RAPPORT OM BOSTADSENHETENS VERKSAMHET 2008

Relevanta dokument
STADSENHETENS RAPPORT OM BO VERKSAMHET

RAPPORT OM BOSTADSENHETENS VERKSAMHET 2007 ANSKAFFA BOSTÄDER OCH VARA MELLANHYRESVÄRD

Rapport om bostadsenhetens verksamhet 2011

Rapport om fastighetskontorets arbete med att anskaffa bostäder och att vara mellanhyresvärd 2012

Rapport om fastighetskontorets arbete med att anskaffa bostäder och att vara mellanhyresvärd 2013

Rapport - Fastighetskontorets arbete med att anskaffa bostäder och att vara mellanhyresvärd 2014

Rätt boende

Förslag till beslut Rapporten antecknas till protokollet

BOSTADSENHETENS ÅRSRAPPORT 2015

Diagramrapport BoInvent 1 December 2009

Diagramrapport BoInvent 1 December 2010

Samarbetsavtal om kommunala kontrakt Göteborg är en stad för alla

PROCESSBESKRIVNING

Diagramrapport 1 BoInvent 1

Diagramrapport BoInvent 1 Maj 2007

Presentation om kommunala kontrakt - Plan och strategi mot hemlöshet

Diagramrapport BoInvent 1 Maj 2008

ANVISNINGAR OCH RUTINER FÖR F100

Åtgärder för förbättrad samverkan inom kommunens boendesociala arbete. Delrapport

Presentation om kommunala kontrakt - Plan och strategi mot hemlöshet

Anskaffning och förvaltning av bostäder till hushåll med särskilda behov

Rätt boende

ANSKAFFNING OCH ANVISNING AV BOSTÄDER 2017

BoInvent1 Kartläggning av behov september 2013

Alla stadsdelar. Markanvändning Resor Färdmedelsförändring nuläget*->2035. Arbetsmaterial

Rätt boende

Rapport om fastighetskontorets arbete med att anskaffa och anvisa bostäder 2017

Avsiktsförklaring för anskaffning av bostäder i Göteborg

BoInvent1 Kartläggning april 2014

Presentation om kommunala kontrakt - Plan och strategi mot hemlöshet. Dag Schäfer Fastighetskontoret

Omvandlingar av hyresrätter

Strategi och plan mot hemlöshet Årsrapport 2016 en sammanfattning. Göteborgs Stad

Strategi och plan mot hemlöshet Uppföljning per juni 2018

Rätt boende Förslag till handlingsplan för deluppdrag 2:2

Uppföljning av strategi och plan mot hemlöshet

Yttrande till stadsrevisionen över revisionsrapport: Utan fast punkt en granskning av Göteborgs Stads arbete med bostadslösa barnfamiljer

1(8) Bostadssocialt program/inriktning försöks- och träningslägenhet. Styrdokument

Hemlöshetssituationen i Göteborg idag

Hur gick det sen då? En uppföljning av hur det gått för de hyresgäster som fått överta sitt andrahandsavtal hos MKB Fastighets AB

Förslag till Riktlinjer för att förebygga avhysningar av hushåll med barn.

Göteborgs Stads 10 nya stadsdelsnämnder

Riktlinjer för handläggning av försöks- och träningslägenheter - remiss från kommunstyrelsen

Promemoria "Bidrag till kommunala hyresgarantier för enskilda hushålls etablering på bostadsmarknaden - remiss från kommunstyrelsen

Rätt boende. En handlingsplan för rätt boende, i rätt tid och till rätt kostnad

Rätt boende. En handlingsplan för rätt boende, i rätt tid och till rätt kostnad

Riktlinjer för försöksboende

Boende och byggande i Göteborg 2019

strategi och plan mot hemlöshet

Rapport boendestöd per april 2013

Stor inflyttning till Göteborg

Riktlinjer för handläggning av försöks- och träningslägenheter

Bostadslösa barnfamiljer i Stockholm skrivelse från (s) till kommunstyrelsen.

Avtal. 1. Bakgrund. 2. Avtalstid. avseende verksamhet och bostadssociala merkostnader för genomgångsbostäder

Norrmalms stadsdelsförvaltning Äldre- och socialtjänstavdelningen

Svar på skrivelse från (s), (mp) och (v) om förebyggande verksamhet och folkhälsan

Studie av trängselskattens effekter på parkeringsbehovet i Göteborg. Meddelande 3:2012 Trafikkontoret/Strategisk planering

Rätt boende

Rätt boende

Hem, ljuva hem. Om Länsstyrelsens stöd till kommunernas arbete för att motverka hemlöshet och utestängning på bostadsmarknaden.

