Handlingsplan för arbete mot våld i nära relation Socialkontoret i Strängnäs kommun

Handlingsplan för arbete mot våld i nära relation Socialkontoret i Strängnäs kommun 2017-2019 1

Innehåll Inledning...3 Mål 1: Socialnämnden ska erbjuda hjälp och stöd till alla som utsatts för våld i nära relationer som nämnden får kännedom om...4 Mål 2: Socialnämnden skall uppmärksamma och erbjuda hjälp och stöd till barn som upplevt våld i familjen...4 Mål 3: Socialnämnden skall erbjuda insatser för personer som utövar våld...5 Mål 4: Socialnämnden ansvarar för att informera enskilda och grupper om sin verksamhet...6 Mål 5: Utredare på utredning barn, unga, vuxna samt utredare på Jobbtorg ska rutinmässigt ställa frågor till alla nya klienter, om de upplevt våld i nära relation...6 Mål 6: Socialkontoret/IFO ska ha ett samverkansforum för personal som arbetar med ärenden där det förekommit våld i nära relation.6 Mål 7: Socialnämnden skall kartlägga omfattningen av våld eller andra övergrepp mot kvinnor av närstående...7 Mål 8: Socialnämnden skall kartlägga omfattningen av barn som upplevt våld i nära relation...7 Mål 9: Socialnämnden skall verka för att vuxna och barn, som p.g.a. våld tvingas lämna sina hem, får bättre förutsättningar att hitta ny bostad...7 Tidsram...8 2

Inledning Våld i nära relation (VINR) är inte begränsat till fysiskt våld. Det kan utövas på många sätt: fysiskt, psykiskt och sexuellt. Fysiskt våld kan vara knuffar, slag, fasthållande, sparkar och liknande angrepp. Det kan också vara försummelse genom att till exempel undanhålla medicin eller hjälpmedel från den som behöver det. Psykiskt våld kan vara hot, kränkningar, kontroll, materiellt våld, isolering eller att på andra sätt begränsa någons liv genom exempelvis ekonomiskt våld. Sexuellt våld kan exempelvis utövas genom att påtvinga någon sexuell handling och genom våldtäkt. Med nära relation menas att det finns, eller har funnits, en nära och förtroendefull relation mellan den våldsutsatta och den som utövar våldet. Exempel på vem man kan vara utsatt av i nära relation är make/maka, sambo, pojkvän/flickvän, före detta partner eller vuxna barn. När det gäller barn som utsätts av någon de har en nära relation med menas till exempel föräldrar, familjehemsföräldrar eller syskon. Våldet förekommer i alla samhällsgrupper och i alla åldrar. Det går inte att säga att det gäller särskilda typer av personer eller relationer, däremot finns några grupper som, av regeringen, klassats som särskilt sårbara. Utöver grundproblematiken kring våld i nära relation finns andra och ibland begränsade förutsättningar och omständigheter för vissa grupper av våldsutsatta som vi måste ta hänsyn till och ha kunskap om. De grupper som ses som särskilt sårbara är våldsutsatta kvinnor i missbruk, våldsutsatta HBTQ-personer, våldsutsatta personer som drabbas av hedersrelaterat våld, våldsutsatta kvinnor med utländsk bakgrund, våldsutsatta äldre kvinnor och våldsutsatta kvinnor med funktionsnedsättning. Även unga kvinnor som upplever våld i nära relationer har uppmärksammats allt mer då kvinnor mellan 16 och 26 är den grupp kvinnor som utsätts för våld i nära relation i störst utsträckning. Alla former av våld i nära relation är allvarligt och ska alltid tas på största allvar. Den övervägande vanligaste formen av våld i nära relation är dock mäns våld mot kvinnor, varför denna grupp får störst utrymme i denna handlingsplan. Detta är också i enlighet med Sveriges nationella jämställdhetspolitiska mål där det fjärde jämställdhetsmålet lyder att Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Enligt Världshälsoorganisationen WHO är mäns våld mot kvinnor ett av världens största folkhälsoproblem. Mäns våld mot kvinnor klassas enligt FN som en större hälsofara för kvinnor än malaria, krig och trafikolyckor sammanlagt. Mäns våld mot kvinnor är ett samhällsproblem, en allvarlig typ av brottslighet och ett demokratiproblem eftersom det kränker kvinnors och barns mänskliga rättigheter. WHO beräknar att en tredjedel av världens kvinnor och flickor någon gång eller flera gånger under sin livstid utsatts för våld eller våldtäkt. I ungefär hälften av alla mord på kvinnor är deras partner förövaren. Omkring 29 000 fall av misshandel mot kvinnor över 18 år anmäldes under 2015 i Sverige. Man räknar dock med att det finns ett stort mörkertal och att väldigt många fall av kvinnomisshandel aldrig anmäls. Enligt statistik från Brottsförebyggande rådet är 82 % av de som misstänks för misshandel män. I Nationella trygghetsundersökningen från 2014 uppger totalt 37 procent av kvinnorna som utsatts för misshandel att gärningspersonen var närstående till offret. Motsvarande andel för män var endast 3 procent. Undersökningen visar också att upprepad misshandel är betydligt vanligare bland de kvinnor som blivit utsatta jämfört med de utsatta männen. När kvinnor utsätts för våld i nära relation blir det även oftare allvarligare följder då det ofta rör sig om grövre våld som kvinnorna 3

