Kartläggning av läkemedelsrester i avlopps- och dricksvatten. Provtagning vid Akademiska sjukhuset, Uppsala och Lasarettet i Enköping hösten 2005.

Relevanta dokument
Läkemedelsrester på Universitetssjukhuset MAS

Riskbedömningar av läkemedelsutsläpp

Läkemedel och miljö. Lina Jansson, miljösamordnare Catharina Krumlinde, miljöcontroller

Ozonförsök för rening av läkemedelsrester vid Himmerfjärdsverket

Läkemedel det nya miljögiftsproblemet?

46 pharma industry nr 4-15

Anna Maria Sundin NAM18, Linköping 31 januari 2018

Läkemedelsnivåer i vatten och miljöklassificering av läkemedel i Stockholms läns landsting. Örebro 2 september 2005

Enskilda avlopp som källa till läkemedelsrester och kemikalier Karl-Axel Reimer, Södertälje kommun Helene Ejhed, IVL Svenska Miljöinstitutet

Läkemedel - förekomst i vattenmiljön, förebyggande åtgärder och möjliga reningsmetoder. Stockholm Vattens projekt. Bakgrund. Ingår i projektet:

Grundrapport AMM 12/11. Ghayda Fakhri Fouad, kemist, fil.mag Katja Hagström, yrkeshygieniker, fil.dr

Provtagning av läkemedelsrester i avloppsvatten, SLL 2017

Miljöprioritering av läkemedelsutsläpp i Katrineholm, Eskilstuna och Nyköping

Provtagning av läkemedelsrester i rå- och dricksvatten, SLL 2017

Borttagning av läkemedelsrester i renat avloppsvatten

Sammanställning av läkemedelsprovtagningar

Rapport - Kartläggning av läkemedelsrester i Västra Götaland

Mariehamn Stad, Stadskansliet Mikroplaster och läkemedel Mariehamns Stad Datasammanställning

Handlingsplan Läkemedel och miljö 2012

Uppmärksamma LÄKEMEDEL & MILJÖ!

Reduktion av läkemedelsrester

Problem vid Analyser. - hur vet vi att reningen ger rätt effekt? av Jörgen Magnér (Forskare IVL)

Jämförelse av halter av läkemedel i utgående vatten från avloppsreningsverken i Katrineholm, Eskilstuna och Nyköping

Screening av miljögifter och läkemedel vid Trelleborgs avloppsreningsverk

Resultatrapport - screening av miljögifter 2014

Läkemedelsrester från sjukhus och avloppsreningsverk Rapport 2010:1

Läkemedelsrester från sjukhus och avloppsreningsverk Rapport 2010:1

Hoten mot dricksvattnet

Miljöindikatorer inom ramen för nationella läkemedelsstrategin (NLS)

Biologisk rening, primärt för enskilda avlopp. Malmö 20 januari,

Läkemedelsrester i avloppsvatten

Plan för läkemedel och miljö

Läkemedel och miljö. Emma Olsson leg. apotekare Läkemedelsrådet & Läkemedelsenheten

Motion 2017:52 av Amanda Palmstierna m.fl. (MP) om punktrening för läkemedelsrester

Tillförsel av läkemedelsrester från sjukhus

Läkemedel och miljö. Marie-Louise Ovesjö

Läkemedelsrester i avloppsvatten. Berndt Björlenius Stockholm Vatten VA AB

IVLs arbete som tredjepartsgranskare av miljöinformationen på ww.fass.se. av Jörgen Magnér (PhD in Applied Environmental Science)

Svensk miljöklassificering av läkemedel

Hushållsspillvatten Tillförsel av Läkemedelsrester

Avskiljning av läkemedelsrester med granulerat aktivt kol

Biologisk avloppsvattenrening primärt för enskilda avlopp Marint Centrum Simrishamn

Läkemedelsrester i avloppsvatten

Rapport 2006:1

Projektrapport. Läkemedelsrester i naturen en risk för vår hälsa och miljö? Martina Lomnitz & Marion Darlison NV10a. Handledare: Kristina Lindgren

Estelle Larsson Membrane Extraction Group Division of Organic Chemistry 9/16/2010 1

Läkemedelsrester i avloppsvatten och slam

disposition vatten som livsmedel internationellt perspektiv nationellt perspektiv den nya toxikologin klassificering

