Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2013 2018
Innehåll Inledning... 3 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 1:4 Tandvårdsförmåner m.m. Anslagspost 1 Statligt tandvårdsstöd... 12 1:6.27 Statlig ålderspensionsavgift för smittbärarpenning... 13 1:7 Sjukvård i internationella förhållanden... 14 4:3 Bilstöd till personer med funktionsnedsättning... 20 4:4 Kostnader för statlig assistansersättning... 24 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m.... 28 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m.... 44 1:3 Handikappersättningar... 51 1:4 Arbetsskadeersättningar m.m.... 54 1:5 Ersättning för kroppsskador... 57 1:6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen... 59 2:1 Försäkringskassan... 69 Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 1:1 Allmänna barnbidrag... 72 1:2 Föräldraförsäkring... 74 1:3 Underhållsstöd... 88 1:4 Bidrag till kostnader för internationella adoptioner... 90 1:6 Vårdbidrag för funktionshindrade barn... 92 1:8 Bostadsbidrag... 95 Bilaga 1 Sammanfattande tabell över anslagsuppföljningen Bilaga 2 Utgifter inom socialförsäkringen m.m. Bilaga 3 Månadsfördelade prognoser för 2014 Bilaga 4 Statliga ålderspensionsavgifter Bilaga 5 Förteckning över kontaktpersoner
Inledning Prognoserna i denna rapport överensstämmer väl med de prognoser som lämnades såväl i juli som i oktober 2013. Sammantaget för förmånerna inom Försäkringskassans ansvarsområde är förändringarna endast marginella, och beror främst på ändrade makroekonomiska förutsättningar. Synen på den underliggande utvecklingen har inte förändrats. Enligt regleringsbrev för budgetåret 2014 ska Försäkringskassan senast den 16 januari 2014 redovisa utgiftsprognoser för 2014 2018 för samtliga anslag och anslagsposter. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till budgeten. Denna rapport är svar på regeringsuppdraget och lämnas genom inrapportering i regeringskansliets och myndigheternas gemensamma statsbudgetsystem Hermes. Sammanfattning Rapporten omfattar dels prognoser för förmånerna inom Försäkringskassans ansvarsområde, dels prognoser för Försäkringskassans förvaltningsanslag. Samtliga belopp i rapporten är angivna i löpande priser. Jämfört med i oktober 2013 har prognoserna sammantaget sänkts för alla år utom för 2014, justeringarna kan dock betraktas som marginella. Utgifter för de förmåner som finns inom Försäkringskassans ansvarsområde, miljarder kronor, prognos från och med år 2013 De totala utgifterna beräknas till 189 miljarder kronor år 2013 för att därefter successivt öka till 207 miljarder kronor år 2018. Utgifterna för utgiftsområde 10, Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning beräknas öka något under prognosperioden, från 89 miljarder år 2013 till 90 miljarder år 2018. För utgiftsområde 9, Hälsovård, sjukvård och social 3
omsorg, beräknas utgifterna öka från 29 miljarder år 2013 till 34 miljarder år 2018. Likaså beräknas utgifterna öka inom utgiftsområde 12, Ekonomisk trygghet för familjer och barn, från 71 miljarder år 2013 till 83 miljarder år 2018. Sammanställning av prognoserna för förmånerna inom Försäkringskassans ansvarsområde, belopp i miljarder kronor. Ingående överföringsbelopp 3,6 2,9 Anslagna medel 190,9 192,5 Tilldelade medel 187,3 189,6 Prognos 188,7 192,7 195,0 199,1 202,7 206,7 Avvikelse från anslag 2,2 0,2 Avvikelse från tilldelade medel 1,4 3,1 Överskridande av anslagskredit 0 Totalt anslagna medel inom Försäkringskassans ansvarsområde (exklusive förvaltningsanslag) för år 2013 är 190,9 miljarder kronor. Sammanlagt utnyttjade anslagskrediter under år 2012 var 3,6 miljarder kronor. Tilldelade medel (summan av ingående överföringsbelopp och anslagna medel) för 2013 är 187,3 miljarder kronor. De sammanlagda utgifterna för sakanslagen beräknas till 188,7 miljarder kronor. Detta är 2,2 miljarder kronor lägre än anslagna medel, men 1,4 miljarder kronor högre än tilldelade medel. Utgifterna bedöms för samtliga anslag rymmas inom krediten. Totalt anslagna medel inom Försäkringskassans ansvarsområde (exklusive förvaltningsanslag) för år 2014 är 192,5 miljarder kronor. Sammanlagt utnyttjade anslagskrediter under 2013 beräknas bli 2,9 miljarder kronor. De sammanslagna utgifterna för sakanslagen beräknas till 192,7 miljarder kronor. Detta är 0,2 miljarder kronor högre än anslagna medel och 3,1 miljarder kronor högre än tilldelade medel. Utvecklingen inom olika försäkringsområden För alla tre utgiftsområdena redovisas för varje anslag hur utgifterna förväntas utvecklas under prognosperioden. En del anslag är av storleksordningen flera miljarder medan andra bara omfattar några miljoner. Det medför att de små anslagen inte syns tydligt i de redovisade diagrammen. Försäkringskassan har trots det valt att redovisa varje utgiftsområde i ett diagram eftersom det ger en bra översikt. 4
Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg, miljarder kronor Utgifterna för tandvårdsstödet förväntas successivt öka under hela prognosperioden. Under 2013 beräknas utgifterna uppgå till 5,2 miljarder kronor för att öka till 6,4 miljarder år 2018. Statens utgifter för assistansersättning beräknas fortsätta att öka under hela prognosperioden. Antalet personer med assistansersättning beräknas vara knappt 16 000 under hela prognosperioden. Genomsnittligt antal ersatta timmar per brukare och månad beräknas däremot fortsätta att öka under prognosperioden, med cirka 10 timmar per år. Schablonbeloppet (ersättning per timme) antas öka med 5 kronor per år. Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning, miljarder kronor 5
Sammantaget beräknas anslagsbelastningen för de större anslagen inom sjukförsäkringen öka något under prognosperioden, från 75,0 miljarder kronor år 2013 till 75,6 miljarder år 2014 och sedan, med en något varierad utvecklingstakt, bli 76,4 miljarder år 2018, uttryckt i löpande priser. Justerat för inflationsutvecklingen är trenden fortfarande sjunkande. Jämfört med prognosen i oktober 2013 har prognoserna justerats ner för hela perioden. Utgifterna för anslaget sjuk- och rehabiliteringspenning beräknas öka från 28 miljarder kronor år 2013 till 35 miljarder år 2018. Antalet pågående sjukfall beräknas öka under prognosperioden, i ett historiskt sammanhang får dock uppgången betecknas som begränsad, framför allt med avseende på de längre fallängdskategorierna. De kortare sjukfallen, upp till 180 dagar, karaktäriseras av en tydlig säsongsvariation med färre sjukfall under sommaren och fler sjukfall under vintern. Nyinflödet, som har ökat under 2012 och 2013, bedöms fortsätta att öka under 2014 men med en avtagande ökningstakt. Längre fram i prognosperioden baseras beräkningarna på ett nyinflöde i nivå med 2014, men med en årlig uppräkningstakt i linje med den beräknade befolkningsökningen. Även sjukfallens varaktighet bedöms öka under innevarande år, men sedan vara oförändrad under resten av prognosperioden. Sjukfallsutgifterna har historiskt uppvisat en stor variation, med långa perioder av kraftiga ökningar respektive minskningar. Osäkerheten får därmed betecknas som stor, framför allt på längre prognoshorisonter. Antalet personer med aktivitets- och sjukersättning har minskat sedan 2007 då det var över 550 000 personer i beståndet. I december 2013 har antalet minskat till 363 000 personer. De närmaste åren beräknas antalet fortsätta att minska och i december 2018 beräknas 312 800 personer ha aktivitetseller sjukersättning. Antalet personer med sjukersättning tills vidare beräknas minska, dels då många kommer att få ålderspension, dels eftersom det nya regelverket ställer högre krav på stadigvarande nedsättning av arbetsförmågan. Jämfört med föregående prognos beräknas nu utgifterna bli lägre. Det beror främst på att Konjunkturinstitutet sänkt sin prognos för prisbasbeloppet. Utgifterna för arbetsskadeersättningar beräknas fortsätta att minska. Det beror till stor del på att antalet tillkommande ärenden är, och förväntas bli, färre än antalet som upphör. 6
Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn, miljarder kronor Utgifterna för barnbidrag väntas öka under prognosperioden. Ökningen beror på att antalet barn beräknas bli fler. Antalet utbetalda föräldrapenningdagar och därmed utgiften för föräldrapenning förväntas öka under hela prognosperioden. Utgiften beräknas öka från 27,0 miljarder år 2013 till 33,1 miljarder för 2018. Ökningen beror dels på att antalet barn i åldrarna 0 8 år antas öka, dels på ökande timlöner. Den 1 januari 2013 höjdes ersättningen för grundnivådagar från 180 till 225 kronor per dag, vilket också har en höjande effekt på utgifterna. De regeländringar för åldersgränser och ökad flexibilitet i föräldraförsäkringen som föreslås träda i kraft 1 januari 2014 bedöms öka utgifterna marginellt från och med 2016. Även utgifterna för tillfällig föräldrapenning beräknas öka under hela prognosperioden till följd av fler barn i åldrarna 0 12 år samt ökande timlöner. Utgiften beräknas öka från 5,8 miljarder år 2013 till 6,7 miljarder år 2018. Under det första halvåret 2013 har 3,5 miljoner nettodagar för vård av barn använts, vilket motsvarar en ökning med 20 procent jämfört med motsvarande period föregående år. Det höga utfallet under första halvåret 2013 förklaras främst av den omfattande influensan. Lanseringen av den nya VAB-applikationen och slopandet av intygskravet har förenklat ansökan om tillfällig föräldrapenning, men det är osäkert hur detta kan ha påverkat 7
utfallet 1. Prognosen har sänkts marginellt med anledning av ett minskat utnyttjande av både så kallade pappadagar och dagar för vård av barn under hösten 2013. Antalet vårdbidrag antas öka under hela prognosperioden. En orsak är bedömningen att det blir allt vanligare med vårdbidrag för barn i åldrarna 10 19 år. Utgiften för hela anslaget antas bli 3,1 miljarder kronor år 2013 och öka till 3,9 miljarder 2018. Utgiften för bostadsbidrag beräknas för 2013 bli 4,6 miljarder kronor och öka till 5,1 år 2014. Denna ökning är en följd av förslaget att höja det särskilda bidraget från och med år 2014. År 2018 beräknas utgifterna därefter ha minskat till 4,9 miljarder kronor. Att utgifterna har en avtagande trend bedöms främst bero på att de bidragsgrundande taknivåerna inte är inflationsjusterade, vilket leder till att allt färre hushåll blir berättigade till bidraget. Jämförelse med föregående prognos De väsentligaste skillnaderna jämfört med prognosen som lämnades i oktober 2013 redovisas nedan. I sammanställningen ingår inte Försäkringskassans förvaltningsanslag. Jämförelse med föregående prognos. Belopp i miljoner kronor Föregående prognos 188 773 192 613 195 361 199 825 203 476 207 470 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - - Ändrade makroekonomiska antagande 7 +14-461 -651-697 -720 Volym- och strukturförändringar -103 +83 +56-1 -96-93 Nya regeländringar Ändrat regleringsbelopp för statlig ålderspensionsavgift -42-28 0 Övrigt Ny prognos 188 663 192 711 194 956 199 131 202 655 206 656 Differens i miljoner kronor -110 +98-406 -694 821-814 Differens i procent -0,1 +0,1-0,2-0,3 0,4-0,4 Sammantaget har prognoserna sänkts flertalet år, jämfört med de prognoser som lämnades i oktober 2013. Sänkningarna är mycket måttliga och beror främst på ändrade makroekonomiska förutsättningar. Förändringar av volym 1 Inspektionen för Socialförsäkringen har på regeringens uppdrag undersökt effekten av ett slopat frånvarointyg på tillfällig föräldrapenning. De kommer fram till att det inte är troligt att borttagandet av frånvarointyget hade någon större effekt på hur föräldrarna använde försäkringen under det första halvåret 2013. Men skriver också att det är svårt att identifiera orsakssamband på ett trovärdigt sätt därför att det finns många andra faktorer som också påverkar föräldrarnas användning av tillfällig föräldrapenning över tiden (till exempel variationen i sjukdomsepidemier), och det saknas en lämplig jämförelsegrupp som inte påverkades av det slopade intygskravet. Se ISF-rapport 2013:19, Slopat frånvarointyg, Kontroll och uttag av tillfällig föräldrapenning. 8
och struktur har sammanlagt höjt prognoserna för åren 2014 och 2015, men haft en sänkande inverkan för övriga år. Prognoserna för assistansersättning har höjts till följd av ett något högre utfall av antal personer. Prognoserna för sjukpenning har sänkts dels på grund av att utfallen under oktober och november varit lägre än enligt föregående prognos, dels då Konjunkturinstitutet sänkt sin prognos för timlöneutvecklingen. Konjunkturinstitutet har sänkt sin prognos för prisbasbeloppet, vilket ligger bakom sänkningen av prognoserna för sjuk- och aktivitetsersättning. Störst är sänkningen av prognoserna inom föräldraförsäkringen. Det är främst Konjunkturinstitutets sänkta prognos för prisbasbeloppet och timlöneökningen som ligger bakom detta. På grund av de senaste utfallen för föräldrapenning har fördelningen mellan olika dagtyper justerats. Även detta har haft en sänkande effekt på prognoserna. Prognosdifferenser i miljarder kronor för de olika anslagen, prognosen i januari 2014 jämfört med prognosen i oktober 2013 9
Uppdrag Enligt regleringsbrev för budgetåret 2014 ska Försäkringskassan redovisa utgiftsprognoser för 2014 2018. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till budgeten samt lämnas i Hermes enligt instruktion från ESV. Följande ska redovisas: Belastning på samtliga anslag och anslagsposter redovisat totalt samt fördelat per månad Prognostiserat utfall för 2014 för samtliga anslag och anslagsposter, redovisat totalt samt fördelat per månad Förklaring och analys till förändringar i prognos och utfall med hjälp av makro- och volymförändringar, och Beskrivningar av eventuella förändringar av prognosmodeller I denna rapport redovisas prognoser för åren 2013 2018 för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde inom utgiftsområdena 9, 10 och 12. I respektive avsnitt redovisas även en jämförelse med närmast föregående prognos. En sammanfattande tabell över anslagsuppföljningen som inkluderar en jämförelse med statsbudgeten redovisas i bilaga 1. Utvecklingen av antal förmånstagare, antal utbetalningar och av olika medelbelopp m.m. redovisas i bilaga 2. Månadsfördelade prognoser för år 2014 redovisas i bilaga 3. Redovisning av de anslagsposter som är statliga ålderspensionsavgifter lämnas i bilaga 4. I inledningen till denna beskrivs de statliga ålderspensionsavgifterna samt hur de beräknas och redovisas. En förteckning över kontaktpersoner för respektive anslag finns i bilaga 5. Prognosunderlag Försäkringskassan strävar efter att i alla prognossammanhang använda det mest aktuella dataunderlaget med godtagbar kvalitet som finns tillgängligt. Eftersom en viss eftersläpning finns i statistiken innebär det för denna rapport att material för oktober 2013 i största möjliga utsträckning har använts. Det ekonomiska månadsutfallet till och med minst november 2013 har beaktats för samtliga anslag. Hänsyn har tagits till föreslagna regeländringar i lagda propositioner med lagförslag. Däremot har hänsyn inte tagits till av regeringen aviserade regeländringar för vilka lagförslag saknas eftersom detaljerat underlag för beräkningar inte finns. Till beräkningarna har Statistiska Centralbyråns (SCB) befolkningsprognos från 17 april 2013 använts. 10
Från Konjunkturinstitutets prognos i december 2013 har hämtats uppgifter om löneutveckling, prisbasbelopp med mera som lagts till grund för eller fungerat som antaganden vid prognosberäkningarna (se bilaga 2). Förändringarna i de övergripande antaganden som beräkningarna grundas på påverkar prognoserna på flera sätt. De mer väsentliga förändringar som skett jämfört med beräkningarna till prognosen i oktober 2013 beskrivs nedan. Prisbasbeloppet beräknas nu bli något lägre för åren 2015 2018 jämfört med beräkningarna till prognosen i oktober 2013. Det har sänkt prognoserna för till exempel sjuk- och aktivitetsersättning, föräldrapenning samt vårdbidrag men haft motsatt inverkan på prognosen för bostadstillägg till personer med aktivitets- eller sjukersättning. Konjunkturinstitutets nya bedömning är att timlöneökningen blir lägre år 2015. Detta har haft en sänkande effekt på prognoserna för sjukpenning och inom föräldraförsäkringen för åren 2015-2018. 11
Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 1:4 Tandvårdsförmåner m.m. Anslagspost 1 Statligt tandvårdsstöd Prognos anslag. Beloppen anges i 1000-tal kronor Ingående överföringsbelopp 0 0 Anslag 6 198 160 5 676 040 Tilldelade medel 6 198 160 5 676 040 Prognos 5 191 183 5 383 276 5 629 557 5 880 619 6 137 639 6 392 338 Avvikelse från anslag 1 006 977 292 764 Avvikelse från tilldelade medel 1 006 977 292 764 Högsta anslagskredit 309 908 Tillgängliga medel 6 508 068 Överskridande av anslagskredit 0 Anslagsbelastningen för 2013 beräknas bli 5 191 miljoner kronor, vilket är 1 007 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Anslagsbelastningen för 2014 beräknas bli 5 383 miljoner kronor, vilket är 293 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Analys Utgiften för Statligt tandvårdsstöd under 2013 beräknas bli 5 191 miljoner kronor, vilket är cirka 4 procent högre än motsvarande period året innan. En orsak till utgiftsökningen är att antalet besök ökat mellan dessa perioder, vilket i sin tur delvis kan bero på att befolkningen i de åldrar som är aktuella för det statliga tandvårdsstödet ökat. En annan förklaring till utgiftsökningen är de referensprisförändringar som gjorts under 2012 och 2013. Införandet av särskilt tandvårdsbidrag i januari 2013 har också bidragit till utgiftsökningen, om än marginellt. 12
Jämförelse med föregående prognos RAPPORT I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i oktober 2013. Prognosjämförelse. Beloppen anges i 1000-tal kronor Föregående prognosbelopp 5 124 864 5 383 276 5 629 557 5 880 619 6 137 639 6 392 338 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - - Volym- och strukturförändringar 66 319 - - - - - Ny regel - - - - - - Övrigt - - - - - - Ny prognos 5 191 183 5 383 276 5 629 557 5 880 619 6 137 639 6 392 338 Differens i 1000-tal kronor 66 319 0 0 0 0 0 Differens i procent 1,3 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Volym- och strukturförändringar Senaste månadernas utfall ligger marginellt högre än vad som förväntades i föregående prognos, vilket justerar upp prognosen för 2013 marginellt. 1:6.27 Statlig ålderspensionsavgift för smittbärarpenning Prognos anslag. Beloppen anges i 1000-tal kronor Anslag (=tillgängliga medel = anslagsbelastning) 302¹ 520¹ 487 476 502 511 Preliminäravgift 545¹ 541¹ - - - - Reglering, avser förhållanden tre år tidigare -243¹ -21¹ -24-35 -9 0 Prognostiserad avgift för respektive år 545 520 511 511 511 511 ¹ Fastställd av riksdag eller regering. Anslagsbelastningen för 2013 beräknas bli 302 miljoner kronor, vilket överensstämmer med anslagsbeloppet. Anslagsbelastningen för 2014 beräknas bli 520 miljoner kronor, vilket överensstämmer med anslagsbeloppet. Analys Smittoläget har förbättrats senaste månaderna enligt Socialstyrelsen, vilket resulterat i något lägre utgifter i förhållande till vad som förväntades i samband med oktoberprognosen, därmed har prognosen justerats ned något. 13