behöver söka läkarvård för. Under ett flertal år har siffran för dödade kvinnor i Sverige kopplat till våld i nära relation legat på 17 kvinnor/år. Enligt uppgift från nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) 2016 ligger siffran på 13 kvinnor som dödades av en partner eller före detta partner, det är mer än en kvinna i månaden. Strängnäs kommun ska göra sitt yttersta för att det, i den mån det är möjligt, försöka förebygga och hindra att detta händer våra kommuninvånare. Mål 1: Socialnämnden ska erbjuda hjälp och stöd till alla som utsatts för våld i nära relationer som nämnden får kännedom om Utredare på Utredningsenheten barn, unga, vuxna utreder anmälningar/ansökningar. Utredningen ska innehålla en bedömning av risk för ytterligare våld. Riskbedömningen ska genomföras med ett strukturerat riskbedömningsinstrument (exempelvis SARA och PATRIARK) och skall ses som ett komplement till utredningen. Åtgärd: Utredare på Utredningsenheten barn, unga, vuxna, som arbetar med vuxna, ska utbildas i erforderligt riskbedömningsinstrument. Enhetschef ansvarar för att personal utbildas. Samordnare mot våld i nära relation ansvarar för uppföljning. Vid behov erbjuds skyddat boende. Samordnare för våld i nära relation skall involveras när detta blir aktuellt. Individ- och familjestöd erbjuder stödkontakt i form av samtal om våldet och dess processer. Relevant information ges om exempelvis skyddsåtgärder, kontaktförbud, rättsprocess samt skyddade personuppgifter. Insatsen kan innebära stöttande vid kontakter och möten med olika myndigheter. Stödet kan vara akut och på kort eller lång sikt och kan erbjudas individuellt och i grupp. Det är av stor vikt att personer som utsatts för våld i nära relation, i enlighet med rådande riktlinjer från Socialstyrelsen, erbjuds en utredning. Den enskilde behöver uppmärksammas på sin rätt att få sina behov utredda så att hon eller han får den hjälp som är bäst lämpad för hennes/hans individuella behov och så att individen får ett beslut som kan överklagas. Fler biståndsbedömda insatser bör ges till våldsutsatta personer som kommer till nämndens kännedom. Åtgärd: Ny tydligare rutin gällande ärendegången för biståndsbeslut om stödsamtal för våld i nära relation. Samordnare mot våld i nära relation ansvarar för rutin och uppföljning av rutin. Rutinen ska spridas på alla delar av socialkontoret så att även de som arbetar med äldrevård, hemtjänst och annat bistånd ska få kännedom om hur de ska gå till väga om de får kännedom om våld i nära relation. Mål 2: Socialnämnden skall uppmärksamma och erbjuda hjälp och stöd till barn som upplevt våld i familjen Barn bevittnar inte våld mot närstående, de upplever våldet. För många barn upplevs det som lika traumatiskt, eller mer traumatiskt, att uppleva våld mellan sina närmsta anknytningspersoner som att själva utsättas direkt för våld. Våld i familjen förekommer sällan vid ett enstaka tillfälle. Det vanliga är att när våldet väl kommer till myndigheters kännedom så har det ofta pågått under en längre tid vilket innebär att barn med största sannolikhet upplevt våldet och dess konsekvenser vid upprepade tillfällen. Med anledning 4