Handlingsplan för att förebygga avhysningar Enskede-Årsta- Vantörs stadsdelsförvaltning

Fastighetskontoret GÖTEBORGS STAD. Hemlösa och utestängda från bostadsmarknaden april

Redovisning av Familjebostäders inkassoverksamhet 2015

Överenskommelse om förmedling av lägenheter

STK Motion från Emma-Lina Johansson om att ta ansvar för hemlösheten, STK

Fastighetskontoret GÖTEBORGS STAD. Hemlösa och utestängda från bostadsmarknaden april

Revidering av Riktlinjer för bostäder inom individoch familjenämndens ansvarsområde

Äldres boende. En handlingsplan för att möta äldres skiftande bostadsbehov

Tjänsteskrivelse. Arbetsmarknads- och socialförvaltningen redogör i ärendet för aktuella förhållanden kopplade till yrkandena.

Prognosarbetet består av tre etapper. Först görs en

Utredning om förvaring av vräktas tillhörigheter samt förutsättningarna för att använda lägenheter ur Bostadssnabben till jourbostäder

Äldres boende. Lägesrapport april Birgitta Branegård Peter Öste Kommunstyrelsens uppdrag, KS , dnr 1326/09

HEMLÖSHETEN I SVERIGE

Manual till BoInvent1. Uppdaterad

Rätt boende, i rätt tid, till rätt kostnad

FAQ nya platser för temporära bostäder

Handlingsplan. Åtgärder för förbättrad samverkan inom kommunens boendesociala arbete

Äldres boende 2. En handlingsplan för att möta äldres skiftande bostadsbehov

Fastighetskontoret GÖTEBORGS STAD. Hemlösa och utestängda från bostadsmarknaden april

Göteborgsförslag [582] Trygga kontraktsformer för kollektiv/bogemenskaper med gemensamt hushåll

Motion från Emma-Lina Johansson om att ta ansvar för hemlösheten, STK ASN

Handlingsplan för socialtjänstens arbete med barnfamiljer som lever under osäkra boendeförhållanden

Yttrande till kommunstyrelsen över motion av Axel Josefsson (M) och Hampus Magnusson (M) om att prioritera bostadslösa ungdomar hos Boplats

Vräkningsförebyggande arbete. SDF Norra Hisingen

Rätt boende Förslag till handlingsplan för: 8. Översyn av föreskrifterna om bistånd till boende

Handlingsplan för socialtjänstens arbete med barnfamiljer som lever under osäkra boendeförhållanden

Här kommer en sammanställning av viktigare regler att tänka på kring andrahandsuthyrning.

Socialtjänsten i Göteborgs Stad

Behovsplan för bostäder till nyanlända flyktingar

Handlingsplan vräkningsförebyggande arbete Skärholmens Stadsdelsförvaltning

Göteborgs stads riktlinje för att förbygga avhysningar av hushåll med barn

Framtiden. Remiss till styrelserna i bostadsföretagen inom Fra mtidenkoncernen

GRANSKNINGSRAPPORT. Sociala lägenheter. Projektledare: Olof Hammar, certifierad kommunal yrkesrevisor. Beslutad av revisorskollegiet

Samverkansuppdrag mellan Förvaltnings AB Framtiden, Fastighetsnämnden, Byggnadsnämnden och Trafiknämnden

Behovsanalys samt reviderad beställning av bostäder åt anvisade

Rätt boende Förslag till handlingsplan för:

Riktlinje för kommunkontrakt

Mätning av behov av stöd för personer i akut hemlöshet

Bostadsenheten Fastighetskontoret. Välkommen hem! till dig som ska skriva hyresavtal med fastighetskontoret.

Riktlinje Socialt boende

Gällande lagar och regler

Transkript:

RAPPORT OM BOSTADSENHETENS VERKSAMHET 2008 1

Innehållsförteckning: Sammanfattning 3 1 Inkomna remisser 5 2 Anskaffade lägenheter per fastighetsägare 7 3 Anskaffade lägenheter per stadsdel 9 4 Förvaltade kommunala kontrakt 10 5 Överlåtna hyresavtal 11 6 Obetalda hyror 13 7 Särskilda satsningar 14 2

