Samhällsekonomiska analyser för att förbättra beslutsunderlaget för svensk miljöpolitik



Relevanta dokument
Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling

Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv?

PFE 4 gånger bättre än om skatten hade verkat

Skattebefrielse på el

Remiss av Energimyndighetens rapport Implementering av artikel 7 i energieffektiviseringsdirektivet Energimyndighetens

Energieffektivisering i Svensk industri-

Bilaga 1 Enkät Frågeformulär. 1 Hinder för energieffektiviseringar. Frågorna besvaras, om inget annat anges med ett kryss (X).

Effektiv klimatpolitik Kan stöd till förnybar energi och energieffektivisering motiveras? Runar Brännlund CERE Handelshögskolan, Umeå Universitet

Remiss av promemorian Förslag till genomförande av energieffektiviseringsdirektivet

Drivkrafter för energieffektivisering i små- och medelstora industriföretag. Del av projektet MEGA

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

ENERGILEDNINGSSYSTEM ISO

Svenskt Näringslivs syn på den svenska energipolitiken. Maria Sunér Fleming

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

Många bäckar små. Energimyndighetens arbete med små. och medelstora företag

Organisering för energieffektivitet i sjöfarten

Hur väljer man den mest effektiva utrustningen?

om programmet för energieffektivisering

Energi i industri Nuläge och framtid

Naturvårdsverket anser att en ökad samordning med tillsyn enligt miljöbalken är önskvärd.

Om företaget har en energipolicy skriv den här: ... Vad är syftet/syftena med att göra en energikartläggning?

Vilka samhällsekonomiska analyser görs på miljöområdet? Presentation på Forum för tillämpad samhällsekonomisk analys 2014

Information o Workshop Thomas Björkman. Energikartläggning i stora företag Industriföretag

KVANTIFIERING AV HINDER FÖR ENERGIEFFEKTIVISERING

CHECKLISTA ENERGIKARTLÄGGNING 2017:11

Energimyndighetens syn på viktnings- och primärenergifaktorer

Svensk energi- och klimatpolitik leder den till grön tillväxt? Maria Sunér Fleming, Svenskt Näringsliv

Ledord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

Miljö. ekonomi. och politik

SÅ RAPPORTERAS EKL ENERGIMYNDIGHETENS BEGÄRAN OM RAPPORTERING AV ENERGIKARTLÄGGNING, EKL

Industriklivet. På väg mot ett fossilfritt Dalarna Borlänge Svante Söderholm, Energimyndigheten

Energieffektivisering Energimyndighetens strategier

Sektorsstrategier för energieffektivisering

Energimyndigheten. Arbetar för en smartare energianvändning.

Remissvar om Energikommissionens betänkande Kraftsamling för framtidens energi (SOU 2017:02)

Förnybar värme/el mängder idag och framöver

Ta ansvar för miljö och ekonomi - spara energi

31 Systematisering av energiarbete

Ett hållbart energisystem. Energimyndigheten

Finansdepartementets promemoria Bensin- och. Bensin- och dieselkonsumtion i Sverige ekonometriska skattningar av priselasticiteter

Från energikartläggning till åtgärdsplan

Energiledning. Olof Hjelm, Docent Industriell miljöteknik, IEI Linköpings universitet

Dagordning Lunch

Energieffektivisering i SME. Marit Ragnarsson IVA 28 augusti 2013

Miljö, ekonomi och politik 2013

Jämtlands läns Energikontor 10 år

REMISSVAR. Inledning. 2 maj I remissen ingår att regeringen vill ha synpunkter på förslagen eller materialet i de bifogade texterna särskilt:

Energi- och klimatpolitikens inverkan på svensk massa- och pappersindustri

Välkomna Till EN EFFEKT. Ett projekt för att energieffektivisera företag i Halland

Högt över alla förväntningar. HP Processmotorer

Elanvändningen i historiskt ljus - NEPP:s scenarier för 2030/2050, utifrån en historisk tillbakablick

Många bäckar små. Energimyndighetens arbete med små. och medelstora företag

Basindustrin finns i hela landet

Nytt från politiken på energiområdet - energieffektiviseringsdirektivet, byggregler och budgetpropositionen

Insatser för att minska processindustrins utsläpp av växthusgaser. Anna Thorsell, Energimyndigheten

Mars En hållbar energi- och klimatpolitik. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande

Energislukare eller energieffektiviserare?

