 2. Dokumenthierarki Huddinges program för trygghet och säkerhet är det styrdokument som ger inriktningen för nämnderna kring trygghets- och säkerhetsfrågor. Till programmet hör flera riktlinjer och anvisningar/instruktioner inom olika områden, bland annat riktlinjerna för det förebyggande och förhindrande arbetet mot våldsbejakande extremism. En rutin för hantering och upptäckt finns framtagen och denna uppdateras vid behov när arbetsätt förändras. 3. Syfte och mål Riktlinjerna mot våldsbejakande extremism syftar till att tydliggöra kommunens arbete för att motverka våldsbejakande extremistism. Riktlinjerna syftar till att tydligöra vad som ska göras och av vilka verksamheter så att arbetet bedrivs effektivt, med god kvalitet och ger resultat. Riktlinjerna säkerställer förmågan att hantera arbetet. Målen för kommunens arbete är att Våldsbejakande extremism ska inte förekomma i Huddinge kommun. Kommunen tillsammans med polisen ska ha en aktuell lägesbild/problembild. Kommunens arbete och samverkan mot våldsbejakande extremism ska göras känd för verksamheterna. Civilsamhället ska delta i arbetet för att förebygga och förindra våldsbejakande extremism. 4. Definition Våldsbejakande extremism Våldsbejakande extremism är rörelser, ideologier och miljöer som bejakar och legitimerar våld som medel för att förverkliga extrema ideologiska åsikter och idéer. 1 1 Regeringens skrivelse, Nationell strategi för att motverka våldsbejakande extremism, 2016.
SIDA 3 (8) 5. Kartläggning och lokal lägesbild Nämnderna ska tillsammans med polisen ha aktuell kunskap om läget avseende våldsbejakande extremistiska rörelser. Inom ramen för det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet i kommunen 2, där lokala lägesbilder görs, ska även våldsbejakande extremism finnas med. Lägesbilden kring våldsbejakande extremism tas fram tillsammans med lokalpolisen samt fastighetsägare och civilsamhälle. Utifrån analysens resultat görs en bedömning av hur det fortsatta arbetet ska bedrivas. Där det finns problem med våldsbejakande extremism ska insatser genomföras utifrån forskning och beprövad erfarenhet. De våldsbejakande extemistiska miljöerna Våldsbejakande extremism kan ta sig olika uttryck. Det kan handla om att trakassera, hota eller skada andra människor. Det kan också handla om att på olika sätt stödja, planera eller uppmana andra att utföra ideologiskt motiverade våldshandlingar och terrorism. För närvarande finns, i enlighet med den nationella samordnarens 3 definition, i huvudsak tre våldsbejakande extremistiska miljöer i Sverige: våldsbejakande vänsterextremism, högerextremism och islamistisk extremism. Trots stora olikheter mellan extremistiska grupper finns ett gemensamt drag som förenar dem; underkännandet av demokratiska principer och spelregler. Våldet som dessa grupper riktar mot individer på grund av till exempel deras politiska eller religiösa övertygelse, etniska tillhörighet, sexuella läggning, könsuttryck eller könsidentitet utgör ett angrepp mot principen om alla människors lika värde. 6. Främjande och förebyggande arbete En grundförutsättning för att enskilda personer inte ska dras till våldsbejakande extremistmiljöer är att barn och unga får en bra uppväxt, ges goda förutsättningar till bra resultat i skolan, en rik och meningsfull fritid och får ett arbete eller en sysselsättning. Grunden i det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism vilar på det finns god tillit, jämlikhet och delaktighet. Nämndernas arbete ska fokusera på att motverka utanförskap och förebygga att enskilda individer attraheras av våldsbejakande miljöer. Arbetet mot våldsbejakande extremism ska inkluderas i kommunens befintliga främjande och förebyggande arbete och kombineras med demokratistärkande insatser och aktiviteter för att skapa ett motståndskraftigt samhälle. Förebyggande arbete handlar bland annat om att öka medvetenheten i demokratifrågor, samt att bedriva ett förebyggande arbete mot våld och kränkningar. Hur normer kring kriminalitet och en våldsbejakande mansroll 2 Analys av lägesbilden ska genomföras inom ramen för arbetet med samverkansöverenskommelse mellan kommunen, polisen och räddningstjänsten. 3 Regeringen har beslutat om en nationell strategi mot våldsbejakande extremism och har en nationell samordnare för att hantera uppdraget.