Fördjupad analys av olika handlingsalternativ för att nå etappmålet om miljöhänsyn i läkemedelslagstiftningen inom EU och internationellt

Läkemedel från källa till utlopp

E!e_rottoxacin #; s t. - JaCeu seconda'y. uses. to USP and PhEur

Läkemedelsbehandling och amning

Reduktion av läkemedel i svenska avloppsreningsverk kunskapssammanställning

Läkemedel & miljö i ett landstingsperspektiv. Thomas Lindqvist Apotekare Enheten för kunskapsstöd Region Uppsala

Monitorering av läkemedel i Helge å

Systemförslag för rening av läkemedelsrester och andra prioriterade svårnedbrytbara ämnen

Förslag till remissvar på Naturvårdsverkets rapport Avloppsreningsverkens förmåga att ta hand om läkemedelsrester och andra farliga ämnen

Verksamhet. 10 vattenverk (VV) 19 avloppsreningsverk (ARV) 120 pumpstationer 230 mil rörnät

från upphandling till avloppsvatten

Utveckling av membranbaserade analysmetoder och mätning av läkemedelsrester i avloppsvatten och slam

Utmaningar i morgondagens vattenrening

Legemiddelrester i svensk drikkevann resultater fra undersøkelser utført av Stockholm Vatten og Stockholms Läns landsting

Läkemedelsrester i dricksvattnet - ett osynligt hot

Systemperspektiv vid läkemedelsrening Seminar: Läkemedelsrening och mikroföroreningar NAM 2017, Växjö

Metodik för att identifiera behandlingsbehov av industriellt avloppsvatten före vidare rening i kommunalt avloppsreningsverk.

Jämförelse av halter av läkemedel i utgående vatten från avloppsreningsverk i Sörmlands läns landsting mellan 2008/2009 och

Vilka läkemedel använder Stockholmarna?

Hur skall vi angripa problemet (med att läkemedelsrester når naturen)?

Selektion av resistenta bakterier vid väldigt låga koncentrationer av antibiotika.

Läkemedelsrester i avloppsvatten och kommunala reningsverk, nuläget. Nicklas Paxéus, Gryaab AB

Lite nytt om antibiotika

Antibiotikaanvändning Akademiska sjukhuset. T o m juni 2018

Screening av läkemedel i Skåne

SLL:s nya databas för

Kan ett beslutsstöd hjälpa oss att förbättra kvalitén i läkemedelsbehandling för dospatienter?

35 Motion 2017:52 av Amanda Palmstierna m.fl. (MP) om punktrening för läkemedelsrester LS

Införande av läkemedelsrening vid Himmerfjärdsverket

förekomst, spridningssätt och ekotoxikologiska egenskaper

Verksamhetsplan Krav på oljeavskiljare i Ljungby kommun

Antibiotikaanvändning. Lasarettet i Enköping T o m juni 2017

LÄKEMEDEL OCH MILJÖ Anteckningar från konferens 21 april 2004 i Göteborg

Screening av läkemedelsrester i lakvatten, avloppsvatten och slam i Blekinge län.

Lagstiftning och praktiskt arbete Hur jobbar Läkemedelsverket med miljöfrågor? Anna-Karin Johansson Miljösamordnare Läkemedelsverket (LV)

Utsläppsvillkor och funktionellt krav på reningsverket och ledningsnätet.

Handlingsplan för att minska den negativa miljöpåverkan från Landstinget i Värmlands läkemedelsanvändning

Läkemedelsrester i vatten

Landstingsstyrelsens förslag till beslut. Motion 2017:52 av Amanda Palmstierna m.fl. (MP) om punktrening för läkemedelsrester

Utvärdering av reningsmetoder för att minska utsläpp av läkemedelsrester och andra svårnedbrytbara föroreningar

Läkemedel i avloppsvatten

Handlingsplan för hur Läkemedelsverket fram till 2020 ska verka för att nå miljömålen (reviderad)


Riktlinjer för utsläpp från Fordonstvättar

RAPPORT. BEHOV AV AVANCERAD RENING VID AVLOPPSRENINGSVERK - Finns det recipienter som är känsligare än andra? MILJÖ INDUSTRI

Avloppsinventering i Haninge kommun 2010 LINA WESTMAN

Vatten och avlopp i Uppsala. Av: Adrian, Johan och Lukas

Läkemedel i avloppsvatten. Marinette Hagman, NSVA, Sweden Water Research och Michael Cimbritz, LTH