Jämförelse med föregående prognos RAPPORT I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i oktober 2013. Prognosjämförelse. Beloppen anges i 1000-tal kronor 2015 2016 2017 2018 Föregående prognosbelopp 506 516 542 531 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - Volym- och strukturförändringar -19-40 -40-20 Ny regel - - - - Ändrat regleringsbelopp avseende tre år tidigare - - - - Övrigt - - - - Ny prognos 487 476 502 511 Differens i 1000-tal kronor -19-40 -40-20 Differens i procent -3,8-7,8-7,4-3,8 Volym- och strukturförändringar Sänkning av underliggande prognos ger sänkt prognos för pensionsavgiften. 1:7 Sjukvård i internationella förhållanden Prognos anslag. Beloppen anges i 1000-tal kronor Ingående överföringsbelopp -59 952-63 576 Anslag 867 766 658 025 Tilldelade medel 807 814 594 449 Prognos 871 390 761 154 688 540 647 519 623 504 622 915 Avvikelse från anslag -3 624-103 129 Avvikelse från tilldelade medel -63 576-166 705 Högsta anslagskredit 63 576 Tillgängliga medel 871 390 Överskridande av anslagskredit 0 Anslagsbelastningen för 2013 beräknas bli 871 miljoner kronor vilket är 4 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och 64 miljoner kronor högre än tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Anslagsbelastningen för 2014 beräknas bli 761 miljoner kronor vilket är 103 miljoner kronor högre än i budgetpropositionen föreslaget anslagsbelopp och 167 miljoner kronor högre än beräknade tilldelade medel. 14
Analys RAPPORT Nuvarande regelverk Utgiften för sjukvård i internationella förhållanden påverkas bland annat av i vilken utsträckning personer som har rätt till vård i Sverige enligt hälsooch sjukvårdslagen 2 söker vård i andra EU/EES-länder och Schweiz. Utgiften påverkas även av antalet personer som är försäkrade inom Norden eller andra konventionsländer och som vid tillfällig vistelse söker vård i Sverige. Även vårdkostnader för pensionärer som är försäkrade i Sverige och som bosätter sig i ett annat EU/EES-land eller Schweiz har en inverkan på utgiften. Förordningarna (EG) nr 883/2004 och (EG) nr 987/2009, som började tillämpas den 1 maj 2010, påverkar utgiften på ett antal olika sätt. Införandet av förordningarna har bland annat medfört att de gällande återbetalningsreglerna skärpts, dels genom förkortade återbetalningstider och dels genom införandet av ränta på sena betalningar. Ny lagsstiftning Den 1 oktober 2013 trädde en ny kostnadsansvarslag 3 angående patientrörlighet inom EU i kraft. Den syftar till att införliva Europaparlamentets och -rådets direktiv 4 om tillämpningen av patienträttigheter vid gränsöverskridande hälso- och sjukvård, i svensk rätt. Enligt den nya kostnadsansvarslagen ska kostnadsansvaret för den gränsöverskridande vården fördelas mellan stat, landsting och kommuner, men tillämpas inte för vårdkostnader som har uppkommit före lagens ikraftträdande. Landstingens kostnadsansvar avser ersättningar för viss hälso- och sjukvård och tandvård samt för vissa produkter, som exempelvis läkemedel, som patienter får vid vård i ett annat EES-land. Till landstingets kostnadsansvar hör de personer som vid tiden för den vård ersättningen avser, var bosatta inom landstinget eller kvarskrivna i landstinget. 5 Samma kostnadsansvar gäller även läkemedel som införskaffats i ett annat EES-land, vid en annan tidpunkt än vårdtillfället. Landstingens kostnadsansvar avser såväl ersättning för vård som söks med stöd av den nya kostnadsansvarslagen som den som söks med stöd av förordning (EG) nr 883/2004. 6 Staten ska även fortsättningsvis ansvara för kostnaderna för gränsöverskridande vård till personer som ingår i personkretsen men inte är folkbokförda eller kvarskrivna i Sverige. Till denna grupp hör bland annat utlandsboende pensionärer som får sin huvudsakliga pension från Sverige. Staten kommer även att ha kostnadsansvaret för tandvård som hade berättigat till stöd om den utförts i Sverige 7. De bilaterala överenskommelser och 2 3 4 5 6 7 Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) Proposition 2012/13:150 Patientrörlighet i EU. 2011/24/EU. 16 Folkbokföringslagen. Proposition 2012/13:150 Patientrörlighet i EU ny lagstiftning. Enligt lagen (2008:145) om statligt tandvårdsstöd 15
konventioner rörande hälso- och sjukvård som Sverige har med andra länder ska också bekostas av staten. 8 Analys av 2012-2018 För att inte överskrida anslagskrediten för år 2012, stoppades utbetalningarna till andra länder avseende turistvård och pensionärsvård i slutet av september 2012. Utbetalningarna som skulle gjorts under resten av året sköts i stället över till år 2013. Utgiften för Sjukvård i internationella förhållanden beräknas öka från 698 miljoner kronor till 871 miljoner kronor (25 procent) mellan 2012 och 2013. En förklaring till ökningen är förskjutningen av utgifter för turistvård på 28 miljoner från 2012 till 2013. En annan orsak till ökningen är att utgiften för sjuk- och tandvårdstjänster har ökat. Utbetalningar för de flesta av pensionärsvårdskraven hann göras innan utbetalningarna till andra länder stoppades i slutet av september 2012. Utgifterna för pensionärsvård antas ändå vara fortsatt höga 2013 med anledning av de skärpta återbetalningsreglerna och övergången från krav på fasta till faktiska belopp. Mellan 2013 och 2014 beräknas den totala utgiften minska med 110 miljoner kronor (13 procent). Detta är en effekt av den nya lagen, som trädde i kraft den 1 oktober 2013, om fördelningen av utgifter för gränsöverskridande vård mellan staten och landstingen. Den nya fördelningen medför att trenden för perioden 2013 2018, som tidigare varit ökande, nu blir avtagande. Det beror på eftersläpningar i utbetalningar som i sin tur leder till att den nya lagen förväntas få full effekt först efter 2018. Den prognostiserade utvecklingen av utgiften för gränsöverskridande vård 2013 2018 illustreras i diagrammet nedan. 8 Proposition 2012/13:150 Patientrörlighet i EU ny lagstiftning. 16
Prognos över statens utgifter för Sjukvård i internationella förhållanden respektive statens och landstingens totala utgifter för gränsöverskridande vård. Miljoner kronor, årsvärden 2013-2018 Nedan ges en sammanställning av utfall och prognoser för de olika ersättningsområdena inom anslaget Sjukvård i internationella förhållanden. Utfall och prognoser uppdelat på ersättningsområden. Miljoner kronor, årsvärden 2008 2018 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 * 2015 2016 2017 2018 Konventionsvård 141 145 172 169 192 196 193 194 195 196 197 Turistvård 56 136 197 137 106 195 208 153 94 50 30 Pensionärsvård 112 243 160 311 331 280 350 328 342 357 373 Sjuk- och 52 84 51 33 69 200 10 13 17 20 23 tandvårdstjänster Summa 361 608 579 650 698 871 761 689 648 624 623 * Den nya lagen, som innebär att delar av den totala utgiften belastar landstingen i stället för staten, får effekt från 2014. Anm. På grund av avrundningar summerar inte alla kolumner till det totala värdet. Konventionsvård Utgifterna för konventionsvård förväntas följa de senaste årens trend och endast förändras marginellt mellan åren under prognosperioden. Turistvård Utgifterna för turistvård beräknas bli 195 miljoner kronor 2013. Under 2014 förväntas en ökning på grund av överskjutande belopp från 2013. Även en nivåhöjning om 30 miljoner kronor för statens och landstingens totala utgifter för 2014 har gjorts. Nivåhöjningen beror på införandet av den nya kostnadsansvarslagen. Lagen innebär att privat nödvändig vård given efter 1 oktober 2013 kommer att kunna ersättas i efterhand. Utgiften för turist- 17
vård har varierat mycket från år till år, vissa år med kraftiga ökningar och andra med stora minskningar (se tabell ovan). Utgifterna för den del som staten ansvarar för förväntas minska i takt med att den nya lagen om fördelningen av utgifterna mellan staten och landstingen får allt större effekt. Det finns en betydande osäkerhet i prognosen för turistvård. De främsta orsakerna är svårigheterna att förutse hur resandet kommer att se ut och hur betalningsmönstret påverkas av de skärpta återbetalningsreglerna. Dessutom är det osäkert hur lång tid det tar innan den nya kostnadsansvarslagen fått full effekt och därmed hur fördelningen av utgifter mellan staten och landstingen kommer att utvecklas. Pensionärsvård Utgifterna för pensionärsvård beräknas bli 280 miljoner kronor 2013 för att sedan öka med 69 miljoner kronor (25 procent) mellan 2013 och 2014. En del av ökningen beror på eftersläpningar av inkomna fakturor, som i stället för att belasta 2013, belastar 2014. Därefter antas eftersläpningen vara mindre omfattande och leda till en minskning på 22 miljoner kronor (6 procent) mellan 2014 och 2015. Resten av prognosperioden antas utgifterna för pensionärsvård öka med i genomsnitt 15 miljoner kronor (4 procent) per år. Ökningstakten baseras på de senaste årens trend över belopp på inkomna krav. Sjuk- och tandvårdstjänster Utgifterna för sjuk- och tandvårdstjänster förväntas bli 200 miljoner kronor år 2013. De senaste månaderna har utgifterna ökat oförutsett mycket (se diagram nedan). Hittills har den planerade vården, som ingår i sjuk- och tandvårdstjänster, ersatts enligt vårdlandets utgiftsnivåer. Införandet av den nya lagen, som innebär att vården ersätts upp till den kostnadsnivå som Sverige skulle ha ersatt, förväntas medföra en minskning på 30 miljoner kronor från 2014. Under denna period beräknas prognosen även sänkas på grund av att delar av utgiftsansvaret flyttats över till landstingen. Trots en nedjustering av utgiftsnivån antas den ökande trenden kvarstå. Ökningen prognostiseras till i genomsnitt 3 miljoner kronor (23 procent) per år mellan 2014 och 2018. 18
Utgifter för Sjuk- och tandvårdstjänster. Tusentals kronor, månadsvärden 2009-2013 Prognos för utgiftsfördelningen mellan staten och landstingen. Miljoner kronor, årsvärden 2013 2018 Konventionsvård 2013 Stat/landsting 196/0 2014 Stat/landsting 193/0 2015 Stat/landsting 194/0 2016 Stat/landsting 195/0 2017 Stat/landsting 196/0 2018 Stat/landsting 197/0 Turistvård 195/0 208/35 153/112 94/195 50/264 30/313 Pensionärsvård 280/0 350/0 328/0 342/0 357/0 373/0 Sjuk- och tandvårdstjänster 200/0 10/159 13/209 17/259 20/310 23/360 Summa per del 871/0 761/193 689/321 648/454 624/574 623/673 Summa totalt 871 954 1 010 1 102 Anm. På grund av avrundningar summerar inte alla kolumner till det totala värdet och av samma anledning överensstämmer inte årstotalen för alla år med motsvarande prognos. 1 198 1 296 Osäkerhetsanalys Prognosen innehåller ett antal osäkerhetsfaktorer. De mest påtagliga av dessa har sitt ursprung i administrativa moment. Exempelvis fastställs de fasta beloppen för pensionärsvård med flera års eftersläpning och i varierande takt mellan länderna. Det är även osäkert i vilken takt de länder som kräver Sverige på fasta kostnader kommer att övergå till att skicka krav på faktiska belopp. För såväl turistvården som pensionärsvården finns det en osäkerhet kring hur utbetalningarna kommer att påverkas av de nya återbetalningsreglerna. Reglerna förväntas dock på sikt medföra en ökad förutsägbarhet. Även införandet av den nya kostnadsansvarslagen är en källa till osäkerhet för prognosen. Valutakursutvecklingen är en stor källa till 19
osäkerhet. I prognosen för pensionärsvård har Riksbankens genomsnittliga mittkurser för perioden november 2012 oktober 2013 använts. Utgiftsfördelningen mellan staten och landstingen 2013 2018 bygger bland annat på skattningar om hur stor andel av vårdutgifterna som rör personer som inte är folkbokförda eller kvarskrivna i Sverige. Även betalningstakten är skattad. Utgiftsfördelningen är därmed behäftad med osäkerhet. Om exempelvis betalningstakten blir snabbare än väntat kommer landstingens utgiftsandel att öka i ett snabbare tempo än vad tabellen ovan visar. Jämförelse med föregående prognos Prognosen lämnas oförändrad sedan föregående anslagsuppföljning. 4:3 Bilstöd till personer med funktionsnedsättning Prognos anslag. Beloppen anges i 1000-tal kronor Ingående överföringsbelopp -25 026-18 206 Anslag 379 995 346 995 Tilldelade medel 354 969 328 789 Prognos 373 175 360 480 372 369 375 186 374 532 384 675 Avvikelse från anslag 6 820-13 485 Avvikelse från tilldelade medel -18 206-31 691 Högsta anslagskredit 29 999 Tillgängliga medel 384 968 Överskridande av anslagskredit 0 Anslagsbelastningen för 2013 beräknas bli 373 miljoner kronor, vilket är 7 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet men 18 miljoner kronor högre än tilldelade medel. Anslagsbelastningen för 2014 beräknas bli 360 miljoner kronor, vilket är 13 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och 32 miljoner kronor högre än tilldelade medel. Analys Utgiftsutvecklingen för Bilstöd till personer med funktionsnedsättning är beroende av antalet grundbidragsärenden, antal anpassningsbidrag och anskaffningsbidrag. Stor inverkan har även storleken på medelbeloppet 9 för utbetalningar av anpassningsbidrag. 9 Beräknat per år som totalt utbetalt anpassningsbidrag per person som fått utbetalning. 20
Utbetalningarna av bilstöd stoppades i mitten av december 2012 när de tillgängliga medlen var förbrukade. Detta fick till följd att utbetalningar om uppskattningsvis 22 miljoner kronor försköts till januari 2013. Tillgängliga medel att disponera för 2013 är 385 miljoner kronor inklusive anslagskredit och i budgetpropositionen föreslaget tilläggsanslag. Bedömningen är att dessa medel är tillräckliga för årets utbetalningar. Antal personer med utbetalning av grundbidrag respektive anpassningsbidrag, prognos från och med år 2013 Obs! Utbetalningar som förskjutits från 2011 till 2012 redovisas i diagrammet som utbetalningar under 2011. Till och med år 2006 var antalet personer som fick grundbidrag fler än antalet som fick anpassningsbidrag. Från 2007 är förhållandet det omvända, fler personer får anpassningsbidrag. Denna relation antas fortsätta att gälla under hela prognosperioden. År 2016 2018 beräknas antal personer med grundbidrag respektive anpassningsbidrag tillfälligt bli lägre. Detta är en följd av att antalet beslutade bilstöd år 2007 och 2008 var lägre jämfört med åren innan. Eftersom nytt grundbidrag i normalfallet kan beviljas först efter nio år, beräknas antalet återbeviljade bilstöd bli lägre år 2016 2018. 21
Medelbelopp för grundbidrag, anpassningsbidrag och anskaffningsbidrag, prognos från och med år 2013, kronor Medelbeloppen för grundbidrag och anskaffningsbidrag har inte förändrats märkbart under de senaste åren och antas inte heller förändras under prognosperioden. För anpassningsbidrag har medelbeloppen ökat, särskilt under de senaste åren. I genomsnitt har ökningen de senaste tio åren varit 8 procent, dock något lägre de senare åren. Ökningen mellan 2012 och 2013 beräknas vara 6,8 procent, i prognosen antas att denna ökningstakt består långsiktigt. Utbetalningarna av anpassningsbidrag uppgick under 2012 till 254 miljoner kronor. Av dessa betalades en tredjedel ut till personer med funktionsnedsättning under 65 år som behöver ett fordon för att kunna försörja sig, genomgå arbetslivsinriktad utbildning eller rehabilitering (bidragsgrupp 1). Knappt en tredjedel betalades ut till föräldrar till barn med funktionsnedsättning som sammanbor med barnet och som har för avsikt att köra fordonet själv (handikappgrupp 5). Känslighetsanalys Storleken på medelbeloppet för utbetalningar av anpassningsbidrag har stor inverkan på den sammanlagda prognosen för bilstöd. I tabellen nedan illustreras hur prognosen skulle påverkas om medelbeloppet årligen ökar med 10 respektive 5 procent i stället för den i prognosen antagna ökningen med 6,8 procent. Differens mot den lämnade prognosen om medelbeloppet för anpassningsbidrag ökar med 5 respektive 10 procent, belopp i miljoner kronor År +5 procent +10 procent 2014 9 +8 2015 14 +17 2016 19 +27 2017 24 +37 22
Pågående utredningar Flera utredningar som kommer att ge ökade kunskaper om bilstödet är aktuella. Förutom den interdepartementala utredningen om bilstöd, handikappersättning och vårdbidrag pågår inom Inspektionen för socialförsäkring en granskning av bilstödet. Försäkringskassan genomför även ett arbete för att förbättra statistiken. Försäkringskassans internrevision har genomfört en granskning av bilstödet. Med anledning av denna kommer Försäkringskassan att göra ett omfattande utvecklingsarbete och vidta åtgärder som kan komma att få effekt på kostnaderna för anpassningsbidrag. I prognosen har ingen hänsyn kunnat tas till detta. I skrivelsen Förslag på förändringar inom det statliga bilstödet (Ds 2013:46) föreslås ett antal regeländringar som främst avser anpassningsbidraget: Försäkringskassan ska vid bedömningen av anpassningsbidragets storlek ha tillgång till kostnadsförslag från flera utförare. Ökad konkurrens bedöms minska kostnaderna. Den möjlighet som redan finns att neka anpassningsbidrag vid ett uppenbart olämpligt val av fordon bör förtydligas. Slutligen föreslås att tidsgränsen för när nytt grundbidrag eller anskaffningsbidrag kan beviljas enligt huvudregeln ändras från nio till tio år. Om bilen som köpts eller anpassats med hjälp av bilstödet är välfungerande ska dock nytt grundbidrag eller anskaffningsbidrag inte beviljas även om tidsgränsen passerats. Förslagen är lämnade till den översyn av bilstödet som ska vara klar i maj 2014. Försäkringskassan är positiv till grundtankarna i förslagen men ser behov av undantag. I denna prognos har hänsyn inte tagits till de föreslagna regeländringarna. 23
Jämförelse med föregående prognos RAPPORT I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i oktober 2013. Prognosjämförelse. Beloppen anges i 1000-tal kronor Föregående prognosbelopp 372 816 360 394 372 305 375 131 374 481 384 637 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - - Volym- och strukturförändringar +359 +86 +64 +55 +51 +38 Ny regel - - - - - - Övrigt - - - - - - Ny prognos 373 175 360 480 372 369 375 186 374 532 384 675 Differens i 1000-tal kronor +359 +86 +64 +55 +51 +38 Differens i procent +0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Volym- och strukturförändringar Prognosen har endast justerats mycket marginellt sedan oktober. 4:4 Kostnader för statlig assistansersättning Prognos anslag. Beloppen anges i 1000-tal kronor Ingående överföringsbelopp -399 007-465 007 Anslag 22 272 000 23 235 000 Tilldelade medel 21 872 993 22 769 993 Prognos 22 338 000 23 272 000 24 125 000 24 992 000 25 880 000 26 820 000 Avvikelse från anslag -66 000-37 000 Avvikelse från tilldelade medel -465 007-502 007 Högsta anslagskredit 1 113 600 Tillgängliga medel 22 986 593 Överskridande av anslagskredit 0 Anslagsbelastningen för 2013 beräknas bli 22 338 miljoner kronor vilket är 66 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och 465 miljoner kronor högre än tilldelade medel men ryms inom angiven anslagskredit. Anslagsbelastningen för 2014 beräknas bli 23 272 miljoner kronor vilket är 37 miljoner kronor högre än anslagsbelopp och 502 miljoner kronor högre än tilldelade medel. 24
Analys RAPPORT Storleken på utgifterna styrs av antalet personer som har rätt till assistansersättning, assistanstimmar per månad och beviljad ersättning per timme. Kostnaden för den statliga assistansersättningen har ökat sedan ersättningen infördes 1998. Kostnaderna har ökat även för kommunerna men i något lägre takt. Utgifterna för assistansersättningen beräknas öka under prognosperioden 2013 2018 med 3,7 procent per år. Vilket motsvarar knappt 1 miljard kronor i genomsnitt per år fram till 2018 då utgifterna beräknas vara 26 820 miljoner. Kommunens utgifter beräknas till 4 631 miljoner 2013. Under prognosperioden väntas kommunens utgifter öka till 5 069 miljoner år 2018. Förmånens utgifter beräknas totalt till knappt 32 miljarder kronor år 2018. Utfall och prognos av utgifterna för statlig assistansersättning i miljoner kronor, prognos från och med 2013. Antalet assistanstimmar per brukare och månad har ökat mellan 1998 och 2012 med i genomsnitt 12 timmar per månad varje år. Under prognosperioden beräknas antalet timmar öka i en något långsammare takt än tidigare med 10 timmar per månad i årstakt. Ökningen av antalet assistansberättigade har mattats av sedan 2008 och förväntas vara relativt konstant under prognosperioden. Bidragande orsaker till detta kan vara tydligare riktlinjer, rättsfall vid bedömning av grundläggande behov och fler 2-årsomprövningar. Schablonbeloppet är fastställt till 280 kronor för 2014, vilket är en ökning med 5 kronor motsvarande 1,82 procent mot 2013. 25
