Politiska inriktningsmål för integration

Relevanta dokument
Politiska inriktningsmål för utbildning, kultur och fritid

Politiska inriktningsmål för vård och omsorg

POLITISKA INRIKTNINGSMÅL FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG

POLITISKA INRIKTNINGSMÅL FÖR OMRÅDE FUNKTIONSHINDER

TOMELILLA KOMMUN. Integrationsstrategi för Tomelilla kommun. Kf 169/2017 Dnr KS 2016/379

Politiska inriktningsmål för folkhälsa

1 (2) Dnr 2013KS POLITISKA INRIKTNINGSMÅL FÖR ALKOHOL, NARKOTIKA, DOPING, TOBAK OCH SPEL

Riktlinjer för mottagande av nyanlända

Politiskt inriktningsmål för förebyggande arbete mot ungdomskriminalitet

Handlingsplan för ett integrerat samhälle

Riktlinjer integration KS2016/726/01

Ett nationellt perspektiv

Avsiktsförklaring om ett förstärkt mottagande av asylsökande och nyanlända i Älvdalens kommun

Integrationsstrategi Strategi för bostad, utbildning, sysselsättning och social sammanhållning

Integrationsplan för Sunne kommun KS2016/726/01

Kommunen skall informera om återvandringsbidrag för hemvändande flyktingar och även i förekommande fall utbetala kommunala återvandringsbidrag

Överenskommelse för vårt arbete med integration och etablering i Uppsala län

Riktlinjer för integration

Projektplan Integrationsstrategi

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Mottagandeutredningen (A 2015:02) Dir. 2017:48. Beslut vid regeringssammanträde den 4 maj 2017.

Handlingsplan för Strömstads kommuns mottagande och integrationsarbete av nyanlända/flyktingar

Ett ordnat mottagande - gemensamt ansvar för snabb etablering eller återvändande

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING

Integration av utrikes födda med mottagande av nyanlända

dnr KS/2015/0173 Integrationsstrategi Öppna Söderhamn en kommun för alla

10. 0 Österåker. Medborgarförslag 3/ Fadderfamilj. Beslutsförslag BESLUTSFÖRSLAG. Kommunstyrelsens ordförande Michaela Fletcher Sjöman

Kommittédirektiv. Dialog med kommuner om flyktingmottagande. Dir. 2008:16. Beslut vid regeringssammanträde den 14 februari 2008.

Ett jämställt mottagande i Järfälla, motion från Emma Feldman (M) och Dan Engstrand (M) yttrande till kommunstyrelsen

Nyanlända och asylsökande i Stockholms stad

Motion från Christina Fosnes (M) om motprestation vid försörjningsstöd

Lägesbild, prognos och åtgärder för hantering av flyktingsituationen 30 nov 2015

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Styrdokument INTEGRATIONSSTRATEGI I ULRICEHAMNS KOMMUN

Plats och tid Kommunkontoret S-rum, Vedholmen kl måndagen den 23 april 2018.

Styrande dokument för integrationsarbetet I Härjedalens Kommun

Stärka integrationspakt och obligatorisk samhällsinformation

Måldokument. En väg in, många vägar ut! FÖR VUXENUTBILDNINGEN PERIODEN

AU 7:10 Dnr. KS 2013/0331. Svar på medborgarförslag nr 3/ "Fadderfamilj"

Policy för integration och social sammanhållning. Antagen av kommunfullmäktige KS-2013/1073

Informations- och prognosbrev

Interpellation till bildningsnämndens ordförande om vilka satsningar som görs på integrationsområdet för att säkerställa bostäder och egenförsörjning

Tjänsteskrivelse Hemställan från socialnämnden om integrationssamordning

Integrationsplan för Ale kommun

Överenskommelse om mottagning och bosättning av nyanlända invandrare

Tkr Budget Prognos 2 Budget

Svar motion 2/ Kommunal Integrationsstrategi samt handlingsplan

Förvaltningens förslag till beslut

KALLELSE. Datum

Statsbidrag inom flyktingmottagandet. Höörs kommun

Nackas flyktingmottagande: statusrapport

Överenskommelse om mottagande och bosättning av nyanlända invandrare

Uppdrag enligt Lagen om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare (2010:197). Dnr KS

Integrationsstrategi. för Gotland

Lokal överenskommelse om etablering och introduktion av vissa nyanlända invandrare i kommunerna Alvesta, Lessebo, Tingsryd, Uppvidinge och Växjö