Sammanfattning: Fastighetskontoret ansvarar för samordningen av kommunens boendesociala frågor. Det innebär bland annat att anvisar bostäder till hushåll som av medicinska eller sociala skäl har svårigheter att lösa sitt boende på egen hand. är även mellanhyresvärd för hushåll som inte på egen hand får teckna hyreskontrakt med fastighetsägare. Grunden för detta är ett samarbetsavtal mellan bostadsmarknadens parter i Göteborg som reglerar tillgången till lägenheter och förutsättningarna för att få en bostad. Fastighetskontoret vill med denna rapport ge en bild av utfallet för år 2008 samt behovet 2009 och beskriva hur uppdraget utvecklats. Under år 2008 har 318 nya hushåll fått ett hyreskontrakt via. 295 lägenheter har lämnats av kommunala fastighetsägare, 13 av privata fastighetsägare och 10 av kooperationen. Det innebär att antalet nyanskaffade lägenheter ligger kvar på en hög nivå som i stort sett täcker behovet av lägenheter. Antal hushåll som vid årsskiftet väntade på en lägenhet uppgick till 111. Av dessa hushåll har 100 hushåll behov av en handikappanpassad lägenhet, väntar på en lägenhet inom projekt F100 eller har behov av en extra stor lägenhet. Antal anskaffade lägenheter 400 374 350 318 300 255 250 Antal lägenheter 200 150 150 182 100 50 0 2004 2005 2006 2007 2008 Tack vare ökat antal lägenheter har den genomsnittliga väntetiden för hushåll som fått kontrakt minskat till 3,5 månader år 2008. Motsvarande väntetider uppgick till 9 månader 2006 respektive 5 månader 2007. I nuläget gör fastighetskontoret bedömningen att behovet av lägenheter år 2009 beräknas totalt uppgå till ca 350. Läget på bostadsmarknaden och konjunkturläget kan dock påverka behovet av bostäder framöver. Det finns också behov av att tydliggöra bostadsenhetens uppdrag för vissa utsatta grupper (s.7). 3

Fastighetsägare lämnar ytterligare lägenheter utöver samarbetsavtalet direkt till stadsdelarna. För 2008 har 40 sådana kontrakt överförts till fastighetskontoret. 36 av dessa lägenheter kommer från de kommunala bostadsbolagen och 4 lägenheter från privata fastighetsägare. Det kan utöver dessa ha lämnats ytterligare lägenheter till olika verksamheter inom kommunen, som inte förts över till Fastighetskontoret. Fastighetsägare lämnar också lägenheter direkt till organisationer som i sin tur erbjuder boende ofta i kombination med stödinsatser till stadsdelarna. Dessa lägenheter ingår inte i rapporten. Antalet remisser om anskaffning av bostad uppgick till 587 år 2008. Det är samma nivå som år 2007. Antal remisser har ökat något från stadsdelarna men minskat från sjukvården. 68 % av remisserna godkändes. Även antalet förvaltade kontrakt ökar. Vid årsskiftet 2008/2009 förvaltar enheten 994 kontrakt och 372 s.k. sdn-kontrakt. Det är totalt en ökning med 80 kontrakt jämfört med föregående årsskifte. Tillgång till bostäder är en strategisk fråga för kommunen. Samarbetsavtalet med fastighetsägare skall reglera tillgången till lägenheter och förutsättningarna för att få en bostad. Under 2009 kommer samarbetsavtalet att ses över. Det är viktigt att fortsätta att genomföra och kontinuerligt följa upp resultatet i handlingsplanen för boendesociala frågor. Det pågår ett gemensamt strategiskt arbete mellan stadsdelar/sjukvård, fastighetskontoret och fastighetsägare med målet att skapa smidiga, effektiva processer och öka förtroendet mellan parterna. Ett antal aktiviteter/insatser i handlingsplanen avrapporterades till styrgruppen i oktober. Några mycket väsentliga frågor återstår, som en utveckling av boendestödet i stadsdelarna och att arbeta för fler lägenheter från privata fastighetsägare. 4

1 Inkomna remisser Antal inkomna remisser 2005-2008 500 472 450 400 405 433 350 300 314 Antal 250 200 150 125 128 134 117 100 50 0 41 41 35 16 4 4 2 2 SDF Introduktionsenheter Sjukvården Annan kommun 2005 2006 2007 2008 utreder och bedömer remisser om förtur till bostad. Antalet remisser uppgick till 587 år 2008. Det är samma nivå som år 2007, då antalet remisser uppgick till 582. Majoriteten av remisserna kommer från stadsdelarna och ökade med 7 % under år 2008. Det är stor variation mellan stadsdelarna över åren. År 2008 har t ex antalet remisser fördubblats från stadsdelarna Bergsjön och Backa medan de har halverats från sdf Centrum och Tynnered. Flest remisser kommer från stadsdelarna Lundby, Biskopsgården, Gunnared och Backa. 68 % av remisserna godkändes år 2008, vilket är något högre än tidigare år. Remisser från stadsdelarna godkändes i högre utsträckning än från sjukvården. 74 % av remisserna från stadsdelarna godkändes, jämfört med 46 % av remisserna från sjukvården. Förtur till lägenhet kan beviljas den som har starka sociala eller medicinska förtursskäl och är i akut behov av ändrade bostadsförhållande och som saknar möjlighet att tillgodose detta behov på annat sätt. Därutöver skall den sökande uppfylla kraven på att kunna bo på egen hand i en hyresfastighet. 28 % av de godkända hushållen kommer från referensboende. 5

