2018-02-08 Kandidatprogrammet för Kognitionsvetenskap Revidering av utbildningsplanen Vid programrådet för KVKA den 17/10 2017 beslutades att stryka alla lokala examensmål i utbildningsplanen som var omskrivningar av de nationella examensmålen. Vid programrådet den 21/11 2017 tillsattes en arbetsgrupp med uppdrag att se över huruvida det finns anledning att införa ett antal nya lokala examensmål. Se nedan för: a) Motivering till varför arbetsgruppen bedömer att vart och ett av de lokala examensmålen kan strykas b) Förslag på nya lokala examensmål. Arbetsgruppen kommer vid programrådet den 20/2 att ge samtliga ämnesrepresentanter i uppdrag att inkomma till arbetsgruppen med förslag på 1-3 nya lokala examensmål utifrån respektive ämne. Hälsningar, Arbetsgruppen Kirk Sullivan, Linnea Karlsson Wirebring och Axel Hansers. Institutionen för Psykologi 901 87 Umeå www.umu.se

2018-02-08 NATIONELLA MÅL FÖR AKTUELL EXAMEN Kunskap och förståelse För kandidatexamen skall studenten (1) visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor. Färdighet och förmåga För kandidatexamen skall studenten (2) Visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera, företeelser, frågeställningar och situationer, (3) Visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar, (4) Visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper, och (5) Visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta inom det område som utbildningen avser. Värderingsförmåga och förhållningssätt För kandidatexamen skall studenten (6) Visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter, (7) Visa insikt om kunskapens roll i samhället och om människors ansvar för hur den används, och (8) Visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens. (Högskoleförordningen, Bilaga 2 examensordningen) LOKALA MÅL FÖR AKTUELL EXAMEN (Inom parentes anges vilket/vilka nationella mål som varje lokalt examensmål anses vara en omskrivning av. Markerat i gult är mål vi anser kan strykas av andra skäl) Kunskap och förståelse Studenten ska ha kunskap om centrala begrepp, teorier och resultat inom kognitionsvetenskap (1) ha kunskap om centrala metoder inom kognitionsvetenskaplig forskning (1) ha grundläggande förståelse för hur kognitionsvetenskaplig metod och kunskap kan tillämpas i samhället. (1 & 7) Färdighet och förmåga Studenten ska kunna tillämpa grundläggande kognitionsvetenskapliga metoder (3) kunna planera och genomföra undersökningar samt analysera och tolka undersökningsresultat (2 & 3) kunna använda vetenskapliga begrepp och metoder för att lösa problem (3) kunna använda informations- och kommunikationsteknologi för arbetsuppgifter som exempelvis rapportskrivande, statistik, grafik (is this needed today?) kunna kommunicera effektivt i olika sammanhang såväl skriftligt som muntligt (4) Institutionen för Psykologi 901 87 Umeå www.umu.se

2018-02-08 kunna självständigt och kritiskt söka, sammanställa, bearbeta och presentera information (2, 3, & 4) kunna planera och använda tid effektivt samt organisera sitt arbete. (3) Värderingsförmåga och förhållningssätt Studenten ska förstå värdet av vetenskaplighet (6) ha förmåga att göra vetenskapligt och etiskt grundade val (6) ha utvecklat egna effektiva strategier för inlärning: (can we examine this at all, or does it mean you have passed your exams?) kunna sätta upp karriärmål och identifiera och utveckla de kompetenser som krävs för att uppnå dem. (8) Den studerande skall också visa förmåga att kommunicera på engelska inom programmets huvudområde: (we have added this to Vetenskaplig kommunikation, and many write exjobb in English But is this necessary? In relation to prerequisites for the degree programme? If only remaining local goal - lifts this to a level that is unrealistic.) visa förmåga att utifrån genusvetenskapliga perspektiv problematisera och analysera för programmet centrala teorier och begrepp. (This we have never done!) FÖRSLAG NYA LOKALA MÅL FÖR AKTUELL EXAMEN Nedanstående förslag är framtagna mot bakgrund av: 1) Att kunskaper, färdigheter och värderingsförmåga relaterat till projektledning och projektarbete skulle kunna anses vara viktigt att ha med sig som färdigutbildad kognitionsvetare 2) Att studenten i praktiken idag under utbildningen redan tillämpar sig kunskap relaterat till dessa examensmål, t.ex. genom grupparbeten på flertalet av programmets kurser, projektkursen och den samverkansintegrerade utbildningen. 3) Att dessa lokala examensmål på ett tydligt sätt skulle profilera Kandidatprogrammet i Kognitionsvetenkap vid Umeå universitet gentemot både Linköping och Göteborg, som inte har dessa lokala examensmål. Kunskap och förståelse Studenten ska - Visa goda kunskaper i projektledning och projektarbete Färdighet och förmåga Studenten ska - Visa färdighet i att praktiskt organisera och leda projekt Värderingsförmåga och förhållningssätt Studenten ska - Visa förmåga att realistiskt värdera projekt Institutionen för Psykologi 901 87 Umeå www.umu.se

