Uppföljning av strukturerat arbete med levnadsvanor inom vårdvalet. Sammanställning av enkätsvar från länets vårdcentraler, februari 2013.



Relevanta dokument
Sammanställning av nuläge inför GAP analys

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Nationella Riktlinjer Sjukdomsförebyggande metoder Regionuppdraget

Levnadsvanor för patienter med

Rådgivning vid ohälsosamma levnadsvanor kan vara en del i prevention och behandling av olika diagnoser/tillstånd

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Halvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Folkhälsoplanerarnas bevakningsområden Landstinget Västernorrland. Barbro Forslin och Iwona Jacobsson Luleå den 12 november 2008

Prevention och behandling vid

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård

Sammanställning av uppföljning av systematiskt arbete. med levnadsvanor på vårdcentralerna i Region Skåne. Enkät maj 2015

Hur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten?

Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget

Hälsomottagningarna i Järva, Handen och Södertälje

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Varför, vad, hur?

Att arbeta med ohälsosamma levnadsvanor i vården

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Befolkningsinriktade hälsosamtal

Bilaga 2 Data från hälsosamtal

INTERVJU. Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken.

Hälsosamma levnadsvanor är även viktigt för patienter med cancer, men hur når vi dit?

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och

KARTLÄGGNING AV ARBETET MED FYSISK AKTIVITET PÅ RECEPT (FaR) I ÖSTERGÖTLAND 2008

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande

Dokumentationsmallen Mall för rådgivande samtal om levnadsvanor i COSMIC för: Tobak, Alkohol, Fysisk aktivitet och Kostvanor

Hälso- och sjukvårdspersonalens. rådgivning om alkohol. En enkätstudie hösten 2012


Hälsocentraler gemensam struktur för livsstilsmottagning. Eva Arvidsson Landstinget i Kalmar län eva.arvidsson@ltkalmar.se

Det går att förebygga ohälsa! Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Samtal om hälsa. En motivationsguide för samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa HFS

Kompetenslyftet ehälsa i primärvården. Dialogseminarium Levnadsvanor för Rehab Välkommen!

En motivationsguide för samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa. Kunskapscentrum levnadsvanor och sjukdomsprevention

KOL och rökavvänjning

I' ÖREBRO LÅNS. ts'lå4a Au ~ ido J:? , Samvelkansnämnden

Varför arbetar vi med levnadsvanor och hur? Raija Lenné Projektledare, docent

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR SJUKDOMSFÖREBYGGANDE METODER INOM LANDSTINGET DALARNA

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Rekommendationer från Hälsorådet

Hälsofrämjande arbete med levnadsvanor. - en kartläggning av levnadsvanearbetet inom Region Skånes vårdcentraler 2017

Hälsoinriktad hälso- och sjukvård

Preliminära resultat per den 31 oktober Hälsoorientering. Är det något för specialistvården, Landstinget Västernorrland?

Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr

Hälsoprofil Mjärdevimodellen

Samtal om hälsa. En motivationsguide för samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa HFS

Arbetsterapeuter talar om levnadsvanor

Effektmått på hälsoinriktad hälso- och sjukvård

LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN. Västra Götalandsregionen

Att arbeta med ohälsosamma matvanor vart börjar man?

Levnadsvanor - Tobak. Godkänt den: Ansvarig: Christina Lindberg Gäller för: Region Uppsala. Levnadsvanor - Tobak.

Årsberättelse Programråd Sjukdomsförebyggande metoder. Karin Salomonsson Wohlin, ordförande Karin Kauppi, samordnare

En motivationsguide för samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa. Samtal om hälsa

Återkoppling om implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Primärvårdens stöd till patienter med ohälsosamma levnadsvanor

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/adm

VI ARBETAR I TEAM PÅ VÅRDCENTRALEN

Årsrapport 2013 Regional medicinsk programgrupp (RMPG) Hälsofrämjande strategier

Arbete med levnadsvanor Västernorrland Primärvård

Självstudier Nationella riktlinjer. Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Socialstyrelsen

Utbildning för utförare av Hälsosamtal

Levnadsvanor i praktiken

Ohälsosamma matvanor- kvalificerat rådgivande samtal, behandlingsplan

Rasta hunden och tvätta fönster vardagsaktivitet för en god hälsa

Självstudier om Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? Lars Jerdén

En motivationsguide för samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa. Samtal om hälsa