SIDA 4 (8) (maskulinitet) skapas och kan förändras är viktigt i detta. Insatserna handlar inte specifikt om radikalisering och extremism, men har en generell förebyggande effekt och bedrivs redan i kommunen i förskolor och skolor, på mötesplatser för unga, inom socialtjänsten samt genom det arbete alla ideella organisationer gör. Kommunen ska följa utvecklingen och säkerställa att effektiva metoder används för nå resultat i det främjande och förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism. Rörelser som stödjer eller bejakar politisk eller religiös våldsbejakande extremism ska ha god kännedom om att kommunen inte accepterar detta. Kommunen ska genom de egna verksamheterna bidra till att upprätthålla rätten till demokratiska aktiviteter. Kommunen ska inte upplåta lokaler till föreningar och/eller enskilda med koppling till extremistiska miljöer. Ekonomiskt stöd från kommunen ska inte betalas ut till aktörer som inte respekterar den demokratiska rättstatens principer, de mänskliga rättigheterna och jämställdhet. Föreningsbidrag som utbetalas behöver mot bakgrund av detta följas upp och utvärderas av den bidragsgivande nämnden. Ett samordnat arbete ska ske för att förebygga och motverka att felaktig information sprids med bäring på frågan. 7. Förhindrande arbete Det förhindrande arbetet är de insatser och åtgärder som riktas mot barn och unga som håller på att hamna i, eller befinner sig i våldsbejakande extremistmiljöer samt att ge konkret stöd till deras anhöriga eller närstående. Tidig upptäckt Inom ramen för arbetet mot våldsbejakande extremism är det viktigt att upptäcka extremistiska miljöer i ett tidigt skede. Medarbetare som jobbar med frågan behöver känna till den lokala lägesbilden; vilka grupperingar som är aktiva, var de håller till och platser där individer kan tänkas rekryteras. Kunskap om olika gruppers symboler och andra kännetecken, till exempel kläder, är också betydelsefull liksom kunskap om vart medarbetare och kommuninvånare ska vända sig när det finns misstanke att barn och ungdomar håller på att radikaliseras. Åtgärder ska vidtas skyndsamt när det finns kunskap om etablerade extremistgrupperingar i ett område, om individer som rekryterar till extremistgrupper eller där individer uppvisar riskbeteenden om radikalisering. Den rutin som finns, beskriver det konkreta arbetet för att upptäcka och hantera radikalisering av personer som bor eller vistas i Huddinge kommun. Rutinen är utarbetad för kommunens chefer och medarbetare inom samtliga nämnder. Den gäller vid konkreta hot eller vid misstanke om politisk, religiös eller annan form av extremism samt radikalisering. Rutinen klargör att
SIDA 5 (8) kommunstyrelsen ansvarar för att ha en dialog med polisen kring lägesbild samt klargöra att informationsdelning internt sker och se till att följa upp enskilt stöd. Stöd till barn och ungdomar Socialtjänsten har ett ansvar att stödja barn och ungdomar utifrån deras särskilda behov samt att förhindra att han eller hon dras in i destruktiva miljöer som till exempel våldsbejakande extremism. Det är behoven som följer av de våldsamma handlingarna eller risken för sådana handlingar, inte åsikterna, som ska leda till insatser från kommunens socialtjänst. Socialtjänsten i Huddinge har till uppgift att genom olika insatser förebygga att barn och unga dras in i våldsbejakande extremism. Socialtjänsten ska ha förmåga och förutsättning att underlätta för de barn och ungdomar som vill lämna en våldsbejakande miljö och åtgärder ska vidtas skyndsamt. Det är bedömningen av personens avsikt och riskfaktorer som är avgörande för socialtjänstens bedömning. Socialtjänsten kan ge behovsprövade insatser i såväl öppna former som i form av placering utanför hemmet, både enligt Socialtjänstlagen och enligt Lagen om vård av