Kursplan Examensarbete i kognitionsvetenskap, 15.0 hp Bachelor s thesis in cognitive science, 15.0 Credits Högskolepoäng: 15.0 hp Kurskod: 2KO016 Ansvarig institution: Institutionen för psykologi Datum för fastställande: 2009-10-27 Beslutad av: Programkommittén för kandidatprogram för kognitionsvetenskap Reviderad: 2014-02-28 Giltig från: 2014-10-13 Giltig till: Tillsvidare Nivå: Grundnivå Huvudområden och successiv fördjupning: Kognitionsvetenskap: Grundnivå, minst 60 120 hp kurser på grundnivå eller minst 2 års studier som förkunskapskrav,innehåller ex.arbete för kandidatexamen Betygsgrader: Formaterat: Genomstruken Formaterat: Genomstruken För denna kurs ges betygen VG Väl godkänd, G Godkänd, U Underkänd Innehåll Inom kusen genomför den studerande, under handledning med självständigt ansvar, ett självständigt empiriskt forskningsarbete. Innehållslig fördjupning sker främst inom områden som återspeglar utbildningens och handledarens forskningsområden. Särskild vikt läggs vid att färdighetsträna tidigare kursers inslag av ämnesteori, metod och statistik inom ramen för vetenskapligt arbetssätt. Kursen ger således färdighetsträning avseende formulering av frågeställningar och hypoteser, undersökningsplanering, prövning, analys samt avseende rapportering genom uppsatsskrivande och ett seminarium. Kursen skall utmynna i en uuppsatsen som behandlas på samma sätt som en vetenskaplig disputation där rollerna som opponent och respondent tränas. Formaterat: Genomstruken Formaterat: Inte Färgöverstrykning Formaterat: Genomstruken Förväntade studieresultat Kunskap och förståelse Studenten ska: ha kunskap om de teorier och begrepp som är relevanta för det valda ämnesområdet Färdighet och förmåga Studenten ska:

kunna söka relevant litteratur i databaser, kunna sammanställa en kunskapsöversikt inom ett ämnesområde, under handledning kunna formulera en eller flera frågeställningar och hypoteser som bygger på aktuell empirisk och/eller teoretisk kunskap inom det valda området för det självständiga arbetet, under handledning kunna lägga upp en studie utifrån problemställning med avseende på design och metod samt att genomföra detta, under handledning kunna välja adekvata analysmetoder, genomföra analys samt dra rimliga slutsatser därav, under handledning kunna skriva en vetenskaplig uppsats i ett för det aktuella forskningsområdet vedertaget format, och publicera rapporten, Värderingsförmåga och förhållningssätt Studenten ska: kunna förhålla sig kritiskt till sina egna resultat, kunna tillämpa relevanta forskningsetiska principer, kunna försvara sitt arbete vid ventileringsseminarium vilket innebär att sakligt kunna diskutera styrkor och svagheter samt beakta det egna perspektivets och sammanhangets betydelse, kunna genomföra opposition och på ett sakligt och informativt sätt presentera och diskutera styrkor och svagheter i andras arbeten. Efter kursen skall studenten: - kunna planera en vetenskaplig undersökning - visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka vetenskapliga källor och artiklar - visa förmåga att självständigt identifiera och formulera problem - under handledning självständigt kunna genomföra en empirisk undersökning - under handledning självständigt kunna använda tillämpliga forskningsmetoder inom valt ämnesområde - under handledning självständigt genomföra adekvata statistiska analyser - kunna tolka erhållna resultat och dra slutsatser i relation till uppställda hypoteser och/eller frågeställningar - kunna diskutera konsekvenser för bakomliggande teorier givet resultaten av undersökningen - under handledning självständigt kunna skriva en vetenskaplig rapport - genomföra en presentation och opposition av en annan uppsats och försvara den egna uppsatsen Behörighetskrav Termin 1 och 2 på kandidatprogrammet för kognitionsvetenskap (2PS021, 1KG005, 5DV027, 3BM011, 1VE007, 2KO015, 1FL069, 1LI004) eller motsvarande, samt följande kurser eller motsvarande: Artificiell intelligens - grunderna (5DV121), Kognitiv neurovetenskap II (3KO001), Kognitiv Neuropsykologi (2KO006), Lingvistik för kognitionsvetenskap (1KG006), Projektarbete i kognitionsvetenskap (2KO014) samt Applikationsprogrammering i Python (5DA000) eller Objektorienterad programmering i Java för kognitionsvetare (5DV099). Kommenterad [LKW1]: Bör detta ses över?

