Eurobarometer för Europaparlamentet (EB/EP 82.4) Parlemeter Övergripande analys

Directorate-General for Communication Public Opinion Monitoring Unit Bryssel den 30 januari 2015 Eurobarometer för Europaparlamentet (EB/EP 82.4) Parlemeter 2014 Övergripande analys Täckning: EU28 (27 801 EU-medborgare) Målgrupp: EU-medborgare 15 år och äldre Metod: Datorassisterade personliga intervjuer Undersökningsperiod: 29 november 9 december 2014, TNS opinion INLEDNING... 3 I. EUROPAPARLAMENTET... 18 A.INFORMATION OM EUROPAPARLAMENTET... 18 1. Hört och sett i media... 18 2. Känner sig insatt i Europaparlamentets verksamhet... 21 B.BILDEN AV EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPAPARLAMENTETS ROLL... 24 1. Allmän bild av Europaparlamentet... 24 2. Europaparlamentets roll... 27 C.KUNSKAP OM EUROPAPARLAMENTET... 30 1. Så fungerar Europaparlamentet... 30 2. Så antas besluten i Europaparlamentet... 33 3. Den allmänna kunskapen om Europaparlamentet... 36 II. EUROPÉER OCH EUROPEISKA UNIONEN... 42 A.IDENTITET, MEDLEMSKAP OCH TAKTEN I DEN EUROPEISKA INTEGRATIONEN... 42 1. Delar som tillsammans bildar den europeiska identiteten... 42 2. Medlemskap i Europeiska unionen... 45 3. Takten i den europeiska integrationen... 48 4. Institution som bäst företräder EU... 52 B.DE EUROPEISKA MEDBORGARNAS RÖST... 55 1. Min röst räknas... 55 2. Nomineringen av den nya kommissionen... 61 C.POLITISKA PRIORITERINGAR OCH VÄRDERINGAR... 64 1. Prioriterad politik... 64 2. Europaparlamentets värderingar... 69 D.FÖR- OCH NACKDELARNA MED ATT VARA MED I EU... 73 1

Observera Man måste komma ihåg att genomsnittet har viktats, och att de sex folkrikaste medlemsstaterna utgör cirka 70 procent av detta genomsnitt. Det är viktigt att komma ihåg att resultaten av opinionsundersökningar är uppskattningar, vars exakthet när förutsättningarna är lika beror på urvalsstorlek och observerade procentandelar. För ett urval på omkring 1 000 intervjuer (den urvalsstorlek som vanligtvis används i medlemsstaterna) varierar den verkliga procentandelen (den del som skulle ha uppnåtts om hela befolkningen hade intervjuats) mellan följande konfidensintervall: Procentandelar (resultat) Felmarginal 10 % eller 90 % +/- 1,9 procentenheter 20 % eller 80 % +/- 2,5 procentenheter 30 % eller 70 % +/-2,7 procentenheter 40 % eller 60 % +/- 3,0 procentenheter 50 % +/-3,1 procentenheter 2

INLEDNING Parlametern är en årlig undersökning som Europaparlamentet genomför. Den första delen av undersökningen syftar till att bedöma EU-medborgarnas uppfattning om Europaparlamentet, deras bild av parlamentet och dess roll och vilka kunskaper de har om det. Den andra delen handlar om EU-medborgarna och Europeiska unionen. Frågorna handlar om identitet och samhörighet med EU, men också om EU-medborgarnas röst inom EU och valet av Europeiska kommissionens ordförande. För första gången har man också frågat EU-medborgarna om de anser att EU skapar något mervärde inom femton områden. Undersökningen genomfördes den 29 november 9 december 2014 av TNS opinion i form av personliga intervjuer med 27 801 medborgare från samtliga 28 EU-länder. Resultaten sammanfattas i inledningen till den här sammanfattningen. Resultaten för EU som helhet och de nationella resultaten för varje fråga återges i tabeller, kartor och diagram i dokumentets andra del. Europeiskt sammanhang Precis som vid alla undersökningar av den här typen är det viktigt att känna till i vilket sammanhang den har genomförts. Undersökningen gjordes under veckorna efter det att Europeiska kommissionen med Jean-Claude Juncker som ordförande tillträdde, vilket sannolikt har påverkat svaren på vissa frågor. 3