Inledande analyser av Konsekvenser av energiintensitetsmålet En översiktlig konsekvensanalys av Sveriges 50%-mål till 2030

Incitament för energieffektivisering. Frida Simonson & Elin Einarson Lindvall,

Anders Pousette Johan Lundberg Lagen om Energikartläggning i stora företag

Många bäckar små. Energimyndighetens arbete med små. och medelstora företag

Interaktion mellan de klimat- och energipolitiska målen

Kan man med hjälp av olika IT-lösningar minska belastningen på miljön?


Remiss av Energikommissionens betänkande Kraftsamling för framtidens energi (SOU 2017:02) M2017/00026Ee

Lönar det sig att gå före?

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden?

Vägval el en presentation och lägesrapport. Maria Sunér Fleming, Ordförande Arbetsgrupp Användning

El för framtiden ett användarperspektiv

Lokala energistrategier

Energieffektivisering inom industrin

Sverige har börjat halka efter Varför?

Antagen av kommunfullmäktige , 117. Åtgärdsplan för hållbar energi, tillika Energiplan för Kiruna kommunkoncern

Energiledning och mervärden. Therese Nehler Avdelningen för energisystem Linköpings universitet

Incitament för energieffektivisering

Etablering av nya arbetssätt och affärsmodeller för energieffektivisering och förnybar energi i små och medelstora företag.

Remissvar Ett energieffektivare Sverige (SOU 2008:25) och Vägen till ett energieffektivare Sverige (SOU 2008:110)

Vad krävs för en klimatneutral industrioch transportsektor i Sverige 2045?

Energieffektivisering Praktiska erfarenheter hinder och möjligheter. Jonas Kristiansson

Skapa nytta med genomförd energikartläggning för industriföretag

Kommittédirektiv. Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser. Dir. 2012:78

Nationell strategi för lågenergibyggnader. Tomas Berggren

Checklista energiaktiv

Hur ser Svenskt Näringsliv på energifrågan och utvecklingen fram till 2020? Maria Sunér Fleming

Ta ansvar för miljö och ekonomi. - spara energi

Energikommissionens betänkande Kraftsamling för framtidens energi (SOU 2017:02)

Nytt program för energi och klimat i Örebro län Dialogträff 2, om mål och uppföljning

Remissvar på Förslag till nationell strategi för energieffektiviserande renovering av byggnader.

EUROPEISKA KOMMISSIONEN. Statligt stöd nr N 253/2004 Sverige Fullständig befrielse från skatten på elektricitet för energiintensiva företag

Kommittédirektiv. Utredning om hinder för energieffektivisering och småskalig elproduktion och lagring för mindre aktörer. Dir.

för energieffektivisering i i kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Energimyndighetens forskningsprogram

Förnybara energikällor Det är viktigt att lokal och fritt flödande energi inklusive frikyla får tillgodoräknas när kraven skall uppfyllas.

Lagen om Energikartläggning i stora företag

Klimat- och energistrategi för Tyresö kommun

Handbok för Energimyndighetens e-tjänst för lagen om energikartläggning i stora företag

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten

HANDLÄGGNINGSORDNING FÖR STYRDOKUMENT

Utvärdering av Gruvforskningsprogrammet

Energieffektivisering inom industrin. Patrik Thollander Linköpings Universitet

Remiss av underlag inför beslut om riktlinjer för forskning och innovation på energiområdet för perioden , M2015/0464/Ee

Transkript:

Miljöekonomiska enheten, Konjunkturinstitutet Samhällsekonomiska analyser för att förbättra beslutsunderlaget för svensk miljöpolitik Anna Mansikkasalo, Miljöekonomisk forskare

Styrmedel för energieffektivisering Studier av svensk processindustri

Frågeställning: Realiseras samhällsekonomiskt lönsamma energieffektiviseringsåtgärder i processindustrier? Syfte: Bidra med ny kunskap som kan ligga till grund för beslut om framtida styrmedel. Metod: Kombination av intervjuer med drygt 100 företag, beskrivande statistik och ekonometriska analyser.