Undervisningens upplägg Undervisningen bedrivs i form av handledning och seminarier. Handledning ges inom ramen för de tider som gäller för uppsatskursen. Examination Examinationen utgörs av fem delar: ett uppsats-pm, en skriftlig uppsats, försvar av den egna uppsatsen, en presentation och kritisk diskussion (opponering) av någon annans uppsats samt publicering av uppsatsen i DiVA. Uppsats-PM skrivs inför, och godkänns i samband med, ett seminarium. Det skriftliga uppsatsarbetet presenteras och försvaras av studenten vid ett ventileringsseminarium där även det muntliga försvaret bedöms. Vidare krävs godkänd genomförd presentation och opponering på en annan uppsats. Examination av det självständiga arbetet sker genom granskning i en uppsatskommitté. Ett sammanvägt betyg sätts på dels arbetsprocessen, dels den färdiga rapporten, med något av betygen underkänd, godkänd och väl godkänd. För uppsats-pm, opponering, presentation och försvar av egen uppsats samt publicering i DiVA ges betygen Godkänt och Underkänt på respektive del. För studerande som inte blivit godkänd vid ordinarie provtillfälle anordnas ytterligare provtillfälle enligt fastställt schema. Studenten har möjlighet att genomföra prov vid totalt fem tillfällen. En student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller del av kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det (HF 6 kap.22 ). Begäran om ny examinator ställs till nämnden för grundutbildning, institutionen för psykologi. Formaterat: Inte Färgöverstrykning Formaterat: Inte Färgöverstrykning Formaterat: Inte Färgöverstrykning Formaterat: Inte Färgöverstrykning Formaterat: Inte Färgöverstrykning Kursen examineras i fyra delar; ett uppsats-pm, uppsatsens innehåll och uppsatsprocessen, presentation och opposition av en annan uppsats samt försvar av den egna uppsatsen. Som mest får två studenter samarbeta per uppsats. Handledaren föreslår betyg med skriftlig motivering. Ett betygskollegium sammansatt av disputerade forskare granskar uppsatsen med beaktande av handledarens förslag och föreslår ett slutgiltigt betyg till examinator som fastställer betyget. På uppsatsen sätts något av betygen Underkänd (U), Godkänd (G) och Väl godkänd (VG). På de övriga delarna sätts något av betygen Underkänt (U) eller Godkänt (G). För att bli godkänd på kursen krävs att samtliga fyra delar har godkänts. För studerande som inte blivit godkänd vid ordinarie provtillfälle anordnas ytterligare provtillfälle enligt fastställt schema. Studenten har möjlighet att genomföra prov vid totalt fem tillfällen. Student har rätt att prövas på samma kursplan som vid ordinarie prov vid minst två tillfällen upp till två år efter första registreringstillfället. Undantag från denna regel kan t.ex. vara då kursen har genomgått grundläggande vetenskapliga förändringar. En student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller del av kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det (HF 6 kap.22 ). Begäran om ny examinator ställs till nämnden för grundutbildning, institutionen för psykologi. För mer information se Regler och riktlinjer för betyg och examination, dnr: 500-4-05. TILLGODORÄKNANDE Ansöka om tillgodoräknande kan göras av hel eller del av kurs baserat på tidigare genomgången utbildning eller yrkesverksamhet. Om ansökan om tillgodoräknande avslås helt eller delvis kommer detta motiveras skriftligt. Ett avslag på ansökan om tillgodoräknande är möjligt att överklaga till Överklagandenämnden för högskolan. För mer information kontakta Studentcentrum/Examina. Övriga föreskrifter

Litteratur Litteraturen utgörs av den litteratur som den studerande använder sig av i sitt uppsatsarbete. Formaterat: Inte Färgöverstrykning Litteraturlistan är inte tillgänglig via den webbaserade utbildningskatalogen. Kontakta aktuell institution.

Kursplan Projektarbete i kognitionsvetenskap, 7.5 hp Project in cognitive science, 7.5 Credits Högskolepoäng: 7.5 hp Kurskod: 2KO014 Ansvarig institution: Institutionen för psykologi Datum för fastställande: 2009-10-27 Beslutad av: Programkommittén för kognitionsvetenskapliga programmet samt kandidatprogram för kognitionsvetenskap Reviderad: 2015-03-16 Giltig från: 2015-03-16 Giltig till: Tillsvidare Nivå: Grundnivå Huvudområden och successiv fördjupning: Kognitionsvetenskap: Grundnivå, har minst 60 hp kurs/er på grundnivå eller minst två års sammanlagda studier som förkunskapskrav Betygsgrader: För denna kurs ges betygen VG Väl godkänd, G Godkänd, U Underkänd Innehåll I kursen får studenten i grupp planera och genomföra ett kognitionsvetenskapligt projekt i samverkan med ett företag eller i en organisation. Projektarbetet ska ha en tydlig beställare/kontaktperson på företaget/organisationen. Gruppen ska i projektet tillämpa kunskaper och färdigheter hon/han tillägnat sig under tidigare kurser på programmet. Gruppen ska i ett planeringsverktyg dokumentera hur dess resurser används i projektet och detta redovisas vid kursslut. Förväntade studieresultat Studenten ska visa förmåga att- planera och genomföra ett projektarbete inom kognitionsvetenskap i samverkan med en extern uppdragsgivare tillämpa sina kognitionsvetenskapliga kunskaper och erfarenheter identifiera, söka upp och tillägna sig för projektet relevanta kunskaper medverka aktivt i en projektgrupp ge återkoppling till andra projektgrupper vid redovisning. dokumentera och redovisa projektet kommunicera resultat i dialog med uppdragsgivaren kritiskt granska kognitionsvetenskapliga projektarbeten