Skäl till godkända remisser 2008 Tidigare missbruk 19% Skulder 1% Stor barnfamilj 2% Medicinsk psykiskt 12% Medicinsk fysiskt 17% Behov av anpassad bostad 15% Barnperspektiv 7% Bor i av kommunen hyrt dyrt boende 13% Ensamt flyktingbarn 2% Hot/Misshandel/ relationer 12% Vanliga orsaker till remiss är medicinska skäl, social problematik, tidigare missbruk, hot, skulder, kvinnofridsärende mm. Ofta finns en kombination av orsaker vilket begränsar den enskildes möjlighet att själv skaffa en bostad. Hushåll med medicinska skäl och hushåll med behov av anpassad bostad utgör fortfarande den största gruppen, men har jämfört med 2008 minskat från 49 till 43 %. Remisser där kommunen har höga kostnader för köpt boende och hushåll där det funnits ett tidigare missbruk har ökat något. Sjukvården skickar huvudsakligen remisser för hushåll som är i behov av anpassad bostad eller tillgänglig boendemiljö. Antalet remisser från sjukvården utgör 20 % av totalt antal remisser och minskade något år 2008. Antalet remisser från introduktionsenheterna är fortfarande av begränsad omfattning. Skäl till ej godkända remisser 2008 Tid okända uppgifter Saknar permanent framkommit uppehållstillstånd 5% 1% Referensboende erfordras 21% Bör kunna erhålla boende på egen hand 44% Otillräckligt underlag 5% Omfattas ej av samarbetsavtalet 2% Nuv fast.äg kan erbjuda omflyttning 12% Kom. kontrakt godk. ej av socialtj. 1% Dåliga boendereferenser 6% Bedöms ej vara akut 3% 6

Cirka en tredjedel av antalet remisser avslogs år 2008. En del av hushållen har egna hyresavtal och har fått avslag eftersom de bör kunna byta på ordinarie bostadsmarknad. I vissa fall där boendereferenser saknas krävs ett referensboende innan hjälp med bostadsanskaffning kan ske, men den största gruppen som fått avslag är hemlösa personer som inte har tillräckliga sociala eller medicinska förtursskäl. Denna grupp har ökat under år 2008. Till följd av det rådande konjunkturläget och det försämrade läget på arbetsmarknaden finns en risk dessa hushåll ökar. Bostadsbristen och bristen på stora lägenheter påverkar också möjligheterna att finna lämpliga bostäder för asylsökande och nyanlända med uppehållstillstånd. Det behöver klargöras om skall ha ett särskilt uppdrag för anskaffning av bostäder för dessa grupper. 2 Anskaffade lägenheter per fastighetsägare Förutsättningarna för att ett hushåll skall få hjälp med att anskaffa bostäder anges i ett samarbetsavtal med fastighetsägare. Som stöd för det praktiska arbetet med att skaffa bostäder finns en styrgrupp bestående av representanter från AB Framtiden, Fastighetsägarna Göteborg, fastighetskontoret, socialtjänsten och med vd för BoPlats Göteborg AB som ordförande. Enligt samarbetsavtalet skall de privata fastighetsägarna och AB Framtiden bidra med 45 % vardera samt Kooperationen med 10 %. Då samarbetsavtalet skrevs uppskattades totalbehovet till 300 lägenheter. Det motsvarar 135 lägenheter för AB Framtiden respektive privata fastighetsägare och 30 för Kooperationen. Behovet av lägenheter skall omförhandlas årligen. År 2008 tog Förvaltnings AB Framtiden på sig ett större åtagande, vilket innebar att de sammantaget skulle bidra med 357 lägenheter samt 33 sk F100-kontrakt. Hälften av alla hyresrätter i Göteborg ägs av drygt 1 500 privata fastighetsägare. Diskussioner har förts med företrädare för Fastighetsägarna Göteborg och målet har varit att för år 2008 få ca 60 lägenheter från de privata fastighetsägarna. Inflyttade per fastighetsägare 2008 jan - dec Källa: BoMedla 120 100 107 101 86 Antal lägenheter 80 60 40 20 0 Poseidon Familjebostäder Bostadsbolaget Gårdstensbostäder 1 1 1 1 Vegabyggen Centerplan Brandts Stena 4 HSB 10 Wallenstam 6 7