De viktigaste lärdomarna Precis som efter valet till Europaparlamentet 2009 kan vi i slutet av 2014 konstatera att det finns en stor EU-valeffekt när det gäller parlamentets medieexponering, och som nästan sex av tio EU-medborgare kommer ihåg. Undersökningen visar dock att även om man har hört talas om Europaparlamentet tycker man inte att man är särskilt väl insatt i ämnet. En stor majoritet av EU-medborgarna anser inte att de är väl insatta i parlamentets verksamhet. EU-medborgarnas bild av Europaparlamentet är fortfarande till största delen neutral. Så är fallet i 21 medlemsstater. Å andra sidan vill nästan en av två EU-medborgare att Europaparlamentet ska spela en viktigare roll. Mer än en fjärdedel av intervjupersonerna anser däremot att parlamentet bör spela en mindre viktig roll, en åsikt som ökar i 26 medlemsstater. EU-medborgarnas kunskaper om parlamentets struktur och funktionssätt har ökat sedan juni 2013. EU-medborgarna verkar ha en mer politisk syn på Europaparlamentet, sannolikt på grund av dess roll i valet av Europeiska kommissionens ordförande. I detta sammanhang framträder ett dubbelt fenomen. Dels är intervjupersonernas kunskaper om hur ledamöternas placering i Europaparlamentet avgörs större än någonsin sedan denna fråga ställdes första gången i en Parlameter (augusti 2007). Dels anser för första gången en knapp majoritet av intervjupersonerna att Europaparlamentets beslut fattas på grundval av ledamöternas politiska tillhörighet. Nästan lika många anser att besluten fattas utifrån intressena hos de medlemsstater som ledamöterna kommer från. En av två EU-medborgare anser att Europaparlamentet är den institution som bäst företräder Europeiska unionen. På frågan om vad som kännetecknar den europeiska identiteten sätter EU-medborgarna tydligt värderingarna demokrati och frihet främst, och denna åsikt vinner framsteg i 22 medlemsstater. Den gemensamma valutan, som kom på första plats för ett år sedan, hamnar nu på andra plats, men är fortfarande ett viktigt identitetsskapande band för alla länder i euroområdet. Euron nämns också som första identitetsskapande faktor i tio länder i euroområdet. 4

På den klassiska Eurobarometerfrågan, hur man uppfattarmedlemskapet i Europeiska unionen, uppfattaren absolut majoritet av EU-medborgarna medlemskapet som något bra. För första gången gäller detta även i de länder som inte ingår i euroområdet. En analys över tid (2009 2014) visar stor stabilitet i svaren, oavsett om de är positiva, negativa eller neutrala. När det gäller integrationstakten i EU anser allt fler EU-medborgare (nästan hälften) att det är bättre att vänta på att alla medlemsstater är redo innan utvecklingen av nya gemensamma politikområden intensifieras. Denna åsikt är vanligare i de länder som har drabbats hårdast av krisen. Liksom 2013 tillfrågades intervjupersonerna om de ansåg att deras röst räknades, och nästan sex av tio EU-medborgare anser att deras röst räknas i deras land och mer än fyra av tio anser att deras röst räknas i EU. Det är en långsam ökning, men dock med tydliga skillnader på nationell nivå, särskilt mellan de länder som har drabbats hårdast av krisen och övriga länder. Även om en majoritet av EU-medborgarna fortfarande anser att deras röst inte räknas i EU, har denna andel minskat något. En tydlig majoritet av intervjupersonerna i samtliga medlemsstater anser att det faktum att valet av ordföranden och hela Europeiska kommissionen baserades på resultatet i valet till Europaparlamentet är ett framsteg för demokratin i EU. Kampen mot fattigdom och social utestängning anses fortfarande vara den politiska fråga som Europaparlamentet bör prioritera högst, och andelen som anser detta ökar konstant. Frågor om invandring och kampen mot terrorism ökar mest och skapar nya skiljelinjer mellan medlemsstaterna. Detta gäller även säkerhets- och försvarspolitiken. För EU-medborgarna är skyddet för de mänskliga rättigheterna med mycket stor marginal den viktigaste värdering som de anser att Europaparlamentet ska försvara. Därefter följer jämställdhet och yttrandefrihet, som också ökar. Det är värt att notera att en enda värdering minskar på EU-nivå, nämligen solidariteten mellan EU:s medlemsstater. När intervjupersonerna slutligen tillfrågades om hur situationen skulle ha varit i deras land om de inte hade varit med i EU anser en majoritet att deras land skulle ha klarat sig sämre utan EU på elva av de femton områden som ingick i frågeformuläret. 5