KEMISKA BEKÄMPNINGMEDEL I ENSKILDA VATTENTÄKTER 2005

4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Tandvårds- och

Läkemedelsrester i Ryaverkets avloppsvatten och effekter på fisk: riskbild och kunskapsluckor Rapport:

Vattenplan Revidering av Eskilstuna kommuns vattenplan från 2006

Transkript:

Kartläggning av läkemedelsrester i avlopps- och dricksvatten. Provtagning vid sjukhuset, Uppsala och Lasarettet i Enköping hösten 2005. Bakgrund Årligen försäljs ca 147 miljoner läkemedelsförpackningar på svenska apotek, vilket motsvarar ca 5,4 miljarder dygnsdoser (2004). Många av de omkring 1000 olika läkemedlen har egenskaper som gör att de kan innebära en miljöfara, eftersom de är designade för att vara biologiskt aktiva och i många fall är svårnedbrytbara, bioackumulerande och/eller toxiska. Det finns flera undersökningar, både i Sverige och utomlands, som visar att läkemedelssubstanser kontinuerligt läcker ut i sjöar och vattendrag, framför allt genom att de utsöndras efter användning men också på grund av att oanvända läkemedel hamnar i avloppet. Eftersom reningsverk inte är konstruerade för att bryta ner sådana substanser kommer en del av läkemedlen ut i miljön. De nivåer som uppmätts i naturen är låga i förhållande till nivåer som ger akuta toxiska effekter, men kunskapen om långsiktiga effekter är bristfällig. Läkemedelsverket efterlyser i sin rapport Miljöpåverkan från läkemedel samt kosmetiska och hygieniska produkter, Läkemedelsverket, 2004 en ökad baskunskap om läkemedels ekotoxicitet, omvandling och nedbrytbarhet samt uppgifter om verkliga halter i vår miljö. Eftersom utsläpp av läkemedelsrester till den yttre miljön bedöms vara en av Landstinget i Uppsala läns betydande miljöaspekter utfördes provtagning på avloppsvatten och dricksvatten vid länets sjukhusområden för att kartlägga hur läkemedelsrester sprids från de stora vårdinrättningarna. Dessutom utfördes provtagning vid de reningsverk som tar emot avloppsvatten från de två städerna inklusive sjukhusområdena, för att få information om belastningen av läkemedel på reningsverken, samt i Uppsala även belastningen på vattenrecipienten Fyrisån. Provtagningen är tänkt att ge ökad kunskap om faktisk förekomst av läkemedelsrester i miljön, i enlighet med åtgärdsförslagen i Läkemedelsverkets rapport. Provtagning Provtagning genomfördes vid fyra platser, totalt nio provpunkter. sjukhuset, Uppsala: Dricksvatten från två tappställen (egen vattentäkt samt kommunalt vatten) Avloppsvatten från två brunnar (brunn 11 och 12) Kungsängsverket, Uppsala: Avloppsvatten som kommer in till reningsverket Vatten som släpps ut från reningsverket till Fyrisån Lasarettet i Enköping: Dricksvatten (kommunalt vatten) Avloppsvatten Reningsverket, Enköping: Avloppsvatten som kommer in till reningsverket Provtagning på avloppsvatten utfördes kontinuerligt under 24 timmar. Samtliga prov togs under perioden 051030 051116. Proverna frystes och transporterades till laboratoriet kylda. Analyserna utfördes av AnalyCen Nordic AB i Lidköping, genom att proverna koncentrerades på fastfaskolonn och slutbestämdes med SPE-LC/MS/MS.