Under året har 318 lägenheter anskaffats, 295 lägenheter har lämnats av kommunala fastighetsägare, 13 från privata fastighetsägare och 10 från kooperationen. Det innebär att antal nyanskaffade lägenheter ligger kvar på en hög nivå som i stort sett täcker behovet av lägenheter. Baserat på den prognos över uppskattat behov som gjordes hösten 2007, hade de kommunala fastighetsägarna som mål att lämna 357 lägenheter år 2008. Behovet har av olika anledningar varit något lägre, vilket innebär att antalet lämnade lägenheter täckt det behov som funnits. Tillgången till handikappanpassade lägenheter är dock fortfarande otillräcklig. Vid årsskiftet stod 68 hushåll i kö till en sådan lägenhet. Antalet lämnade lägenheter för återinhyrning är få och det är svårt att matcha ledig lägenhet med hushåll med motsvarande behov. 22 anpassade lägenheter förmedlades år 2008. Ett arbete kommer att göras under 2009 för att se över och effektivisera processen för återuthyrning och anvisning av anpassade lägenheter. Av de hushåll som fick en bostad år 2008 var 52 % män och 48 % kvinnor. Cirka 70 % av de lägenheter som förmedlades utgjordes av 1 eller 2 rumslägenheter. Anvisade lägenheter 2008 4 rok 6% 5 rok 3% 6 rok 1% 1 rok 16% 3 rok 19% 2 rok 55% Ökat antal lägenheter har resulterat i att den genomsnittliga väntetiden för hushåll som fått kontrakt har minskat från 5,5 månader år 2007 till 3,5 månader 2008. I denna genomsnittliga tid ingår även de hushåll som väntar på en anpassad bostad. Frånräknat dessa hushåll, ligger väntetiden strax under 3 månader. Antal hushåll som vid årsskiftet väntade på en lägenhet uppgick till 111. Av dessa hushåll har 68 hushåll behov av en handikappanpassad lägenhet, 27 hushåll väntar på en lägenhet inom projekt F100 och 6 hushåll har 6 eller fler barn och är i behov av en extra stor lägenhet. F100-satsningen beskrivs under avsnitt förvaltade kommunala kontrakt. 15 bostäder förmedlades till stora barnfamiljer år 2008. 7 familjer fick lägenheter genom återuthyrning av de stora lägenheter som särskilt tillskapats genom ombyggnad av lokaler och sammanslagningar av lägenheter. En familj fick hyra 2 bostadsrättslägenheter och en familj en villa. Övriga familjer anvisades stora hyresrättslägenheter. 8

I nuläget gör vi bedömningen att behovet av lägenheter år 2009 beräknas uppgå till ca 350. Det stämmer väl överens med fastighetskontorets regelbundna mätningar tillsammans med socialtjänsten via verktyget BoInvent 1. Läget på bostadsmarknaden och konjunkturläget kan påverka behovet av bostäder framöver. Den bild över lämnade lägenheter som här presenteras visar de lägenheter som hanteras av fastighetskontoret. Fastighetsägare har lämnat ytterligare lägenheter utöver samarbetsavtalet direkt till stadsdelarna. Under 2008 uppgår de till 40 lägenheter, varav 36 lägenheter har lämnats av kommunala fastighetsägare och 4 av privata. Dessa kontrakt har överförts till fastighetskontoret. De kommunala fastighetsägarna har lämnat ytterligare 35 lägenheter till kommunen som inte överförts till fastighetskontoret. Sammanlagt har de kommunala fastighetsägarna lämnat 71 lägenheter utöver samarbetsavtalet. Motsvarande uppgift från de privata fastighetsägarna saknas. Fastighetsägare lämnar också lägenheter direkt till organisationer som i sin tur erbjuder boende ofta i kombination med stödinsatser till stadsdelarna. Dessa lägenheter ingår inte i rapporten. 3 Anskaffade lägenheter per stadsdel Tabellen nedan visar var anskaffade lägenheter (exkl F100) 2008 är belägna. Ett av målen i anskaffningsarbetet är att få en spridning över staden. I några stadsdelar har det av naturliga skäl inte anskaffats några lägenheter då det i princip inte finns sådana att tillgå. Andelen lägenheter som är belägna i stadsdelarna i nordost är 24 %, centrum 33 %, väster 21 % respektive Hisingen 22 % av totalt antal anskaffade lägenheter. Andelen lägenheter i stadsdelarna i centrum har minskat något jämfört med år 2007. Stadsdelsförvaltning Eget avtal Kommunalt kontrakt Summa Gunnared 3 15 18 Lärjedalen 2 8 10 Kortedala 2 27 29 Bergsjön 3 10 13 Härlanda 9 9 Örgryte 5 13 18 Centrum 4 13 17 Linnéstaden 2 7 9 Majorna 3 40 43 Högsbo 3 14 17 Älvsborg 1 1 Frölunda 6 19 25 Askim 1 1 2 Tynnered 2 12 14 Styrsö 1 1 Torslanda 0 Biskopsgården 2 19 21 Lundby 1 13 14 Tuve-Säve 2 6 8 Backa 2 16 18 Kärra-Rödbo 1 1 Summa 44 242 286 9