av detta är det av största vikt att det, i enlighet med gällande riktlinjer från Socialstyrelsen, inleds utredning av barn vars förälder utsatts för våld. Detta gäller oavsett om barnet varit hemma eller inte vid just det tillfälle som nämnden får kännedom om. Barn erbjuds i första hand hjälp och stöd genom samtalsmodellen TRAPPAN. Det är viktigt att även barn som flyttar till skyddat boende får möjlighet till samtalsstöd. Åtgärd: Information om TRAPPAN ska lämnas till alla föräldrar och ska alltid ingå i utredning av barn vars förälder utsatts för våld. Detta gäller oavsett om barnet varit hemma eller inte vid just det tillfälle som nämnden får kännedom om. TRAPPAN erbjuds hos Fredamottagningen och det ska finnas möjlighet att få denna insats även under utredningstiden. Utredarna på Utredningsenheten barn, unga, vuxna ansvarar för information och motivationsarbete. Fredamottagningen på Individ- och familjestöd ansvarar för genomförande av insats. Forskning visar att barn som upplevt våld mellan föräldrar eller andra närstående löper mycket större risk än andra barn att själva utsättas direkt för fysiskt, psykiskt och sexuellt våld. Åtgärd: Utredarna på Utredningsenheten barn, unga, vuxna ska alltid fråga barn som upplevt våld mellan närstående om de själva utsatts direkt för någon form av våld. Frågan ska vara anpassad till barnets ålder och nivå och innehålla exempel på fysiskt, psykiskt och sexuellt våld. Utredarna på enheten för barn, unga och vuxna ansvarar för att ställa frågan. Mål 3: Socialnämnden skall erbjuda insatser för personer som utövar våld Alla som utövat/misstänks för att ha utövat våld i nära relation ska erbjudas samtalsstöd hos Fredamottagningen på Individ- och familjestöd. Åtgärd: De våldsutövare som kommer till socialtjänstens kännedom ska erbjudas stödsamtal i syfte att minska risken för upprepat våld. De våldsutövare som kommer till nämndens kännedom via samarbetet med polisen ska som rutin kontaktas via telefon och erbjudas råd- och stödkontakt. Även våldsutövande föräldrar/styvföräldrar till barn som upplevt våld i familjen ska erbjudas samtal. Samtalsstöd för våldsutövare kan också ske på initiativ av våldsutövaren själv genom egen ansökan. Ansvar: Mottagningsgruppen/utredare på Utredningsenheten barn, unga, vuxna ansvarar för att erbjuda stödinsats genom Fredamottagningen som ansvarar för utförandet av insatsen. Mål 4: Socialnämnden ansvarar för att informera enskilda och grupper om sin verksamhet Information om socialnämndens verksamhet för våldsutsatta och våldsutövare finns på kommunens hemsida. Information på kommunens hemsida uppdateras årligen. 5