På fyra andra områden anser en majoritet att deras land varken skulle klara sig bättre eller sämre om det stod utanför EU. Däremot går åsikterna starkt isär mellan bättre och sämre på följande tre områden: inflation och levnadskostnader, invandring och jordbruk. 6

De viktigaste resultaten I. EUROPAPARLAMENTET A. INFORMATION OM EUROPAPARLAMENTET 1. Valet till Europaparlamentet i maj 2014 är fortfarande i färskt minne Precis som efter valet till Europaparlamentet 2009 kan vi i slutet av 2014 konstatera att det finns en stor EU-valeffekt när det gäller parlamentets medieexponering, och som nästan sex av tio EU-medborgare kommer ihåg. På EU-nivå uppger 58 % av intervjupersonerna att de nyligen har hört talas om Europaparlamentet, vilket är en ökning med 11 procentenheter sedan juni 2013. Endast 40 % anger att de inte kommer ihåg att de nyligen har hört talas om Europaparlamentet (-10 procentenheter jämfört med juni 2013). På nationell nivå har parlamentets medieexponering ökat mest i Slovenien (86 %, +23) och i Luxemburg (78 %, +21), samt i Polen (56 %, +21) och i Estland (75 %, +19). Den har också ökat kraftigt i Frankrike (44 %, +18), även om detta land är det enda land utöver Irland (47 %, +3) som ligger under gränsen på 50 % när det gäller andelen intervjupersoner som nyligen har hört talas om Europaparlamentet. 2. Känslan av att vara insatt i Europaparlamentets verksamhet EU-medborgarnas känsla av att vara insatta i Europaparlamentets verksamhet är fortsatt låg och stabil över tid (jämfört med november 2011). Knappt en tredjedel av EU-medborgarna (30 %) känner sig väl insatta i Europaparlamentets verksamhet. Å andra sidan anser 67 % att de inte är väl insatta i parlamentets verksamhet. På nationell nivå är det bara i Litauen som en majoritet av intervjupersonerna känner sig väl insatta (52 %). I Frankrike är det däremot bara 19 % som känner sig väl insatta i Europaparlamentets verksamhet. Flest intervjupersoner svarar att de inte är väl insatta i Europaparlamentets verksamhet i Sverige (80 %), Frankrike (78 %) och Spanien (77 %). 7

Analysen av denna undersökning visar att även om man har hört talas om Europaparlamentet tycker man inte att man är särskilt väl insatt i ämnet. Även om 41 % av dem som nyligen har hört talas om Europaparlamentet känner sig väl insatta, upplever 57 % att de är dåligt insatta. På nationell nivå är det t.ex. endast 20 % av intervjupersonerna i Sverige som anser att de är väl insatta, samtidigt som medieexponeringen uppgår till 69 %, en ökning med 14 procentenheter jämfört med juni 2013. På sociodemografisk nivå framgår att medieexponeringen av Europaparlamentet är störst bland äldre personer, men att deras känsla av att vara väl insatta ändå är mycket låg. Precis som ofta är fallet i olika undersökningar är känslan av att vara väl insatt störst bland chefer (39 %) och personer med högre utbildning (37 %). B. BILDEN AV EUROPAPARLAMENTET OCH DESS ROLL 1. Den allmänna bilden av Europaparlamentet EU-medborgarnas bild av Europaparlamentet har förbättrats något, även om en stor majoritet i 22 medlemsstater har en neutral bild. Bilden av parlamentet har stabiliserats jämfört med juni 2013, 30 % (=) har en positiv bild och 43 % (+1) har en neutral bild. Andelen som har en negativ bild har minskat med 2 procentenheter och ligger på 23 %. På nationell nivå dominerar andelen som har en neutral bild i 22 av de 28 medlemsstaterna, är andelen med en positiv bild större än andelen med en negativ bild i 23 medlemsstater. Jämfört med juni 2013 har andelen med en positiv bild o ökat tydligt i Spanien (29 %, +10), Sverige (34 %, +9) och Cypern (34 %, +8), samt i Lettland (25 %, +6) och Portugal (30 %, +5). Lägg dock märke till att nivåerna fortfarande är låga. o Andelen med en positiv bild är större än andelen med en neutral bild i Rumänien, Bulgarien, Italien och Malta. o Den minskar kraftigt i Irland (40 %, -10), Bulgarien (48 %, -8) och Belgien (34 %, -7). Andelen med en negativ bild är däremot större än andelen med en positiv bild i Grekland, Storbritannien, Frankrike och Nederländerna. 8