Riktlinjer för flyktingmottagande i Botkyrka kommun

KALLELSE Kommunfullmäktige

Integrationsenheten Haparanda Stad

Integrationsplan

Arbetsmarknads- och integrationsutskottet

På väg - mot stärkt kvalitet och likvärdighet inom Komvux för elever med svenska som andraspråk

Linköpings kommuns riktlinjer för arbetsmarknad och integration

Integrationsprogram för Västerås stad

Gemensamma planeringsförutsättningar. Gällivare en arktisk småstad i världsklass. 6. Integration

Behovsplan för bostäder till nyanlända flyktingar

Lokal överenskommelse Nyanländas etablering Åtvidabergs Kommun

Mottagandet av asylsökande och flyktingar

PROTOKOLL

Folkhälsopolitisk program för Beslutad av kommunfullmäktige 15 juni 2015, 85. Dnr KS

Samordning mellan ensamkommande ungdomar på boenden och civilsamhället

Mottagande av nyanlända

Motion om kommunala traineetjänster för bättre integration

Ett gemensamt ansvar för mottagande av nyanlända

Nyanlända och asylsökande i Stockholms stad

Kommittédirektiv. Översyn av mottagandet av asylsökande ensamkommande barn. Dir. 2011:9. Beslut vid regeringssammanträde den 17 februari 2011

ENHETEN FÖR REGIONAL UTVECKLING. Avsiktsförklaring. om samverkan kring nyanlända flyktingars etablering

Rapport Granskning av flyktingverksamheten. Ragunda Kommun

ARBETSMARKNADSENHETEN och INTEGRATIONSENHETEN

KS SEPTEMBER 2014

Handlingsplan för integration

Gävle kommuns yttrande ang. DS 2015:33 om mottagning av vissa nyanlända invandrare för bosättning.

Fastställd av kommunstyrelsen , 188. Integrationsstrategi för Västerviks kommun

Utökat mottagande av ensamkommande flyktingbarn

Flyktingmottagande och inkludering i Lund. Integrationsrådet 11 september 2018 Magdalena Titze och Oliwer Karlsson

Färdplan för ett Stockholm för alla en rapport från kommissionen för ett socialt hållbart Stockholm

Integrationspolicy Bräcke kommun. Antagen av Kf 24/2015

Ny lag nya möjligheter. Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Länsstyrelserna, Migrationsverket och Sveriges Kommuner och Landsting

Idéburet offentligt partnerskap (IOP) för mottagande av ensamkommande barn och ungdomar i Göteborg

Bilaga 2. Sammanställning av enkätundersökning till samtliga kommuner

Projekt samordning alternativa insatser ensamkommande över 18 år

Program. för vård och omsorg

10 maj 2017 Gävle Välkommen!

Flyktingmottagande. Bjuvs kommun. Hur kan du göra för att hjälpa till?

Kommunstyrelsens utskott för integration och arbetsmarknad

Statusrapport nyanlända

INTEGRATIONSPLAN LAXÅ KOMMUN

Ansvar för kommunens flyktingmottagande

Utlåtande 2016:139 RI (Dnr /2016)

(Bild från Nybros hemsida) Integration

Förvaltningens kommentarer till kommunledningskontorets förslag

Sverige för nyanlända Värden, välfärdsstat, vardagsliv (SOU 2010:16)

Projekt Asylboenden för ensamkommande barn som fyller 18 år

Transkript:

Dnr 2016KS524 078 Politiska inriktningsmål för integration Förord Kommunen har enligt lag det yttersta ansvaret för att enskilda får det stöd och den hjälp som de behöver. I detta ansvar ryms att förhålla sig till en föränderlig värld där kommunen i dagsläget behöver hantera utmaningar kring integration av nyanlända samt ensamkommande barn. Mot bakgrund av den allmänna flyktingsituationen i Sverige har antalet anvisningar från Migrationsverket ökat. För att Härryda kommun ska ha möjlighet att utveckla ett fortsatt hållbart flyktingmottagande i kommunen krävs ett riktat arbete för att skapa rätt förutsättningar. I Härryda kommun var mottagandet av ensamkommande barn och flyktingmottagning tidigare organiserat under verksamheten funktionshinder/individ- och familjeomsorg inom socialtjänsten. I kf 54/2016 beslutade kommunfullmäktige att inrätta en egen verksamhet för flyktingmottagande under sektorn för socialtjänst. Mål Alla nyanlända samt ensamkommande barn har goda förutsättningar för integration och delaktighet i det svenska samhället. Politisk utvärdering Till de fasta beredningarnas uppgifter hör att fastställa politiska inriktningsmål och kontinuerligt följa upp dessa. Utifrån inriktningsmålen formulerar sektorerna verksamhetsmål som fastställs i kommunstyrelsen. För att mäta resultatet utformar sektorerna ett antal indikatorer som ska visa i riktning mot målen. HK1001, v1.0, 2016-03-09 Socialberedningen avser att utifrån kommande verksamhetsmål och indikatorer följa upp det ovan nämnda målet för integration. Uppföljningen skall även innefatta samtal och möten med våra verksamheter, kommuninvånare, nyanlända samt ensamkommande barn. På så sätt ges ett helhetsperspektiv av kommunens möjligheter att bidra till ovanstående mål. Exempel på frågor som socialberedningen önskar få svar på vid framtida uppföljningar av målen:

2 (2) - På vilket sätt organiseras verksamheten för att integrera nyanlända samt ensamkommande barn i det svenska samhället? - Hur säkerställer kommunen att nyanlända samt ensamkommande barn har tillgång till lämpliga bostäder i det ordinarie bostadsbeståndet? - Hur skapas goda förutsättningar för att lära sig det svenska språket? - Hur många fullföljer SFI och vilka orsaker finns för eventuella avhopp? - Hur får nyanlända tillgång till utbildning, praktik, arbete eller annan sysselsättning? - Hur får nyanlända samhällsorientering och information om svenska lagar, regler och sedvänjor? - Hur säkerställs ensamkommande barns ålder? - Hur fungerar samarbetet med berörda myndigheter (som tillexempel Migrationsverket, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan)? - Hur involveras lokalt näringsliv, civilsamhället, föreningar med mera för att skapa snabb och god integration? - Hur lyckas kommunen skapa möjligheter till social gemenskap? Socialberedningen kommer även löpande att studera omvärlden för att vid behov omformulera målet utifrån förändrade omständigheter. Beredningen avser att ta del av forskning samt nationella och lokala undersökningar. SOCIALBEREDNINGEN Fastställda av kommunfullmäktige 2017-02-27, 23

Dnr 2016KS524 078 Kommentarer avseende politiskt inriktningsmål för integration Sammanfattning Socialberedningens förslag till politiskt inriktningsmål: alla nyanlända samt ensamkommande barn har goda förutsättningar för integration och delaktighet i det svenska samhället. Nyanlända samt ensamkommande barn ska ges ett gott mottagande som innebär en tidig integration, vilket bidrar till att den enskilde senare kan och vill bidra till samhället. Förutsättningar som bidrar till integration och delaktighet i det svenska samhället är tillgång till bostad, språk, utbildning inklusive möjlighet till validering, tillträde till arbetsmarknaden eller annan sysselsättning, samt social gemenskap. Förslag till beslut Kommunfullmäktige antar politiskt inriktningsmål för integration enligt socialberedningens förslag. Fullmäktige överlämnar det politiska inriktningsmålet till kommunstyrelsen för upprättande av politiska verksamhetsmål. Ärendet Kommunfullmäktiges socialberedning har under år 2016 arbetat fram förslag till politiska inriktningsmål för integration. Uppdraget har lämnats av fullmäktiges presidium. Arbetet har skett med utgångspunkt i kf 54/2016 där kommunfullmäktige antog beslut om att utöka sektorn för socialtjänst med en ny verksamhet, flyktingmottagande. Arbetet har utgått från den modell och det arbetssätt kring målstyrning som har fastställts i fullmäktige. Målstyrningen avser lokalt antagna politiska mål som blir styrande för verksamheterna. Verksamheterna styrs också av lagar och förordningar. Fullmäktige avgör om det utifrån den strategiska planen finns behov av att arbeta fram eller omarbeta måldokument för något av kommunens verksamhetsområden.