Resultat I dricksvatten vid sjukhuset hittades ett läkemedel av de 43 analyserade. Hydroklortiazid kunde uppmätas i låga halter, både i vatten från den egna dricksvattentäkten och i det kommunala dricksvattnet. Inga läkemedel påträffades i dricksvatten vid Lasarettet i Enköping (tabell 1). Tabell 1. Läkemedelshalter (ng/l) i dricksvatten från sjukhuset, Uppsala och Lasarettet i Enköping. Ämne Funktion eget kommunalt Lasarettet i Enköping Atenolol Blodtryckssänkande <0,2 <0,2 <0,2 Ciprofloxacin Antibiotika <10 <10 <10 Citalopram Mot depression <0,1 <0,1 <0,1 Cyklofosfamid Cytostatika <1 <1 <1 Dextropropoxifen Smärtstillande <0,1 <0,1 <0,1 Diazepam Lugnande <1 <1 <1 Diklofenak Smärtstillande <5 <5 <5 Doxycyklin Antibiotika <25 <25 <25 Enalapril Blodtryckssänkande <0,2 <0,2 <0,2 Enrofloxacin Antibiotika <1 <1 <1 Erytromycin Antibiotika <0,3 <0,3 <0,3 Felodipin Blodtryckssänkande <1 <1 <1 Östradiol Könshormon <0,2 <0,2 <0,2 Östriol Könshormon <1 <1 <1 Östron Könshormon <0,05 <0,05 <0,05 Etinylöstradiol Könshormon <0,2 <0,2 <0,2 Fluoxetin Mot depression <1 <1 <1 Fluvoxamin Mot depression <5 <5 <5 Furosemid Vätskedrivande <1 <1 <1 Hydroklortiazid Vätskedrivande 0,2 0,4 <0,1 Ibuprofen Inflammationshämmande <1 <1 <1 Ifosfamid Cytostatika <1 <1 <1 Ketoprofen Inflammationshämmande <1 <1 <1 Metoprolol Blodtryckssänkande <0,1 <0,1 <0,1 Metronidazol Antibiotika <0,1 <0,1 <0,1 Naproxen Inflammationshämmande <0,1 <0,1 <0,1 Noretisteron Könshormon <1 <1 <1 Norfloxacin Antibiotika <5 <5 <5 Ofloxacin Antibiotika <1 <1 <1 Oxazepam Lugnande <1 <1 <1 Oxitetracyklin Antibiotika <5 <5 <5 Paracetamol Smärtstillande <5 <5 <5 Paroxetin Mot depression <1 <1 <1 Ranitidin Mot magsår <5 <5 <5 Salbutamol Mot astma <0,1 <0,1 <0,1 Sertralin Mot depression <1 <1 <1 Simvastatin Blodfettsänkande <1 <1 <1 Sulfametoxazol Antibiotika <5 <5 <5 Terbutalin Mot astma <0,1 <0,1 <0,1 Tetracyklin Antibiotika <5 <5 <5 Trimetoprim Antibiotika <0,1 <0,1 <0,1 Tylosin Antibiotika <0,2 <0,2 <0,2 Warfarin Mot blodpropp <1 <1 <1

Totalt fanns det 34 läkemedelssubstanser av de 43 analyserade i avloppsvatten vid sjukhuset, i en eller båda brunnarna. 32 substanser hittades i brunn 11 och 32 substanser i brunn 12. I avloppsvatten vid Lasarettet i Enköping påträffades 33 av de 43 analyserade substanserna (tabell 2). Totalt kunde 36 av 43 substanser påvisas i avloppsvatten vid ett eller båda sjukhusen. Tabell 2. Läkemedelshalter (ng/l) i avloppsvatten från Sjukhuset, Uppsala och Lasarettet i Enköping. Ämne Funktion brunn 11 brunn 12 Lasarettet i Enköping Atenolol Blodtryckssänkande 5100 5100 15000 Ciprofloxacin Antibiotika 14000 2000 3900 Citalopram Mot depression 610 240 300 Cyklofosfamid Cytostatika <20 56 <20 Dextropropoxifen Smärtstillande 35 29 50 Diazepam Lugnande 11 7 10 Diklofenak Smärtstillande 690 670 1200 Doxycyklin Antibiotika 700 <200 370 Enalapril Blodtryckssänkande 400 290 440 Enrofloxacin Antibiotika <10 <10 <10 Erytromycin Antibiotika 290 7100 210 Felodipin Blodtryckssänkande <10 <10 110 Östradiol Könshormon 10 12 11 Östriol Könshormon 460 87 190 Östron Könshormon 77 100 52 Etinylöstradiol Könshormon <2 <2 <2 Fluoxetin Mot depression <20 <20 <20 Fluvoxamin Mot depression <10 <10 <10 Furosemid Vätskedrivande 10000 6400 16000 Hydroklortiazid Vätskedrivande 2200 2600 2300 Ibuprofen Inflammationshämmande 8800 15000 7000 Ifosfamid Cytostatika <10 480 <10 Ketoprofen Inflammationshämmande 2700 2500 1600 Metoprolol Blodtryckssänkande 1000 1600 1500 Metronidazol Antibiotika 4500 800 820 Naproxen Inflammationshämmande 3900 9400 3500 Noretisteron Könshormon <40 <40 <40 Norfloxacin Antibiotika 2100 1200 2900 Ofloxacin Antibiotika 130 <10 <10 Oxazepam Lugnande 820 250 2000 Oxitetracyklin Antibiotika 1100 130 77 Paracetamol Smärtstillande 520000 560000 510000 Paroxetin Mot depression <5 <5 12 Ranitidin Mot magsår 1500 700 1400 Salbutamol Mot astma 260 300 300 Sertralin Mot depression 98 95 26 Simvastatin Blodfettsänkande <30 <30 <30 Sulfametoxazol Antibiotika 12000 4100 9800 Terbutalin Mot astma 10 9 13 Tetracyklin Antibiotika 1300 330 38 Trimetoprim Antibiotika 8400 2600 4100 Tylosin Antibiotika <10 <10 <10 Warfarin Mot blodpropp 22 9 45