2008 fick 44 eller 14 % av hushållen direkt eget avtal med fastighetsägaren. Vanligtvis kräver dock fastighetsägarna att kommunen går in som förstahandshyresgäst och i sin tur hyr ut i andra hand till det aktuella hushållet, dvs. kommunalt kontrakt. Beslutet att skriva ett sådant tas av berörd stadsdelsnämnd. 4 Förvaltade kommunala kontrakt Ett kommunalt kontrakt innebär att fastighetskontoret har uppdraget att sköta alla praktiska frågor i hyresförhållandet, t.ex. att upprätta hyresavtalet med hyresgästen, göra inflyttningsbesiktning, sköta hyresdebiteringen och agera gentemot hyresgästen när problem uppstår i hyresförhållandet. Nedanstående tabell visar totalt antal förvaltade kontrakt per stadsdelsförvaltning per 2008-12-31. SDN Villor Hyreslägenheter Bostadsrätter Specialavtal * F100=55 Ebus=4 Ebosi=7 Summa SDN- hyres- Kontrakt Totalt Gunnared 110 9 1 120 17 137 Lärjedalen 67 1 2 5 75 11 86 Kortedala 57 2 6 65 13 78 Bergsjön 42 3 2 47 63 7 117 Härlanda 9 1 10 10 Örgryte 35 3 1 39 2 41 Centrum 52 3 7 62 18 80 Linnéstaden 28 2 2 32 10 1 43 Majorna 53 5 58 10 68 Högsbo 31 1 1 33 1 34 Älvsborg 7 1 2 10 10 Frölunda 45 1 1 5 52 4 56 Askim 7 1 8 2 10 20 Tynnered 21 4 4 29 3 4 36 SDNbostadsrätter Södra 5 5 5 Skärgården Torslanda 10 2 12 12 Biskopsgården 85 4 8 97 15 112 Lundby 104 4 11 119 12 131 Tuve 12 2 14 4 19 37 Backa 47 11 5 63 6 69 Kärra 10 2 12 2 14 Introduktionsenheterna 29 2 1 32 32 Social 132 6 138 resursförvaltning Summa 866 54 5 69 994 323 49 1 366 * Redovisas på sidan 11 Vid årsskiftet 2008/2009 förvaltar enheten 1 366 kontrakt. Antalet förvaltade kontrakt har ökat med 80 kontrakt jämfört med föregående årsskifte. De stadsdelar 10