Folder om verksamheten finns på vårdcentraler, familjecentralen och på familjerådgivningen. Informationen skall vara översatt till de fyra vanligaste språken som talas i kommunen förutom svenska. Åtgärd: Foldern ska uppdateras så att den även innehåller information om att barn som lever i familjer där det förekommer våld kan få hjälp. Det ska även tydliggöras att kommunen kan ordna skyddat boende samt att kommunen inte ställer krav på polisanmälan. Samordnare mot våld i nära relation ansvarar för utförande. Det ska bli höjd utbildningsnivå gällande våld i nära relation för alla anställda inom Socialkontoret och övriga kommunanställda samt ökad frekvens av att ställa frågor om våld i nära relation. Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) har under 2016 tagit fram en webbaserad introduktionskurs om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation. Utbildningen har tre svårighetsnivåer och kan göras på såväl gruppnivå som enskilt. Åtgärd: Fortlöpande utbildningstillfällen/information om våld i nära relation bör finnas att tillgå på lokal nivå. Samtliga nyanställda på Socialkontoret bör delta i utbildningen/information och den bör finnas tillgänglig även för övrig personal inom Strängnäs kommun i mån av plats. Utbildningen/informationen bör, förutom grundproblematiken, även innehålla information om särskilt sårbara grupper samt förberedelse för att ställa frågor om våld och härutöver information om lokala rutiner för våldsärenden. Därtill skall tidigare nämnd webbutbildning bli obligatorisk för all anställd personal inom Strängnäs kommun. Samordnare mot våld i nära relation ansvarar för utförande. Mål 5: Utredare på utredning barn, unga, vuxna samt utredare på Jobbtorg ska rutinmässigt ställa frågor till alla nya klienter, om de upplevt våld i nära relation. Även de andra verksamheterna inom socialkontoret ska fråga om våld i mycket större utsträckning Frågorna ska ställas till samtliga barn och vuxna oavsett anledning till att de blivit aktuella på socialkontoret och frågorna ska alltid ställas i enrum. I samband med att frågorna ställs bör det exemplifieras vad som menas med fysiskt, psykiskt, ekonomiskt och sexuellt våld. Frågorna om våld ska ställas vid minst två tillfällen, idealiskt vid första samtalet och senare i samband med uppföljning. Utredare kan ta stöd av FREDA-kortfrågor som är ett frågeformulär som rör frågor om olika typer av våld i nära relation. Det är dock av stor vikt att frågorna alltid ställs muntligt och att svaren fylls i av utredaren. Detta tillvägagångssätt, om att ställa frågan om våld i nära relation rutinmässigt, har i andra kommuner samt inom sjukvården resulterat i att det uppdagats många fler individer som är utsatta för våld. Dessa individer kan på detta sätt få rätt hjälp och information vilket innebär hållbara insatser anpassade efter deras behov. Detta är i linje med det som står i centrum av Strängnäs kommuns värdegrund, Brobygget. Utredare på utredning barn, unga, vuxna samt utredare på Jobbtorg ansvarar för utförande. Samordnare mot våld i nära relation ansvarar för implementering och uppföljning. Mål 6: Socialkontoret ska ha ett samverkansforum för personal som arbetar med ärenden där det förkommit våld i nära relation 6

Ett VINR-nätverk ska startas med representanter från hela socialkontoret. Syftet med nätverket är bl.a. att lyfta samverkansfrågor och övergripande strategier i arbetet. Det ska också finnas möjlighet att tillsammans ha kunskapsseminarier där personal kan förkovra sig i olika delar av ämnet våld i nära relation. Risken för sekundärtraumatisering är som störst bland anställda som jobbar med klienter som upplevt våld. För att förebygga sekundärtraumatisering kan detta forum även användas till kollegial handledning. Åtgärd: Samordnaren mot våld i nära relation kontaktar verksamhetscheferna på socialkontoret som utser representanter till nätverket. Samordnaren kallar därefter till möten var tredje månad. Mål 7: Socialnämnden skall kartlägga omfattningen av våld eller andra övergrepp mot kvinnor som sker av en närstående Statistik över anmälningar/ansökningar av våldsutsatta erhålls via socialkontorets datasystem Treserva och redovisas årligen i socialkontorets verksamhetsberättelse. Åtgärd: Kartlägga omfattningen av våldsutsatta kvinnor hos polis, kvinnojour och landsting i Strängnäs kommun. Samordnare mot våld i nära relation ansvarar för utförande av kartläggning. Mål 8: Socialnämnden skall kartlägga omfattningen av barn som upplevt våld i nära relation Statistik över anmälningar av barn som bevittnat/upplevt våld erhålls via Treserva och redovisas årligen i socialkontorets verksamhetsberättelse. Åtgärd: Utredningsenheten barn, unga, vuxna för statistik på insatser som berör barn. Insatser journalförs. Statistik kopplas med statistikuppgifter från mottagningsenheten. Utredningsenheten ansvarar för åtgärd och uppföljning. Mål 9: Socialnämnden skall verka för att vuxna och barn, som p.g.a. våld tvingas lämna sina hem, får bättre förutsättningar att hitta ny bostad Många våldsutsatta blir bostadslösa i samband med att de lämnar våldsutövaren/våldsutövarna. Det är ofta problematiskt att hjälpa personer vidare från skyddade boenden då det är svårt för personerna i skyddat boende att hitta nya boenden p.g.a. bostadsbrist. Dessutom resulterar det ekonomiska våldet ofta i betalningsanmärkningar och skulder som gör det svårt för de våldsutsatta att konkurrera på bostadsmarknaden. Många av de våldsutsatta saknar en fast inkomst, eftersom de antingen har förbjudits att arbeta, inte kan gå till sitt arbete på grund av sjukskrivning eller att våldsutövaren letar efter dem på arbetsplatsen. Detta gör det svårt för våldsutsatta att få en egen lägenhet när de är redo att lämna det skyddade boendet. Alternativet att flytta tillbaka till det tidigare hemmet finns oftast inte då det skulle innebära en stor risk. Inte sällan bor förövaren 7