Landstinget Blekinges Levnadsvanemottagning. Thoraxcentrum, Karlshamn

Årsberättelse Programråd Levnadsvanor. Karin Salomonsson Wohlin, ordförande Karin Kauppi, samordnare

Dokumentation av levandsvanor grundnivå

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

PROTOKOLL. Landstingets kansli FU 2/2014 Planeringsavdelningen, Lillemor Ahlgren Justerat

Rådgivande samtal vid ohälsosamma levnadsvanor (version 25 januari 2012)

Varför arbetar vi med sjukdomsförebyggande metoder? Ellen Segerhag Leg. Sjuksköterska Livsstilsmottagningen Karolinska Universitetssjukhuset Solna

Uppföljning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Framgångsfaktorer för arbetet med levnadsvanor inom hälso- och sjukvård

MHV. Livsstils- och folkhälsofrågor inom Mödrahälsovården. Rimlig viktuppgång under graviditet utifrån ingångs-bmi

Samtal om hälsa HFS. Personalmaterial. För samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa

ATT FÖREBYGGA KRONISKA SJUKDOMAR GENOM GODA LEVNADSVANOR

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/adm

Förebyggande hembesök Vad säger forskningen? Vad säger de äldre?..och vilka tackar nej?

Alkoholkonsumtion. Hög alkoholkonsumtion

SAMTAL OM LEVNADSVANOR INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN

Landstingets hälsofrämjande. Landstinget Västmanland

HFS indikatorer en ny generation

HÄLSOFRÄMJANDE HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren

Stark för kirurgi- stark för livet - Levnadsvanor i samband med operation

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande. - tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

1. Bakgrund. Mål och avgränsningar

Hälsofrämjande sjukvård (HFS-nätverket)

Sammandrag av rapporterade besvär, levnadsvanor och vårdkonsumtion i några av länets kommuner. Källa: befolkningsenkät 2006

Transkript:

Eva Åkesson, Folkhälsoutvecklare Sara Maripuu, Processledare Uppföljning av strukturerat arbete med levnadsvanor inom vårdvalet. Sammanställning av enkätsvar från länets vårdcentraler, februari. Folkhälsoenheten skickade i december ut en enkät till länets vårdcentraler. En påminnelse skickades ut i slutet av januari. Sammanlagt inkom svar. Syftet med enkäten var att kartlägga vårdcentralernas pågående hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete med ett särskilt fokus på levnadsvanor. Enkäten var en något reviderad version av en enkät från Region Skåne, och bestod av 7 frågor. Alla länets kommuner finns representerade i svaren. Fem av de svarande är privata vårdgivare. Enkäten kunde besvaras av flera personer. Samtliga enkäter har besvarats av verksamhetschef ofta tillsammans med sjuksköterska och/eller läkare. Detta dokument är en sammanställning av enkätsvaren. Hur definierar ni samtal om hälsa och levnadsvanor? Vårdcentralernas egna definitioner av hälsosamtal. Hälsosamtal för -åringar. Kartläggning av levnadsvanor i enskilt samtal. Uppföljning vid behov och om patienten önskar. Genom hälsosamtal hos distriktssköterskan. Innefattar samtal om tobak, fysisk aktivitet, alkohol och matvanor. Livsstil- och hälsosamtal. Oftast en integrerad del i patientbesöket ibland inte lämpligt att ta upp frågorna, ibland avsätts betydande tid. Det definieras inte specifikt. Det ingår i anamnes och är första åtgärd vid många besök. Definieras som ett hälsofrämjande samtal med helhetssyn på individens hälsa utifrån livsvillkor och levnadsvanor. Kartläggning och råd vid sjukdomar där levnadsvanor har stor betydelse. Hälsosamtal. Ingår i det dagliga arbetet. Som en naturlig del av allt patientarbete. Rådgivande samtal om minst minuter. Utgår från sökord tobak, fysisk aktivitet, matvanor och alkohol. En del i patientbesöket läkare, sköterska, sjukgymnast, livsstilsmottagningen. Fem vårdcentraler angav ingen definition.