med störst ökning av antal kommunala kontrakt är Sdf Lundby och Biskopsgården. Ca 20 % av pågående hyreskontrakt kommer från privata fastighetsägare. 10 lägenheter är belägna i andra kommuner. Villor hyrs i första hand in för att lösa bostadsfrågan för stora barnfamiljer. Kommunen eftersträvar lägenhetsboende i flerfamiljshus. Villaboende har successivt avvecklas de senaste åren. För närvarande väntar 6 stora barnfamiljer med 6 eller fler barn på en bostad. Utöver det tillkommer familjer i kommunägda samt privatägda villor som inte har en bra boendelösning. Enligt tidigare beslut har 11 stora lägenheter tillskapats genom ombyggnad av lokaler och sammanslagningar av lägenheter. För att kunna tillgodose behovet av fler stora lägenheter har Göteborgs stad ansökt om statliga medel från Migrationsverket via Länsstyrelsen i syfte att kunna ta fram boendelösningar för stora barnfamiljer. Under 2008 har ett arbete med AB Framtiden påbörjats för att färdigställa ytterligare 3 stora lägenheter. I samarbete med stadsdelarna och Förvaltnings AB Framtiden arbetar Fastighetskontoret för att öka möjligheten för funktionshindrade personer att få en lägenhet. AB Framtiden skall utöver samarbetsavtalet lämna 100 lägenheter under en treårsperiod med start 2007 till personer som i annat fall skulle ha rätt till bostad med särskild service. Denna satsning benämns F100. Under 2008 har 66 remisser inkommit och 36 hushåll har fått ett hyreskontrakt. Under perioden januari 2007 till december 2008 har sammanlagt 66 hushåll fått en lägenhet. EBOSI är en överenskommelse mellan privata och kommunala fastighetsägare och stadsdelen Lundby för att minska det sociala boendet på centrala Hisingen. Fastighetsägarna skall lämna 10 lägenheter under en tvåårsperiod. 3 lägenheter lämnades under 2007 och 7 lägenheter 2008. 5 lägenheter lämnades av privata fastighetsägare och 5 lägenheter från Poseidon Bostads AB. Utöver dessa 994 kommunala kontrakt administrerar 372 s.k. SDNkontrakt. Enligt beslut i kommunfullmäktige 2002 skall de bostadsrätter och hyresrätter som stadsdelsnämnderna köpt/inhyrt överföras till fastighetsnämnden. Under 2008 har nya kontrakt överförts till fastighetskontoret och några kontrakt har avslutats. Nettotillskottet uppgår till 21 kontrakt. 5 Överlåtna hyresavtal Fastighetsägare 2008 2007 2006 AB Framtiden 129 172 193 Privata fastighetsägare 22 19 12 Summa 151 191 205 Antalet överlåtelser har minskat år 2007 och 2008 jämfört med 2006. Överlåtelserna 2008 motsvarar 16 % av de kommunala kontrakten jämfört med 22 % år 2007. År 2006 och 2007 avsåg en stor del av överlåtelserna s.k. EBUS-kontrakt. EBUS var en engångssatsning med en kortare boendetid innan överlåtelse. anser att frågan om varför antalet överlåtelser minskar behöver ses över. En del av 11

minskningen förklaras av EBUS enligt ovan, en annan anledning är sannolikt att antalet hushåll som betalar hyran sent och antalet hushåll med hyresskuld ökat. Enligt samarbetsavtalet bör den hyresgäst som har kommunalt kontrakt få överta kontraktet efter 18 månaders boende. Krav för att överlåtelse bör ske är att hyresgästen inte stört, betalat hyran i tid samt väl vårdat lägenheten. Innan fråga om överlåtelse ställs till fastighetsägaren, besiktigas lägenheten av fastighetskontoret oftast tillsammans med fastighetsägaren. Hyrestidens längd innan överlåtelse har skett Antal AB Framtiden Privata Summa månader fastighetsägare 0-18 1 2 3 19-24 79 11 90 25-30 29 3 32 31-36 7 1 8 37-13 5 18 Summa 129 22 151 AB Framtidens 129 överlåtelser är fördelade på Bostadsbolaget 53, Poseidon 46 och Familjebostäder 30. Orsak till avslutade hyresavtal Orsak till avslutade 2008 2007 2006 avtal Överlåtelse 151 191 205 Lägenhetsbyte 7 9 5 Avhyst 14 15 14 Egen uppsägning 57 33 52 Uppsagda av 19 15 15 fastighetskontoret Avliden 11 7 4 Övergiven bostad 2-3 Utgått, ändrade behov 18 12 12 mm Summa 279 282 310 När ett hushåll sägs upp p.g.a. störningar lämnas ärendet vidare till jurist för påbörjande av juridisk process. Detta görs för att få en snabbare process inför en avhysning i de fall då hyresgästen inte flyttar ut frivilligt. Det har också varit ett önskemål från parterna i samarbetsavtalet. Av de 14 hushåll som avhystes under året berodde det i 3 fall på störningar och i 11 fall på obetalda hyror. 12