Jämförelse med föregående prognos RAPPORT I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i oktober 2013. Prognosjämförelse. Beloppen anges i 1000-tal kronor Föregående prognosbelopp 22 115 000 23 056 000 23 939 000 24 844 000 25 764 000 26 624 000 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - - Volym- och strukturförändringar +223 000 +216 000 +186 000 +148 000 +116 000 +196 000 Ny regel - - - - - - Övrigt - - - - - - Ny prognos 22 338 000 23 272 000 24 125 000 24 992 000 25 880 000 26 820 000 Differens i 1000-tal kronor +223 000 +216 000 +186 000 +148 000 +116 000 +196 000 Differens i procent +1,0 +0,9 +0,8 +0,6 +0,5 +0,7 Volym- och strukturförändringar Prognosen har reviderats upp för hela prognosperioden till följd av något högre utfall av antal personer. Revideringen för 2013 beror på en nedjustering av kommunernas inbetalning i december som väntas bli lägre än tidigare prognostiserats. Kommunernas inbetalningsmönster i december skiljer sig mellan olika år, här antas ett liknande scenario som i december 2012 då kommunernas inbetalningar var mindre än beräknat. 26
Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Inflödet av sjukfall förväntas öka under 2013 och 2014 i jämförelse med 2012. År 2012 startades det ungefär 291 000 sjukfall som blev minst 30 dagar. Under 2013 beräknas inflödet uppgå till cirka 312 000, för att sedan öka till 323 000 under 2014. Återflödet 10 för 2013 beräknas uppgå till omkring 8 200 sjukfall, vilket är högre än 2012, men klart lägre än 2011 då återflödet uppgick till cirka 12 500 sjukfall. Under 2014 beräknas återflödet minska till drygt 6 600 sjukfall. Antalet sjukfall som passerar ett år i fallängd beräknas öka. Under 2012 passerade cirka 36 500 sjukfall ett år, för 2013 beräknas dessa fall uppgå till ungefär 38 300 för att sedan öka till drygt 45 100 under 2014. Antal individer som får sjukersättning var 332 000 i december 2013 jämfört med 349 000 i december 2012. I slutet av 2014 beräknas antalet sjukersättningsmottagare minska till ungefär 319 000 personer. Antalet som uppbär aktivitetsersättning var 31 000 i december 2013 mot 28 800 i december 2012. I slutet av 2014 beräknas antalet mottagare av aktivitetsersättning vara ungefär 32 300. Från årsskiftet 2009/2010 fram till och med september 2013 har drygt 76 500 sjukfall avslutats sedan de uppnått maximal ersättningstid. Under 2013 och 2014 beräknas cirka 10 800 respektive 11 900 personer lämna sjukförsäkringen på grund av att ersättningstiden löper ut. Beräknad anslagsbelastning inklusive statlig ålderspensionsavgift. Miljarder kronor, löpande priser Sjuk- och aktivitetsersättning 47,8 45,4 43,7 43,3 42,7 42,2 Sjukpenning 26,0 28,9 30,2 31,4 31,9 32,7 Rehabiliteringspenning 1,2 1,4 1,4 1,5 1,5 1,6 Summa 75,0 75,6 75,4 76,2 76,1 76,4 Bedömning i föregående prognos 75,2 75,7 75,6 76,6 76,5 76,9 Differens -0,2-0,1-0,2-0,4-0,4-0,5 I löpande priser beräknas utgifterna öka under perioden, justerat för inflationsutvecklingen är trenden fortfarande sjunkande. Skillnaden mellan de beräknade utgifterna i den nu aktuella prognosen och oktoberprognosen beror till stor del på förändrade makroekonomiska antaganden. 10 Med återflöde menas personer som, efter uppnådd maxtid, återvänder till sjukförsäkringen inom 15 månader. 27
1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. Prognos anslag. Beloppen anges i 1000-tal kronor Hela anslaget 27 760 658 30 804 142 32 193 210 33 463 081 34 039 981 34 896 943 Därav 1:1.21 Sjukpenning 23 920 197 26 040 427 27 451 072 28 299 244 29 059 036 29 748 623 1:1.18 Statlig ålderspensionsavgift för sjukpenning 2 091 000 2 826 000 2 727 488 3 056 084 2 821 389 2 924 290 1:1.19 Rehabiliteringspenning 1 128 112 1 238 956 1 321 145 1 362 005 1 398 617 1 431 807 1:1.17 Statlig ålderspensionsavgift för rehabiliteringspenning 97 000 130 000 108 462 136 913 131 227 140 747 1:1.15 Närståendepenning 151 291 159 816 170 172 180 946 192 153 203 807 1:1.16 Statlig ålderspensionsavgift för närståendepenning 16 000 15 000 16 264 19 325 18 928 20 034 1:1.1 Företagshälsovård och rehabiliteringsgaranti 4 000 0 0 0 0 0 1:1.5 Boendetillägg 105 873 108 066 103 361 104 674 105 522 104 332 1:1.7 Högkostnadsskydd för arbetsgivare 57 000 80 000 85 000 90 000 95 000 100 000 1:1.8 Sjukpenning respektive rehabiliteringspenning i särskilda fall 53 885 56 877 55 246 52 890 51 109 50 303 1:1.20 Arbetshjälpmedel m.m. 136 300 149 000 155 000 161 000 167 000 173 000 Detaljerade uppgifter om den statliga ålderspensionsavgiften återfinns i bilaga 4. Där finns förutom anslagsbelastning även uppgifter om preliminär avgift, reglering avseende förhållandena tre år tidigare, prognostiserad avgift för respektive år samt en jämförelse med föregående prognos. 1:1.21 Sjukpenning Prognos anslagspost. Beloppen anges i 1000-tal kronor Ingående överföringsbelopp -2 376 828-28 974 Anslag 26 268 051 26 200 000 Tilldelade medel 23 891 223 26 171 026 Prognos 23 920 197 26 040 427 27 451 072 28 299 244 29 059 036 29 748 623 Avvikelse från anslag 2 347 854 159 573 Avvikelse från tilldelade medel -28 974 130 599 Högsta anslagskredit 1 157 903 Tillgängliga medel 25 049 126 Överskridande av anslagskredit 0 28
Anslagsbelastningen för 2013 beräknas bli 23 920 miljoner kronor, vilket är 2 348 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och 29 miljoner kronor högre än tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Anslagsbelastningen för 2014 beräknas bli 26 040 miljoner kronor, vilket är 160 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och 131 miljoner kronor lägre än tilldelade medel. Analys Anslagsbelastningen för sjukpenning ökade med omkring 2,3 miljarder kronor (11,6 procent) under januari november 2013, jämfört med motsvarande period 2012. Antalet nettodagar ökade med cirka 3,5 miljoner (9,5 procent). Nyinflödet av sjukfall som blir minst 30 dagar ökade under 2012 med omkring 7 procent jämfört med 2011. Under första halvåret 2013 visade nyinflödet upp en något högre ökningstakt om knappt 9 procent jämfört med motsvarande månader 2012. Sjukfallen har sedan 2010 uppvisat en differentierad utveckling för olika grupper av sjukskrivna: För anställda har nyinflödet ökat markant medan varaktigheten ökat mer begränsat. För arbetslösa råder motsatt förhållande med ett stabilt nyinflöde, men en påtagligt ökad varaktighet. 11 Den totala effekten blir således en ökning rörande både inflöde och varaktighet, vilket har föranlett ökningen av antalet pågående sjukfall, som framgår av diagrammen nedan. I september 2013 pågick det drygt 142 700 sjukfall, att jämföra med knappt 128 900 ett år tidigare. Antal pågående sjukfall i september respektive år (streckad yta avser återflöde) Ovanstående diagram visar hur återflödet påverkar antalet pågående sjukfall. Störst påverkan har återflödet på antalet sjukfall som i september 11 Försäkringskassan 2013, Uppföljning av sjukförsäkringens utveckling, delrapport 3, Dnr 3023-2013. 29
2013 hade pågått i mellan 180 dagar och tre år. Återflödet utgörs både av personer som uppnått maximal tid i sjukpenning och av personer som uppnått maximal tid i tidsbegränsad sjukersättning. En del av ökningen av antalet pågående sjukfall utgörs alltså av personer som tidigare hade tidsbegränsad sjukersättning. De få personer som är kvar i de allra längsta fallängdskategorierna är personer som antingen får fler dagar med sjukpenning på fortsättningsnivå eller fler dagar med sjukpenning på normalnivå. I den grupp som uppnådde maxtid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 kom en stor majoritet från sjukpenning. Därefter, fram till och med år 2012, hade majoriteten som uppnådde maxtid tidsbegränsad sjukersättning. Från 2013 är den tidsbegränsade sjukersättningen helt utfasad vilket innebär att alla som numera uppnår maxtid i sjukförsäkringen kommer från sjukpenning på fortsättningsnivå. För 2012 blev återflödet ungefär 6 900 sjukfall. För 2013 och 2014 beräknas det årliga återflödet uppgå till omkring 8 200 respektive 6 600 sjukfall. En viss ökning förväntas längre fram i prognosperioden då det höga nyinflödet 2012 2013 ger effekt på återflödet med några års fördröjning. Pågående sjukfall per månad uppdelat på fallängd (utfall augusti 2013) En rad faktorer talar för att sjukpenningförsäkringen under prognosperioden kommer att uppvisa en mindre dramatisk utveckling än under de två senaste decennierna. 12 Som bilden ovan visar beräknas det ske en uppgång i antal pågående sjukfall. I ett historiskt perspektiv måste dessa ökningar dock betecknas som begränsade, framför allt med avseende på de längre fallängderna. De kortare sjukfallen, upp till 180 dagar, karaktäriseras av en tydlig säsongsvariation med färre sjukfall under sommaren och fler sjukfall under vintern. 12 Försäkringskassan 2013, Uppföljning av sjukförsäkringens utveckling, delrapport 3, Dnr 3023-2013. 30
Nyinflödet beräknas öka med drygt 7 procent för helåret 2013 och cirka 5 procent år 2014. Längre fram i prognosperioden baseras beräkningarna på ett nyinflöde i nivå med 2014, men med en årlig uppräkningstakt i linje med den beräknade befolkningsökningen. Dock har nyinflödet historiskt uppvisat en stor variation, med långa perioder av kraftiga ökningar respektive minskningar. Osäkerheten får därmed betecknas som stor, framför allt på längre prognoshorisonter. Detta gäller även varaktigheten; kvarståendesannolikheten bedöms generellt att öka något under 2014 då historiken pekar på att ökningar i nyinflödet efterföljs av längre duration i sjukfallen. 13 Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i oktober 2013. Prognosjämförelse. Beloppen anges i 1000-tal kronor Föregående prognosbelopp 24 015 434 26 128 065 27 550 501 28 467 359 29 257 009 29 962 208 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden -96 +4 270-36 516-84 189-98 818-93 213 Volym- och strukturförändringar -95 141-91 908-62 913-83 926-99 155-120 372 Ny regel - - - - - - Övrigt - - - - - - Ny prognos 23 920 197 26 040 427 27 451 072 28 299 244 29 059 036 29 748 623 Differens i 1000-tal kronor -95 237-87 638-99 429-168 115-197 973-213 585 Differens i procent -0,4-0,3-0,4-0,6-0,7-0,7 Ändrade makroekonomiska antaganden Konjunkturinstitutet har, med undantag för 2014, sänkt prognosen för timlöneutvecklingen vilket sänker prognosen för sjukpenning. Volym- och strukturförändringar Prognosen har justerats ner marginellt för hela prognosperioden. För 2013 beror sänkningen på att utfallen för oktober och november blev lägre (sammanlagt cirka 100 miljoner kronor) än vad som prognostiserades vid föregående anslagsuppföljning i oktober. För 2014 och framåt bedöms ökningstakten i nyinflödet nu bli något lägre än vid föregående prognostillfälle. 13 Försäkringskassan 2013, Uppföljning av sjukförsäkringens utveckling, delrapport 3, Dnr 3023-2013. 31
1:1.19 Rehabiliteringspenning Prognos anslagspost. Beloppen anges i 1000-tal kronor Ingående överföringsbelopp 0 0 Anslag 1 177 000 1 292 000 Tilldelade medel 1 177 000 1 292 000 Prognos 1 128 112 1 238 956 1 321 145 1 362 005 1 398 617 1 431 807 Avvikelse från anslag 48 888 53 044 Avvikelse från tilldelade medel 48 888 53 044 Högsta anslagskredit 54 350 Tillgängliga medel 1 231 350 Överskridande av anslagskredit 0 Anslagsbelastningen för 2013 beräknas bli 1 128 miljoner kronor, vilket är 49 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Anslagsbelastningen för 2014 beräknas bli 1 239 miljoner kronor, vilket är 53 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Analys Utgiftsutvecklingen för rehabiliteringspenning följer generellt den som råder för sjukpenning. Rehabiliteringspenningen har dock under 2013 (januari november) uppvisat en klart lägre ökningstakt än sjukpenningen: nettodagarna har ökat med 3 procent och utgifterna med drygt 4 procent. I denna prognos beräknas rehabiliteringspenning utgöra 5,15 procent av nettodagarna för alla sjukfall år 2013 och 2014, motsvarande andel av anslagsbelastningen beräknas uppgå till 4,55 procent. Därefter beräknas andelen öka något, till 5,20 procent av nettodagarna och 4,60 procent av anslagsbelastningen. 32
Andelen nettodagar för rehabiliteringspenning av totala antalet nettodagar för både sjuk- och rehabiliteringspenning (utfall t.o.m. september 2013) *) Nedgång på grund av redovisningstekniska skäl vid införandet av rehabiliteringspenning på fortsättningsnivå Uppgången under 2009 antas bero på att fler personer gick med i handlingsplansamverkan och därmed fick rehabiliteringspenning i stället för sjukpenning som de hade tidigare. När de nådde tidsgränsen i sjukförsäkringen sjönk antalet nettodagar för hela anslagsposten drastiskt i jämförelse med år 2009. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i oktober 2013. Prognosjämförelse. Beloppen anges i 1000-tal kronor Föregående prognosbelopp 1 142 610 1 241 886 1 325 931 1 370 096 1 408 146 1 442 087 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden -5 +203-1 758-4 052-4 757-4 486 Volym- och strukturförändringar -14 493-3 133-3 028-4 039-4 772-5 794 Ny regel - - - - - - Övrigt - - - - - - Ny prognos 1 128 112 1 238 956 1 321 145 1 362 005 1 398 617 1 431 807 Differens i 1000-tal kronor -14 498-2 930-4 786-8 091-9 529-10 280 Differens i procent -1,3-0,2-0,4-0,6-0,7-0,7 Ändrade makroekonomiska antaganden Konjunkturinstitutet har, med undantag för 2014, sänkt prognosen för timlöneutvecklingen vilket sänker prognosen för rehabiliteringspenning. 33
Volym- och strukturförändringar Prognosen har justerats ner marginellt för hela prognosperioden. För 2013 beror sänkningen på att utfallen för oktober och november blev lägre (sammanlagt cirka 18 miljoner kronor) än vad som prognostiserades vid föregående anslagsuppföljning. För 2014 och framåt bedöms ökningstakten i nyinflödet nu bli något lägre än vid föregående prognostillfälle. 1:1.15 Närståendepenning Prognos anslagspost. Beloppen anges i 1000-tal kronor Ingående överföringsbelopp 0-2 291 Anslag 149 000 161 000 Tilldelade medel 149 000 158 709 Prognos 151 291 159 816 170 172 180 946 192 153 203 807 Avvikelse från anslag -2 291 1 184 Avvikelse från tilldelade medel -2 291-1 107 Högsta anslagskredit 6 950 Tillgängliga medel 155 950 Överskridande av anslagskredit 0 Anslagsbelastningen för 2013 beräknas bli 151 miljoner kronor, vilket är 2 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och 2 miljoner kronor högre än tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Anslagsbelastningen för 2014 beräknas bli 160 miljoner kronor, vilket är 1 miljon kronor lägre än anslagsbeloppet och 1 miljon kronor lägre än tilldelade medel. Analys Utgifterna för närståendepenning drivs av hur många nettodagar som betalas ut, och medelersättningen för dessa nettodagar. Antalet utbetalda nettodagar har under januari november 2013 ökat med 12 400 dagar (8 procent) jämfört med motsvarande period år 2012. Utgifterna har visat upp en något högre ökningstakt om drygt 10 procent (ungefär 12,9 miljoner kronor). Den ökningstakten beräknas under prognosperioden avta och uppgå till drygt 6 procent årligen. 34
Antal nettodagar per månad januari 2007 december 2018 SCB beräknar i den senaste befolkningsprognosen ett nära nog konstant antal avlidna årligen under prognosperioden. Den prognostiserade nettodagsökningen är därför i huvudsak hänförlig till ett förväntat ökat användande av förmånen. Historiskt har vi sett att en ökande andel av de avlidna haft närstående som använt förmånen: från 7,5 procent år 2005 till 9,1 procent 2012. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i oktober 2013. Prognosjämförelse. Beloppen anges i 1000-tal kronor Föregående prognosbelopp 149 054 158 475 169 181 180 214 191 573 203 254 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - - Volym- och strukturförändringar +2 237 +1 341 +991 +732 +580 +553 Ny regel - - - - - - Övrigt - - - - - - Ny prognos 151 291 159 816 170 172 180 946 192 153 203 807 Differens i 1000-tal kronor +2 237 +1 341 +991 +732 +580 +553 Differens i procent +1,5 +0,8 +0,6 +0,4 +0,3 +0,3 Volym- och strukturförändringar Prognosen har justerats upp marginellt för hela prognosperioden då utfallen för oktober och november kom in cirka 1,3 miljoner kronor över vad som prognostiserades vid föregående anslagsuppföljning. 35
1:1.1 Företagshälsovård och rehabiliteringsgaranti Prognos anslagspost. Beloppen anges i 1000-tal kronor Ingående överföringsbelopp 4 000 0 Anslag 0 0 Tilldelade medel 4 000 0 Prognos 4 000 0 0 0 0 0 Avvikelse från anslag -4 000 0 Avvikelse från tilldelade medel 0 0 Högsta anslagskredit 0 Tillgängliga medel 4 000 Överskridande av anslagskredit 0 Anslagsbelastningen för 2013 beräknas bli 4 miljoner kronor vilket är 4 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet, men i överensstämmelse med tilldelade medel. Anslagsbelastningen för 2014 beräknas bli 0 kronor vilket stämmer överens med anslagsbelopp och tilldelade medel. Analys Regeringen gav den 15 juli 2010 Försäkringskassan i uppdrag att, i samverkan med Socialstyrelsen och i samråd med Arbetsförmedlingen, vidareutveckla metoder och instrument för bedömning av arbetsförmåga inom sjukförsäkringen. Försäkringskassan fick, genom regeringsbeslut S2010/5364/SF (2011-02-10), högst 25 miljoner kronor att disponera för projektet som skulle slutredovisas i januari 2013. Försäkringskassan förbrukade under 2011 5 miljoner kronor av den ursprungliga budgeten för projektet. I regleringsbrev för budgetåret 2012 avseende Försäkringskassan angavs att Försäkringskassan får använda högst 20 miljoner kronor för projektet. Försäkringskassan förbrukade drygt 11 miljoner kronor under 2012 av de tilldelade medlen för projektet. I regleringsbrevet för 2013 överfördes 4 miljoner av projektets budget till 2013 för att slutföra projektet. Till och med november 2013 har 3,98 miljoner kronor förbrukats. Jämförelse med föregående prognos Inga förändringar sedan föregående prognos. 36
1:1.5 Boendetillägg Prognos anslagspost. Beloppen anges i 1000-tal kronor Ingående överföringsbelopp 0 0 Anslag 120 000 122 000 Tilldelade medel 120 000 122 000 Prognos 105 873 108 066 103 361 104 674 105 522 104 332 Avvikelse från anslag 14 127 13 934 Avvikelse från tilldelade medel 14 127 13 934 Högsta anslagskredit 6 000 Tillgängliga medel 126 000 Överskridande av anslagskredit 0 Anslagsbelastningen för 2013 beräknas bli 106 miljoner kronor, vilket är 14 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Anslagsbelastningen för 2014 beräknas bli 108 miljoner kronor, vilket är 14 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Analys Den 1 januari 2012 infördes en ny förmån benämnd boendetillägg. Boendetillägget kan lämnas till försäkrade som haft tidsbegränsad sjukersättning under det högsta antalet månader som sådan ersättning kan betalas ut enligt övergångsbestämmelser. Rätten till boendetillägg inträder från och med månaden efter den då rätten till tidsbegränsad sjukersättning upphör. Från och med 2013 kan boendetillägg även lämnas till försäkrade vars aktivitetsersättning upphör till följd av att de fyller 30 år. Boendetillägget kan lämnas med högst 84 000 kronor per år till en ogift försäkrad och med högst 42 000 kronor per år till en gift 14 försäkrad. Beloppen för boendetillägg höjs med 12 000 kronor till hushåll med ett barn, 18 000 kronor till hushåll med två barn och 24 000 kronor till hushåll med tre eller flera barn. Boendetillägg kan lämnas om den försäkrade får sjukpenning, rehabiliteringspenning, sjukpenning i särskilda fall, rehabiliteringspenning i särskilda fall eller deltar i det arbetsmarknadspolitiska programmet Arbetslivsintroduktion och får aktivitetsstöd. Boendetillägget lämnas inte till en försäkrad som är berättigad till bostadstillägg. Under 2012 betalades sammanlagt 68 miljoner kronor ut i boendetillägg till 3 298 personer. Som förväntat, till följd av att målgruppen för boendetillägg har utökats, är utgifterna klart högre under 2013 jämfört med 2012 och 14 Även sambos räknas som gifta i detta sammanhang. 37
