Protokoll fört vid skypemöte med arbetsgrupp Torka i vall 2017-03-16 FÄLTFORSK:s ÄMNESKOMMITTÉ FÖR VALL OCH GROVFODER Medverkande: Anne-Maj Gustavsson, SLU Umeå, ämnesansvarig SLU, ordförande i kommittén vall och grovfoder Ola Hallin, region Försök i Väst, ämnesansvarig Hushållningssällskapet, sekreterare i kommittén vall och grovfoder Erik Ekre, region animaliebältet, Hushållningssällskapet Gunnar Danielsson, Olssons frö Linda af Geijersstam, Hushållningssällskapet Per-Anders Andersson, Lantmännen Lantbruk 1 Öppnande Anne-Maj öppnade skypemötet och hälsade välkommen. 2 Dagordning Identifiera problemen med torka i vall Vilka lösningar har man? Vad behöver vi undersöka mer? Hur går vi vidare? 3 Diskussion Artval, torktåliga arter Skördestrategi Gödslingsstrategi Senaste årens torra vår och försommar hämnat vallavkastning i förstaskörden Risk för högre nitratvärde i grönmassan Bevattning, tidig bevattning ge vallen bra start på våren för att klara torkan bättre. Investering i bevattningsmaskiner, kontra vallavkastning, saknas försöksunderlag Vatteninnehåll i marken på våren, fältkapacitet vatten, växttillgängligt vatten Försök med tillskottsbevattning i höstvete, påbörjas under 2017 Hypotes Bevattna tidigt på våren, med hänsyn till vatteninnehåll i marken på våren, ger bättre rotsystem, bra start på våren ger bättre förstaskörd i vallavkastning och näringskvalité. Större och starkare plantor under våren gör att även vallen kommer att klara torkan bättre under sommar. Förslag på projekt Tidig bevattning i intensiv blandvall Bevattning, 2-3 led, minst utan och med, men helst tidig, traditionell tidpunkt och utan, fokusera på bevattning tidigt och till första skörden. Vallfröblandning, 2-6 led, minst normal intensiv vallfröblandning och torktålig vallfröblandning, 15 % rödklöver ok Kvävegödslingsstrategi, 2-6 led, visa på N-gödsling har större betydelse på icke-bevattnad vall än bevattnad vall.
Erik Ekre skissar på försöksupplägg med tidig bevattning i vall och skickar ut till gruppen. I samband med utskick bifogas försöksplan för tillskottsbevattning i höstvete. Beskriva hur markavkännaren fungerar? Linda af Gejerstam skissar på försöksupplägg kring gödsling till återväxten, lantbrukarna ställer ofta frågan om gödsling och skörd vid torka i vall. Anne-Maj Gustavsson skissar på hur olika man dokumenterar hur vallväxterna förändras i samband med torka i vall. Förslag på finansiering av projekt En ansökan till Stiftelsen Lantbruksforskning öppna utlysning 2017. Sekreterare: Ola Hallin Justeras av: Anne-Maj Gustavsson
Ämneskommité vall och grovfoder Åtgärder mot torka Bilda arbetsgrupp 21 november 2016 Åtgärder mot torka ska vi bilda en arbetsgrupp? Ämneskommitté vall och grovfoder Det har kommit mycket frågor om torka i sommar: Ska jag skörda eller ska jag vänta? Får inte glömma bort: Vattenfrågan kan vara ett imageproblem för jordbruket! Bör förhindra detta genom att bevattna smart! Globalt perspektiv (Anne Maj) Hur får vi mera vallfoder av god kvalitet när det är torrt? De jordnära problemen i Sverige (Linda) Vatten i ett globalt perspektiv Varför får animalieproduktionen så stort water footprint? Anne Maj Gustavsson April 2016 Maj 2016 1