Efter genomgången kurs ska studenten uppvisa Kunskap och förståelse grundläggande kunskap om arbetsgruppens psykologi och hur man skapar effektiva arbetsgrupper grundläggande kunskaper om projektmetodik Färdighet och förmåga att tillämpa sina kognitionsvetenskapliga kunskaper och erfarenheter samt tillägna sig för projektet relevanta kunskaper och färdigheter planera och genomföra ett kognitionsvetenskapligt projektarbete i samverkan med en extern uppdragsgivare planera och använda sin tid effektivt samt arbeta organiserat i en projektgrupp dokumentera och redovisa projektet kommunicera resultat i dialog med uppdragsgivaren Värderingsförmåga och förhållningssätt reflektera över eget lärande och gruppens arbetssätt och vid behov ge återkoppling till andra projektgrupper vid referensgruppsmöten Behörighetskrav 60 högskolepoäng inom huvudområdet Kognitionsvetenskap, Inklusive kurserna UMU: vetenskapligt tänkande, statistik och empirisk metod, logik och formella metoder, vetenskaplig kommunikation eller motsvarande. Undervisningens upplägg Under första veckan ska studenten via föreläsningar ges grunderna i projektprocessen och i sin grupp formulera en projektplan. Via föreläsningar och workshops ges en introduktion till att arbeta i projekt samt arbetsgruppens psykologi. Ett projektarbete, som ska omfatta tre veckors heltidsarbete, utförs därefter i grupp. Handledning sker via en referensgrupp där lärare, andra studenter och vid behov även representant för uppdragsgivaren ingår. Kursen avslutas med en muntlig redovisning av projektet. Studenten ska aktivt ge återkoppling till annan grupps redovisning. Därtill ska en skriftlig dokumentation av projektarbetet lämnas in som inkluderar en tidsredovisning och en reflektion över det egna lärandet och gruppens arbetssätt. Rätten att erhålla undervisning inklusive handledning gäller endast under den tid som kurstillfället pågår som studenten har registrerats på. Kursen kan ges på svenska och/eller engelska. Examination Examinationen sker fortlöpande under kursens olika inslag genom godkännande av de praktiska uppgifter som ges. De examinerande

inslagen är projektplanen, projektrapporten och redovisningen, samt dokumentationen. Förekomst av examinerande moment anges i schema. All förekommande undervisning kan ge stöd för examination. Beslut om avvikelse från aktuell examinationsform fattas av berörd studierektor. Betyg för kursen/respektive moment sätts när det skriftliga provet/proven och alla obligatoriska moment är godkända. Betygsskalan består av betygen Godkänd, Väl godkänd eller Underkänd. Studerande har rätt till 5 examinationstillfällen. För studerande som inte blivit godkänd vid ordinarie provtillfälle anordnas ytterligare provtillfälle enligt Universitetets Regler för betyg och examination på grund- och avancerad nivå. En student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det (HF 6 kap. 22 ). Begäran om ny examinator ställs till prefekt vid Institutionen för psykologi. Student har rätt att prövas på samma kursplan som vid ordinarie prov vid minst två tillfällen upp till två år efter första registreringstillfället. Betygsskalan består av betygen Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). För att bli godkänd på hela kursen krävs att samtliga obligatoriska inslag är godkända. För möjlighet till Väl Godkänd (VG) krävs en individuell rapport som är fördjupad och utvecklad med avseende på litteraturöversikt och referenser samt diskussion av resultaten teorier och metoder inom området. För student som inte fått obligatoriskt inslag godkänt anordnas ytterligare examinationstillfälle enligt universitetets regelsamling. Studerande har rätt att examineras enligt den kursplan som gällde vid registreringstillfället under maximalt två år. Studerande har rätt till två examinationstillfällen vid praktik eller liknande, samt fem examinationstillfällen vid prov. Studerande som två gånger underkänts i prov har rätt att hos nämnden för grundutbildning i psykologi begära att annan examinator utses att bestämma betyg. Tillgodoräknande Student har rätt att få prövat om tidigare utbildning eller motsvarande kunskaper och färdigheter förvärvade i yrkesverksamhet kan tillgodoräknas för motsvarande utbildning vid Umeå universitet. Ansökan om tillgodoräknande skickas in till Studentcentrum/Examina. Mer information om tillgodoräknande finns på Umeå universitets studentwebb, www.student.umu.se, och i högskoleförordningen (6 kap). Ett avslag på ansökan om tillgodoräknande kan överklagas (Högskoleförordningen 12 kap) till Överklagandenämnden för högskolan. Detta gäller såväl om hela som delar av ansökan om tillgodoräknande avslås. Övriga föreskrifter Litteratur Litteraturlistan är inte tillgänglig via den webbaserade utbildningskatalogen. Kontakta aktuell institution