väntas så förbli 2014 2018. I tabellen nedan redovisas de utbetalda beloppen samt antalet personer som fått en utbetalning hittills under 2013. Utbetalt belopp i 1000-tal kronor under januari-november 2013 samt antalet unika individer som fått en utbetalning Månad Utbetalt belopp Antal personer Januari 7 344 2 081 Februari 10 325 2 637 Mars 10 879 2 646 April 10 552 2 592 Maj 8 298 2 160 Juni 8 231 2 113 Juli 8 507 2 113 Augusti 8 411 2 045 September 8 506 2 032 Oktober 8 386 2 012 November 7 998 1 953 Totalt 2013 97 439 3 638* * Eftersom antalet personer avser unika individer, summerar inte kolumnen till totalen Den relativt stora ökningen mellan januari och februari beror på att det var många unga som nyligen haft aktivitetsersättning och som beviljats tidsbegränsad sjukersättning enligt övergångsbestämmelser som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen i december 2012. Dessa personer har i hög utsträckning fått boendetillägg under tiden som de deltagit i Arbetslivsintroduktion. Då boendetillägg betalas ut månadsvis i efterskott skedde ökningen i februari 2013. Detta förklarar även minskningen mellan april och maj eftersom Arbetslivsintroduktionen pågår i tre månader. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i oktober 2013. Prognosjämförelse. Beloppen anges i 1000-tal kronor Föregående prognosbelopp 106 653 109 426 103 723 104 640 105 304 103 900 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - - Volym- och strukturförändringar -780-1 360-362 +34 +218 +432 Ny regel - - - - - - Övrigt - - - - - - Ny prognos 105 873 108 066 103 361 104 674 105 522 104 332 Differens i 1000-tal kronor -780-1 360-362 +34 +218 +432 Differens i procent -0,7-1,2-0,3 0,0 +0,2 +0,4 38
Volym- och strukturförändringar Utfallet under den senare delen av 2013 har lett till mindre förändringar i antalet personer som förväntas uppbära boendetillägg. Justeringen påverkar utgifterna under hela prognosperioden. 1:1.8 Sjukpenning respektive rehabiliteringspenning i särskilda fall Prognos anslagspost. Beloppen anges i 1000-tal kronor Ingående överföringsbelopp 0 0 Anslag 83 000 81 000 Tilldelade medel 83 000 81 000 Prognos 53 885 56 877 55 246 52 890 51 109 50 303 Avvikelse från anslag 29 115 24 123 Avvikelse från tilldelade medel 29 115 24 123 Högsta anslagskredit 4 650 Tillgängliga medel 87 650 Överskridande av anslagskredit 0 Anslagsbelastningen för 2013 beräknas bli 54 miljoner kronor, vilket är 29 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Anslagsbelastningen för 2014 beräknas bli 57 miljoner kronor, vilket är 24 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Analys Den 1 januari 2012 infördes sjukpenning och rehabiliteringspenning i särskilda fall. Försäkrade som har haft tidsbegränsad sjukersättning under det högsta antalet månader som sådan ersättning kan betalas ut enligt övergångsbestämmelser och som på grund av bestämmelserna om sjukpenninggrundande inkomst i socialförsäkringsbalken inte skulle ha rätt till hel sjukpenning som på fortsättningsnivån medför en sjukpenning om minst 160 kronor per kalenderdag, kan få sjukpenning eller rehabiliteringspenning i särskilda fall. Sjukpenning och rehabiliteringspenning i särskilda fall kan uppgå till högst 160 kronor per dag vid hel förmån och kan lämnas för sju dagar per vecka. Under 2012 betalades sammanlagt 37 miljoner kronor ut i sjukpenning och rehabiliteringspenning i särskilda fall till 1 030 personer. Från och med 2013 kan sjukpenning och rehabiliteringspenning i särskilda fall även beviljas försäkrade vars aktivitetsersättning upphör till följd av att de fyller 30 år. Till följd av att målgruppen för sjukpenning och rehabiliteringspenning i särskilda fall utökas väntas också utgifterna för anslagsposten bli 39
högre 2013 2018 jämfört med 2012. I tabellen nedan redovisas de utbetalda beloppen samt antalet personer som fått en utbetalning hittills under 2013. Utbetalt belopp i 1000-tal kronor under januari-november 2013 samt antalet unika individer som fått en utbetalning Månad Utbetalt belopp Antal personer Januari 3 827 798 Februari 3 813 783 Mars 3 638 798 April 4 107 872 Maj 4 835 946 Juni 4 661 959 Juli 4 775 979 Augusti 4 939 971 September 4 847 977 Oktober 4 766 985 November 4 931 1 000 Totalt 2013 49 139 1 362* * Eftersom antalet personer avser unika individer, summerar inte kolumnen till totalen Ökningen efter mars 2013 beror på att det är då de första ur gruppen som uppnådde maximal tid i tidsbegränsad sjukersättning i december 2012 beviljats sjukpenning i särskilda fall efter genomgången Arbetslivsintroduktion. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i oktober 2013. Prognosjämförelse. Beloppen anges i 1000-tal kronor Föregående prognosbelopp 54 046 58 679 56 330 53 449 51 426 50 482 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - - Volym- och strukturförändringar -161-1 802-1 084-559 -317-179 Ny regel - - - - - - Övrigt - - - - - - Ny prognos 53 885 56 877 55 246 52 890 51 109 50 303 Differens i 1000-tal kronor -161-1 802-1 084-559 -317-179 Differens i procent -0,3-3,1-1,9-1,0-0,6-0,4 Volym- och strukturförändringar Prognosen har sänkts något till följd av de senaste månadernas utfall. Färre än väntat av dem som uppnådde maximal tid i tidsbegränsad sjukersättning i 40
december 2012 har beviljats sjukpenning i särskilda fall. Detsamma gäller för dem med aktivitetsersättning som fyllt 30 under 2013. Det får till följd att beståndet och därmed utgifterna justeras ned för hela prognosperioden. 1:1.7 Högkostnadsskydd för arbetsgivare Prognos anslagspost. Beloppen anges i 1000-tal kronor Ingående överföringsbelopp 0 0 Anslag 75 000 85 000 Tilldelade medel 75 000 85 000 Prognos 57 000 80 000 85 000 90 000 95 000 100 000 Avvikelse från anslag 18 000 5 000 Avvikelse från tilldelade medel 18 000 5 000 Högsta anslagskredit 3 750 Tillgängliga medel 78 750 Överskridande av anslagskredit 0 Anslagsbelastningen för 2013 beräknas bli 57 miljoner kronor, vilket är 18 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Anslagsbelastningen för 2014 beräknas bli 80 miljoner kronor, vilket är 5 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Analys Den 1 juli 2010 infördes ett skydd mot höga sjuklönekostnader för arbetsgivare. Skyddet innebär att en arbetsgivare, som under ett kalenderår har sjuklönekostnader som överstiger 2,5 gånger den fastställda genomsnittliga sjuklönekostnaden för alla arbetsgivare i Sverige, efter ansökan kan få ersättning för dessa kostnader. Ersättningen betalas ut årligen, året efter det kalenderår som kostnaderna uppstod. Det finns dock möjlighet för arbetsgivaren att under vissa förutsättningar begära ersättning i förskott. År 2011 var det första gången det gick att ansöka om högkostnadsskydd, men då endast för andra halvåret 2010. Utfallet blev knappt 37 miljoner kronor. Utbetalningarna under 2012, för verksamhetsåret 2011, blev 59 miljoner kronor. Försäkringskassan har i regleringsbrevet för 2013 fått i uppdrag att informera kring förmånen till arbetsgivare. För åren 2014 2017 beräknas anslagsbelastningen fortsätta öka på grund av ett antagande om att det tar några år innan kännedomen för den nya förmånen är så pass hög att alla som har rätt att söka ersättning också gör det. Eftersom det hittills endast finns ett helårsutfall är osäkerheten dock stor. 41
Jämförelse med föregående prognos RAPPORT I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i oktober 2013. Prognosjämförelse. Beloppen anges i 1000-tal kronor Föregående prognosbelopp 75 000 80 000 85 000 90 000 95 000 100 000 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - - Volym- och strukturförändringar -18 000 - - - - - Ny regel - - - - - - Övrigt - - - - - - Ny prognos 57 000 80 000 85 000 90 000 95 000 100 000 Differens i 1000-tal kronor -18 000 0 0 0 0 0 Differens i procent -24,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Volym- och strukturförändringar Ansökningarna för verksamhetsåret 2012 är nu färdigbehandlade och visar på lägre utbetalningar än vad som förväntats i föregående prognos. Prognosen för 2013 sänks därmed med 18 miljoner kronor. 1:1.20 Arbetshjälpmedel m.m. Prognos anslagspost. Beloppen anges i 1000-tal kronor Ingående överföringsbelopp 0 0 Anslag 165 000 166 000 Tilldelade medel 165 000 166 000 Prognos 136 300 149 000 155 000 161 000 167 000 173 000 Avvikelse från anslag 28 700 17 000 Avvikelse från tilldelade medel 28 700 17 000 Högsta anslagskredit 8 250 Tillgängliga medel 173 250 Överskridande av anslagskredit 0 Anslagsbelastningen för 2013 beräknas bli 136 miljoner kronor, vilket är 29 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Anslagsbelastningen för 2014 beräknas bli 149 miljoner kronor, vilket är 17 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. 42
Analys RAPPORT I prognosen för de kommande åren görs ett antagande om en ökad anslagsbelastning för arbetshjälpmedel och dess övriga kringkostnader. Fördelning av anslagsmedel. Beloppen anges i 1000-tals kronor FMU/SLU * 300 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 Arbetshjälpmedel 61 000 70 000 73 000 76 000 79 000 82 000 Övrigt (inklusive resor) 75 000 78 000 81 000 84 000 87 000 90 000 Summa 136 300 149 000 155 000 161 000 167 000 173 000 * FMU= Försäkringsmedicinska utredningar, SLU= Särskilt läkarutlåtande Utgifterna för Försäkringsmedicinska utredningar (FMU) och Särskilda läkarutlåtanden (SLU) bedöms uppgå till 300 000 kronor 2013. Utgifterna sjönk kraftigt i samband med att landstingen började sända in fördjupade medicinska utlåtanden enligt överenskommelsen för den så kallade sjukskrivningsmiljarden. Enligt regleringsbrevet för 2014 är försäkringsmedicinska utredningar en egen anslagspost på samma belopp som det som tidigare avsattes för ändamålet i överenskommelsen för sjukskrivningsmiljarden. Förutsatt att Försäkringskassan även fortsättningsvis endast i undantagsfall köper medicinska utredningar eller medicinska utlåtanden beräknas kostnaden för FMU/SLU därmed uppgå till 1 miljon kronor per år resterande prognosperiod. Utbetalningarna inom arbetshjälpmedel förväntas uppgå till 61 miljoner kronor under 2013. Då arbetstekniska hjälpmedel är en viktig del i samordnings- och rehabiliteringsprocessen och bidrar till att fler kan fortsätta arbeta trots en funktionsnedsättning ligger syftet med arbetshjälpmedel väl i linje med intentionerna i rehabiliteringskedjan. Utgifterna beräknas öka från 61 miljoner kronor år 2013 till 82 miljoner kronor år 2018. Det finns en osäkerhetsaspekt i prognosen då förändrad praxis i bedömningen av huruvida arbetshjälpmedel beviljas eller ej kan få stort genomslag på kostnaderna så att de ökar eller minskar. Som exempel kan en kammarrättsdom från maj 2012 nämnas. I domen fastslås att landstingen ansvarar för hörapparater för daglig livföring, vilka tidigare upptog en stor del av anslaget för arbetshjälpmedel. Den så kallade FunkA-utredningen 15 (A 2011:03) fick under 2012 i tilläggsuppdrag att se över regelverket för arbetshjälpmedel. Den 15 januari 2013 överlämnades slutbetänkandet där det bland annat föreslås att ansvaret för bidrag till arbetshjälpmedel för dem som har en anställning förs över till Arbetsförmedlingen. Försäkringskassan har inte tagit hänsyn till förslagen i slutbetänkandet i prognosen. 15 Under 2011 beslutade regeringen att tillsätta en särskild utredare för att göra en bred översyn av de arbetsmarknadspolitiska insatserna för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Utredningen antog namnet FunkA-utredningen. 43
Utgifterna för posten övrigt, som bland annat inkluderar arbetsresor (när reskostnader beviljas i stället för sjukpenning) och särskilt bidrag till personer med rehabiliteringsersättning, bedöms öka från 75 miljoner år 2013 till 90 miljoner år 2018. Försäkringskassan bedömer att utgifterna för anslaget totalt kommer öka från 136 till 173 miljoner kronor under 2013 2018. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i oktober 2013. Prognosjämförelse. Beloppen anges i 1000-tal kronor Föregående prognosbelopp 140 500 149 000 155 000 161 000 167 000 173 000 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - - Volym- och strukturförändringar -4 200 - - - - - Ny regel - - - - - - Övrigt - - - - - - Ny prognos 136 300 149 000 155 000 161 000 167 000 173 000 Differens i 1000-tal kronor -4 200 0 0 0 0 0 Differens i procent -3,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Volym- och strukturförändringar Kostnaderna för arbetshjälpmedel har hittills under 2013 legat i linje med förbrukningen föregående år och endast ökat marginellt. Prognosen justeras därför ner med 4 miljoner kronor för 2013. 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. Prognos anslag. Beloppen anges i 1000-tal kronor Hela anslaget 52 312 042 50 004 747 48 457 148 48 095 942 47 544 906 47 113 367 Därav 1:2.5 Aktivitets- och sjukersättningar 40 785 829 38 699 277 37 379 383 36 732 629 36 500 274 36 292 260 1:2.8 Statlig ålderspensionsavgift för aktivitetsoch sjukersättning 6 975 000 6 678 661 6 366 424 6 577 014 6 190 268 5 898 327 1:2.6 Bostadstillägg till personer med aktivitetsoch sjukersättningar 4 522 260 4 597 800 4 682 616 4 757 610 4 825 638 4 893 930 1:2.7 Kostnader för vissa personer med aktivitets- och sjukersättningar 28 953 29 009 28 725 28 689 28 726 28 850 44
Detaljerade uppgifter om den statliga ålderspensionsavgiften återfinns i bilaga 4. Där finns förutom anslagsbelastning även uppgifter om preliminär avgift, reglering avseende förhållandena tre år tidigare, prognostiserad avgift för respektive år samt en jämförelse med föregående prognos. 1:2.5 Aktivitets- och sjukersättningar Prognos anslagspost. Beloppen anges i 1000-tal kronor Ingående överföringsbelopp -311 289-1 278 118 Anslag 39 819 000 38 235 552 Tilldelade medel 39 507 711 36 957 434 Prognos 40 785 829 38 699 277 37 379 383 36 732 629 36 500 274 36 292 260 Avvikelse från anslag -966 829-463 725 Avvikelse från tilldelade medel -1 278 118-1 741 843 Högsta anslagskredit 1 990 950 Tillgängliga medel 41 498 661 Överskridande av anslagskredit 0 Anslagsbelastningen för 2013 beräknas bli 40 786 miljoner kronor, vilket är 967 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och 1 278 miljoner kronor högre än tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Anslagsbelastningen för 2014 beräknas bli 38 699 miljoner kronor, vilket är 463 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och 1 742 miljoner kronor högre än tilldelade medel. Analys Den följande framställningen ger en överblick över hela anslagsposten men fokuserar främst på utvecklingen för sjukersättning eftersom det är inom detta område som de största volymförändringarna förväntas ske under de närmaste åren. Antalet personer med förmånerna sjuk- och aktivitetsersättning ökade kraftigt efter att förmånerna infördes år 2003. Efter en kulmen på nära 556 000 personer under våren 2007 har antalet personer minskat till drygt 363 000 i december 2013. Detta till följd av ett ökat utflöde och ett minskat inflöde. De närmaste åren förväntas beståndet att fortsätta minska och i december 2018 beräknas 312 800 personer få sjukersättning eller aktivitetsersättning. Det är antalet personer med sjukersättning som står för minskningen, från 332 000 i december 2013 till 278 500 i december 2018. Minskningen beror framför allt på att många som uppbär sjukersättning kommer att lämna förmånen till följd av att de fyller 65 år samt på att nybeviljandet av sjukersättning numera är lågt i förhållande till utflödet. Antalet personer med 45
aktivitetsersättning väntas öka då inflödet under 2013 har legat på en högre nivå jämfört med samma period 2012 och förväntas ligga kvar på denna nivå under hela prognoshorisonten. Beståndet för aktivitetsersättningen förväntas bli 34 300 i december 2018. Sjukersättning tills vidare, bestånd Beståndet för sjukersättning tills vidare består dels av personer som har beslut enligt gammalt 16 regelverk, dels av personer som har beslut enligt nytt 17 regelverk. De som har beslut enligt gammalt regelverk har möjlighet att arbeta enligt reglerna för steglös avräkning. De som har beslut enligt nytt regelverk bedöms ha en stadigvarande nedsättning av arbetsförmågan och förväntas inte kunna återvända till arbetslivet över all överskådlig framtid. Prognosen bygger på antagandet att utflöde från sjukersättning tills vidare, oavsett om det gäller gammalt eller nytt regelverk, sker genom att personer fyller 65 år eller avlider. Nybeviljandet av sjukersättning ligger på en högre nivå än föregående år och 2013 har knappt 11 600 nybeviljats sjukersättning, vilket kan jämföras med ungefär 9 700 år 2012. Ökningen förklaras framför allt av att gruppen med de personer som tidigare lämnat sjukförsäkringen på grund av att de uppnått maxtid en andra gång tillkommit. Antalet personer som uppnår maxtid väntas öka framöver vilket väntas medföra ett ökat nybeviljande. Antalet personer som beviljas sjukersättning tills vidare av dem med aktivitetsersättning som fyller 30 ligger på en högre nivå under 2013 jämfört med samma period föregående år, vilket ökar inflödet till sjukersättningen. 16 Avser regelverket som gällde innan juli 2008. 17 Avser regelverket som trädde i kraft juli 2008. 46
Ökningen av sjukfallen i sjukpenningprognosen påverkar nybeviljandet för framför allt den senare delen av prognosperioden i och med att en andel av dessa förväntas bli långa sjukfall varav vissa väntas leda till sjukersättning. Liksom i tidigare prognoser bedöms medelersättningen för sjukersättning uttryckt i antal prisbasbelopp fortsätta minska svagt under hela prognosperioden. Anledningen till minskningen är att andelen med endast garantiersättning är högre bland dem som nybeviljas ersättningen än bland dem som lämnar den medan det motsatta gäller för andelen med endast inkomstrelaterad ersättning. De nya som tillkommer antas alltså ha lägre genomsnittlig ersättning än de som lämnar. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i oktober 2013. Prognosjämförelse. Beloppen anges i 1000-tal kronor Föregående prognosbelopp 40 841 277 38 689 615 37 485 336 36 897 575 36 680 855 36 487 208 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - -167 665-242 955-235 351-227 354 Volym- och strukturförändringar -55 448 +9 662 +61 712 +78 009 +54 770 +32 406 Ny regel - - - - - - Övrigt - - - - - - Ny prognos 40 785 829 38 699 277 37 379 383 36 732 629 36 500 274 36 292 260 Differens i 1000-tal kronor -55 448 +9 662-105 953-164 946-180 581-194 948 Differens i procent -0,1 0,0-0,3-0,4-0,5-0,5 Ändrade makroekonomiska antaganden Prognosen för prisbasbeloppet har sänkts för åren 2015 2018, vilket sänker utgiftsprognosen för dessa år eftersom utgiften för sjuk- och aktivitetsersättning indexeras med prisbasbeloppet. Volym- och strukturförändringar Minskat inflöde till sjukersättning i jämförelse med föregående prognos bidrar till en sänkning av utgifterna 2013. För resterande prognosperiod står framför allt ett ökat inflöde till aktivitetsersättningen för de ökade volymerna. 47
1:2.7 Kostnader för vissa personer med aktivitets- och sjukersättningar Prognos anslagspost. Beloppen anges i 1000-tal kronor Ingående överföringsbelopp 0 0 Anslag 31 000 28 625 Tilldelade medel 31 000 28 625 Prognos 28 953 29 009 28 725 28 689 28 726 28 850 Avvikelse från anslag 2 047-384 Avvikelse från tilldelade medel 2 047-384 Högsta anslagskredit 1 550 Tillgängliga medel 32 550 Överskridande av anslagskredit 0 Anslagsbelastningen för 2013 beräknas bli 29 miljoner kronor, vilket är 2 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Anslagsbelastningen för 2014 beräknas bli 29 miljoner kronor, vilket är 0,4 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Analys Utgiften under denna anslagspost består av utbetalningar till Arbetsförmedlingen och till Samhall, som båda fakturerar Försäkringskassan för sina insatser för personer som har sjuk- eller aktivitetsersättning med 75 procents omfattning. Utgiften är därmed starkt beroende av utvecklingen av antalet personer med sådan ersättning. Den prognostiserade ökningen av antalet personer med sjuk- eller aktivitetsersättning förväntas medföra att utgifterna för detta anslag ökar något över prognosperioden. Prognosen är osäker då faktureringen och dess variation över året har varit svår att förutse. 48