unga, LVU och erbjuda råd och stöd. 8. Insatser vid förhöjd risk Kommunstyrelsen ska koordinera de insatser som krävs för att bemöta en förhöjd risk och som behövs för att komplettera de lokala insatserna. Inom ramen för det regionala samarbetet Samverkan Stockholmsregionen har en gemensam inriktning avseende attentat tagits fram för att snabbt kunna agera koordinerat med polisen, räddningstjänsten, kommunerna, landstinget och övriga berörda. Attentat, oavsett bakomliggande motiv, hanteras inom ramen för kommunens krisledningsorganisation och krishanteringsarbete. 9. Kunskap och utbildning I de av kommunens verksamheter som arbetar med frågan, behövs en bred medvetenhet om problematiken bland berörda medarbetare. Kommunen ska erbjuda utbildning till chefer och medarbetare för att utveckla kompetensen kring hur identifieringen av extremistiska miljöer och individer bäst görs och vilka insatser och åtgärder som är mest lämpliga att genomföra. 10. Kommunikation Information ska finnas på kommunens webbplatser om vart personer ska vända sig i frågor som rör våldsbejakande extremism, om vart barn och ungdomar kan vända sig för att få stöd och vilka insatser som kommunen kan erbjuda.
SIDA 6 (8) Informationsdelning och sekretess Samverkande aktörer ska inom ramen för gällande lagstiftning dela information som är viktig för att förebygga och motverka våldsbejakande extremism. Tillgång till information är avgörande för att kunna genomföra ett effektivt arbete mot våldsbejakande extremism. Informationsdelning mellan polisen och kommunala verksamheter är avgörande för ett välgrundat förebyggande och förhindrande arbete mot våldsbejakande extremism. Det är Polismyndighetens uppgift att, inom ramen för gällande lagrum att göra bedömningen om informationen kan förmedlas vidare, se till att informationen når ut till de kommunala verksamheterna som behöver den för sitt arbete. Information ska även gå åt andra hållet från kommunen till polisen när gällande lagstiftning medger detta. Det ska finnas fungerande kontaktvägar med tydlighet om vilken information som är viktig att dela. Sekretesslagstiftningen innebär begränsningar i informationsutbyte mellan socialtjänsten och polisen. De möjligheter som finns till informationsutbyte som sekretesslagstiftningen ger, ska utnyttjas fullt ut. Kunskap om lagstiftningen ska minska osäkerhet som medför att sekretessbrott kan ske och kommunen ska garantera att medarbetarna har tillräcklig kunskap för att utbyta information. 11. Samordning och samverkan En väl fungerande samverkan och ett bra samarbete är avgörande för ett framgångsrikt arbete mot våldsbejakande extremism. Arbetet mot våldsbejakande extremism inkluderas i befintlig struktur för det ordinarie trygghets- och säkerhetsarbetet samt inom ramen för det förebyggande arbete som sker i kommunen. Redan befintliga strukturer ska användas för samordning och samarbete, det vill säga arbetet kring samverkansavtal/överenskommelser med polisen och räddningstjänsten. Samordning Ansvaret för att leda och samordna arbetet mot våldsbejakande extremism ligger inom kommunstyrelsens ansvarsområde. Kommunstyrelsen koordinerar det interna arbetet mot våldsbejakande extremism i enlighet med framtagna styrdokument. Samordnarens har till uppgift att vara kommunens kontaktperson gentemot polisen och Säkerhetspolisen, samverka kring aktuella lägesbilder. I uppdraget ingår också att delta i befintliga nätverk och säkerställa en rättssäker informationsdelning till nyckelaktörer. Samordaren ska stödja de verksamheter som ska arbeta förebyggande och förhindrande genom kompetens-, kunskaps- och metodutveckling. Därtill säkerställer samordnaren att kommunen har en tydlig och saklig information och kommunikation med kommuninvånare och ansvarar för att följa upp arbetet.