Kursutveckling Projektarbete i kognitionsvetenskap Möte 180111 Närvarande: Ulrich Olofsson (sammankallande), Anna E. Sundström, Lena Kallin-Westin Förhindrad: Jenny Nilsson Vi kom fram till att kursen innehåller många bra moment men att dessa inte syns i kursmålen och därför inte examineras. T ex ges en föreläsning om arbetsgruppens psykologi, en föreläsning om projektmodeller, det ges en workshop om att arbeta agilt och verktyg för att stödja detta (Trello, Slack). Grupperna uppmanas att arbeta agilt, vissa gör det med bra resultat, andra gör det inte och utnyttjar heller inte handledningen. Genom att föra in mer av detta som FSR i kursplanen kan vi ställa större krav på studenterna och även få en bemanning av kursen som för att säkerställa undervisning och examination av dessa FSR. Vi ser detta som en bättre väg att utveckla kursen än att samläsa med programvarateknik. Förändringar: Bygga ut inslaget om arbetsgruppens psykologi till en föreläsning och en workshop med examinerande innehåll och lärare från gruppsykologi. Utveckla den befintliga workshopen om agila metoder och föreläsningen om projektmetodik, samt examinera detta löpande och i slutet genom lägga till det i reflektionsuppgiften. Arbetsgruppen genom Ulrich Olofsson

TEK/NAT Kursrapport Kurs Kurskod Poäng År Start v. Programmering i Python 5DV177 7.5 2017 39 Institution Institutionen för datavetenskap Antal registrerade (män/kvinnor) 32 (17/15) Antal aktiva studenter (deltagit i minst en examinerande del) 22 Genomströmning (i %) och betygsutfall efter första tillfälle för examination (för varje betyg som satts på kursen ange antal som uppnått detta på formen??? Genomströmning: 54% Betyg: U(15) G(10) VG(7) Hur mycket schemalagd lärar-/assistent-ledd tid har studenten tillgång till på kursen? Kursen bedrevs under 23 dagar = 184h. På kursen gavs 9 föreläsningar i helgrupp = 18h, 11 lektioner i mindre grupper = 22h och sen gavs handledning under totalt 80h. Dvs 120 av 184h har studenten tillgång till lärar-/assistendledd tid. Hur är undervisningen upplagd? Kursen är indelad i 4 mindre block som var och en har minst 2 föreläsningar och 3 lektioner och handledning. Varje block slutar med examination. De tre första examineras med digital examination och den sista har också en muntlig redovisning. För vart och ett av lärmålen (FSR:en) i kursplanen, beskriv kortfattat hur det examineras. kunna redogöra för datatypers användning och begränsningar (FSR 1) digital tentamen i skrivsal i given kod kunna identifiera och förklara syftet med enkla sekventiella algoritmer/program (FSR 2) digital tentamen i skrivsal i given kod kunna identifiera och förklara syftet med konstruktioner för felhantering, klasser och objekt (FSR 3) digital tentamen i skrivsal omvandla givna enkla algoritmer till Python (FSR 4) digital tentamen i skrivsal + muntligt använda funktioner för att skriva strukturerade program (FSR 5) digital tentamen i skrivsal använda filhantering för att skapa och tolka filer (FSR 6) digital tentamen i skrivsal Beskriv hur betygssättningen på kursen fungerar. (Vilka betyg ges på kursen och hur sker bedömningen, dvs vilka delar betygssätts och hur vägs de samman? Finns det skrivtliga betygskriterier och/eller lärmål (FSR) för de olika betygen?) Examinationen på Moment 1 (FSR 1-6) består vid ordinarie tillfälle av tre stycken skriftliga delprov som examineras i datorsal. Vid omprov och uppsamling sker examinationen i form av ett prov som täcker samma innehåll som de tre delproven. Examinationen sker även då i datorsal. Betyget på moment 1 är något av följande: Underkänd (U), Godkänd (G), eller Väl godkänd (VG). För högre betyg (VG) ska studenten utöver tidigare nämnda lärmål även kunna formulera egna enkla sekventiella algoritmer, använda konstruktioner för felhantering i syfte att skapa robusta program, och använda konstruktioner för klasser och objekt i syfte att skapa egna datatyper Examinationen på Moment 2 (FSR 1-6) består av en obligatorisk uppgift som redovisas både muntligt och skriftligt (i form av ett on-line quiz). Betyget på moment 2 är något av följande: Underkänd (U) eller Godkänd (G). För att bli godkänd på kursen krävs att studenten är godkänd på samtliga moment och betyget som sätts på kursen är detsamma som sätts på moment 1. Samläses denna kurs med andra kurser?? Ja Om ja, hur många? 1 Hur stor andel av kursen samläses? 80 Samläser flera program denna kurs? Nej Om ja, hur många?