Antal enkäter Antal enkäter 8 Vid vilka patientmöten förekommer samtal om hälsa och levnadsvanor Vid samtliga patientbesök Vid hälsokontroller Rutinmässigt vid övervikt, fetma Rutinmässigt vid hypertoni Rutinmässigt vid hjärtsjukdom Rutinmässigt vid stroke, TIA Rutinmässigt vid depression, ångest Rutinmässigt vid diabetes 8 Rutinmässigt vid långvarig smärtproblematik Rutinmässigt vid trötthet Rutinmässigt vid lungsjukdom Rutinmässigt vid sjukskrivning längre än veckor Rutinmässigt inför planerade opertioner Rutinmässigt vid hög ålder - mer än 75 år Rutinmässigt vid graviditet Rutinmässigt vid amning Rutinmässigt för vårdnadshavare, - år Vid behov Yrkesgrupper som genomför samtal om hälsa och levnadsvanor 8 8 Läkare Sjuksköterska/distrikts-sköterska Sjukgymnast Arbetsterapeut Kurator Undersköterska Psykolog Annan

Sammanställning Tobak Uppskatta hur stor del av patienterna som tillfrågats om tobaksvanor, under -5% -5% Uppskatta hur stor del av patienterna med tobaksbruk som fått stödjande samtal, under -5% -5% Hur mycket tid/månad har tobaksavvänjaren till förfogande, och hur många patienter träffar man i månaden? Två vårdcentraler svarade 8 timmar/månaden men angav inget antal. Elva vårdcentraler svarade - 7 timmar/månad, 7 vårdcentraler angav -7 patienter/månad. Fem vårdcentraler svarade - timmar/månad, vårdcentraler angav - patienter/månad. Två vårdcentraler svarade att de inte har någon aktiv verksamhet i nuläget. Hur stor andel av patienterna som får hjälp av tobaksavvänjaren är tobaksfria månader efter stoppdatum? Två vårdcentraler svarade % av patienterna. Fyra vårdcentraler svarade - % av patienterna. Fyra vårdcentraler svarade - % av patienterna. Tio vårdcentraler svarade att man inte följer upp denna parameter.

Sammanställning Fysisk aktivitet Uppskatta hur stor del av patienterna som tillfrågats om fysisk aktivitet, under -5% -5% Uppskatta hur stor andel av patienterna med otillräcklig fysisk aktivitet som fått stödjande samtal under -5% -5% Arbetar ni med att ordinera fysisk aktivitet? Elva vårdcentraler svarade att man gör det genom att förskriva FaR. Nio vårdcentraler svarade att man gör det genom att förskriva FaR men också på annat sätt, oftast genom kontakt med sjukgymnast.

5 Sammanställning Alkohol Uppskatta hur många procent av patienterna som tillfrågats om alkoholvanor, under 8 9-5% -5% Uppskatta hur stor andel av patienter med riskbruk av alkohol som fått stödjande samtal, under 5-5% -5% 7 Används AUDIT för kartläggning av alkoholvanor? En vårdcentral svarade att man alltid använder AUDIT för att kartlägga alkoholvanor. Fjorton vårdcentraler svarade att man använder AUDIT i perioder. Fem vårdcentraler svarade att man inte bedömer alkohol på något systematiskt sätt.

Sammanställning Matvanor Uppskatta hur många procent av patienterna som tillfrågats om matvanor under 7-5% -5% 9 Uppskatta hur stor andel av patienterna med ohälsosamma matvanor som fått stödjande samtal under -5% -5% Arbetar ni med samtal om matvanor? Samtliga vårdcentraler svarade att man har samtal om matvanor vid BMI- och midjemåttsmätning och/eller i samband med andra kontroller, t.ex. vid diabetes, högt blodtryck, höga blodfetter.

7 Avslutande frågor om verktyg och modeller för hälsosamtal Använder ni motivationsguiden Samtal om hälsa vid patientbesök? Tolv vårdcentraler svarade att man använder den. Åtta vårdcentraler svarade att man inte använder den. Använder ni datoriserat levnadsvanetest på er vårdcentral? En vårdcentral svarade att man använder testet via folkhälsoenhetens hemsida. Tolv vårdcentraler svarade att man använder testet via egen dator på vårdcentralen. Sju vårdcentraler svarade att man inte använder detta test Arbetar ni med någon modell för hälsosamtal, och i så fall vilken? Fem vårdcentraler svarade Hälsokurvan. En vårdcentral svarade Västerbottenmodellen Fem vårdcentraler svarade egna modeller. Nio vårdcentraler svarade att man inte använder någon modell för hälsosamtal.