SIDA 7 (8) Samverkan Lokalt samarbete För att arbetet ska vara effektivt och framgångsrikt krävs att samtliga relevanta aktörer på lokal nivå samverkar och bidrar till framtagande av den lokala lägesbilden samt vid genomförande av insatser. Det är endast på ett sådant sätt som förutsättningar kan fås för att arbeta målinriktat och utifrån ett helhetsperspektiv. Redan existerande samverkan, där flertalet förvaltingsrepresentanter ingår med polis och brandförsvar, operativ samverkansgrupp, OSG 4, ska vara navet för samverkan och samarbetet. Dessa deltagare utgör en extra resurs och ska ha särskild kunskap i frågan för att kunna konsulteras av de som verkar i kommunen. Civilsamhället har en särskilt viktig roll i arbetet mot våldsbejakande extremism då extremism finns i miljöer som inte är offentliga och inte tillgängliga för insyn. Aktörer med hög trovärdighet inom civilsamhället och i sociala nätverk behöver ges goda förutsättningar i arbetet varför en löpande dialog ska föras med dessa aktörer. Regionalt och nationellt samarbete Den regionala, nationella och internationella utvecklingen inom området ska bevakas. Huddinge kommun ska delta i regionala nätverk och ha ett nära samarbete med andra kommuner. 12. Roller och ansvar Regeringen har beslutat om en nationell strategi mot våldsbejakande extremism och har en nationell samordnare för att hantera uppdraget samt hanterar en nationell orostelefon. Kommunerna har en viktig roll i arbetet mot våldsbejakande extremism och flera nämnder har ett ansvar i frågan. Barn- och utbildningsnämnderna säkerställer att det i grund- och gymnasieskolan samt i vuxenutbildningen bedrivs ett aktivt arbete som främjar demokratiutveckling och mänskliga rättigheter och som därigenom motverkar våldsbejakande extremism. De har ett ansvar för att öka medvetenheten i demokratifrågor. Nämnderna ansvarar för att det finns och sprids relevant kunskapsmaterial och information som kan användas av samtliga förskolor och skolor, på fritidshem och inom elevhälsan. Socialnämnden ska arbeta på flera nivåer med generellt förebyggande, insatser mot unga i riskzon samt erbjuda individuella insatser till barn och ungdomar som befinner sig i våldsbejakande miljöer. Nämnden ska bedriva uppsökande verksamhet och erbjuda information till grupper som riskerar att vara särskilt sårbara samt ge stöd till enskilda individer. Socialnämnden har 4 operativa samverkangruppen
SIDA 8 (8) ett ansvar att agera så snabbt som möjligt när en ungdom visar tecken på att radikaliseras. Socialnämnden har i ansvar att vara kontaktperson som lotsar enskilda till rätt instans om frågor inkommer till kommunen. Kultur och fritidsnämnden har ett ansvar att bedriva ett generellt förebyggande arbete. Nämnden ska göra unga delaktiga i demokratifrågor och ge goda möjligheter till en meningsfull kultur- och fritidverksamhet och ha en dialog med ungdomar och verka för samverkan och samarbetet med det lokala civilsamhället i frågan. 13. Uppföljning Kommunstyrelsen ansvarar för att årligen följa upp riktlinjerna och arbetet mot våldsbejakande extermism. I samband med revidering av Huddinge kommuns program för trygghets och säkerhet bör riktlinjerna mot våldsbejakande extremism följas upp och uppdateras.
KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2017-02-27 KS-2017/425.142 1 (5) HANDLÄGGARE Savert, Yvonne Yvonne.Savert@huddinge.se Demokratiberedningen Demokratiberedningens remissvar - Program för trygghet och säkerhet 2017-2020 Förslag till beslut Kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande, daterat den 27 februari 2017, överlämnas till kommunstyrelsen som demokratiberedningens remissvar på Program för trygghet och säkerhet 2017-2020. Sammanfattning Demokratiberedningen har fått Program för trygghet och säkerhet 2017-2020 på internremiss. Programet inleds med att Huddinge ska vara en trygg och säker kommun för alla där få oönskade händelser sker. Programmet är ett styrdokument med syftet att säkerställa trygghet och säkerhet i Huddinge kommun. Kommunstyrelsens förvaltning vill förtydliga att faktisk respektive upplevd trygghet och säkerhet kan variera för olika personer. Programmet riktar sig till samtliga kommunens förvaltningar och medarbetare. Kommunstyrelsens förvaltning är positiv till att Program för trygghet och säkerhet 2017-2020 tagits fram och till inriktningen i dokumentet. Kommunsstyrelsens förvaltning bedömer att vilka dokument som här är relevanta och vilka nivåerna är samt deras inbördes ordning bör utvecklas och förklaras. Program för trygghet och säkerhet 2017-2020 innehåller ett flertal begrepp som avser samma eller väldigt liknade företeelser. Kommunstyrelsens förvaltning menar att programmets tydlighet kan bli bättre om en mer enhetlig begreppsterminologi används. Förverkligandet av Program för trygghet och säkerhet 2017-2020 ska ske genom uppföljningar, utvärderingar och riskanalyser på olika plan. Kommunstyrelsens förvaltning ser här det önskvärt med förtydligande om vem som har ansvaret för dessa. POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning 141 85 Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX 08-535 300 00 08-535 301 70 E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se www.huddinge.se
KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2017-02-27 KS-2017/425.142 2 (5) Beskrivning av ärendet Demokratiberedningen har fått Program för trygghet och säkerhet 2017-2020 på internremiss. Vi lever i ett sårbart samhälle och i en tid där hot och risker inte känner några nationsgränser. Allvarliga epidemier, terrorhot, omfattande elavbrott och kollapsande IT-system är exempel på händelser som vi måste försöka förhindra men också kunna hantera väl om de inträffar. För att öka förutsättningarna att kunna svara upp mot dessa utmaningar och krav har Huddinge kommuns trygghets- och säkerhetssektion tagit fram Program för trygghet och säkerhet 2017-2020. I programmet framgår att Huddinge kommun med dess nämnder ska arbeta samordnat med trygghets- och säkerhetsfrågor. På så vis optimeras förmågan att framgångsrikt och effektivt främja trygghet och säkerhet samt skapa beredskap för oönskade händelser. Mål för Program för trygghet och säkerhet 2017-2020 Program för trygghet och säkerhet 2017-2020 tagits fram och klargör vad som ska göras men anger inte hur. Program för trygghet och säkerhet 2017-2020 har som mål att Huddinge kommun ska vara en trygg och säker kommun att bo, vistas och verka i. Brott olyckor och samhällskriser ska minska och tryggheten ska öka. Programmet ska bidra till måluppfyllelse av Mål och budget samt nämndernas verksamhetsplaner. Målet är att; Huddinge kommuns verksamheter ska arbeta systematiskt med att främja trygghet samt förebygga kriser och olycksfall. Alla chefer i Huddinge kommun ska ha kunskap om trygghets- och säkerhetsområdet som är nödvändigt för att förstå sitt uppdrag. Den enskildes förmåga att förebygga och hantera sin egen säkerhet ska stärkas. Ansvarsområden Program för trygghet och säkerhet 2017-2020 behandlar fem ansvarsområden som är informationssäkerhet, säkerhet, krisberedskap, trygghetsskapande och brottsförebyggande arbete med olika mål. Ansvarsområdet informationssäkerhet avser att säkerställa att information inte förvanskas, läcker ut eller förstörs och att informationen ska vara tillgänglig när den behövs för de som är behöriga. Mål för informationssäkerheten är bland annat att vara en naturlig och integrerad del av verksamheten, att all personal har kunskap om hur informationssäkerheten säkerställs inom den egna verksamheten och att händelser som kan leda till negativa konsekvenser förebyggs.
KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2017-02-27 KS-2017/425.142 3 (5) Inom ansvarsområdet säkerhet handlar det om skyddande åtgärder som redan finns eller som vidtas för att förhindra oönskade händelser på människor, egendom och miljö. Programmet delar upp säkerhet i fyra områden, skydd av lokaler, egendom och utrustning, personsäkerhet, interna oegentligheter, brand och skydd mot olyckor. Målet för säkerhetsarbetet är att alla chefer ska ha ett högt säkerhetsmedvetande och bedriva ett systematiskt arbete med brandskydd och arbetsmiljö. Krisberedskap bestäms i programmet som förmågan att förebygga, motstå och hantera krissituationer genom utbildning, övning och andra åtgärder samt genom den organisation och de strukturer som skapas före, under och efter en kris. Målet för krisberedskapsarbetet är att värna om människors liv och hälsa, miljö, egendom och samhällets funktionalitet genom att upprätthålla samhällsviktiga verksamheter samt förebygga, förhindra och begränsa olyckor och kriser. Ansvarsområdet trygghet definieras som frånvaro av upplevd oro. Målet för kommunens trygghetsskapande och brottsförebyggande arbete är att arbetet följs upp genom att regelbundna trygghetsmätningar görs samt att brottsstatisk följs och analyseras. Förvaltningens synpunkter Kommunstyrelsens förvaltning är positiv till att Program för trygghet och säkerhet 2017-2020 tagits fram och till inriktningen i dokumentet. Kommunstyrelsen förvaltning noterar att Program för trygghet och säkerhet 2017-2020 är ett dokument bestående av flera olika styrdokument, riktlinjer, anvisningar och rutiner på olika nivåer. Kommunsstyrelsens förvaltning ser att de dokument som ingår och deras inbördes ordning bör utvecklas och förklaras. Förtydligandena placeras lämpligast under ny rubrik, Förutsättningar. Program för trygghet och säkerhet 2017-2020 innehåller ett flertal begrepp som avser samma eller väldigt liknade företeelser. Det bör framgå av begreppsförklaringen vad begreppen betyder, innefattar och om de relaterar till viss lagstiftning. Vidare bör användningen av begreppen ses över så att de används likartat. Detta har betydelse för att uppnå programmets mål där det bland annat skrivs att alla chefer i Huddinge kommun ska ha den kunskap om trygghets- och säkerhetsområdet som är nödvändigt för att förstå sitt uppdrag. Förverkligandet av Program för trygghet och säkerhet 2017-2020 ska ske genom uppföljningar, utvärderingar och riskanalyser på olika plan. Kommunstyrelsens förvaltning menar att det önskvärt med förtydligande om vem som här har ansvaret och hur de ska genomföras.
KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2017-02-27 KS-2017/425.142 4 (5) I inledningen till Program för trygghet och säkerhet 2017-2020 anges att Huddinge ska vara en trygg och säker plats för alla. Kommunstyrelsens förvaltning vill förtydliga att faktisk respektive upplevd trygghet och säkerhet kan variera för olika personer. Exempelvis är den upplevda tryggheten olika för män och kvinnor 1, utrikes- eller inrikes födda personer 2. Även utsatthet för brott varierar mellan olika personer där hatbrott kopplat till sexuell läggning och rasism är exempel 3. Kommunstyrelsens förvaltning menar att med utgångspunkt i vad som sagts ovan bör programmet inkludera ett förtydligande av begreppet alla. Under rubriken, 1. Inledning, föreslås den första meningen följas av texten Med alla menas alla oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Kommunstyrelsens förvaltning menar vidare att, utifrån de motiv som formulerats ovan, behöver programmet, under rubriken, 2. Mål, ha ett tillägg som talar om att målet gäller alla. En viktig synpunkt från kommunstyrelsens förvaltning är att följden av vad ovan betyder för Huddinge kommuns arbete i praktiken måste konkretiseras i de styrdokument som kommer att tas fram enligt remissmissivet. Här ska den kunskap som finns, vad gäller diskrimineringsgrunderna, relateras till trygghets- och säkerhetsarbete finnas med som underlag i det övergripande så väl som det konkreta arbetet. Kommunstyrelsens förvaltning framhåller att diskrimineringslagen bör finnas med som en lagstiftning under rubriken, 11. Lagstiftning. Hanna Lundborg Kvalitetschef Yvonne Sawert Utvecklingsledare 1 Nationella trygghetsundersökningen 2016, Om utsatthet, otrygghet och förtroende, Rapport 2017:1 (Brottsförebyggande rådet), sidan 88. 2 Ibid. 3 Hatbrott 2015, Statistik över polisanmälningar med identifierade hatbrottsmotiv och självrapporterad utsatthet för hatbrott, Rapport 2016:15 (Brottsförebyggande rådet), sidan 8.
KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2017-02-27 KS-2017/425.142 5 (5) Bilaga Bilaga: Program för trygghet och säkerhet 2017-2020 Beslutet delges Kommunstyrelsen
KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING STYRDOKUMENT BESLUTAD AV GÄLLER FR O M DIARIENR SIDA Klicka här för att ange text. 2017-01-01 KS-2016/1151.149 1 (12) DOKUMENTANSVARIG SENAST REVIDERAD TYP AV STYRDOKUMENT Sven Tillman 2016-11-16 Normerande/Aktiverande Program för trygghet och säkerhet 2017-2020
SIDA 2 (12) 1. Inledning Huddinge ska vara en trygg och säker kommun för alla som bor, vistas och verkar i kommunen där få oönskade händelser sker. Om en händelse sker, ska händelsen hanteras på ett bra sätt för att minimera avbrott eller störningar. Detta förutsätter att så många som möjligt har ett säkerhetsmedvetande som grundar sig på faktiska förhållanden. Huddinge är en stor kommun såväl geografiskt som till invånarantal med många verksamheter och egendomar. Kommunens ansvarsområden påverkas på olika sätt av andra verksamheter både inom och utanför det geografiska områdesansvaret. Globaliseringen och den samhällsutveckling som följer exponerar kommunen för nya och ständigt föränderliga hotbilder, vilket ställer större krav på förmågan att utveckla och anpassa risk- och krishanteringsarbetet i förhållande till aktuella förutsättningar och omvärlden. Huddinge kommuns trygghets- och säkerhetsarbete styrs av lagstiftning, försäkringskrav, standarder och vägledningar, samt kommunens egna ambitioner. Kommunen har ett ansvar för inriktning, prioritering och samordning av de åtgärder som vidtas före, under och efter oönskade händelser som negativt påverkar människa, miljö, egendom och samhällets funktionalitet. Kommunen ska bedriva ett proaktivt och målinriktat arbete för att skapa trygghet och säkerhet för alla boende, företagare och besökare. Genom att stärka trygghetskänslan och den faktiska krishanteringsförmågan utvecklas robustheten och trivseln i kommunens verksamheter, samhällsfunktioner och stadsmiljö. 2. Syfte Programmet har till syfte att säkerställa trygghet och säkerhet i Huddinge kommun och ge en inriktning för att uppnå målen. 3. Målgrupp Programmet riktar sig till samtliga kommunens förvaltningar och dess anställda. 4. Mål Målet med programmet är att Huddinge kommun ska vara en trygg och säker kommun att bo, vistas och verka i. Utsatthet för brott, olyckor och samhällskriser ska minska och tryggheten ska i och med detta öka.