2. Europaparlamentets roll Nästan en av två EU-medborgare vill att Europaparlamentet ska spela en viktigare roll. Mer än en fjärdedel av intervjupersonerna anser däremot att parlamentet bör spela en mindre viktig roll. Detta svarsalternativ ökar i 26 av de 28 medlemsstaterna. På frågan om vilken roll de vill att Europaparlamentet ska spela i framtiden anser en stor majoritet av EU-medborgarna fortfarande att parlamentet ska spela en viktigare roll (47 %, -2 jämfört med juni 2013). Antalet intervjupersoner som spontant svarar att de vill att parlamentet ska spela samma roll minskar mer och mer (12 %, -8), medan andelen som vill att parlamentet ska spela en mindre viktig roll ökar (27 %, +7), liksom andelen som inte har någon åsikt i frågan (14 %, +3). På nationell nivå: I 16 medlemsstater vill en absolut majoritet att parlamentet ska spela en viktigare roll, medan denna åsikt företräds av en majoritet i 22 medlemsstater. Högst andel har Cypern (84 %, +5), Malta och Portugal (67 %, +2 respektive +7), Spanien och Rumänien (65 %, +9 respektive =). Önskan om en viktigare roll ökar i Portugal och i Spanien, som båda har drabbats hårt av krisen, men även i Grekland (63 %, +2) och i Italien (49 %, +4). Den största ökningen av andelen som vill att parlamentet ska spela en viktigare roll ser vi i Lettland (58 %, +16) och i Litauen (64 %, +15). När det gäller önskan att Europaparlamentet ska få en mindre viktig roll, ökar denna åsikt i 26 medlemsstater. De enda undantagen är Cypern och Polen. Detta svar får en majoritet i 6 medlemsstater, nämligen i Danmark (46 %, +12), Finland (44 %, +25), Sverige (49 %, +25), Storbritannien (43 %, +4), Tjeckien (43 %, +19) och Nederländerna (48 %, +13). Notera att önskan om att Europaparlamentet ska spela en mindre viktig roll ökar betydligt mer i länderna i euroområdet än i länderna utanför euroområdet. C. KUNSKAPER OM EUROPAPARLAMENTET EU-medborgarnas kunskaper om hur parlamentet är organiserat och fungerar har ökat sedan juni 2013. Deras svar speglar resultatet i valet till Europaparlamentet i maj 2014, med en mer politiserad uppfattning av institutionen, vilket kanske också har att göra med valet av Europeiska kommissionens ordförande. 9

Som påpekades i inledningen bidrar Europaparlamentets nyckelroll i valet av Europeiska kommissionens ordförande och utnämningen av alla kommissionärer utan tvekan till att EU-medborgarna har fått en mer politisk syn på institutionen. 1. Hur fungerar Europaparlamentet? I själva verket vet 48 % av intervjupersonerna att ledamöternas placering i Europaparlamentet bestäms av deras politiska tillhörighet i församlingen, dvs. en ökning med 5 procentenheter jämfört med juni 2013. En andel på 35 % (-4) tror att de placeras utifrån sin nationalitet. Andelen intervjupersoner som svarar vet inte på frågan om hur ledamöterna placeras minskar, till 17 % (-1). På nationell nivå ökar andelen intervjupersoner som känner till att Europaparlamentet organiseras utifrån ledamöternas politiska tillhörighet i 23 medlemsstater jämfört med juni 2013. De största ökningarna återfinns i Litauen (60 %, +18), Sverige (70 %, +16) och Danmark (60 %, +14). 2. Hur fattas besluten i Europaparlamentet? För första gången anser majoriteten av intervjupersonerna att Europaparlamentets beslut fattas på grundval av ledamöternas politiska tillhörighet. Nu anser 40 % av EU-medborgarna detta, jämfört med 38 % som menar att besluten fattas utifrån intressena hos de medlemsstater som parlamentsledamöterna kommer från. På nationell nivå kan man konstatera följande: I femton medlemsstater säger en majoritet att besluten fattas utifrån ledamöternas politiska tillhörighet. Andelen är störst i Sverige (62 %, +15), Finland (55 %, +13), Slovenien och Nederländerna (51 %, +4 respektive +9). I elva medlemsstater anser däremot en majoritet att besluten fattas utifrån nationella intressen. Andelen är störst i Tjeckien (56 %, -3), Slovakien (54 %, -2) och Grekland (52 %, +4). 3. Allmän kännedom om Europaparlamentet De objektiva kunskaperna om Europaparlamentet är fortfarande stora, men tenderar att minska i EU:s grundarländer. 10