Jämförelse med föregående prognos RAPPORT I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i oktober 2013. Prognosjämförelse. Beloppen anges i 1000-tal kronor Föregående prognosbelopp 28 984 29 002 28 890 28 863 28 947 29 121 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden -37-12 -214-242 -270-300 Volym- och strukturförändringar +6 +19 +49 +68 +49 +29 Ny regel - - - - - - Övrigt - - - - - - Ny prognos 28 953 29 009 28 725 28 689 28 726 28 850 Differens i 1000-tal kronor -31 +7-165 -174-221 -271 Differens i procent -0,1 0,0-0,6-0,6-0,8-0,9 Ändrade makroekonomiska antaganden Förändringar av timlöneutvecklingen medför en sänkning av prognosen för åren 2013 2018. Volym- och strukturförändringar Prognosen för antalet personer med aktivitetsersättning har höjts vilket även får en höjande effekt på denna prognos. 1:2.6 Bostadstillägg till personer med aktivitets- och sjukersättningar Prognos anslagspost. Beloppen anges i 1000-tal kronor Ingående överföringsbelopp -144 061-171 321 Anslag 4 495 000 4 610 498 Tilldelade medel 4 350 939 4 439 177 Prognos 4 522 260 4 597 800 4 682 616 4 757 610 4 825 638 4 893 930 Avvikelse från anslag -27 260 12 698 Avvikelse från tilldelade medel -171 321-158 623 Högsta anslagskredit 224 750 Tillgängliga medel 4 575 689 Överskridande av anslagskredit 0 Anslagsbelastningen för 2013 beräknas bli 4 522 miljoner kronor, vilket är 27 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och 171 miljoner kronor högre än tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. 49
Anslagsbelastningen för 2014 beräknas bli 4 598 miljoner kronor, vilket är 13 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och 159 miljoner kronor högre än tilldelade medel. Analys Den senaste tre åren har antalet personer med sjukersättning eller aktivitetsersättning som får bostadsstillägg minskat med närmare 7 000, från 127 200 personer i december 2010 till 118 400 personer i december 2013. En viktig förklaring till minskningen är avskaffandet av den tidsbegränsade sjukersättningen. Antalet personer med bostadstillägg väntas öka något under prognosperioden till följd av att inflödet till sjukersättningen väntas öka. Prisbasbeloppet är 1,1 procent högre år 2013 än vad det var år 2012 vilket har en sänkande effekt på utgifterna 18, eftersom aktivitets- och sjukersättning indexeras upp i takt med prisbasbeloppet. Om aktivitets- eller sjukersättningen höjs, minskar bostadstillägget och vice versa. För åren 2015 och framåt beräknas prisbasbeloppet öka med mellan 0,5 och 3,0 procent per år, vilket sänker utgifterna för bostadstillägg med undantag för förändringen mellan åren 2013 och 2014 då prisbasbeloppet väntas minska marginellt. Även boendekostnadernas förändringar har betydelse för bostadstilläggets utveckling. Konjunkturinstitutet prognostiserar att boendekostnadsindex för bostads- och hyresrätter ökar under prognosperioden. Boendekostnadsindex prognostiseras öka med 2,3 procent under år 2013, med 1,8 procent under år 2014 och med 2,0 procent per år för åren därefter. 18 Höjt prisbasbelopp sänker inte alltid bostadstillägget för alla i beståndet då även fribeloppet vid inkomstberäkningen följer prisbasbeloppet. Detta medför att personer med enbart garantiersättning får oförändrat belopp. 50
Jämförelse med föregående prognos RAPPORT I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i oktober 2013. Prognosjämförelse. Beloppen anges i 1000-tal kronor Föregående prognosbelopp 4 504 547 4 593 847 4 671 329 4 743 437 4 812 262 4 881 538 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - -14 850-8 003-4 679-5 018-5 398 Volym- och strukturförändringar +17 713 +18 803 +19 290 +18 852 +18 394 +17 790 Ny regel - - - - - - Övrigt - - - - - - Ny prognos 4 522 260 4 597 800 4 682 616 4 757 610 4 825 638 4 893 930 Differens i 1000-tal kronor +17 713 +3 953 +11 287 +14 173 +13 376 +12 392 Differens i procent +0,4 +0,1 +0,2 +0,3 +0,3 +0,3 Ändrade makroekonomiska antaganden Prognosen för prisbasbeloppet har sänkts för åren 2015 2018 jämfört med föregående prognos vilket får en höjande effekt på utgiftsprognosen för bostadstillägg. Samtidigt har prognosen för boendekostnadsindex sänkts för 2014, vilket får genomslag på utgiftsprognosen 2014 2018. Sammantaget bidrar de makroekonomiska förändringarna till en sänkning av prognosen för samtliga år från och med 2014. Volym- och strukturförändringar Ett ökat inflöde till aktivitetsersättning jämfört med föregående prognos gör att antal personer med bostadstillägg förväntas öka, vilket bidrar till en höjning av utgiftsprognosen för hela perioden. 1:3 Handikappersättningar Prognos anslag. Beloppen anges i 1000-tal kronor Ingående överföringsbelopp -11 278-49 278 Anslag 1 284 000 1 314 000 Tilldelade medel 1 272 722 1 264 722 Prognos 1 322 000 1 338 000 1 359 000 1 397 000 1 448 000 1 503 000 Avvikelse från anslag -38 000-24 000 Avvikelse från tilldelade medel -49 278-73 278 Högsta anslagskredit 64 200 Tillgängliga medel 1 336 922 Överskridande av anslagskredit 0 51
Anslagsbelastningen för 2013 beräknas bli 1 322 miljoner kronor, vilket är 38 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och 49 miljoner kronor högre än tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Anslagsbelastningen för 2014 beräknas bli 1 338 miljoner kronor, vilket är 24 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och 73 miljoner kronor högre än tilldelade medel. Analys Antalet handikappersättningar uppvisar en ökande trend under perioden 2013 2018. Störst är ökningen på högsta nivån. Ökningen av den högsta och näst högsta nivån förklaras både av att befolkningen ökar och av att nivåernas andelar av totala antalet handikappersättningar ökar. Andelsförändringarna är dock små. Bedömningen av hur andelarna utvecklas över prognosperioden baseras på hur de utvecklades mellan 2011 och 2013. Nivå december 2013 december 2018 förändring 36 % 39 200 40 600 3,6 % 53 % 10 600 11 200 5,7 % 69 % 13 000 13 900 6,9 % Totalt 62 800 65 700 4,6 % Anm. Handikappersättning har tre ersättningsnivåer: 36, 53 och 69 procent av prisbasbeloppet. Ersättningens storlek bestäms av omfattningen av hjälpbehovet och av storleken på merkostnaderna som orsakas av sjukdomen eller funktionsnedsättningen. Antalet handikappersättningar har ökat stadigt sedan 2011 och detta väntas fortsätta i ungefär samma omfattning. 52
Antal handikappersättningar i december respektive år, totalt och efter nivå, prognos från och med år 2014 Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i oktober 2013. Prognosjämförelse. Beloppen anges i 1000-tal kronor Föregående prognosbelopp 1 316 000 1 326 000 1 352 000 1 392 000 1 441 000 1 495 000 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - -6 000-9 000-9 000-9 000 Volym- och strukturförändringar +6 000 +12 000 +13 000 +14 000 +16 000 +17 000 Ny regel - - - - - - Övrigt - - - - - - Ny prognos 1 322 000 1 338 000 1 359 000 1 397 000 1 448 000 1 503 000 Differens i 1000-tal kronor +6 000 +12 000 +7 000 +5 000 +7 000 +8 000 Differens i procent +0,5 +0,9 +0,5 +0,4 +0,5 +0,5 Ändrade makroekonomiska antaganden Prognosen för prisbasbeloppet har sänkts för åren 2015 2018 vilket medför en sänkning av prognosen. 53
Volym- och strukturförändringar Prognosen för antalet handikappersättningar har höjts över prognosperioden. Det är en följd av att antagandet om utvecklingen av andelen i befolkningen som har handikappersättning i olika åldersgrupper har förändrats, se stycket nedan. Den sammantagna effekten blir att prognosen höjs för åren 2013 2018. Förändring av prognosmodell I föregående prognos antogs att andelen personer inom varje åldersgrupp var densamma över prognosperioden för kvinnor respektive män som den var för 2012. I den här prognosen används i stället 2013 års andelar. Andelarna i de olika åldersgrupperna för år 2013 är fortfarande prognoser då vi ännu inte har statistik för befolkningen för år 2013. SCB publicerar statistiken för folkmängden 2013 den 19 februari 2014. Förändringen i antagandet medför en höjning av antalsprognosen 1:4 Arbetsskadeersättningar m.m. Prognos anslag. Beloppen anges i 1000-tal kronor Hela anslaget 3 861 400 3 537 500 3 273 071 3 091 074 2 941 208 2 818 682 Därav 1:4.5 Arbetsskadelivränta 3 597 400 3 258 500 3 013 900 2 875 700 2 739 700 2 614 900 1:4.4 Statlig ålderspensionsavgift för arbetsskadelivränta 264 000 279 000 259 171 215 374 201 508 203 782 Detaljerade uppgifter om den statliga ålderspensionsavgiften återfinns i bilaga 4. Där finns förutom anslagsbelastning även uppgifter om preliminär avgift, reglering avseende förhållandena tre år tidigare, prognostiserad avgift för respektive år samt en jämförelse med föregående prognos. 54
1:4.5 Arbetsskadelivränta Prognos anslagspost. Beloppen anges i 1000-tal kronor Ingående överföringsbelopp 0-97 400 Anslag 3 500 000 3 200 000 Tilldelade medel 3 500 000 3 102 600 Prognos 3 597 400 3 258 500 3 013 900 2 875 700 2 739 700 2 614 900 Avvikelse från anslag -97 400-58 500 Avvikelse från tilldelade medel -97 400-155 900 Högsta anslagskredit 175 000 Tillgängliga medel 3 675 000 Överskridande av anslagskredit 0 Anslagsbelastningen för 2013 beräknas bli 3 597 miljoner kronor, vilket är 97 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Anslagsbelastningen för 2014 beräknas bli 3 259 miljoner kronor, vilket är 59 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och 156 miljoner kronor högre än tilldelade medel. Analys Egenlivräntor från arbetsskadeförsäkringen Antalet tillkommande livräntor har varierat relativt mycket under de senaste åren och är därmed svåra att förutse. Under 2012 nybeviljades fler livräntor än 2011, men utfallet hamnade fortfarande på en lägre nivå än åren innan. Under prognosperioden 2013 2018 bedöms antalet nybeviljade livräntor minska från cirka 790 till 740 tillkommande arbetsskadelivräntor per år. Under hela prognosperioden beräknas antalet livräntor som upphör vara fler än antalet som tillkommer och beståndet beräknas därmed minska, från 45 700 i genomsnitt år 2013 till 28 700 i genomsnitt år 2018. Utgifterna för egenlivräntor från arbetsskadeförsäkringen beräknas minska varje år, beroende på antalsminskningen. Medelbeloppet för egenlivräntor beräknas öka under prognosperioden. Arbetsskadelivräntor till personer under 67 år räknas om med ett särskilt indextal för livräntor. Flertalet livräntor är samordnade med sjukersättning som bara indexeras med prisbasbeloppet. Livräntan som betalas ut i dessa fall fyller ut mellanskillnaden mellan sjukersättningen och bruttolivräntan. Detta medför att den livränta som betalas ut ökar mer än bruttolivräntan, mätt i procent, förutsatt att det särskilda indextalet är högre än vad som motsvarar förändringen av prisbasbeloppet. 55
Beroende på indexeringsreglerna och samordningen med sjukersättning beräknas medelbeloppet för egenlivräntor öka under prognosperioden. Till ökningen av medelbeloppet bidrar också att antalet livräntetagare över 67 år minskar eftersom det inte längre kan tillkomma några livräntor i denna grupp. Dessa livräntetagare har låga livräntebelopp i genomsnitt. 2013 beräknas medelbeloppet bli 62 600 kronor i genomsnitt och 2018 71 600 kronor. Övriga förmåner Antalet efterlevandelivräntor från arbetsskadeförsäkringen och utgifterna för dessa beräknas minska under prognosperioden. Även antalet yrkesskadelivräntor och utgifterna för dessa beräknas minska i en ganska jämn takt. Utgifterna för sjukvårdsförmåner, arbetsskadesjukpenning och begravningshjälp utgör sammantaget mindre än 1 procent av anslagspostens utgifter. Utgifterna för dessa förmåner beräknas förändras obetydligt under prognosperioden. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i oktober 2013. Prognosjämförelse. Beloppen anges i 1000-tal kronor Föregående prognosbelopp 3 544 700 3 204 400 2 986 000 2 829 000 2 690 000 2 563 700 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - -24 500-31 400-27 000-26 600 Volym- och strukturförändringar +52 700 +54 100 +52 400 +78 100 +76 700 +77 800 Ny regel - - - - - - Övrigt - - - - - - Ny prognos 3 597 400 3 258 500 3 013 900 2 875 700 2 739 700 2 614 900 Differens i 1000-tal kronor +52 700 +54 100 +27 900 +46 700 +49 700 +51 200 Differens i procent +1,5 +1,7 +0,9 +1,7 +1,8 +2,0 Ändrade makroekonomiska antaganden Prognoserna för prisbasbeloppet och inkomstindexet har sänkts för åren 2015 2018. Prognosen för KPI har sänkts för åren 2015 och 2017 och höjts för åren 2016 och 2018. Sammantaget leder prognosförändringarna på prisbasbeloppet, inkomstindexet och KPI till en sänkning av prognosen för perioden 2015 2018. Volym- och strukturförändringar Prognosen för antalet egenlivräntor har höjts för åren 2013 2018 på grund av utfallet för 2013. Även faktorn för retroaktiva utbetalningar har höjts för åren 2013 2018. 56
1:5 Ersättning för kroppsskador Prognos anslag. Beloppen anges i 1000-tal kronor Hela anslaget 43 280 41 228 39 270 37 990 37 029 35 820 Därav 1:5.3 Ersättning för kroppsskador 42 200 39 900 38 300 36 900 35 900 34 700 1:5.4 Statlig ålderspensionsavgift för kroppsskador 1 080 1 328 970 1 090 1 129 1 120 Detaljerade uppgifter om den statliga ålderspensionsavgiften återfinns i bilaga 4. Där finns förutom anslagsbelastning även uppgifter om preliminär avgift, reglering avseende förhållandena tre år tidigare, prognostiserad avgift för respektive år samt en jämförelse med föregående prognos. 1:5.3 Ersättning för kroppsskador Prognos anslagspost. Beloppen anges i 1000-tal kronor Ingående överföringsbelopp 0 0 Anslag 42 400 39 500 Tilldelade medel 42 400 39 500 Prognos 42 200 39 900 38 300 36 900 35 900 34 700 Avvikelse från anslag 200-400 Avvikelse från tilldelade medel 200-400 Högsta anslagskredit 2 120 Tillgängliga medel 44 520 Överskridande av anslagskredit 0 Anslagsbelastningen för 2013 beräknas bli 42,2 miljoner kronor, vilket är 0,2 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Anslagsbelastningen för 2014 beräknas bli 39,9 miljoner kronor, vilket är 0,4 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Analys Anslagsbelastningen beräknas minska över hela prognosperioden beroende på att antalet livräntor som utges enligt äldre lagstiftning beräknas minska. För 2013 är den prognostiserade utgiften 27,5 miljoner kronor och utgiften beräknas därefter fortsätta minska kontinuerligt till 20,4 miljoner kronor år 2018. Utgifterna för livräntor enligt äldre lagstiftning utgör den större delen av anslagsposten och har störst påverkan på minskningen av de totala utgifterna. 57
Utgifterna för livräntor enligt statligt personskadeskydd ökade 2011 jämfört med 2010, men minskade återigen under 2012. Under 2013 och de efterföljande åren beräknas utgifterna ligga på en stabil nivå på drygt 12 miljoner kronor. Utgifterna varierar dock ganska mycket mellan olika månader och år. En enda nybeviljad livränta med hög retroaktiv utbetalning kan höja anslagspostens utgiftsnivå med över 1 procent. Utgifterna för sjukpenning och vårdersättningar enligt statligt personskadeskydd minskade markant 2011, efter att ha ökat kraftigt 2009 och 2010. Dessa utgifter utgör drygt 1 procent av hela anslagsposten och kan precis som för livräntor enligt statligt personskadeskydd variera ganska mycket mellan olika månader och år. För 2013 ligger utgifterna för sjukvård något högre än för 2012. För perioden 2014 2017 beräknas utgifterna minska något jämfört med 2013. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i oktober 2013. Prognosjämförelse. Beloppen anges i 1000-tal kronor Föregående prognosbelopp 41 900 39 600 38 100 36 800 35 700 34 400 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - -100-200 -100-100 Volym- och strukturförändringar +300 +300 +300 +300 +300 +400 Ny regel - - - - - - Övrigt - - - - - - Ny prognos 42 200 39 900 38 300 36 900 35 900 34 700 Differens i 1000-tal kronor +300 +300 +200 +100 +200 +300 Differens i procent +0,7 +0,8 +0,5 +0,3 +0,6 +0,9 Ändrade makroekonomiska antaganden Prognoserna för prisbasbeloppet och inkomstindexet har sänkts för åren 2015 2018. Volym- och strukturförändringar En utfallsjustering för 2013 har gjort att prognosen för utgifterna för skadeståndslivräntor har höjts, vilket får en höjande effekt på hela prognosperioden. 58
1:6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen Prognos anslag. Beloppen anges i 1000-tal kronor Hela anslaget 3 337 750 3 118 500 3 138 000 3 153 000 3 148 000 3 148 000 Därav 1:6.1 Rehabiliteringsgarantin 1 188 500 754 000 750 000 750 000 750 000 750 000 1:6.3 Finansiell samordning genom samordningsförbund 280 000 280 000 280 000 280 000 280 000 280 000 1:6.4 Finansiell samordning mellan FK och hälso- och sjukvården 30 000 30 000 30 000 30 000 30 000 30 000 1:6.5 Rehabiliteringsinsatser i samverkan mellan FK och Arbetsförmedlingen 839 000 738 000 738 000 738 000 738 000 738 000 1:6.7 Effektiv sjukskrivningsprocess 250 36 500 40 000 5 000 0 0 1:6.8 Arbetsplatsnära stöd 0 30 000 50 000 100 000 100 000 100 000 1:6.9 Försäkringsmedicinska utredningar 0 250 000 250 000 250 000 250 000 250 000 1:6.10 Bidrag till hälso- och sjukvård 1 000 000 1 000 000 1 000 000 1 000 000 1 000 000 1 000 000 1:6.1 Rehabiliteringsgarantin Prognos anslagspost. Beloppen anges i 1000-tal kronor Ingående överföringsbelopp 0 0 Anslag 1 376 500 750 000 Tilldelade medel 1 376 500 750 000 Prognos 1 188 500 754 000 750 000 750 000 750 000 750 000 Avvikelse från anslag 188 000-4 000 Avvikelse från tilldelade medel 188 000-4 000 Högsta anslagskredit 0 Tillgängliga medel 1 376 500 Överskridande av anslagskredit 0 Anslagsbelastningen för 2013 beräknas bli 1 188,5 miljoner kronor, vilket är 188 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Anslagsbelastningen för 2014 beräknas bli 754 miljoner kronor, vilket är 4 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Analys Under 2013 ingår bidrag till företagshälsovård i anslagsposten, men från och med 2014 kommer den endast bestå av rehabiliteringsgarantin. Då ansökningar för bidrag till koordinerande insatser för verksamhetsåret 2013 kan skickas in till senast 1 februari 2014 finns det ett behov av tillgängliga medel även 2014. Totalt för verksamhetsåret 2013 bedöms 20 miljoner 59
kronor förbrukas för koordinerande insatser. Av dessa 20 miljoner kronor beräknas 16 miljoner kronor betalas ut under 2013. För övriga medel avsatta för företagshälsovården är bedömningen att de förbrukas i sin helhet 2013. Målet med rehabiliteringsgarantin är att genom evidensbaserade medicinska rehabiliteringsinsatser åstadkomma en ökad återgång i arbete eller att förebygga sjukskrivning för män och kvinnor i arbetsför ålder. Huvudsyftet är att de diagnosgrupper som står för merparten av både korta och långa sjukskrivningar ska erbjudas utökad möjlighet till medicinsk rehabilitering. De stora diagnosgrupperna icke specifika rygg- och nackbesvär, samt lindrig och medelsvår psykisk ohälsa omfattas av rehabiliteringsgarantin. För 2013 års verksamhet har en överenskommelse slutits mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) där 1 miljard kronor anslås till rehabiliteringsgarantin för 2013. Av dessa medel avsätts 948 miljoner kronor till landstingens behandlingar, 12 miljoner kronor till utveckling av internetbaserad behandling och 40 miljoner kronor till forsknings- och utvecklingsinsatser samt utvärdering. Bedömningen är att samtliga 960 miljoner kronor avsatta för behandlingar och utvecklingen av internetbaserad behandling förbrukas under 2013. Av forskningsmedlen förväntas totalt 25 miljoner kronor gå åt under 2013. I budgetpropositionen för 2014 beskrivs en avsikt att stimulera insatser för personer med lindriga eller medelsvåra psykiska diagnoser även genom den så kallade sjukskrivningsmiljarden, vilket föranleder att medlen för rehabiliteringsgarantin justeras ner med 250 miljoner kronor till 750 miljoner kronor årligen 2014 2017. Även för 2014 har en överenskommelse slutits mellan staten och SKL där 725 miljoner kronor avsätts till landstingens behandlingar och 25 miljoner kronor får användas för forskning och utvärdering. På grund av behovet av tillgängliga medel för bidrag till koordinerande insatser även 2014 beräknas anslagsbelastningen uppgå till 754 miljoner kronor. För åren 2015 2017 antas att det i budgetpropositionen beräknade anslaget för rehabiliteringsgarantin används i sin helhet. För 2018 antas samma anslagsbelopp som för 2017. Jämförelse med föregående prognos Inga förändringar från föregående prognos. 60