Arbetar studenterna i projektform på kursen? Nej Om ja, uppskattad omfattning i poäng på projektdelen: Antal projekt som varje student deltog i: Antal studenter i projektgrupp: Förväntades studenterna använda en projektmetodik för dokumentation och styrning (tex LIPS)? Hur skedde indelning av studenter i projektgrupper? Har studenterna uppmanats föra projektdagbok? Kursens samverkan med forskning Om ja, Har dagboken utgjort grund för examination? Ingen samverkan med forskningsverksamhet förekommer på kursen Annan samverkansform, nämligen: Kursens samverkan med näringsliv eller offentlig verksamhet Ingen samverkan med näringsliv/offentlig verksamhet förekommer på kursen Annan samverkansform, nämligen Genomförda förändringar till detta kurstillfälle Ny kursplan 1) All bokad tid i datorsal har minst två handledare. 2) Ej åtgärdad. Handledarna kommer att gå mellan alla salar. 3) Handledarna kommer ha gröna band (c-kursen kommer ha gula band). 4) Handledningspasset efter delproven har alltid ökad handledning (minst 3 st). 5) Övningar har lagts in i materialet. 6) Kursplanen har skrivits om och antalet examinerande tillfällen minskat från ca 12 till 4-5. 7) Bytt Python version från 2.7 till 3. 8) Tagit bort obligatoriska uppgifter och lagt mer resurser på handledning. Förändringsförslag från föregående kursrapport Detta är ny kursplan, dessa förslag är från 5DV106: 1) Bättre anpassad handledningstid utifrån deadlines. 2) Dela in labsalar utifrån studenternas behov av stöd. 3) Låt handledarna ha västar eller namnbrickor för att synas bättre. 4) En repetitionssession efter delproven för de som känner att de behöver det. 5) Mer träning för studenterna att berätta vad ett program gör med naturligt språk på ett övergripande sätt. 6) Enklare betygssättning (dvs enklare att förstå). Lärare Information om inblandade lärare Kursansvarig Lena Kallin Westin Antal övrig personal som ej föreläser 8 Antal övriga föreläsare 1 Hur stor del av den schemalagda tiden på kursen undervisas av forskande lärare (dvs lärare med mer än 25% forskning i sin tjänst)? 0 Hur stor del av den schemalagda tiden på kursen undervisas av lärare verksamma i näringsliv/offentlig verksamhet (dvs lärare med mer än 25% av sin tjänst förlagd till näringsliv/offentlig verksamhet)? 0 Kursvärd.

Totalt antal svarande 59/137 = 43.1% (Gemensam kursutvärdering m 5DV176) Sammanställningsdatum 180125 När genomfördes kursvärderingen? Efter genomfört första examinationstillfälle För varje lärmål på kursen ange hur stor del av de studerande som uppger att det har behandlats på kursen - ange svaret i procent på formen har behandlats/har inte behandlats/vet ej kunna redogöra för datatypers användning och begränsningar (FSR 1) 85/8/7 i given kod kunna identifiera och förklara syftet med enkla sekventiella algoritmer/program (FSR 2) 90/7/3 i given kod kunna identifiera och förklara syftet med konstruktioner för felhantering, klasser och objekt (FSR 3) 83/8/8 omvandla givna enkla algoritmer till Python (FSR 4) 88/5/7 använda funktioner för att skriva strukturerade program (FSR 5) 88/7/5 använda filhantering för att skapa och tolka filer (FSR 6) 92/7/2 Sammanf. Sammanfattning av åsikterna i kursvärderingen - positivt och negativt kring föreläsningar, seminarier, grupparbeten, laborationer, examination etc Sammanfattningen av utvärderingen för kursen som helhet finns på sidan https://www8.cs.umu.se/kurser/5dv176/ht17/samfutv.pdf Ett möte hölls med inblandade lärare och studentgranskaren och där fick vi också en sammanfattning som Industriell ekonomis studentsektion gjort (för kursen 5DV177). Sammanfattningsvis upplevs detta som positivt: * Tillgängliga handledningstiden * Examinationerna * Lektionerna (mindre grupper) * Upplägget i stort på kursen Dessa saker upplevs som negativt: * Betygsättningen på kursen varit oklar * För lite tid för att genomföra delproven eller att de känts för svåra * Upplägget/målet med kursen i stort * Uppgifter (både på prov och övningar) kan förtydligas språkligt och innehållsmässigt * Kodgranskningen inte anses så givande och/eller kan förbättras * Kursen har gått för fort/ökat för snabbt i takt * Handledningen inte varit tillräckligt förklarande/hjälpande. Lärarnas synpunkter på kursens innehåll och genomförande Fortfarande inkörningsproblem med betygskriterierna detta år. Nu tror vi oss ha funnit en bra modell som kommer finnas till kursstart nästa år. Upplägget med föreläsningar, lektioner, kodgranskningar och handledning anser vi vara bra men det är uppenbart att vi bör tydliggöra för studenterna med vad de kan förvänta sig av de olika passen. Lektionsmaterialet kan utvecklas vidare liksom uppgifter som ges ut även om de redan håller en bra standard. Vi bör också förtydliga hur handledningstiderna är upplagda och ge handledarna mer stöd i handledningssituationen. Vi har lagt ut alla resurser vi kan på handledning, ska denna del ökas ytterligare kommer andra lärtillfällen behöva minskas. Förslag till nästa kurstillfälle - ange vem som ansvarar för förändringen