Störningar Antal hushåll som stört fördelat per fastighetsägare Fastighetsägare Antal hushåll AB Framtiden 56 Privata 15 Kooperationen 1 Summa 72 Antal hushåll som stört år 2008 uppgår till 72 st och motsvarar 7 % av det totala antalet kommunala kontrakt. Motsvarande andel år 2007 var 8 %. Enligt samarbetsavtalet skall fastighetskontoret arbeta med proaktiv verksamhet för att förhindra uppsägning. Vid kontraktsskrivning får varje ny hyresgäst en noggrann information om vilka regler som gäller i boende i flerfamiljshus. har under året tagit fram en enkel och tydlig informationsfolder en information om att skriva hyreskontrakt med fastighetskontoret för att komplettera den muntliga informationen. När en störning inträffar agerar Fastighetskontoret tillsammans med stadsdelsförvaltning omgående genom brev, telefonsamtal eller hembesök. Återkoppling sker direkt till fastighetsägaren. 6 Obetalda hyror Tkr % av omsättningen 1999-12-31 1809 6 2000-12-31 1217 4 2001-12-31 1372 4,6 2002-12-31 1242 4,2 2003-12-31 1092 3,6 2004-12-31 1073 3 2005-12-31 1145 2,7 2006-12-31 842 1,8 2007-12-31 1360 2,8 2008-12-31 1540 3,0 Målet är att varje år minska hyresunderskottet. En nollvision är troligtvis inte möjlig, men målet bör vara att eftersträva att hyresunderskottet hålls på den låga nivå som redovisats de senaste åren. Årets resultat är ytterligare något högre än 2007. Under 2007 och 2008 har antalet nya kontrakt ökat väsentligt. Vid en genomgång av obetalda hyror kan också konstateras att några hushåll står för höga belopp. I boendeportalen finns ett verktyg som ger socialtjänsten möjlighet att kontrollera hyresinbetalningarna för hyresgäster med kommunala kontrakt. Enligt en generell ansvarsförbindelse ansvarar stadsdelsförvaltningarna för andrahandshyresgästernas hyres- och reparationsskulder. har under året tillsammans med 13

stadsdelarna arbetat med att utreda varför hyresunderskottet ökar. Bland annat har fastighetskontorets ekonomiavdelning i samband med en boendesekreterarträff informerat om hyresprocessen och ett ökat samarbete har inletts med det inkassoföretag Visma Collectors AB som kommunen anlitar. Arbetet fortsätter under år 2009. 7 Särskilda satsningar De senaste årens utveckling på bostadsmarknaden har satt fokus på kommunens arbetsmetoder för att hjälpa hushåll med särskilda behov att få bostad. Under 2006 tillsattes en styrgrupp för översyn av kommunens boendesociala arbete. Det har resulterat i en handlingsplan med förslag till åtgärder för att tydliggöra uppdrag, ansvar och åtgärder som leder till att öka tillflödet av lägenheter. Arbetet har letts och samordnats av fastighetskontoret. Under 2007 och 2008 har ett antal arbetsgrupper med representanter från stadsdelarna, sjukvården, fastighetsägarna och fastighetskontoret arbetat med bl a översyn av kriterier, kartläggning av boendestöd och processer. För att säkerställa tillgången till lägenheter behövs en förbättrad dialog och uppföljning. Ett antal aktiviteter/insatser i handlingsplanen avrapporterades till styrgruppen i oktober (bilaga 1). Några mycket viktiga frågor återstår, som en utveckling av boendestödet i stadsdelarna och att arbeta för fler lägenheter från privata fastighetsägare. har under 2008 utökat sin personal med en projektledare för att arbeta med bl a marknadsföring för att öka tillgången till lägenheter från de privata fastighetsägarna. Projektledaren har under året påbörjat ett arbete med att på ett strukturerat sätt bygga upp kontakterna med privata fastighetsägare. Projektledaren deltar i boendesekreterarträffar och har regelbunden dialog med Fastighetsägarna Göteborg. Fastighetskontoret har bjudit in det kvinnliga nätverket av fastighetsägare för en presentation av bostadsenhetens verksamhet. Det har också under året hållits en workshop för de privata fastighetsägarna. 35 privata fastighetsägare deltog. Vid träffarna har bl a framkommit önskemål om en förenklad folder med information om kommunala kontrakt samt ett förtydligande av hur målgruppen ser ut. Ett sådant informationsmaterial är framtaget. Frågor som också kommit upp är hur socialtjänsten arbetar förebyggande samt vilken hjälp fastighetsägare kan få när problem uppstår. Önskemål har också framkommit om att fastighetsägarna vill ha en ingång hos stadsdelarna och snabb återkoppling om att ärendet är omhändertaget. En arbetsgrupp med representanter från stadsdelarna och stadskansliet har kartlagt 14

kommunens boendestöd och arbete pågår i frågan. Insatserna har ännu inte resulterat i fler lägenheter. Enligt samarbetsavtalet skall hänsyn tas till avtalets målgrupp vid nyproduktion och upplåtelse av mark. Boendeavdelningen och exploateringsavdelningen har under året börjat samarbeta för att säkerställa att hänsyn tas till särskilda gruppers behov av bostad i samband med nyproduktion. 15