EU-medborgarnas objektiva kunskaper om Europaparlamentet mäts genom svaren på fyra frågor om de direkta valen till Europaparlamentet, antalet ledamöter per medlemsstat, samt hur EU:s budget och lagar antas. På EU-nivå är den genomsnittliga andelen korrekta svar 59 %, jämfört med ett genomsnitt på 19 % felaktiga svar. Utöver dessa uppmuntrande resultat är det värt att notera att andelen intervjupersoner som anger att de inte känner till svaren på dessa frågor har ökat sedan juni 2013 (22 %, +4). Även om de objektiva kunskaperna om Europaparlamentet kan anses vara goda i nästan alla medlemsstater har kunskaperna minskat i EU:s grundarländer. I Bulgarien ökar däremot andelen korrekta svar på de fyra frågorna jämfört med juni 2013. 11

II. EU-MEDBORGARNA OCH EUROPEISKA UNIONEN A. DEN INSTITUTION SOM BÄST FÖRETRÄDER EU En absolut majoritet av EU-medborgarna anser att Europaparlamentet är den institution som bäst företräder Europeiska unionen. Av intervjupersonerna anser 50 % (= jämfört med juni 2013) att Europaparlamentet är den institution som bäst företräder Europeiska unionen. Europeiska kommissionen anges av 16 % (+1) av intervjupersonerna och Europeiska rådet av 9 % (-6). Lägg märke till att 23 % (+4) inte vet vilken institution som bäst företräder EU. På nationell nivå hamnar Europaparlamentet främst i alla medlemsstater (fast efter svaret vet inte i Storbritannien). Parlamentet anges oftast i Slovakien, med 67 %, och Kroatien (57 %) och anges mest sällan i Storbritannien (36 %) och Lettland (44 %). Även på sociodemografisk nivå hamnar parlamentet främst i alla kategorier. B. IDENTITET, SAMHÖRIGHET OCH INTEGRATIONSTAKT 1. Vad består den europeiska identiteten av? Intervjupersonerna tillfrågades om vad de ansåg vara de viktigaste delarna i den europeiska identiteten. EU-medborgarna anser i allt högre grad att värderingarna demokrati och frihet är de viktigaste beståndsdelarna i den europeiska identiteten. Resultaten för EU som helhet visar en stark ökning för värderingarna demokrati och frihet (47 %, +7 jämfört med juni 2013), som alltså får en större andel än den gemensamma valutan (40 %, -2). Kultur hamnar på tredje plats (28 %), följt av historia (24 %), framgångsrik ekonomi i EU (20 %) och geografi (18 %). Lägg märke till att svaret geografi minskar i 25 medlemsstater. På nationell nivå kan man konstatera att värderingarna demokrati och frihet ökar i merparten av medlemsstaterna, med ökningar på upp till +17 procentenheter i Nederländerna (65 %) jämfört med juni 2013, +16 procentenheter i Belgien (57 %) och +15 procentenheter i Finland (60 %). 12

Det är också det vanligaste svaret i EU:s norra delar, med 69 % i Sverige, 67 % i Tyskland, 65 % i Nederländerna, 63 % i Danmark och 60 % i Finland. Däremot är detta svar mindre vanligt i de länder som har drabbats hårdast av krisen: Spanien 30 % (+1), Grekland 34 % (+5), Italien 37 % (-2), Cypern 43 % (-3), Irland 45 % (+11), som alla hamnar under EU-genomsnittet på 47 %. Den gemensamma valutan euron är en tydlig identitetsfaktor i så måtto att detta svarsalternativ är vanligare i de länder som ingår i euroområdet än EUgenomsnittet (40 %). Enda undantaget är Portugal (39 %). 2. Medlemskapet i Europeiska unionen Medlemskapet i Europeiska unionen uppfattas som bra av en växande majoritet av EU-medborgarna, även i de länder som inte ingår i euroområdet. 54 % (+4 jämfört med juni 2013) av EU-medborgarna anser att medlemskapet i EU är bra. 29 % (-2) av EU-medborgarna anser att det är varken bra eller dåligt. 14 % (-3) anser att det är dåligt. På nationell nivå anser flest personer att EU-medlemskapet är bra i Luxemburg (83 %, +12 jämfört med juni 2013), Tyskland (72 %, +4) och Belgien (70 %, +6). Den starkaste utvecklingen för detta svar har skett i Estland och Rumänien, båda med 68 % och en ökning med 13 procentenheter, Luxemburg (83 %, +12), Spanien (59 %, +12), Portugal (46 %, +10) och Polen (63 %, +10). Bland de länder där störst andel av intervjupersonerna anser att medlemskapet är dåligt, har de två första länderna drabbats hårt av krisen, men svarsandelen håller på att stabiliseras eller minskar: Grekland (30 %, =) och Cypern (30 %, -6). Samma stabilisering återfinns i Storbritannien (27 %, =) medan andelen ökar något i Österrike (23 %, +2). På sociodemografisk nivå är de personer som är mest positivt inställda till EUmedlemskapet precis som tidigare framför allt män, ungdomar, personer med högre utbildning och yrkeskategorier med hög samhällsställning. 13