* Anslå betygskriterier redan vid kursstart inklusive informationen om att vi kommer ha obligatoriska frågor på delproven som knyter an till lärmålen. Undersök antalet frågor per lärmål och om de ska öka från årets en fråga per mål. * Förslag har kommit på att göra det första delprovet enbart till en dugga. Detta bör utredas vidare. * Förklara upplägget med föreläsningar, lektioner och kodgranskningar tydligare så att studenterna vet vad de kan förvänta sig på de olika lärtillfällena. Fundera på om fördelningen av resurser mellan dem är den bästa eller om det ska ske omfördelningar. * Arbeta om kodgranskningspassen och förklara dess syfte för studenterna tydligare. (Kanske större grupper med en handledare som sitter med i gruppen?). * Se över och eventuellt justera lektionsövningar och övningsuppgifter. Man saknar exempel på hur man använder Pydoc. Bör kursplanen ändras till nästa kurstillfälle - vem ansvarar i så fall för att förändringen görs? Nej, ändringarna som föreslås påverkar inte kursplanen. Granskn. Granskare lärare (CAS-identitet) leka0001 [Kallin Westin, Lena] Granskare student (CAS-identitet) leka0001 [Kallin Westin, Lena] Granskare studieadministratör (CAS-identitet) leka0001 [Kallin Westin, Lena] Eventuella kommentarer på granskningsprocessen Ingen student ville vara granskare.

TEK/NAT Kursrapport Kurs Kurskod Poäng År Start v. Resonerande och informationsbehandlin g 5DV175 7.5 2017 44 Institution Institutionen för datavetenskap Antal registrerade (män/kvinnor) 26 (15/11) Antal aktiva studenter (deltagit i minst en examinerande del) 23 Genomströmning (i %) och betygsutfall efter första tillfälle för examination (för varje betyg som satts på kursen ange antal som uppnått detta på formen??? Genomströmning: 62% Betyg: U(10) G(9) VG(7) Hur mycket schemalagd lärar-/assistent-ledd tid har studenten tillgång till på kursen? There are 18 2h lectures, 14h of classroom exercises, and 9h of labs and seminars. Hur är undervisningen upplagd? As all first semester courses in the cognitive science program, this course tries to cover the course's topic (reasoning and information processing) from the perspective of (almost) all disciplines involved in cognitive science. Accordingly, there are several teachers involved, but the majority of time is taught by computer science (basic principles and concepts of computability) and philosophy (propositional and predicate logics). In HT 17, there have been 7 different teachers. För vart och ett av lärmålen (FSR:en) i kursplanen, beskriv kortfattat hur det examineras. redogöra för grundläggande verktyg och metoder i omvärldsbevakning, (FSR 1) small group exercises and report förklara och redogöra för hur vi resonerar, principer som gäller för problemlösning och hur vi fattar beslut (FSR 2) seminar / exercise, written exam använda grundläggande begrepp och metoder i logik och sannolikhetsteori (FSR 3) seminar / exercise, written exam redogöra för begreppen beräkning, beräkningsbar, samt Church-Turings tes (FSR 4) seminar / exercise, written exam redogöra för begreppen tidskomplexitet och rumskomplexitet, samt förhållandet mellan teoretisk och praktisk beräkningsbarhet (FSR 5) seminar / exercise, written exam redogöra för olika hjärnområdens betydelse för beslutsfattande och personlighet (FSR 6) seminar / exercise, written exam redogöra för basala system för värderingar och emotioner (FSR 7) seminar / exercise, written exam utföra omvärldsbevakning utifrån en given frågeställning (FSR 8) small group exercises and report lösa enkla icke-tekniska problem och formulera lösningen i ett algoritmiskt språk (FSR 9) seminar / exercise, written exam applicera en färdig procedur för ett enkelt, känt problem och redogöra för processen (FSR 10) seminar / exercise, written exam Beskriv hur betygssättningen på kursen fungerar. (Vilka betyg ges på kursen och hur sker bedömningen, dvs vilka delar betygssätts och hur vägs de samman? Finns det skrivtliga betygskriterier och/eller lärmål (FSR) för de olika betygen?) Students had to participate at four of the exercises, and at the seminars and lab sessions to fulfill all course requirements. In case they missed a session, they had to hand in a short written report on the session's topic. Otherwise, there are no grades for the exercises or seminars/labs. A written test in halls is the major part of assessment. This is marked using the U,G,VG scheme. There was also a written report on the 'Datorlaboration' assignments. Samläses denna kurs med andra kurser?? Nej Om ja, hur många? Hur stor andel av kursen samläses?