1:6.3 Finansiell samordning genom samordningsförbund Prognos anslagspost. Beloppen anges i 1000-tal kronor Ingående överföringsbelopp 0 0 Anslag 280 000 280 000 Tilldelade medel 280 000 280 000 Prognos 280 000 280 000 280 000 280 000 280 000 280 000 Avvikelse från anslag 0 0 Avvikelse från tilldelade medel 0 0 Högsta anslagskredit 0 Tillgängliga medel 280 000 Överskridande av anslagskredit 0 Anslagsbelastningen för 2013 beräknas bli 280 miljoner kronor, vilket stämmer överens med anslagsbeloppet och tilldelade medel. Anslagsbelastningen för 2014 beräknas bli 280 miljoner kronor, vilket stämmer överens med anslagsbeloppet och tilldelade medel. Analys Samverkan enligt lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser (Finsam) infördes 2004 med syfte att ge ytterligare möjligheter till samverkan. Finansiell samordning bedrivs av samordningsförbund och är en frivillig samverkan mellan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, landsting samt en eller flera kommuner. Syftet med den finansiella samordningen är att den gör det möjligt att identifiera individernas totala behov av rehabilitering, vilket kan vara svårt för en enskild aktör. Målgruppen är individer som behöver samordnade rehabiliteringsinsatser från flera av de samverkande parterna för att uppnå eller förbättra sin förmåga till förvärvsarbete. Till och med november 2013 har 99 procent av anslagsposten betalats ut (278 miljoner kronor). Bedömningen är att även resterande medel kommer att betalas ut under 2013, vilket innebär att samtliga 280 miljoner kronor förbrukas i sin helhet. Även för åren 2014 2017 antas att det i budgetpropositionen beräknade anslaget, 280 miljoner kronor, används i sin helhet. För 2018 antas anslagsbeloppet bli det samma som för de tidigare åren. Jämförelse med föregående prognos Inga förändringar från föregående prognos. 61
1:6.4 Finansiell samordning mellan Försäkringskassan och hälso- och sjukvården Prognos anslagspost. Beloppen anges i 1000-tal kronor Ingående överföringsbelopp 0 0 Anslag 30 000 30 000 Tilldelade medel 30 000 30 000 Prognos 30 000 30 000 30 000 30 000 30 000 30 000 Avvikelse från anslag 0 0 Avvikelse från tilldelade medel 0 0 Högsta anslagskredit 0 Tillgängliga medel 30 000 Överskridande av anslagskredit 0 Anslagsbelastningen för 2013 beräknas bli 30 miljoner kronor, vilket stämmer överens med anslagsbeloppet och tilldelade medel. Anslagsbelastningen för 2014 beräknas bli 30 miljoner kronor, vilket stämmer överens med anslagsbeloppet och tilldelade medel. Analys Sedan 2008 har Försäkringskassan och landstingen möjlighet att tillsammans i projektform verka för att sjukskrivna individer snabbare ska återfå arbetsförmågan genom medel avsatta för finansiell samverkan (tvåparts Finsam). Syftet är att stärka det gemensamma arbetet i sjukskrivningsprocessen, effektivisera kommunikationen och förstärka det ömsesidiga förtroendet mellan Försäkringskassan och hälso- och sjukvården, t.ex. genom kunskaps- och metodutveckling inom området. Anslagsposten används huvudsakligen till strukturövergripande insatser för att utveckla en mer effektiv sjukskrivningsprocess och till högre krav på medicinska beslutsunderlag till Försäkringskassan. Efter att samarbetet mellan parterna har intensifierats i slutet av 2012 görs bedömningen att hela anslagsposten förbrukas under 2013. För åren 2014 2017 antas att det i budgetpropositionen beräknade anslaget, 30 miljoner kronor, används i sin helhet. För 2018 antas anslagsbeloppet bli det samma som för de tidigare åren. Jämförelse med föregående prognos Inga förändringar från föregående prognos. 62
1:6.5 Rehabiliteringsinsatser i samverkan mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen Prognos anslagspost. Beloppen anges i 1000-tal kronor Ingående överföringsbelopp 101 000 0 Anslag 738 000 738 000 Tilldelade medel 839 000 738 000 Prognos 839 000 738 000 738 000 738 000 738 000 738 000 Avvikelse från anslag -101 000 0 Avvikelse från tilldelade medel 0 0 Högsta anslagskredit 0 Tillgängliga medel 839 000 Överskridande av anslagskredit 0 Anslagsbelastningen för 2013 beräknas bli 839 miljoner kronor, vilket är 101 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet, men stämmer överens med tilldelade medel. Anslagsbelastningen för 2014 beräknas bli 738 miljoner kronor, vilket stämmer överens med anslagsbeloppet och tilldelade medel. Analys Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen ska genom utökat samarbete utveckla gemensamma insatser för att skapa fler möjligheter för den enskilde att komma tillbaka till arbetsmarknaden. Under 2012 inleddes samarbetet där ingången till gemensamt stöd och aktiva insatser sker genom en gemensam kartläggning. Satsningen innebär att myndigheterna vid behov ska erbjuda förstärkta rehabiliteringsinsatser tidigare och mer systematiskt än hittills. Den kan vidare leda till arbetsförberedande eller arbetslivsinriktade insatser. Bedömningen är att insatser som vidtas tidigare i sjukfallet bidrar till att förkorta tiden i sjukförsäkringen. Sent inkomna rekvisitioner i slutet av 2012 medförde att Försäkringskassan hemställde om att få disponera anslagssparande från 2012 om 101 miljoner kronor 2013. I och med att Försäkringskassan fått godkännande att disponera 101 miljoner kronor från 2012 för verksamhet i slutet av 2012 så finns 738 miljoner kronor att tillgå för 2013 års verksamhet. Dessa medel har delats upp mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen i likhet med 2012, vilket innebär en fördelning utifrån tre huvudområden: förvaltningskostnader för aktiva insatser i samarbete, förvaltningskostnader för kartläggning samt programkostnader under tid hos Arbetsförmedlingen. Bedömningen är att samtliga tilldelade medel kommer att förbrukas i sin helhet 2013. 63
Även för åren 2014 2017 antas att det i budgetpropositionen beräknade anslaget, 738 miljoner kronor, används i sin helhet. För 2018 antas anslagsbeloppet bli det samma som för de föregående åren. Jämförelse med föregående prognos Inga förändringar från föregående prognos. 1:6.7 Åtgärder för en effektiv sjukskrivningsprocess Prognos anslagspost. Beloppen anges i 1000-tal kronor Ingående överföringsbelopp 0 0 Anslag 30 000 36 500 Tilldelade medel 30 000 36 500 Prognos 250 36 500 40 000 5 000 0 0 Avvikelse från anslag 29 750 0 Avvikelse från tilldelade medel 29 750 0 Högsta anslagskredit 0 Tillgängliga medel 30 000 Överskridande av anslagskredit 0 Anslagsbelastningen för 2013 beräknas bli 250 000 kronor, vilket är 29,75 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Anslagsbelastningen för 2014 beräknas bli 36,5 miljoner kronor, vilket stämmer överens med anslagsbeloppet och tilldelade medel. Analys Denna anslagspost tillkom i budgetpropositionen för 2013 där regeringen avsatte särskilda medel 2013 2015 för att öka kunskapen om effektiva arbetsmetoder för att stödja personer som står långt från arbetsmarknaden. I budgetpropositionen för 2014 har perioden förlängts till och med 2016 och under hösten 2013 har Försäkringskassan tillsammans med Arbetsförmedlingen fått i uppdrag att gemensamt initiera projekt för att pröva arbetslivsinriktade rehabiliteringsinsatser i enlighet med arbetsmetoden Supported Employment där målgruppen är unga med aktivitetsersättning. Regeringsuppdraget ska slutredovisas i april 2016. Som ofta med att pröva och utvärdera nya arbetssätt förekommer ett inledningsvis lägre utnyttjande av medel. Bedömningen är således att endast 250 000 kronor kommer förbrukas under 2013. I prognosen för 2014 2016 antas att det i budgetpropositionen beräknade anslaget förbrukas i sin helhet. 64
Jämförelse med föregående prognos RAPPORT I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i oktober 2013. Prognosjämförelse. Beloppen anges i 1000-tal kronor Föregående prognosbelopp 100 36 500 40 000 5 000 0 0 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - - Volym- och strukturförändringar +150 - - - - - Ny regel - - - - - - Övrigt - - - - - - Ny prognos 250 36 500 40 000 5 000 0 0 Differens i 1000-tal kronor +150 0 0 0 0 0 Differens i procent +150,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Volym- och strukturförändringar Efter en initialt låg förbrukning av medel under 2013 har arbetet börjat komma igång allt mer under hösten, vilket föranleder att prognosen för 2013 höjs med 150 000 kronor. 1:6.8 Arbetsplatsnära stöd Prognos anslagspost. Beloppen anges i 1000-tal kronor Ingående överföringsbelopp 0 0 Anslag 0 30 000 Tilldelade medel 0 30 000 Prognos 0 30 000 50 000 100 000 100 000 100 000 Avvikelse från anslag 0 0 Avvikelse från tilldelade medel 0 0 Högsta anslagskredit 0 Tillgängliga medel 0 Överskridande av anslagskredit 0 Anslagsbelastningen för 2014 beräknas bli 30 miljoner kronor, vilket stämmer överens med anslagsbeloppet och tilldelade medel. Analys Detta är en ny anslagspost under Bidrag för sjukskrivningsprocessen. Syftet är att ersätta bidraget till företagshälsovården med ett bidrag riktat till arbetsgivare för att underlätta för arbetsgivare att ta sitt 65
rehabiliteringsansvar. Bidraget ska ges för insatser för vilka det i dag lämnas bidrag för koordinerande insatser. Enligt budgetpropositionen för 2014 avsätts 30 miljoner kronor 2014, 50 miljoner kronor 2015 och 100 miljoner kronor årligen 2016 2017. För 2018 antas anslagsbeloppet bli det samma som för 2017. Jämförelse med föregående prognos Inga förändringar från föregående prognos. 1:6.9 Försäkringsmedicinska utredningar Prognos anslagspost. Beloppen anges i 1000-tal kronor Ingående överföringsbelopp 0 0 Anslag 0 250 000 Tilldelade medel 0 250 000 Prognos 0 250 000 250 000 250 000 250 000 250 000 Avvikelse från anslag 0 0 Avvikelse från tilldelade medel 0 0 Högsta anslagskredit 0 Tillgängliga medel 0 Överskridande av anslagskredit 0 Anslagsbelastningen för 2014 beräknas bli 250 miljoner kronor, vilket stämmer överens med anslagsbeloppet och tilldelade medel. Analys Detta är en ny anslagspost under Bidrag för sjukskrivningsprocessen enligt förslag i budgetpropositionen för 2014. Medel för försäkringsmedicinska utredningar har tidigare avsatts i den så kallade sjukskrivningsmiljarden (1:6.2), men föreslås från och med 2014 lyftas ut till en egen anslagspost. Enligt två separata överenskommelser mellan staten och Sveriges kommuner och landsting (SKL) har anslagsposten fördelats för att täcka dels fördjupade medicinska utredningar 2014 2015 (200 miljoner kronor årligen) och dels en fortsatt pilotverksamhet med aktivitetsförmågeutredningar 2014 (50 miljoner kronor). 19 Enligt budgetpropositionen för 2014 avsätts 250 miljoner kronor årligen för 2014 2017. För 2018 antas anslagsbeloppet bli det samma som för de föregående åren. 19 Pilotverksamhet för aktivitetsförmågeutredningar under 2013 finansieras med medel från anslagsposten 1:6.10 Bidrag till hälso- och sjukvård. 66
Jämförelse med föregående prognos Inga förändringar från föregående prognos. 1:6.10 Bidrag till hälso- och sjukvård Prognos anslagspost. Beloppen anges i 1000-tal kronor Ingående överföringsbelopp 0 0 Anslag 1 000 000 1 000 000 Tilldelade medel 1 000 000 1 000 000 Prognos 1 000 000 1 000 000 1 000 000 1 000 000 1 000 000 1 000 000 Avvikelse från anslag 0 0 Avvikelse från tilldelade medel 0 0 Högsta anslagskredit 0 Tillgängliga medel 1 000 000 Överskridande av anslagskredit 0 Anslagsbelastningen för 2013 beräknas bli 1 000 miljoner kronor, vilket stämmer överens med anslagsbeloppet och tilldelade medel. Anslagsbelastningen för 2014 beräknas bli 1 000 miljoner kronor, vilket stämmer överens med anslagsbeloppet och tilldelade medel. Analys Syftet med miljardsatsningen är ytterst att åstadkomma en effektiv och kvalitetssäker sjukskrivningsprocess samt att öka landstingens drivkrafter att prioritera sjukskrivningsfrågan. Av de anslagna 457 miljoner kronorna för 2012 års verksamhet som villkorats har Försäkringskassan betalat ut samtliga medel under 2013. Kostnaden för fördjupade medicinska utredningar under 2012 uppgick totalt till 125 miljoner kronor. Överskjutande belopp går enligt avtalet mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting in i den rörliga delen som således summerar till 413 miljoner kronor. De sammanlagda utbetalningarna uppgår därmed till 995 miljoner kronor 2013. Enligt regleringsbrevet 2013 disponerar Försäkringskassan över totalt 1 000 miljoner kronor inom ramen för sjukskrivningsmiljarden varav högst 5 miljoner kronor får användas för utvärderingsinsatser efter beslut av regeringen. Hittills har 4,9 miljoner kronor av dessa betalats ut och därmed förväntas samtliga 1 000 miljoner kronor gå åt under 2013. För 2013 års verksamhet, med utbetalning 2014, har ett nytt avtal slutits mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting på samma belopp som tidigare men med ändrade villkor: 67
230,8 miljoner kronor utbetalas som rörligt bidrag beroende på hur det relativa antalet sjukpenningdagar (netto) i länet har förändrats i förhållande till övriga län. Maximalt 250 miljoner kronor reserveras för ersättning till landsting som levererar teambaserade medicinska utredningar och särskilda läkarutlåtanden efter beställning från Försäkringskassan. Om Försäkringskassans beställningar av medicinska utredningar inte uppgår till 250 miljoner kronor går överskjutande belopp in i den rörliga delen av utbetalningsmodellen. Maximalt 50 miljoner kronor avsätts för en försöksverksamhet av aktivitetsförmågeutredningar. Om inte hela beloppet förbrukas går överskjutande del in i den rörliga delen. Maximalt 464,2 miljoner kronor utbetalas som villkorat bidrag till landstingen. Detta är kopplat till fem villkor som omfattar specificerade åtgärder och resultat inom följande områden: - Villkor 1: En jämställd sjukskrivningsprocess (maximalt 50 miljoner kronor) - Villkor 2: Kompetenssatsning i försäkringsmedicin (maximalt 150 miljoner kronor) - Villkor 3: Tidig samverkan i sjukskrivningsprocessen (maximalt 50 miljoner kronor) - Villkor 4: Kvaliteten på läkarintyg (maximalt 100 miljoner kronor) - Villkor 5: Utökat elektroniskt informationsutbyte (114,2 miljoner kronor) Även i överenskommelsen för 2013 avsätts 5 miljoner kronor för uppföljning och utvärdering av landstingens arbete med sjukskrivningsprocessen. För Bidrag till hälso- och sjukvården anslås i budgetpropositionen för 2014 en miljard kronor årligen fram till 2017. I prognosen görs ett antagande om att det även för 2018 kommer anslås en miljard för verksamheten. Bedömningen är att anslaget förbrukas i sin helhet under prognosperioden. För sjukskrivningsmiljarden publiceras månatligen utfall per landsting på Försäkringskassans hemsida. Där finns det en mer utförlig beskrivning av hur medlen fördelats mellan länen. I diagrammet nedan illustreras den prognostiserade fördelningen. 68
Prognos för fördelning av sjukskrivningsmiljardens rörliga del om 230,8 miljoner kronor baserad på utfallet t.o.m. november 2013 med utbetalning under år 2014 Jämförelse med föregående prognos Inga förändringar från föregående prognos. 2:1 Försäkringskassan Prognos anslagspost. Beloppen anges i 1000-tal kronor 7 785 023 7 897 846 7 928 678 7 984 010 8 047 309 8 083 457 Utfallet av anslagsbelastningen förväntas bli 7 785 miljoner kronor för 2013 och 7 898 miljoner för 2014. Av tabellen nedan framgår årets över-/underskridande och avvikelse från tilldelade medel för åren 2013 2017 i 1000-tals kronor. Ingående överföringsbelopp Anslag Tilldelade medel Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel 2013 +132 895 7 445 867 1) 7 578 762 7 785 023-339 156-206 261 2014-206 261 7 869 334 2) 7 663 073 7 897 846-28 512-234 773 2015-234 773 7 926 395 3) 7 691 622 7 928 678-2 283-237 056 2016-237 056 7 981 794 3) 7 744 738 7 984 010-2 216-239 272 2017-239 272 8 123 618 3) 7 884 346 8 047 309 76 309-162 963 1) Enligt regleringsbrev för 2013 från 2012-12-20. 2) Enligt regleringsbrev för 2014 från 2013-12-21. 3) Förslag på medel enligt budgetpropositionen för 2014. 69
Analys RAPPORT Under senaste året har ärendeprognoserna för många av de mer omfattande ärendeslagen ökat. Detta medan de ärendeslag som förväntas minska är få och små i sin omfattning. Till exempel visar den senaste ärendevolymprognosen att antalet sjukpenningärenden förväntas vara cirka 40 000 fler under 2014 än under 2011, vilket på årsbasis motsvarar ökade handläggningskostnader med cirka 200 miljoner kronor. Ett ytterligare stort ärendeslag som visar på ökade ärendevolymer är aktivitetsstödet. Mellan 2012 och 2013 ökade antalet ärende med cirka 20 procent och mellan 2013 och 2014 förväntas antalet ärende öka med ytterligare 4 procent. Denna ökning innebär ett ökat resursbehov med cirka 100 miljoner kronor på årsbasis. I tidigare skrivelser och i dialog med Socialdepartemetet har Försäkringskassan redogjort för hur ett minskat anslag i kombination med ökade ärendevolymer och satsningar för att öka förtroendet allvarligt riskerar viktiga värden för myndighetens kunder. I budgetpropositionen för 2014 höjs Försäkringskassans anslag med 212 miljoner kronor i förhållande till det beräknade beloppet som framkom i budgetpropositionen för 2013. Detta bland annat för att möjliggöra en välfungerande verksamhet, en ökad pris- och löneomräkning samt till följd av föreslagna ändringar av åtgärdsregler i aktivitetsstödet och för planerade reformer inom familjepolitiken. Under de senaste åren har Försäkringskassan gjort stora investeringar i en automatiserad handläggning av Föräldrapenningen. Från och med 1 januari i år är detta i drift och kommer för de kommande åren innebära ett minskat resursbehov i handläggningen samtidigt som myndighetens avskrivningar kommer öka. Så som Försäkringskassan tidigare har beskrivit råder det viss osäkerhet kring myndighetens finansieringsbehov för de kommande åren. Dock med bakgrund av att inflödet av ärenden stabiliseras, att arbetet med en automatiserad handläggning av föräldrapenningen går som planerat och det tillskott myndigheten har fått är bedömningen att verksamheten kommer att för perioden kunna bedrivas med ekonomin i balans och verksamhetsriskerna under kontroll. För att detta ska vara möjligt gör Försäkringskassan dock bedömningen att myndighetens anslagskredit eventuell behöver utökas under perioden till 4 procent. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen den 25 oktober 2013. 70
Prognosjämförelse. Beloppen anges i 1000-tal kronor RAPPORT Föregående prognosbelopp 7 785 023 7 897 846 7 928 678 7 984 010 8 047 308 8 083 457 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - - Ändrade makroekonomiska - - - - - - Volym- och strukturförändringar - - - - - - Ny regel - - - - - - Övrigt - - - - - - Ny prognos 7 785 023 7 897 846 7 928 678 7 984 010 8 047 308 8 083 457 Differens i 1000-tal kronor - - - - - - Differens i procent - - - - - - Övrigt Vi kan konstatera att myndigheten under 2013 har klarat många av sina mål trots dessa kraftigt ökade volymerna och inom befintliga resurser. Dock är det för tidigt att dra några entydiga slutsattser kring de mer långsiktiga konsekvenserna av denna utveckling. I prognosen från den 25:e oktober visade vi på ett lägre utfall för 2013 med 80 miljoner kronor i förhållande till tidigare prognos. Då resultatet för 2013 ännu inte är klart råder det en viss osäkerhet om 2013 års prognos Senast den 1 mars lämnar Försäkringskassan till regeringen budgetunderlaget för perioden 2015 2017 där myndighetens ekonomiska situation och finansierings behov kommer att beskrivas. 71
Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 1:1 Allmänna barnbidrag Prognos anslag. Beloppen anges i 1000-tal kronor Ingående överföringsbelopp 0 0 Anslag 24 713 000 25 132 000 Tilldelade medel 24 713 000 25 132 000 Prognos 24 708 000 25 175 000 25 694 000 26 229 000 26 762 000 27 253 000 Avvikelse från anslag 5 000-43 000 Avvikelse från tilldelade medel 5 000-43 000 Högsta anslagskredit 1 235 650 Tillgängliga medel 25 948 650 Överskridande av anslagskredit 0 Anslagsbelastningen för 2013 beräknas bli 24 708 miljoner kronor, vilket är 5 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Anslagsbelastningen för 2014 beräknas bli 25 175 miljoner kronor, vilket är 43 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Analys Utgifterna för Allmänna barnbidrag kan delas in i fyra kategorier: allmänt barnbidrag flerbarnstillägg förlängt barnbidrag tilläggsbelopp vid EU-familjeförmåner I prognosen antas ökningstakten för antalet barnbidrag följa SCB:s befolkningsprognos som publicerades april 2013. Utifrån utfallet och den historiska utvecklingen är bedömningen att flerbarnstillägg under prognosperioden kommer att betalas ut för ungefär 86 procent av barnen med allmänt barnbidrag. För att följa utvecklingen av antalet 16 20-åringar i befolkningen beräknas antalet förlängda barnbidrag öka under prognosperioden från 18 800 till 20 600. Av diagrammet nedan framgår att utgifterna för Allmänna barnbidrag har ökat sedan 2009. Ökningen av utgifterna beror främst på ökningen av antal barn 0 15 år i befolkningen. 72
Utgift för anslaget Allmänna barnbidrag. Miljoner kronor, prognos fr.o.m. 2013 Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i oktober 2013. Prognosjämförelse. Beloppen anges i 1000-tal kronor Föregående prognosbelopp 24 671 000 25 134 000 25 653 000 26 191 000 26 734 000 27 234 000 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - - Volym- och strukturförändringar +37 000 +41 000 +41 000 +38 000 +28 000 +19 000 Ny regel - - - - - - Övrigt - - - - - - Ny prognos 24 708 000 25 175 000 25 694 000 26 229 000 26 762 000 27 253 000 Differens i 1000-tal kronor +37 000 +41 000 +41 000 +38 000 +28 000 +19 000 Differens i procent +0,1 +0,2 +0,2 +0,1 +0,1 +0,1 Volym- och strukturförändringar Med hänsyn till utfallet under 2013 har prognosen för allmänt barnbidrag och flerbarnstillägg justerats upp sedan föregående prognosperiod. Utfallet för allmänt barnbidrag i oktober och november 2013 har varit högre än prognostiserat. Oktober underskattades med 0,8 procent och november underskattades med 0,3 procent. Detta har i sin tur påverkat prognosen för resten av prognosperioden eftersom ökningstakten i antal allmänt barn- 73
bidrag antas följa samma mönster som SCB:s prognos över antal barn i befolkningen. 1:2 Föräldraförsäkring Prognos anslag. Beloppen anges i 1000-tal kronor Hela anslaget 36 783 794 38 528 865 39 591 675 41 276 462 43 043 104 44 799 251 Därav 1:2.9 Föräldrapenning 26 959 494 28 245 037 29 259 709 30 487 621 31 860 251 33 082 936 1:2.4 Statlig ålderspensionsavgift för föräldrapenning 2 664 412 2 737 626 2 779 088 2 991 935 3 093 863 3 252 053 1:2.11 Tillfällig föräldrapenning 5 777 024 6 012 240 6 034 792 6 161 316 6 440 975 6 744 874 1:2.8 Statlig ålderspensionsavgift för tillfällig föräldrapenning 524 351 636 746 578 843 652 265 629 486 663 021 1:2.12 Graviditetspenning 530 897 567 200 591 126 622 654 651 646 680 297 1:2.10 Statlig ålderspensionsavgift för graviditetspenning 50 761 50 716 57 444 63 746 62 991 66 873 1:2.1 Jämställdhetsbonus 276 855 279 300 290 673 296 925 303 892 309 197 Detaljerade uppgifter om den statliga ålderspensionsavgiften återfinns i bilaga 4. Där finns förutom anslagsbelastning även uppgifter om preliminär avgift, reglering avseende förhållandena tre år tidigare, prognostiserad avgift för respektive år samt en jämförelse med föregående prognos. Antalet födda barn under 2013 bedöms bli färre än enligt SCB:s befolkningsprognos från april 2013. SCB antog en ökning med 2,1 procent jämfört med 2012. Enligt SCB:s senaste tillgängliga befolkningsstatistik för perioden januari till och med november 2013 har antalet födda barn ökat med endast 0,4 procent jämfört med samma period 2012. Detta föranleder en nedjustering av antalet nettodagar för samtliga delförmåner inom föräldraförsäkringen. 74
1:2.9 Föräldrapenning Prognos anslagspost. Beloppen anges i 1000-tal kronor Ingående överföringsbelopp 0 0 Anslag 27 118 018 28 417 869 Tilldelade medel 27 118 018 28 417 869 Prognos 26 959 494 28 245 037 29 259 709 30 487 621 31 860 251 33 082 936 Avvikelse från anslag 158 524 172 832 Avvikelse från tilldelade medel 158 524 172 832 Högsta anslagskredit 753 357 Tillgängliga medel 27 871 375 Överskridande av anslagskredit 0 Anslagsbelastningen för 2013 beräknas bli 26 959 miljoner kronor, vilket är 159 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Anslagsbelastningen för 2014 beräknas bli 28 245 miljoner kronor, vilket är 173 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Analys Utgiftsutvecklingen inom föräldrapenningen drivs i första hand av ersättningsnivån, antal födda barn, antal barn mellan 0 8 år och fördelningen av ersättningsdagar mellan föräldrarna. Det totala antalet utbetalda föräldrapenningdagar har ökat sedan år 2000. Dessa förväntas fortsätta öka med i genomsnitt 2 procent per år under hela prognosperioden. Mellan åren 2000 och 2012 ökade antalet utbetalda föräldrapenningdagar från 35,7 miljoner till 50,8 miljoner. Den ökande användningen av föräldrapenningen beror dels på att försäkringen förlängdes från 450 dagar för barn födda före 2002 till 480 dagar till barn födda efter 2002 och dels på ett ökat antal födda barn under de senaste åren. För perioden januari till och med november 2013 betalades 22 742 miljoner kronor ut i föräldrapenning. Det är 1 052 miljoner kronor mer än motsvarande period förra året. Utgiftsökningen beror dels på att det betalades ut föräldrapenning för 47,6 miljoner dagar, vilket är 591 000 dagar fler än motsvarande period förra året, dels att den totala medelersättningen för perioden januari till och med november 2013 var 524 kronor, vilket är 15 kronor högre jämfört med motsvarande period år 2012. Föräldrapenning betalas ut i samband med ett barns födelse eller adoption under högst 480 dagar. Föräldrapenning kan tas ut till och med barnet har avslutat det första året i grundskolan. Om barnet fyller 8 år efter skolavslutningen kan föräldrapenning tas ut till och med den dag det fyller 8 år. Föräldrar med gemensam vårdnad har rätt till föräldrapenning under 240 75
dagar vardera. Av dessa är 60 dagar reserverade för var och en av föräldrarna. De övriga kan en av föräldrarna välja att avstå till den andra föräldern. Av de 480 dagarna lämnas föräldrapenning på sjukpenningnivå eller grundnivå under 390 dagar. Från och med den 1 juli 2006 höjdes inkomsttaket i föräldrapenningen från 7,5 till 10 gånger prisbasbeloppet. För resterande 90 dagar lämnas föräldrapenning på lägstanivå, vilken är 180 kronor per dag för barn födda den 1 juli 2006 eller senare. Den 1 januari 2014 ändrades reglerna för uttag av föräldrapenning så att föräldrapenningdagar kan tas ut till och med att barnet är 12 år, men högst 96 dagar kan betalas ut efter att barnet fyllt 4 år (regelförändringen gäller barn födda 2014 eller senare). Effekten av regeländringar inom föräldrapenningen. Regeländringarna i föräldraförsäkringen som träder i kraft den 1 januari 2014 och tillämpas för barn som är födda därefter beaktades redan i prognosen i oktober 2013. I propositionen bedöms att kostnaderna för föräldrapenningen minskar med 9 respektive 19 miljoner kronor för år 2017 och 2018. Försäkringskassan bedömer att effekten av ändringarna avseende föräldrapenning är behäftad med stor osäkerhet. Detta eftersom både bedömningar av faktorer som beteendeförändringar samt befolknings- och migrationsprognosen är osäkra. Försäkringskassans bedömning är att utgiften för föräldrapenning kommer att öka marginellt från och med 2016. Ökningen bygger på antaganden om att antalet uttagna föräldrapenningdagar kommer att intensifieras fram till barnen fyller 4 år samt att fler dagar per barn kan komma användas som en följd av att åldersgränsen för uttag av föräldrapenning höjs från 8 till 12 år. Nettodagar Utgiftsutvecklingen inom föräldrapenningen drivs även av antal uttagna dagar. Utvecklingen av antal uttagna dagar drivs i sin tur av antal födda barn och befintligt antal barn mellan 0 och 8 år. Enligt SCB:s befolkningsprognos från april 2013, bedöms antalet födda barn öka med 9,9 procent från år 2013 till år 2018. Antalet barn i åldrarna 0 8 år bedöms öka med 9,4 procent under motsvarande tid. 76
Antal nettodagar fördelat på föräldrarnas kön 1000-tal, prognos fr.o.m. 2013 Antalet uttagna föräldrapenningdagar under 2013 beräknas bli 51,4 miljoner. De förväntas sedan öka till drygt 57 miljoner dagar år 2018. Antalet grundnivådagar beräknas stå för den största delen av ökningen från 8,2 miljoner dagar år 2013 till 11,8 miljoner dagar år 2018. Att grundnivådagarna ökar från och med år 2013 beror på att från och med första januari 2013 höjdes ersättningen för dessa från 180 kronor per dag till 225 kronor per dag. Detta leder till att en del av dagar som tidigare skulle blivit SGIdagar under högsta ersättningsnivån nu blir grundnivådagar. Utgiftsutvecklingen inom föräldrapenningen påverkas också av fördelningen av föräldrapenningdagar mellan föräldrarna. Föräldrapenning används i störst utsträckning av kvinnor. Männens uttag har dock ökat sedan föräldrapenningen infördes. Männens andel av utbetalda föräldrapenningdagar har ökat från 20,8 procent år 2007 till 24,4 procent år 2012. Ett högre uttag av föräldrapenningdagar (SGI-dagar) bland män leder till en högre utgift för föräldrapenningen, eftersom männen har en högre genomsnittlig ersättningsnivå. Männens andel av totala antalet utbetalda nettodagar beräknas öka från 24,9 procent år 2013 till 28,3 procent år 2018. Bedömningen bygger på den historiska trenden av ett ökat uttag bland pappor. Ökningen av männens andel av föräldrapenningdagarna har olika förväntad utveckling beroende på typ av dag som avses. Detta illustreras i diagrammet ovan. 77
Medelersättning Utgiftsutvecklingen inom föräldrapenningen beror också på ersättningsnivån för de uttagna dagarna. Nedan illustreras den genomsnittliga ersättningsnivån under perioden 2007 2018. Medelersättning för olika typer av föräldrapenningdagar. Kronor, prognos fr.o.m. 2013 Utvecklingen för medelersättningen för SGI-dagar under högstanivån påverkas av timlöneökningens utveckling. Medelersättningen för SGI-dagar med högsta ersättningsnivån styrs av prisbasbeloppets utveckling. Den totala genomsnittliga medelersättningen per dag under 2013 beräknas till 524 kronor. Därefter beräknas den öka till 580 kronor per dag år 2018. För kvinnor förväntas medelersättningen öka från 484 kronor år 2013 till 535 kronor år 2018, medan medelersättningen för män beräknas öka från 643 kronor till 711 kronor. Skillnaden i medelersättningen mellan män och kvinnor förklaras dels av inkomstskillnaden mellan könen, dels av att kvinnor använder nästan fyra gånger fler lägstanivådagar och nästan tio gånger fler grundnivådagar än män. Från och med den 1 januari 2013 är ersättningen för grundnivådagar 225 kronor per dag (tidigare 180 kronor per dag). Ersättningen för lägstanivådagar är 180 kronor per dag för barn födda från och med 1 juli 2006 (tidigare 60 kronor). 78
Jämförelse med föregående prognos RAPPORT I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i oktober 2013. Prognosjämförelse. Beloppen anges i 1000-tal kronor Föregående prognosbelopp 27 176 199 28 440 531 29 626 381 30 903 995 32 335 744 33 603 033 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - +25 288-137 711-175 407-203 418-231 784 Volym- och strukturförändringar -216 705-220 782-228 961-240 967-272 075-288 313 Ny regel - - - - - - Övrigt - - - - - - Ny prognos 26 959 494 28 245 037 29 259 709 30 487 621 31 860 251 33 082 936 Differens i 1000-tal kronor -216 705-195 494-366 672-416 374-475 493-520 097 Differens i procent -0,8-0,7-1,2-1,3-1,5-1,5 Ändrade makroekonomiska antaganden Konjunkturinstitutet har justerat ner prognosen för prisbasbeloppet för åren 2015 2018. Med anledning av den nya prognosen har medelersättningen för SGI-dagar med högsta ersättningsnivå sänkts för åren 2015 2018 jämfört med vad som antogs i föregående anslagsuppföljning. Konjunkturinstitutet har även justerat prognosen för timlöneökningen för hela prognosperioden. Detta har inverkan på medelersättningen för SGIdagar under högsta nivån. För 2014 har detta medfört en marginell höjning av prognosen, medan det för övriga år har medfört en sänkning. Den sammanlagda konsekvensen av dessa justeringar är en sänkning av prognoserna för 2015 2018. Volym- och strukturförändringar Med anledning av utfallet hittills under 2013 har medelersättningen för lägstanivådagar sänkts från 170 kronor per dag till 160 för år 2013. Lägstanivådagar är inte inkomstrelaterade. De ger en ersättning med 180 kronor per dag för barn födda från och med den 1 juli 2006. För barn födda före den 1 juli 2006 är ersättningen 60 kronor per dag. För perioden januari till och med november 2013 blev den genomsnittliga dagersättningen 159 kronor. På grund av utfallet under de första 11 månaderna 2013 har fördelningen mellan olika föräldrapenningdagar justerats. Dessutom har männens andel av totala antalet utbetalda nettodagar sänkts marginellt för hela prognosperioden. Antalet föräldrapenningdagar har justerats ner för hela prognosperioden jämfört med vad som beräknades i föregående anslagsuppföljning. Anled- 79
ningen till justeringen är att antalet födda barn under 2013 nu bedöms bli färre än enligt den senaste befolkningsprognosen från SCB. Sammantaget revideras utgiftsprognosen för föräldrapennigen ner för perioden 2013 2018. 1:2.11 Tillfällig föräldrapenning Prognos anslagspost. Beloppen anges i 1000-tal kronor Ingående överföringsbelopp 0-498 882 Anslag 5 278 142 6 005 583 Tilldelade medel 5 278 142 5 506 701 Prognos 5 777 024 6 012 240 6 034 792 6 161 316 6 440 975 6 744 874 Avvikelse från anslag -498 882-6 657 Avvikelse från tilldelade medel -498 882-505 539 Högsta anslagskredit 791 721 Tillgängliga medel 6 069 863 Överskridande av anslagskredit 0 Anslagsbelastningen för 2013 beräknas bli 5 777 miljoner kronor, vilket är 499 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Anslagsbelastningen för 2014 beräknas bli 6 012 miljoner kronor, vilket är 7 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och 506 miljoner kronor högre än tilldelade medel. Analys Utgiftsutvecklingen för tillfällig föräldrapenning styrs framför allt av utgiftsutvecklingen i delförmånerna vård av barn, barn som omfattas av lagen om stöd och service (LSS) och tillfällig föräldrapenning i samband med barns födelse eller adoption (pappadagar). Utgiftsutvecklingen för varje delförmån drivs av antalet nettodagar och medelersättning per dag. Antalet nettodagar hämtas månadsvis från Försäkringskassans statistikdatabas och medelersättningen baseras på Konjunkturinstitutets prognos för timlöneökning. Under perioden januari till oktober 2013 betalades 4 877 miljoner kronor ut i tillfällig föräldrapenning. Det innebär en ökning i utgiften med 17,7 procent jämfört med motsvarande period år 2012. Fler antal nettodagar samt en högre medelersättning för 2013 kan förklara ökningen av utgifterna. En linjär framskrivning av denna utveckling medför att de prognostiserade utgifterna beräknas bli 5 777 miljoner kronor för 2013. Antalet nettodagar prognostiseras till 6,5 miljoner dagar för 2013 och medelersättningen förväntas bli 891 kronor per nettodag. 80
Utgiften för tillfällig föräldrapenning förväntas följa den trendmässiga ökningen och bli 6 744 miljoner kronor 2018. Det innebär att antalet nettodagar samt medelersättningen ökar under hela prognosperioden. Vård av barn För perioden januari till oktober 2013 betalades 4 202 miljoner kronor ut i delförmånen vård av barn. Det innebär en ökning med 16,6 procent jämfört med motsvarande period 2012. Ökningen kan förklaras av fler antal nettodagar samt en högre medelersättning för 2013 jämfört med 2012. Utgiften för vård av barn prognostiseras till 4 988 miljoner kronor för 2013. Under prognosperioden förväntas utgifterna öka till 5 745 miljoner kronor för 2018. Antalet nettodagar för vård av barn blev 4,8 miljoner dagar 2013, vilket motsvarar 17 procents ökning jämfört med samma period föregående år. Antalet nettodagar har historiskt varierat över tid, men har ökat successivt under de första tio månaderna under 2013. Ökningen kan förklaras av influensaepidemier i början av 2013 samt effekten av slopat krav på intyg om barns frånvaro för att använda förmånen. Antalet nettodagar totalt beräknas bli 5,6 miljoner dagar för 2013, vilket innebär en ökning med 14 procent jämför med 2012. Medelersättningen förväntas följa Konjunkturinstitutets prognos för timlöneökningen och bli 822 kronor per nettodag för 2013. Sedan beräknas medelersättningen öka gradvis till 1 022 kronor per nettodag för 2018. Ersättningsdagar i samband med barns födelse eller adoption För ersättningsdagar i samband med barns födelse eller adoption var utgiften 654 miljoner kronor för perioden januari till oktober 2013. Det innebär en ökning med 2,6 procent jämfört med motsvarande period 2012. Fler antal nettodagar samt en högre medelersättning förklarar ökningen i delförmånen. Utgiften för pappadagar beräknas bli 776 miljoner kronor för 2013 och sedan öka till 984 miljoner kronor för 2018. Antalet nettodagar var under samma period 692 035 dagar vilket motsvarar en ökning med 1 procent jämfört med 2012. Under 2013 prognostiseras att andelen föräldrar som använder delförmånen till 75,2 procent och antalet nettodagar per varje förälder i genomsnitt bli 9,5 dagar. Antalet nettodagar beräknas bli 812 617 för 2013 och öka till 888 458 dagar för 2018. Under de första tio månaderna under 2013 var medelersättningen 945 kronor, vilket är 1,4 procent högre än motsvarande period 2012. Medelersättningen förväntas följa timlöneökningen från Konjunkturinstitutet under prognosperioden och öka från 955 kronor per dag under 2013 till 1 107 kronor per dag 2018. 81
Kontaktdagar för barn omfattade av lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) För perioden januari till oktober 2013 betalades 9,5 miljoner kronor ut i kontaktdagar. Detta medför en ökning med 4,2 procent jämfört med motsvarande period 2012. Utgiften för delförmånen förväntas bli 12,1 miljoner kronor för 2013 och öka gradvis till 15,5 miljoner kronor för 2018. Antalet nettodagar blev 10 574 dagar, vilket innebär en ökning med 2,2 procent under de första tio månaderna 2013 jämfört med motsvarande period 2012. Antalet nettodagar för delförmånen prognostiseras att bli 13 461 dagar för 2013 och sedan öka gradvis till 14 862 dagar för 2018. Medelersättningen förväntas följa Konjunkturinstitutets prognos för timlöneökningen. Det innebär att medelersättningen beräknas bli 901 kronor per nettodag för 2013 och öka till 1 045 kronor per nettodag för 2018. I digrammet nedan visas utgiftsutvecklingen för varje delförmån under perioden 2009 2018. Utgift för delförmånerna vård av barn, LSS och pappadagar stöd. Årsvärden 2009 t.o.m. 2018*- miljontal kronor * årsvärdena för perioden 2013-2018 är prognostiserade 82