3. Integrationstakten i Europeiska unionen När det gäller integrationstakten fick EU-medborgarna ta ställning till två alternativ: För att skynda på utvecklingen av en gemensam EU-politik inom vissa viktiga områden är det bättre att vänta tills alla länder är redo, eller ska man göra det utan att vänta in de andra medlemsstaterna? Allt fler EU-medborgare (nästan hälften) anser att det är bättre att vänta tills alla medlemsstater är redo innan utvecklingen av nya gemensamma politikområden intensifieras. Fler ställer sig bakom det alternativet i de länder som har drabbats hårdast av krisen. Resultatet visar alltså att nästan hälften av EU-medborgarna (49 %, +3) föredrar att vänta på att alla medlemsstater ska bli redo att gå vidare, medan 39 % (-4) anser att man bör gå vidare utan att vänta in alla de andra. På nationell nivå är det de länder som har drabbats hårdast av krisen som är mest positiva till att vänta tills alla medlemsstater är redo innan man går vidare med en intensifiering av nya gemensamma politikområden: Portugal (70 %, =), Grekland (62 %, +4), Spanien (61 %, +3), Cypern (60 %, -2) och Irland (53 %, +5). Störst andel som väljer det andra alternativet (att inte vänta) finns i Nederländerna (61 %, +3), Slovenien (54 %, +1), Litauen och Österrike (52 %, +7 respektive = sedan juni 2013). C. EU-MEDBORGARNAS RÖST 1. Min röst räknas Upplever EU-medborgarna att deras röst räknas såväl i deras eget land som i EU? Resultaten visar att fler upplever att så är fallet i fråga om sitt eget land än i fråga om EU. a. Min röst räknas i mitt land Sedan juni 2013 är antalet EU-medborgare som anser att deras röst räknas i deras land stabilt, på 58 % (=), jämfört med 39 % (-1) som anser att deras röst inte räknas. b. Min röst räknas i EU På frågan om deras röst räknas i EU, ansåg 41 % (+2) av EU-medborgarna att så var fallet i november december 2014. Efter valet 2009 var motsvarande andel 38 %. 14

Även om de fortfarande är i majoritet har andelen EU-medborgare som upplever att deras röst inte räknas i EU minskat under de två senaste åren (53 %, -4 jämfört med juni 2013). På nationell nivå, finns det stora skillnader i denna andel, upp till 54 procentenheter. Störst andel intervjupersoner som upplever att deras röst räknas i EU finns i Sverige (74 %, +10), Danmark (62 %, =), Luxemburg (59 %, +6), Belgien, Nederländerna och Kroatien (58 %, -2, respektive +9 och +1), samt i Tyskland (57 %, +5). Störst andel som upplever att deras röst inte räknas i EU finns i Grekland (78 %, - 3), Cypern (75 %, -5), Tjeckien, Spanien och Italien (68 %, -4, respektive = och +2), samt i Portugal (66 %, -1). 2. Tillsättningen av den nya kommissionen Det var viktigt att undersöka hur EU-medborgarna ser på att Lissabonfördraget för första gången tillämpades vid Europaparlamentets val av ordförande och hela kommissionen. Det visar sig att en tydlig majoritet av intervjupersonerna i samtliga medlemsstater anser att det faktum att valet av ordförande och hela kommissionen baserades på resultatet i valet till Europaparlamentet är ett framsteg för demokratin i EU. På EU-nivå delar 63 % av intervjupersonerna denna åsikt, jämfört med 18 % som inte håller med och 19 % som inte har någon åsikt i frågan. På nationell nivå är intervjupersonerna i Luxemburg mest positiva (81 %). Andelen intervjupersoner som inte håller med om detta är störst i Storbritannien, 28 %. Andelen intervjupersoner som inte har någon åsikt i frågan är störst i Estland, 35 %. D. PRIORITERADE POLITIKOMRÅDEN OCH VÄRDERINGAR 1. Prioriterade politikområden I 25 medlemsstater anses kampen mot fattigdom och social utestängning fortfarande vara den politiska fråga som i första hand bör prioriteras av Europaparlamentet och andelen som anser detta ökar konstant. Frågor om invandring och kampen mot terrorism ökar mest och skapar nya skiljelinjer mellan medlemsstaterna. Detta gäller även säkerhets- och försvarspolitiken. På EU-nivå anser en majoritet av intervjupersonerna i 25 medlemsstater att kampen mot social utestängning och fattigdom (54 %, +3 jämfört med juni 2013) fortfarande är den fråga som i första hand bör prioriteras. Denna fråga kommer dock efter 15