Ämneskommité vall och grovfoder Åtgärder mot torka Bilda arbetsgrupp 21 november 2016 2
Ämneskommité vall och grovfoder Åtgärder mot torka Bilda arbetsgrupp 21 november 2016 Vattenåtgång (m3/ton) Regnvatten Totalt Sockergrödor 130 52 15 197 Vegetabilier 194 43 85 322 Stärkelserika rötter 327 16 43 387 Frukt 726 147 89 962 Spannmål 1232 228 184 1644 Oljeväxter 2023 220 121 2364 Baljväxter 3180 141 734 4055 Nötter 7016 1367 680 9063 Mjölk 863 86 72 1020 Ägg 2592 244 429 3265 Kyckling 3545 313 467 4325 Griskött 4907 459 622 5988 Får och getkött 8253 457 53 8763 Nötkött 14414 550 451 15415 Bevattningsvatten Nedsmutsat vatten Vattenåtgång (m3/ton) Näringsinnehåll Vattenåtgång Bevatt Nedsmutsat Kalorier Protein Fett Regnvattevatten nings Kalorier Protein Fett (liter/kcal (liter/g (liter/g vatten Totalt (kcal/kg) (g/kg) (g/kg) ) protein) fett) Sockergrödor 130 52 15 197 285 0.69 Vegetabilier 194 43 85 322 240 12 2.1 1.34 27 153 Stärkelserika rötter 327 16 43 387 827 13 1.7 0.47 30 228 Frukt 726 147 89 962 460 5.3 2.8 2.09 182 344 Spannmål 1232 228 184 1644 3208 80 15 0.51 21 110 Oljeväxter 2023 220 121 2364 2908 146 209 0.81 16 11 Baljväxter 3180 141 734 4055 3412 215 23 1.19 19 176 Nötter 7016 1367 680 9063 2500 65 193 3.63 139 47 Mjölk 863 86 72 1020 560 33 31 1.82 31 33 Ägg 2592 244 429 3265 1425 111 100 2.29 29 33 Kyckling 3545 313 467 4325 1440 127 100 3.00 34 43 Griskött 4907 459 622 5988 2786 105 259 2.15 57 23 Får och getkött 8253 457 53 8763 2059 139 163 4.26 63 54 Nötkött 14414 550 451 15415 1513 138 101 10.19 112 153 Källa: Hoekstra och Mekonnen, 2012 Genomsnitt för hela världen Källa: Hoekstra och Mekonnen, 2012 Enkel kontrollberäkning Nederbörd 500 mm/år Om 500 mm regn/år 1ha= Yta (m 2 )kg vatten/m 2 kg vatten/ha Regnvatten 10 000 500 5 000 000 DE/ha Produktion/ djur kg vatten/ha Liter vatten per liter mjölk 1 ko/ha 10 000 5 000 000 500 2 kor/ha 20 000 5 000 000 250 1ko/ha 5 000 5 000 000 1000 Ett köttdjur/ha 300 5 000 000 16 667 Grönt vatten (vattenresurs, regnvattnet) Blåttvatten(detsom används av människan (bevattning, industi, hushåll utan att förorenas) Grått vatten (förorenat vatten) 3
Ämneskommité vall och grovfoder Åtgärder mot torka Bilda arbetsgrupp 21 november 2016 Vattenåtgång (m3/ton) Regnvatten Totalt Sockergrödor 130 52 15 197 Vegetabilier 194 43 85 322 Stärkelserika rötter 327 16 43 387 Frukt 726 147 89 962 Spannmål 1232 228 184 1644 Oljeväxter 2023 220 121 2364 Baljväxter 3180 141 734 4055 Nötter 7016 1367 680 9063 Mjölk 863 86 72 1020 Ägg 2592 244 429 3265 Kyckling 3545 313 467 4325 Griskött 4907 459 622 5988 Får och getkött 8253 457 53 8763 Nötkött 14414 550 451 15415 Bevattningsvatten Nedsmutsat vatten Bör vara så liten som möjligt vi måste minimera detta smart bevattning eller skippa bevattning och inte förorena IKEA Umeå Byggd på 18 ha bra åkermark Extremt vattenhållande jord: 250 mm plus kapillärt vatten Regnar: 5 000 000 liter vatten/ha Matproduktion: 0 kg/ha Oändligt mycket vatten per kg mat Hårdgjorda ytor = ytvatten, fyller inte ens på grundvattnet Klarar sig ifrån kritik! 4