Samläser flera program denna kurs? Ja Om ja, hur många? 2 Arbetar studenterna i projektform på kursen? Nej Om ja, uppskattad omfattning i poäng på projektdelen: Antal projekt som varje student deltog i: Antal studenter i projektgrupp: Förväntades studenterna använda en projektmetodik för dokumentation och styrning (tex LIPS)? Nej Hur skedde indelning av studenter i projektgrupper? Har studenterna uppmanats föra projektdagbok? Nej Kursens samverkan med forskning Om ja, Har dagboken utgjort grund för examination? Lärare som bedriver forskning (>25% av tjänsten) är aktiva på kursen Annan samverkansform, nämligen: Kursens samverkan med näringsliv eller offentlig verksamhet Annan samverkansform, nämligen There was a 2h session on "Kompetensportfölj och karriärplanering" Genomförda förändringar till detta kurstillfälle As stated in the previous course report, this was the first time that I was responsible for this course.we did not implement any major changes (but I did some minor changes to structure and content of the parts I taught). Förändringsförslag från föregående kursrapport Lärare Information om inblandade lärare Kursansvarig Kai-Florian Richter Antal övrig personal som ej föreläser Antal övriga föreläsare 6 Hur stor del av den schemalagda tiden på kursen undervisas av forskande lärare (dvs lärare med mer än 25% forskning i sin tjänst)?? Hur stor del av den schemalagda tiden på kursen undervisas av lärare verksamma i näringsliv/offentlig verksamhet (dvs lärare med mer än 25% av sin tjänst förlagd till näringsliv/offentlig verksamhet)?? Kursvärd. Totalt antal svarande 6

22/12/17 När genomfördes kursvärderingen? Efter genomfört första examinationstillfälle För varje lärmål på kursen ange hur stor del av de studerande som uppger att det har behandlats på kursen - ange svaret i procent på formen har behandlats/har inte behandlats/vet ej redogöra för grundläggande verktyg och metoder i omvärldsbevakning, (FSR 1) förklara och redogöra för hur vi resonerar, principer som gäller för problemlösning och hur vi fattar beslut (FSR 2) använda grundläggande begrepp och metoder i logik och sannolikhetsteori (FSR 3) redogöra för begreppen beräkning, beräkningsbar, samt Church-Turings tes (FSR 4) redogöra för begreppen tidskomplexitet och rumskomplexitet, samt förhållandet mellan teoretisk och praktisk beräkningsbarhet (FSR 5) redogöra för olika hjärnområdens betydelse för beslutsfattande och personlighet (FSR 6) redogöra för basala system för värderingar och emotioner (FSR 7) utföra omvärldsbevakning utifrån en given frågeställning (FSR 8) lösa enkla icke-tekniska problem och formulera lösningen i ett algoritmiskt språk (FSR 9) applicera en färdig procedur för ett enkelt, känt problem och redogöra för processen (FSR 10) Sammanf. Sammanfattning av åsikterna i kursvärderingen - positivt och negativt kring föreläsningar, seminarier, grupparbeten, laborationer, examination etc Once again (and as it seems as in any course), the response rate to the student evaluation is so low, that I hardly bothered to actually look at it. I really don't see any point in reporting on it here as there are virtually no conclusions that could actually be drawn from it. With such low numbers, no meaningful patterns ever emerge. Lärarnas synpunkter på kursens innehåll och genomförande I believe overall it worked well. About 2/3 of the students passed the first exam, with about 1/3 even achieving VG. The marking process for that exam has been a bit 'messy' for various reasons, which needs to be better managed next time (mostly by me to begin with). In particular, students did rather well in the more theoretical, 'hard' questions related to computation and computational theory, and logic and probability theory. Most seem to really have understood the concepts and methods here. At the same time we see that they achieve significantly less points (well, I didn't run a statistical analysis I admit...) in the more 'softer' psychological/neuroscience questions. In principle, this could be because the lecturers there might have higher expectations or are less lenient than the ones in CS/philosophy. But the more likely explanation is that students spend most (or almost all) of the time learning for the exam on the CS/logic parts, and neglect the other parts as they may seem less relevant in the course. (Indeed, one student suggested in the course evaluation to skip the psychology/neuroscience parts altogether) Förslag till nästa kurstillfälle - ange vem som ansvarar för förändringen Generally, as with all these first-year courses, we can and should try to better connect the individual parts. Having taught the course once now, I realized that the computer science content (as it is now) could most likely be presented in one session less than currently (4 instead of 5 2h lectures). This would free up one slot that could either be used by psychology/neuroscience to strengthen their parts in this course. Or it could be used (e.g., by me) to more explicitly illustrate differences and commonalities between human and computer 'reasoning / information processing', probably best as the very last session of the course. In that session, we could also talk about 'emotions in computer systems', which would provide another link between the two (perceived) parts. ['emotions in computer systems' are currently addressed in Handling, i.e., this would also have consequences for that course] Bör kursplanen ändras till nästa kurstillfälle - vem ansvarar i så fall för att förändringen görs? The proposed ideas above should be implementable without changing the syllabus. And there don't seem to be other reasons to change the syllabus at this point. Granskn.

Granskare lärare (CAS-identitet) kari0040 [Richter, Kai-Florian] Granskare student (CAS-identitet) leka0001 [Kallin Westin, Lena] Granskare studieadministratör (CAS-identitet) leka0001 [Kallin Westin, Lena] Eventuella kommentarer på granskningsprocessen