I avloppsvatten som kommer in till reningsverken påvisades närvaro av 30 av de 43 analyserade substanserna vid reningsverket i Uppsala, och 31 av de 43 analyserade substanserna vid reningsverket i Enköping. I Uppsala analyserades även vatten som kommer ut från reningsverket och når Fyrisån, där återfanns 26 av 43 substanser (tabell 3). Tabell 3. Läkemedelshalter (ng/l) i inkommande och utgående vatten från reningsverket Kungsängsverket i Uppsala samt inkommande vatten från reningsverket i Enköping. Ämne Funktion Inkommande Uppsala Utgående Uppsala Inkommande Enköping Atenolol Blodtryckssänkande 4400 1300 5300 Ciprofloxacin Antibiotika 670 9 430 Citalopram Mot depression 270 200 420 Cyklofosfamid Cytostatika <20 <5 <20 Dextropropoxifen Smärtstillande 28 27 45 Diazepam Lugnande <5 <5 <5 Diklofenak Smärtstillande 410 350 580 Doxycyklin Antibiotika <200 <20 <200 Enalapril Blodtryckssänkande 99 <3 350 Enrofloxacin Antibiotika <10 <5 <10 Erytromycin Antibiotika 230 130 200 Felodipin Blodtryckssänkande <10 <10 16 Östradiol Könshormon 13 <1 2 Östriol Könshormon 520 <3 59 Östron Könshormon 77 0,9 23 Etinylöstradiol Könshormon <2 <1 <2 Fluoxetin Mot depression <20 24 <20 Fluvoxamin Mot depression <10 <5 <10 Furosemid Vätskedrivande 2400 2100 3500 Hydroklortiazid Vätskedrivande 1200 1000 1800 Ibuprofen Inflammationshämmande 14000 17 12000 Ifosfamid Cytostatika 18 23 <10 Ketoprofen Inflammationshämmande 1800 350 1800 Metoprolol Blodtryckssänkande 1100 750 1200 Metronidazol Antibiotika 110 72 110 Naproxen Inflammationshämmande 7300 160 11000 Noretisteron Könshormon <40 <10 <40 Norfloxacin Antibiotika 270 7 870 Ofloxacin Antibiotika <10 <5 <10 Oxazepam Lugnande 720 490 780 Oxitetracyklin Antibiotika 630 <10 450 Paracetamol Smärtstillande 280000 68 280000 Paroxetin Mot depression <5 <5 11 Ranitidin Mot magsår 810 240 400 Salbutamol Mot astma 21 10 57 Sertralin Mot depression 47 24 310 Simvastatin Blodfettsänkande <30 <30 <30 Sulfametoxazol Antibiotika 380 28 140 Terbutalin Mot astma 10 14 22 Tetracyklin Antibiotika 380 <10 440 Trimetoprim Antibiotika 630 310 530 Tylosin Antibiotika <10 <2 <10 Warfarin Mot blodpropp 7 4 8