kampen mot klimatförändringen i Danmark och Sverige och efter en säkerhets- och försvarspolitik som gör att EU kan möta internationella kriser i Estland. Samordning av ekonomisk politik, budgetpolitik och skattepolitik hamnar på andra plats (31 %, +1) på bekostnad av stärkt konsument- och folkhälsoskydd (30 %, -3). Därefter kommer, med en ökning på 4 procentenheter jämfört med juni 2013, kampen mot terrorism, med respekt för den personliga integriteten, 29 %. En säkerhets- och försvarspolitik som gör att EU kan möta internationella kriser hamnar på 27 % (+1), strax före en samordning av invandringspolitiken med ursprungsländerna, som är den fråga där den största ökningen har skett (25 %, +6). Det är intressant att notera att händelserna i EU och internationellt så tydligt verkar påverka uppfattningarna om invandring, kampen mot terrorism och säkerhets- och försvarspolitiken och ger upphov till nya skiljelinjer i vissa medlemsstater. På nationell nivå ökar de två främsta politikområdena (invandring och kampen mot terrorism) i 19 medlemsstater, varav 16 har en parallell utveckling när det gäller båda dessa områden. Som konstaterades vid undersökningen efter valet 2014 blir frågan om invandring allt viktigare i vissa länder, bland annat i Italien (36 %, +20), Malta (44 %, +17) och Sverige (32 %, +13). Kampen mot terrorism ökar mest i Polen (29 %, +13), Tjeckien (35 %, +11), Malta (31 %, +11) och i Österrike (27 %, +10). När det gäller säkerhets- och försvarspolitiken påverkas svaren med största sannolikhet av läget i Ukraina och andelen ökar i 15 medlemsstater, däribland en rekordstor ökning i framför allt de baltiska staterna, med +21 procentenheter i Litauen (38 %), +19 procentenheter i Estland (45 %) och +13 procentenheter i Lettland (35 %). Värt att notera är också ökningen med +16 procentenheter i Nederländerna (34 %) och, i andra änden av skalan en minskning med -18 procentenheter i Rumänien (29 %). 2. Värderingar som Europaparlamentet bör prioritera att försvara Skydd för de mänskliga rättigheterna ökar starkt jämfört med juni 2013 (60 %, +6). De båda efterföljande värderingarna, som gäller jämställdhet (36 %, +3) och yttrandefrihet (34 %, +1), ökar också. Det är viktigt att understryka att en enda värdering minskar på EU-nivå, nämligen solidariteten mellan EU:s medlemsstater (30 %, -3). Denna minskning konstateras i 20 medlemsstater. Det är också värt att notera att även om solidaritet mellan EU och fattiga länder i världen ökar med 2 procentenheter till 22 % har betydelsen av denna 16