SIDA 3 (12) Kommunens verksamheter ska bedriva ett sytematiskt arbete som främjar trygghet, förebygger kriser och olycksfall samt i övrigt säkerställer att samhällsviktig verksamhet kan pågå med så lite skador och driftsstörningar som möjligt. Alla chefer och medarbetare har den kunskap om trygghets- och säkerhetsområdet som behövs för att lösa sitt uppdrag. Den enskildes förmåga att förebygga och hantera sin egen säkerhet ska stärkas. 5. Definitioner och begrepp Informationssäkerhet Informationssäkerhet är att säkerställa att informationen inte förvanskas, läcker ut eller förstörs, och att informationen ska vara tillgänglig när den behövs för de som är behöriga. Kris En kris är en oväntad och allvarlig händelse som drabbar många människor och stora delar av samhället och som hotar grundläggande värden och funktioner. Krisen kan inte hanteras med normala resurser och den vanliga organisationen, utan den kräver samordnade åtgärder från flera aktörer. Krisberedskap Med krisberedskap avses förmågan att förebygga, motstå och hantera krissituationer, genom utbildning, övning och andra åtgärder samt genom den organisation och de strukturer som skapas före, under och efter en kris. Säkerhet Med säkerhet avses i detta program skyddande åtgärder som redan finns eller vidtas för att förhindra eller hantera oönskade händelser på människor, egendom och miljö. För att det ska vara tydligt har begreppet säkerhet i programmet delats upp i fyra delområden vilka är: skydd av lokaler, egendom och utrustning personsäkerhet interna oegentligheter brand och skydd mot olyckor
SIDA 4 (12) Trygghet Med trygghet avses i detta program en frånvaro av upplevd oro. Trygghet kan uppnås dels genom att den faktiska säkerheten ökar och dels genom att åtgärder som ökar den upplevda tryggheten. 6. Avgränsning Programmet för trygghet och säkerhet klargör vad som ska göras, inte hur, och ska bidra till måluppfyllelse av Mål och budget 1 samt nämndernas verksamhetsplaner. Det beskriver vad Huddinge kommun ska uppnå inom områdena trygghet, säkerhet, informationssäkerhet samt krisberedskap under perioden 2017-2020. Det beskriver inte i detalj utförande eller metoder. Detta finns att läsa om i underliggande styrdokument som riktlinjer, anvisningar och rutiner. 7. Genomförande Ett tryggt och säkert Huddinge nås genom ett samordnat och effektivt förebyggande arbete mot brott, olyckor och kriser, en bra förmåga att handla vid olyckor och kriser samt att den enskildes kapacitet att agera stärks genom utbildning och information. Arbetet med säkerhet i Huddinge kommun sker långsiktigt och ska genomföras strukturerat och kostnadseffektivt. Det är processorienterat och ska kontinuerligt utvärderas och anpassas till gällande lagstiftning samt till de krav på verksamheten som finns från omvärlden. Detta är nödvändigt för att uppnå målen så att kommuninvånare, myndigheter, samarbetspartners och anställda ska känna förtroende för kommunen. Genom att arbeta förebyggande, undviker eller minimeras risker i den egna verksamheten och i samhället. Med kunskap och ansvarstagande skapas förutsättningar för en god säkerhetskultur som resulterar i en trygg miljö för anställda, besökare, samarbetspartners och kommuninvånare. Genom att riktlinjer och anvisningar finns, möjliggörs en väl fungerande verksamhet och bra kvalitet av den service och det arbete som utförs. 1 Mål och budget är kommunens övergripande styrdokument innehållande vision, mål och mått.