Slutsatser och diskussion En av de 43 analyserade substanserna, hydroklortiazid, hittades både i det kommunala och i det egna dricksvattnet på sjukhuset. Även om det är ytterst låga halter är det ändå värt att uppmärksamma att läkemedelsrester sprids i vår omgivning i sådan utsträckning att det även påverkar dricksvattnets sammansättning. Eftersom sjukhusets egna dricksvatten hämtas under Uppsalaåsen innebär detta att även grundvattnet är förorenat av hydroklortiazid, ett av de äldre läkemedlen som ännu används. Att denna substans kan påvisas i grundvatten efter nästan 50 års användning väcker misstankar om att även andra läkemedel kan gå samma väg efter långvarigt bruk. 36 substanser av 43 påträffades i avloppsvatten från ett av eller båda sjukhusen. I stort sett samma substanser kunde även återfinnas i det avloppsvatten som når reningsverken, i de flesta fall i lägre halter än i sjukhusavloppet till följd av större utspädning. Den största delen av de läkemedelssubstanser som når reningsverken kommer dock från hushåll, eftersom vårdinrättningar står för endast ca 10 % av den totala läkemedelsanvändningen. Graden av nedbrytning som sker i reningsverken varierar mellan olika läkemedel, beroende på dess kemiska egenskaper. Vissa läkemedel bryts i hög grad ner i reningsverket, medan andra passerar i stor utsträckning. 26 av de 43 substanserna påträffades i det vatten som lämnar reningsverket i Uppsala och rinner ut i Fyrisån. Halten av atenolol är ca en tredjedel av halten i inkommande vatten, när det gäller diklofenak finns merparten kvar liksom när det gäller furosemid och hydroklortiazid. Flera typer av antibiotika bryts ned till ungefär hälften jämfört med nivåerna i inkommande vatten. Fluoxetin finns mätbart endast i det utgående renade vattnet vilket kan verka motsägelsefullt. Den troliga förklaringen är att fluoxetin utsöndras ur kroppen i en metaboliserad form, och därmed kan substansen inte påvisas i avloppsvatten. I reningsverken kan dock mikroorganismer göra så att fluoxetin återfår sin ursprungliga form vilket gör det möjligt att påvisa den. I Läkemedelsverkets rapport konstateras att det för etinylöstradiol, östradiol och östriol föreligger en potentiell risk för miljöpåverkan. Dessa hormoner kunde inte uppmätas vid provtagningen, men har visat sig ge effekter på vattenlevande organismer vid halter som understiger detektionsgränsen och därför finns ändå risk för miljöpåverkan. Av de substanser som här kunde uppmätas i utgående vatten klassificeras diklofenak, ibuprofen, metoprolol och paracetamol som miljöfarliga. När det gäller övriga läkemedelssubstanser råder ingen akut risk för vattenmiljön. Det är dock oklart vilka konsekvenser det får för vattenlevande organismer att konstant utsättas för låga doser av läkemedel, i synnerhet eftersom tillgängliga kroniska ekotoxicitetsdata inte tar hänsyn till den biologiska aktivitet som utmärker substanserna. Det har visats att kombinationer av läkemedel troligtvis har en additiv toxikologisk effekt, så att den totala toxiciteten motsvarar summan av koncentrationerna av de enskilda substanserna. Därför riskerar läkemedel som i sig inte utgör någon miljörisk att ändå sammantaget påverka den akvatiska miljön. Den utförda provtagningen omfattar endast vattenprover och exkluderar därmed läkemedelssubstanser som binder till reningsverkets slam snarare än i vattenfasen. Sådana substanser kan t ex vara olika typer av antibiotika, framför allt kinoloner. Inga analyser har heller gjorts för att mäta läkemedlens nedbrytningsprodukter, som kan vara aktiva i varierande grad. Det är därför svårt att dra några slutsatser av vilka konsekvenser det får för vattenmiljön att det sker ett konstant tillflöde av läkemedelssubstanser enbart med utgångspunkt från denna kartläggning. I enlighet med försiktighetsprincipen finns det dock anledning att vidta åtgärder för att minimera risken för miljöpåverkan av läkemedel, och en handlingsplan har därför tagits fram för Landstinget i Uppsala län, där åtgärder finns beskrivna.

Referenser Apoteket AB. Läkemedel och miljö 2005 Apoteket AB. Läkemedelsboken 2005/2006. Fent, K. et al. Ecotoxicology of human pharmaceuticals. Aquatic Toxicology 2006; 76:122-156 Läkemedelsverket. Miljöpåverkan från läkemedel samt kosmetiska och hygieniska produkter. Rapport från läkemedelsverket. Augusti 2004.