värdering under en längre tid minskat, och den har tappat 10 procentenheter sedan oktober 2007. Dialog mellan kulturer och religioner har legat på samma nivå de senaste tre åren, på 20 %, men har minskat med 8 procentenheter jämfört med oktober 2007. E. GER EUROPEISKA UNIONEN NÅGOT MERVÄRDE? För första gången i en Parlameter har EU-medborgarna fått frågan om hur läget skulle ha varit i deras land om det inte hade varit med i EU. De har fått ta ställning till olika områden och bedömt om deras land skulle ha klarat sig bättre, sämre eller varken bättre eller sämre. Följande femton områden ingick i undersökningen: handel, sysselsättning, vetenskaplig forskning, utrikespolitik, utbildning, jordbruk, invandring, hälsa, jämställdhet, miljö och kampen mot klimatförändringarna, industri, inflation och levnadskostnader, energi, ekonomi samt skydd för personuppgifter. På elva områden anser en majoritet av EU-medborgarna att deras land skulle ha klarat sig sämre utan EU. Åsikterna går dock starkt isär på tre områden, nämligen inflation och levnadskostnader, (34 % sämre utanför EU och 33 % bättre utanför EU), invandring (33 % sämre utanför EU och 32 % bättre ), jordbruk (36 % sämre och 34 % bättre ). På fyra områden svarar en majoritet varken bättre eller sämre, nämligen jämställdhet (46 %), hälsa (37 %), utbildning och skydd för personuppgifter, som båda får 35 %. 17

I. EUROPAPARLAMENTET A. INFORMATION OM EUROPAPARLAMENTET 1. Hört och sett i media 1) EU-genomsnitt 18

2) Nationella resultat 19

3) Nationell utveckling 20

2. Känner sig insatt i Europaparlamentets verksamhet 1) EU-genomsnitt 21

3) Nationell utveckling * IS = inte ställd. Frågan ställdes inte i detta land i den föregående undersökningen. 23

B. BILDEN AV EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPAPARLAMENTETS ROLL 1. Allmän bild av Europaparlamentet 1) EU-genomsnitt 24

2. Europaparlamentets roll 1) EU-genomsnitt 27

C. KUNSKAP OM EUROPAPARLAMENTET 1. Så fungerar Europaparlamentet 1) EU-genomsnitt 30

2. Så antas besluten i Europaparlamentet 1) EU-genomsnitt 33

3. Den allmänna kunskapen om Europaparlamentet 1) EU-genomsnitt 36

2) Nationella resultat a. Ledamöterna i Europaparlamentet väljs direkt av medborgarna i respektive medlemsstat 37

b. På EU-nivå, måste EU-lagstiftning (direktiv och förordningar) godkännas gemensamt av Europaparlamentet och medlemsstaterna 38

c. EU:s budget fastställs gemensamt av Europaparlamentet och medlemsstaterna 39

d. Varje medlemsstat har samma antal ledamöter i Europaparlamentet 40

II. EUROPÉER OCH EUROPEISKA UNIONEN A. IDENTITET, MEDLEMSKAP OCH TAKTEN I DEN EUROPEISKA INTEGRATIONEN 1. Delar som tillsammans bildar den europeiska identiteten 1) EU-genomsnitt 42

3) Nationell utveckling Första fyra citerade alternativ 44

2. Medlemskap i Europeiska unionen 1) EU-genomsnitt 45

3. Takten i den europeiska integrationen 1) EU-genomsnitt 48

2) Nationella resultat a. Vänta tills samtliga EU-medlemsstater är beredda att göra det 49

b. Göra det utan att invänta övriga EU-medlemsstater 50

4. Institution som bäst företräder EU 1) EU-genomsnitt 52

B. DE EUROPEISKA MEDBORGARNAS RÖST 1. Min röst räknas 1.1 Min röst räknas i Sverige 1) EU-genomsnitt 55

1.2 Min röst räknas i EU 1) EU-genomsnitt 58

2. Nomineringen av den nya kommissionen 1) EU-genomsnitt 61

C. POLITISKA PRIORITERINGAR OCH VÄRDERINGAR 1. Prioriterad politik 1) EU-genomsnitt 64

a. Första sex citerade alternativ 65

b. Sista sex citerade alternativ 66

3) Nationell utveckling Första sex citerade alternativ 68

2. Europaparlamentets värderingar 1) EU-genomsnitt 69

3) Nationell utveckling Första sex citerade alternativ 72

D. FÖR- OCH NACKDELARNA MED ATT VARA MED I EU 1) EU-genomsnitt 73

2) Nationella resultat a. Jordbruk 74

b. Inflation och levnadskostnader 75

c. Invandring 76

d. Sysselsättning 77

e. Ekonomi 78

f. Hälsofrågor 79

g. Utbildning 80

h. Näringslivet 81

i. Skydd av personuppgifter 82

j. Handel 83

k. Energi 84

l. Utrikespolitik 85

m. Miljön och kampen mot klimatförändringarna 86

n. Jämställdhet mellan könen 87

o. Vetenskaplig forskning 88