Det samhällsekonomiska förhållningssättet Motiv för styrning: Skilj mellan marknadsbarriärer och marknadsmisslyckanden. På energiområdet: skilj på vad som är tekniskt möjligt och vad som är samhällsekonomiskt optimalt. Styrmedel ska korrigera för marknadsmisslyckanden, ej marknadsbarriärer. Marknadsmisslyckanden på energimarknaden kan resultera i ett gap mellan optimal och verklig energianvändning.

Studiernas genomförande Sektorer: gruv-, livsmedel-, sågade träprodukter, massa, papper, papp, kemisk, järn och stål. Företag: fler än 200 anställda Urval: 151 företag Svar: 101 företag: 67 procent Källa: Energimyndigheten (2012)

Beskrivande statistik Intervjuunderlaget: frågor vilka på olika sätt adresserade arbetet med, och beslutsfattandet kring, energieffektivisering i företaget. Öppna frågor, konkretiserade via att respondenten fick exemplifiera. Intervjuaren graderade svaret (skala 1 till 5) via noggrann kodning. Flera intervjuer genomfördes samtidigt av en annan intervjuare (sittandes i separat rum). Mycket lika gradering (korrelationskoefficient på 0,8-1).

Resultat: exempel 5 4 Medianvärde 3 2 Dåtid (ca 8 år) Nutid 1 0 Hur väl kommuniceras EE inom företaget? Hur högt prioriteras EE inom ledningen? Hur mycket tid får energiansvarig för EE - frågor? Hur nära arbetar samordnare och ledning? Hur systematiskt arbetar företaget med att utvärdera EE åtgärder?

Industri-specifik ekonometrisk modell Resultat: Energipriset är den enskilt viktigaste faktorn (utöver processteknik) vilken förklarar (och således också förändrar) energiintensiteten. Styrmedelslärdomar: 1. Verksamma styrmedel nyttjar marknadens prissignaler. 2. Vill vi effektivisera energianvändningen, kommer ett prisbaserat styrmedel, främja kostnadseffektiviteten i energipolitiken.

Fallstudie: program för energieffektivisering i industrin (PFE) Deltagandet är frivilligt, enbart energiintensiv industri får delta. Programmet innebär att företag måste identifiera, genomföra och rapportera energieffektiviserande åtgärder. I gengäld befrias företagen från skatt på el som används i tillverkningsprocessen. Syfte: 1. Förbättra informationen om energieffektiviserande åtgärder inom företagen: öka medvetenheten. 2. Förbättra systematiken i arbetet med energieffektivisering.

Fallstudie om PFE: är dessa företag mer medvetna? 5 4 PFE-deltagare Icke PFE-deltagare Medianvärde 3 2 1 0 Hur väl kommuniceras EE inom företaget? Hur högt prioriteras EE inom ledningen? Hur mycket tid får energiansvarig för EE -frågor? Hur nära arbetar energiansvarig och ledning? Hur systematiskt arbetar företaget med att utvärdera EE åtgärder? Medianvärde för olika intervjuvariabler i PFE-företag respektive icke-pfe företag. Maxvärde = 5. Studien har genomförts på 73 företag; 42 PFE-företag och 31 företag som valt att inte delta (men som uppfyllde Energimyndighetens kriterier för deltagande).

Styrmedelsimplikationer Resultat: Medvetenheten, och systematiken kring utvärdering av energieffektiviseringsåtgärder, ökar parallellt, ofta som ett resultat av stigande energikostnader. Detta sker i båda grupperna. Styrmedelslärdomar: 1. Informationsbristen är inte stor i dessa företag. 2. Även om informationsbrister föreligger avhjälps de inte via PFE. 3. PFE tillför inte ett mervärde till skatten utan innebär istället en merkostnad. PFE främjar inte kostnadseffektiviteten i energipolitiken.

Miljöekonomiska enhetens årliga rapport: Miljö, ekonomi och politik Årets rapport behandlar bland annat styrmedel för energieffektivisering och förnybar energi Publiceras och presenteras 10 december på Rosenbads konferenscenter. Anmälan www.konj.se/929.html