dessutom kvar i ett tidigare gemensamt boende. Detta resulterar i att vuxna och barn som bor på skyddat boende ofta stannar kvar på boendet mycket längre än vad som är nödvändigt vilket medför en hög kostnad för kommunen. Detta innebär dessutom att medföljande barn som lämnat tryggheten och nätverket på hemorten, hinner rota sig på orten för det tillfälliga boendet och påbörja förskola/skola. En del personer som bor i skyddat boende väljer p.g.a. ovanstående skäl att flytta tillbaka till sitt tidigare boende trots den risk det innebär. Även personer som valt att inte flytta till skyddat boende, men som tillfälligt löst sin boendesituation via exempelvis sitt nätverk, har svårt att komma vidare till en hållbar bostadslösning. Åtgärd: Nämnden ska arbeta för att människor som utsatts för våld i nära relation får möjlighet till permanenta och trygga boendelösningar genom förtur i kommunens bostadsköer. Kommunen behöver få tillgång till lägenheter hos bostadsbolag för att använda som utslussningslägenheter och permanenta boenden. Det ska vara möjligt för våldsutsatta att få förtur till sociala kontrakt med möjlighet till eget hyreskontrakt. Detta kräver ett samarbete mellan såväl socialkontoret, kommunens samhällsbyggnadskontor/stadsbyggnadskontoret och politiker. Dessutom är det önskvärt att så många som möjligt av kommunens bostadsbolag involveras. Åtagandet består i det yttersta ansvar kommunen har enligt 2 kap. 2 SoL, att tillgodose det stöd och den hjälp de som vistas i kommunen behöver. Enligt 5 kap. 11 SoL ska särskilt beaktas det behov kvinnor och barn som upplever våld i nära relation har. Åtgärd: Strängnäs kommun ska ingå i Kompotten, som är en samverkan mellan socialtjänsten från många av Sveriges kommuner. Enligt uppgift är 46 kommuner involverade, vilka gemensamt har ett samarbete med varandra för att underlätta för personer utsatta för våld av närstående att bosätta sig på en ny ort. Detta gäller såväl partnervåld som hedersrelaterat våld och individerna ska vara myndiga. Det är inget bindande avtal men när kommuner går med i Kompotten är det med avsikt att i den mån det är möjligt försöka hjälpa andra kommuner i nätverket. Tidsram Samtliga mål i handlingsplanen ska vara uppfyllda innan sista december 2019. Referenser Almkvist, K., & Broberg, A. (2004). Barn som bevittnat våld mot mamma. En studie om kvinnor och barn som vistas på Kvinnojourer i Göteborg. Göteborgs kommun. 8

Broberg, A., Almqvist, L., Axberg, U., Grip, K., Almqvist, K., Sharifi, U., Cater, Å., Forsell, A., Eriksson, M., Iversen, C. (2011). Stöd till barn som bevittnat våld mot mamma. Resultat från en nationell utvärdering. Göteborgs Universitet. Broberg, A., Almqvist, K., Appell, P., Axberg, U., Cater, Å., Draxler,H., Eriksson, M., Grip, K., Hjärthag, F., Hultmann, O., Iversen, C., Röbäck de Souza, K. (2012). Utveckling av bedömningsinstrument och stödinsatser för våldsutsatta barn. Göteborgs universitet. Broberg, A., Almqvist, K., Tjus, T. (2015). Klinisk barnpsykologi. Utveckling på avvägar. Stockholm: Natur och Kultur. Brottsförebyggande rådet. (2015). Nationella trygghetsundersökningen 2014. Om utsatthet, trygghet och förtroende. BRÅ 2015:1. Stockholm: Frizes Regeringen (2016). Makt, mål och myndighet feministisk politik för en jämställd framtid. Skr 2016/17:10. Socialdepartementet. SOSFS 2014:4. Våld i nära relationer. Socialstyrelsen. Ungdomsstyrelsen. (2013). Unga och våld. En analys av maskulinitet och förebyggande verksamhet. Ungdomsstyrelsen. 2013:1. 9