Jämförelse med föregående prognos RAPPORT I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i oktober 2013. Prognosjämförelse. Beloppen anges i 1000-tal kronor Föregående prognosbelopp 5 872 069 6 021 745 6 086 077 6 218 803 6 507 388 6 819 676 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden -5 718-40 -41 402-48 295-56 793-66 063 Volym- och strukturförändringar -89 327-9 465-9 883-9 192-9 620-8 739 Ny regel - - - - - - Övrigt - - - - - - Ny prognos 5 777 024 6 012 240 6 034 792 6 161 316 6 440 975 6 744 874 Differens i 1000-tal kronor -95 045-9 505-51 285-57 487-66 413-74 802 Differens i procent -1,6-0,2-0,8-0,9-1,0-1,1 Ändrade makroekonomiska antaganden Konjunkturinstitutet har sänkt prognosen för timlöneökningen för hela prognosperioden förutom 2014 jämfört med föregående prognos. Det bidrar till en minskning i medelersättningen under hela prognosperioden. Volym- och strukturförändringar Prognosen har justerats ner under hela prognosperioden jämfört med föregående prognos. Justeringen kan förklaras delvis av en minskning i antalet nettodagar för delförmånen pappadagar för 2013 på grund av färre antal födda barn. Detta påverkar även prognosen för 2014 2018 som har justerats ner. För 2013 har även antalet nettodagar för vård av barn minskat marginellt. 1:2.12 Graviditetspenning Prognos anslagspost. Beloppen anges i 1000-tal kronor Ingående överföringsbelopp -3 913-32 640 Anslag 502 170 573 652 Tilldelade medel 498 257 541 012 Prognos 530 897 567 200 591 126 622 654 651 646 680 297 Avvikelse från anslag -28 727 6 452 Avvikelse från tilldelade medel -32 640-26 188 Högsta anslagskredit 74 739 Tillgängliga medel 572 996 Överskridande av anslagskredit 0 83
Anslagsbelastningen för 2013 beräknas bli 531 miljoner kronor, vilket är 29 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och 33 miljoner kronor högre än tilldelade medel. Anslagsbelastningen för 2014 beräknas bli 567 miljoner kronor, vilket är 6 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och 26 miljoner kronor högre än tilldelade medel. Analys Utgiftsutvecklingen för anslaget graviditetspenning styrs framför allt av antalet nettodagar samt medelersättning per nettodag. Antalet nettodagar beräknas utifrån antalet kvinnor med graviditetspenning, vilket i sin tur baseras på antalet födda barn. Prognosen för antalet födda barn hämtas årligen från Statistiska centralbyråns (SCB) befolkningsprognos. Medelersättningen per nettodag baseras på Konjunkturinstitutets prognos för timlöneökning. Under perioden januari till oktober 2013 betalades 441 miljoner kronor ut i graviditetspenning. Det innebär en ökning med 4,7 procent jämfört med motsvarande period år 2012. Ökningen kan förklaras av en ökning i antalet nettodagar samt i medelersättningen för 2013 jämfört med 2012. En linjär framskrivning av utvecklingen medför en förväntad utgift på 531 miljoner kronor för 2013. Antalet nettodagar uppgick till 798 211 dagar under perioden januari till oktober 2013, vilket motsvarar en ökning med 3 procent jämfört med samma period 2012. Under de senaste tre åren har antalet nettodagar haft en trendmässig ökning med 13 procent. Utvecklingen kan förklaras av ökningen i användandet av förmånen samt en ökning i antalet födda barn under samma tid. Antalet nettodagar förväntas följa den stigande trenden till 951 118 nettodagar för 2013. Sedan förväntas antalet fortsätta stiga till drygt 1 miljon nettodagar för 2018. Medelersättningen blev 553 kronor per nettodag under perioden januari oktober 2013. Det innebär en ökning med 1,6 procent jämfört med 2012. Medelersättningen beräknas utifrån Konjunkturinstitutets prognos för timlöneökning och förväntas bli 558 kronor per nettodag för 2013. Under 2018 förväntas medelersättningen öka till 647 kronor per nettodag. En ökning i antalet födda barn enligt SCB:s senaste befolkningsprognos samt en högre nivå på medelersättningen bidrar till en högre utgiftsnivå för 2014. Det innebär att utgiften för graviditetspenning prognostiseras att bli 567 miljoner kronor för 2014 och förväntas följa den trendmässiga ökningen under hela prognosperioden och bli 680 miljoner kronor år 2018. I diagrammet nedan visas utvecklingen för antalet födda barn, antalet nettodagar och utgifterna under perioden 2003 2018. 84
Antalet nettodagar, födda barn och utgift (tusental kronor). Årsvärden 2003 t.o.m. 2018* * årsvärdena för perioden 2013-2018 är prognostiserade Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i oktober 2013. Prognosjämförelse. Beloppen anges i 1000-tal kronor Föregående prognosbelopp 538 899 567 644 595 753 628 137 658 023 687 620 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden -744-444 -4 627-5 483-6 377-7 323 Volym- och strukturförändringar -7 258 - - - - - Ny regel - - - - - - Övrigt - - - - - - Ny prognos 530 897 567 200 591 126 622 654 651 646 680 297 Differens i 1000-tal kronor -8 002-444 -4 627-5 483-6 377-7 323 Differens i procent -1,5-0,1-0,8-0,9-1,0-1,1 Ändrade makroekonomiska antaganden Konjunkturinstitutet har sänkt prognosen för timlöneökningen för hela prognosperioden förutom för 2014 jämfört med den föregående prognosen. Det resulterar i en minskning i medelersättningen under hela prognosperioden. 85
Volym- och strukturförändringar Utgiftsprognosen har reviderats ner för 2013 med 1,5 procent jämfört med den föregående prognosen. Det baseras på en minskning i antalet nettodagar. Antalet kvinnor som använder förmånen har visserligen ökat, men det motverkas av att antalet födda barn under 2013 har blivit färre än enligt SCB:s senaste befolkningsprognos. 1:2.1 Jämställdhetsbonus Prognos anslagspost. Beloppen anges i 1000-tal kronor Ingående överföringsbelopp 0-25 855 Anslag 251 000 264 046 Tilldelade medel 251 000 238 191 Prognos 276 855 279 300 290 673 296 925 303 892 309 197 Avvikelse från anslag -25 855-15 254 Avvikelse från tilldelade medel -25 855-41 109 Högsta anslagskredit 37 650 Tillgängliga medel 288 650 Överskridande av anslagskredit 0 Anslagsbelastningen för 2013 beräknas bli 277 miljoner kronor, vilket är 26 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och 26 miljoner kronor högre än tilldelade medel. Anslagsbelastningen för 2014 beräknas bli 279 miljoner kronor, vilket är 15 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och 41 miljoner kronor högre än tilldelade medel. Analys Jämställdhetsbonus syftar till att verka som ett incitament för föräldrar att fördela uttaget av föräldrapenningdagarna mer jämlikt. De 60 reserverade dagarna som varje förälder får är inte grund för jämställdhetsbonus. Inte heller dagar med lägsta nivå eller dagar med samtida uttag (så kallade dubbeldagar) är bonusgrundande. Då en föräldrapenningdag som är bonusgrundande tas ut betalas 50 kronor ut till båda föräldrarnas konton. Utgiften styrs av antalet barn som föds och hur föräldrarna fördelar sitt föräldrapenninguttag. Januari november 2013 har cirka 257 miljoner kronor betalats ut, vilket är 29,3 procent mer än motsvarande period 2012. De barn som omfattas av jämställdhetsbonus är födda från och med den 1 juli 2008. Den 1 januari 2014 ändrades reglerna för uttag av föräldrapenning så att föräldrapenningdagar kan tas ut till och med att barnet är 86
12 år, men endast 96 dagar kan sparas efter att barnet fyllt 4 år. Därför kommer de nya reglerna nå full effekt först år 2026 på jämställdhetsbonusen. Fram till dess ökar antalet barn som omfattas successivt, vilket föranleder en positiv trend i utgiften. Barn som är födda före 1 januari 2014 omfattas inte av den nya regeln, vilket leder till att de födda före 2014 kommer sluta att omfattas av förmånen 8 år efter inträdet och de födda efter 12 år efter inträdet. Effekten på utgiften begränsas dock kraftigt av det faktum att de flesta dagarna tas ut under barnets två första levnadsår. Mäns uttag av föräldrapenning har långsamt ökat sedan 1990-talet, men är fortfarande betydligt lägre än kvinnors uttag. Därför betalas de flesta bonusdagarna ut då män tar ut föräldrapenningdagar. Den förväntade utvecklingen av män och kvinnors uttag beräknas på antalet SGI-dagar exklusive dubbeldagar. Under hösten arbetar Försäkringskassan med ett regeringsuppdrag där föräldrarnas kunskap om jämställdhetsbonus mäts. Uppdraget redovisas till regeringen den 24 februari 2014. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i oktober 2013. Prognosjämförelse. Beloppen anges i 1000-tal kronor Föregående prognosbelopp 280 023 284 902 298 674 311 280 320 134 327 592 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - - Volym- och strukturförändringar -3 168-5 602-8 001-14 355-16 242-18 395 Ny regel - - - - - - Övrigt - - - - - - Ny prognos 276 855 279 300 290 673 296 925 303 892 309 197 Differens i 1000-tal kronor -3 168-5 602-8 001-14 355-16 242-18 395 Differens i procent -1,1-2,0-2,7-4,6-5,1-5,6 Volym- och strukturförändringar Prognosen för jämställhetsbonus har sänkts för hela prognosperioden. Orsaken beror till viss del på att antalet SGI-dagar i föräldrapenningen har sänkts. En annan förklaring är att ökningstakten för hela utgiften har dämpats något. 87
1:3 Underhållsstöd Prognos anslag. Beloppen anges i 1000-tal kronor Ingående överföringsbelopp -196 157-53 172 Anslag 2 186 793 2 056 000 Tilldelade medel 1 990 636 2 002 828 Prognos 2 043 808 2 033 747 2 026 969 2 024 872 2 024 547 2 020 863 Avvikelse från anslag 142 985 22 253 Avvikelse från tilldelade medel -53 172-30 919 Högsta anslagskredit 109 340 Tillgängliga medel 2 099 976 Överskridande av anslagskredit 0 Anslagsbelastningen för 2013 beräknas bli 2 044 miljoner kronor, vilket är 143 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och 53 miljoner kronor högre än tilldelade medel. Anslagsbelastningen för 2014 beräknas bli 2 034 miljoner kronor, vilket är 22 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och 31 miljoner kronor högre än tilldelade medel. Analys Barn till föräldrar som separerar eller som har separerat utgör gruppen som kan komma att få underhållsstöd. År 2011 hade ungefär en tredjedel av alla barn under 17 år upplevt en separation. De flesta av separationerna skedde då barnet var mellan 1 och 4 år gamla. Under 2000-talet har i snitt 40 000 barn per år varit med om att deras biologiska eller adoptivföräldrar separerat. Antalet barn med underhållsstöd har stadigt minskat sedan 2001. Detta trots att antalet barn i befolkningen ökat. Detta kan bero på att andelen barn med växelvis boende har ökat. En annan förklaring kan vara Försäkringskassans arbete med att informera föräldrarna om möjligheten att lösa underhållet själva. Dessutom har utbetalt belopp per barn ökat de senaste åren. Orsaken till det kan vara att de föräldrar som har goda ekonomiska förutsättningar träder ur systemet samtidigt som de som har sämre förutsättningar blir kvar. Utgiften utgörs, enkelt uttryckt, av det belopp som betalas ut minus det som betalas in (inbetalningarna från de bidragsskyldiga). Hur mycket som betalas in beror dels på hur mycket som debiteras, dels på hur mycket som kommer in via Kronofogden. Detta prognostiseras genom delprognoser som sedan läggs ihop till prognosen för hela utgiften. 88
Jämförelse med föregående prognos RAPPORT I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i oktober 2013. Prognosjämförelse. Beloppen anges i 1000-tal kronor Föregående prognosbelopp 2 034 002 2 033 467 2 022 296 2 018 160 2 001 917 1 993 454 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - - Volym- och strukturförändringar +9 806 +280 +4 673 +6 712 +22 630 +27 409 Ny regel - - - - - - Övrigt - - - - - - Ny prognos 2 043 808 2 033 747 2 026 969 2 024 872 2 024 547 2 020 863 Differens i 1000-tal kronor +9 806 +280 +4 673 +6 712 +22 630 +27 409 Differens i procent +0,5 0,0 +0,2 +0,3 +1,1 +1,4 Volym- och strukturförändringar Antal barn med underhållsstöd har sänkts 2013 på grund av att utfallet har varit något lägre än vad som tidigare antagits. 2014 2018 har antalet barn med underhållsstöd justerats ned eftersom minskningstakten planar ut långsammare än vad som tidigare antagits. Utbetalt belopp per barn är något högre än vad som antogs i föregående prognos. Beloppet för 2013 är baserat på utfall januari till november i år och trenden för 2014 2018 baseras på den genomsnittliga förändringen sedan 2007. Prognosen för debiterat belopp är höjt för 2013 och sänkt för 2014 2018. Sänkningen 2014 2018 antar samma minskningstakt som mellan åren 2012 2013 (1,5 procent). Prognosen för inbetalningar från Kronofogden är sänkt 2013 2018 till följd av att utfallen har varit lägre än väntat. Sammantaget leder detta till en höjning av prognosen för 2013 2018. 89
1:4 Bidrag till kostnader för internationella adoptioner Prognos anslag. Beloppen anges i 1000-tal kronor Ingående överföringsbelopp 0 0 Anslag 35 784 35 784 Tilldelade medel 35 784 35 784 Prognos 17 200 17 200 17 200 17 200 17 200 17 200 Avvikelse från anslag 18 584 18 584 Avvikelse från tilldelade medel 18 584 18 584 Högsta anslagskredit 1 074 Tillgängliga medel 36 858 Överskridande av anslagskredit 0 Anslagsbelastningen för 2013 beräknas bli 17,2 miljoner kronor, vilket är 18,6 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Anslagsbelastningen för 2014 beräknas bli 17,2 miljoner kronor, vilket är 18,6 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Analys Utgiftsutvecklingen för anslaget bidrag till kostnader för internationella adoptioner bestäms främst av följande faktorer: bidragets nivå som är ett engångsbelopp om 40 000 kronor per barn och adoption samt antalet utlandsfödda barn som adopteras genom auktoriserade organisationer. För närvarande finns fem adoptionsorganisationer som samarbetar med myndigheter och organisationer i cirka 30 länder. Under de senaste åren har bidraget för adoption legat fast, vilket innebär att utgiftsutvecklingen helt och hållet drivits av antalet adopterade barn. Prognosmodellen för utgifterna baseras på en prognos för antalet utländska barn som adopteras till Sverige. Prognosen baseras i sin tur på månadsstatistik från Myndigheten för internationella adoptionsfrågor (MIA). Under perioden januari till oktober 2013 betalades 13,5 miljoner kronor ut i adoptionsbidrag. Det innebär en minskning med 21 procent jämfört med motsvarande period 2012. En linjär framskrivning av denna utveckling innebär en förväntad utgift om 17,2 miljoner kronor för 2013. Antalet utbetalade adoptionsbidrag har minskat kraftigt ( 33 procent) under de senaste fyra åren. Minskningen kan förklaras av en trendmässig minskning i antalet adopterade barn i Sverige. Enligt den senaste statistiken från MIA har antalet adopterade barn minskat med 48 procent under perioden 2009 2012. Samma statistik för 2013 visar att antalet adopterade barn minskade med 25 procent under januari oktober jämfört med motsvarande 90
period 2012. Minskningen i antalet adopterade barn i Sverige kan förklaras av en minskning i antalet tillgängliga barn för adoption särskilt från länder som Kina och Sydkorea. Antalet adopterade barn från Kina och Sydkorea minskade med 29 respektive 71 procent 2013 jämfört med 2012. Utgiften förväntas stabilisera sig på 17,2 miljoner kronor per år för 2014 2018. Enligt den senaste informationen från MIA, har de auktoriserade adoptionsorganisationerna fått tillstånd att förmedla barn till Sverige från några afrikanska länder 20 men hittills finns det ingen information om hur många barn det gäller. Detta ökar osäkerheten i prognoserna. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i oktober 2013. Prognosjämförelse. Beloppen anges i 1000-tal kronor Föregående prognosbelopp 17 600 17 560 17 400 17 320 17 200 17 200 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - - Volym- och strukturförändringar -400-360 -200-120 - - Ny regel - - - - - - Övrigt - - - - - - Ny prognos 17 200 17 200 17 200 17 200 17 200 17 200 Differens i 1000-tal kronor -400-360 -200-120 0 0 Differens i procent -2,3-2,1-1,1-0,7 0,0 0,0 Volym- och strukturförändringar Prognosen har justerats ner för hela prognosperioden. Minskningen i utgiften för 2013 förklaras av ett lägre utfall jämfört med föregående prognos. Utgifterna för perioden 2014 till 2018 har justerats ner på grund av att antalet adopterade barn inte antas öka under prognosperioden. Men som poängterades tidigare i rapporten är prognosen behäftad med osäkerhet. 20 Etiopien, Lesotho, Madagaskar, Sydafrika, Zambia, Kenya, Nigeria och Ghana 91
1:6 Vårdbidrag för funktionshindrade barn Prognos anslag. Beloppen anges i 1000-tal kronor Hela anslaget 3 145 248 3 220 870 3 309 917 3 474 857 3 676 514 3 914 033 Därav 1:6.4 Vårdbidrag för funktionshindrade barn 2 878 948 2 949 270 3 025 970 3 177 222 3 368 891 3 575 656 1:6.3 Statlig ålderspensionsavgift för vårdbidrag för funktionshindrade barn 266 300 271 600 283 947 297 635 307 623 338 377 Detaljerade uppgifter om den statliga ålderspensionsavgiften återfinns i bilaga 4. Där finns förutom anslagsbelastning även uppgifter om preliminär avgift, reglering avseende förhållandena tre år tidigare, prognostiserad avgift för respektive år samt en jämförelse med föregående prognos. 1:6.4 Vårdbidrag för funktionshindrade barn Prognos anslagspost. Beloppen anges i 1000-tal kronor Ingående överföringsbelopp -171 047-16 995 Anslag 3 033 000 2 929 000 Tilldelade medel 2 861 953 2 912 005 Prognos 2 878 948 2 949 270 3 025 970 3 177 222 3 368 891 3 575 656 Avvikelse från anslag 154 052-20 270 Avvikelse från tilldelade medel -16 995-37 265 Högsta anslagskredit 139 150 Tillgängliga medel 3 001 103 Överskridande av anslagskredit 0 Anslagsbelastningen för 2013 beräknas bli 2 879 miljoner kronor, vilket är 154 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och 17 miljoner kronor högre än tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Anslagsbelastningen för 2014 beräknas bli 2 949 miljoner kronor, vilket är 20 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och 37 miljoner kronor högre än tilldelade medel. Analys Andelen barn i åldrarna upp till och med 9 år som föräldrarna får vårdbidrag för beräknas vara relativt konstant under perioden, se diagrammet nedan. Antalet vårdbidrag bland de yngre barnen beräknas dock bli fler på grund av att antalet barn i åldersgruppen beräknas öka. Bedömningen framöver är att vårdbidrag kommer att bli vanligare bland barn i åldrarna 10 19 år. En orsak till bedömningen är tidigare års ökning av barn med psykiska 92
sjukdomar och syndrom. 21 Antalet barn i åldersgruppen 10 19 år kommer däremot att bli färre fram till och med 2014, för att sedan öka i slutet av prognosperioden igen. Den sammantagna effekten beräknas bli att det totala antalet barn med vårdbidrag ökar över prognosperioden. Andelen barn med vårdbidrag i december respektive år, fördelade på åldersgrupp och kön, prognos från och med 2014 Av diagrammet nedan framgår hur utgifterna ökat sedan 2008. Ökningen av utgifterna under 2009 beror främst på den stora höjningen av prisbasbeloppet detta år. Ökningarna i slutet av prognosperioden beror både på den antagna utvecklingen av prisbasbeloppet och på ökningen av antalet vårdbidrag. 21 Se Socialförsäkringsrapport 2012:8 Vårdbidrag: Utvecklingen fram till i dag och försörjningssituationen i morgon 93
Utgifter i miljoner kronor för anslaget vårdbidrag för funktionshindrade barn, prognos från och med 2013 Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i oktober 2013. Prognosjämförelse. Beloppen anges i 1000-tal kronor Föregående prognosbelopp 2 865 636 2 934 205 3 044 988 3 202 578 3 393 707 3 599 696 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - -13 594-21 024-21 708-22 358 Volym- och strukturförändringar +13 312 +15 065-5 424-4 332-3 108-1 682 Ny regel - - - - - - Övrigt - - - - - - Ny prognos 2 878 948 2 949 270 3 025 970 3 177 222 3 368 891 3 575 656 Differens i 1000-tal kronor +13 312 +15 065-19 018-25 356-24 816-24 040 Differens i procent +0,5 +0,5-0,6-0,8-0,7-0,7 Ändrade makroekonomiska antaganden Prognosen för prisbasbeloppet har sänkts för åren 2015 2018, vilket medför en sänkning av prognosen. 94