2 (4) Politiska inriktningsmål är av övergripande karaktär och anger ett önskvärt framtida tillstånd. De skall vara formulerade så att de är lätta att förstå och så att de kan utgöra grund för upprättande av och beslut om politiska verksamhetsmål. De är inte direkt tidsbestämda eller direkt mätbara men inriktningsmålen skall kännas realistiska och de bör kunna nås inom en eller två mandatperioder. För att detta krav skall kunna infrias måste hänsyn tas till de resurser som kommunen har i sin budget för verksamheten. Fastställd budget är överordnad politiska inriktningsmål. Arbetssätt och samråd I kf 13/2016 höll kommunfullmäktige en inledande debatt i samband med att Migrationsverket informerade om deras uppdrag, asylprocessen, det kommunala ansvaret samt trender och prognoser gällande migration och integration. Detta har sedan utgjort ett underlag till socialberedningens vidare arbete med att formulera mål. En arbetsgrupp inom kommunfullmäktiges socialberedning har arbetat fram förslag till politiskt inriktningsmål för integration. Arbetsgruppen har genomfört studiebesök på vuxenutbildningen i Mölnlycke och Arbetsförmedling etablering i Göteborg. Därutöver har sektorschef för socialtjänsten informerat om förvaltningens planer för den nya flyktingmottagningsverksamheten. Förslaget har behandlats av beredningen i sin helhet samt i de olika partigrupperna. Beredningens kommentarer och överväganden En asylsökande är en person som tagit sig till Sverige och sökt skydd. Han eller hon har inte fått ett slutligt svar på sin ansökan om asyl. När asyl beviljas får personen tillfälligt eller permanent uppehållstillstånd. Då är personen per definition nyanländ. Kommunen har ansvar för nyanlända som har anvisats till kommunen medan asylsökande är Migrationsverkets ansvar. Kommunen ansvarar dock för att ge barn som vistas i kommunen, som söker asyl tillsammans med förälder eller annan vårdnadshavare, möjlighet att gå i skolan på samma villkor som andra barn i kommunen. Kommunen ansvarar även för mottagandet av ensamkommande barn och ungdomar efter anvisning från Migrationsverket. Kommunernas ansvar för mottagandet av ensamkommande barn och ungdomar gäller både under tiden som Migrationsverket prövar barnets asylskäl och för tiden efter beslut om uppehållstillstånd. Det uppdrag som åligger kommunen avseende mottagande av nyanlända som anvisats till kommunen är bostadsförsörjning, undervisningen i SFI, samhällsorientering, skol- och barnomsorg samt insatser inom det sociala området. Det är viktigt att upprätthålla ansvarsfördelningen mellan kommunen och myndigheter som handhar integrationsfrågor. Kommunen ska

3 (4) dock ha ett tätt samarbete med Arbetsförmedlingen kring frågor som rör praktikplatser, arbete, validering och komplettering av utbildning. Det uppdrag som åligger kommunen avseende mottagande av ensamkommande barn som anvisats till kommunen omfattar bland annat att utreda barnets behov, fatta beslut om insatser, placering i lämpligt boende samt att barnet får skolundervisning. Anvisningskommunen har samma ansvar för ensamkommande barn som för andra barn i kommunen. Då Sverige de senaste åren har haft en ökad flyktinginvandring ställs högre krav på kommunens långsiktiga arbete med att integrera nyanlända samt ensamkommande barn i samhället. Socialberedningens politiska ambition är att nyanlända samt ensamkommande barn ska ges ett gott mottagande som innebär en tidig integration, vilket bidrar till att den enskilde senare kan och vill bidra till samhället. Hälsa, försörjning, sysselsättning, trygghet och samhörighet är viktiga komponenter för ett rikt liv och ett välmående samhälle. Förebyggande insatser för att motverka utanförskap, arbetslöshet och ohälsa bland nyanlända samt ensamkommande barn är därför ytterst betydelsefulla. Det finns både samhällsvinster och vinster för den enskilde i att arbeta med tidiga insatser med ett långsiktigt perspektiv. Utifrån detta vill socialberedningen särskilt lyfta fram vikten av att alla nyanlända samt ensamkommande barn har goda förutsättningar för integration och delaktighet i det svenska samhället. När kommunstyrelsen fattar beslut om verksamhetsmål önskar beredningen att kommunstyrelsen har skapandet av goda förutsättningar för delaktighet och integration i åtanke. Förutsättningar som bidrar till integration, delaktighet och etablering i det svenska samhället är tillgång till bostad, språk, utbildning inklusive möjlighet till validering, tillträde till arbetsmarknaden eller annan sysselsättning, samt social gemenskap. - Tillgång till lämplig bostad är en grundförutsättning för trygghet och för en framgångsrik integration ska bostaden finnas i det ordinarie bostadsbeståndet. - Det är viktigt att insatser kring språkinlärning i Svenska sätts in tidigt. Språket öppnar dörrar och gör det möjligt för nyanlända samt ensamkommande barn att delta i samhällslivet. Språket ökar även möjligheterna till framtida etablering på arbetsmarknaden. - Utbildning, praktikplats och arbete har stor betydelse för en framgångsrik integration. Utbildning och praktikplatser skapar förutsättningar för en framtida etablering på arbetsmarknaden. Ett arbete innebär egen försörjning och ger den nyanlände handlingsfrihet och framtidstro. - Tillgång till social gemenskap bidrar till att underlätta språkinlärning, skapa nätverk, främja hälsa och aktivitet i samhällslivet. En social gemenskap kan även bidra till att nyanlända samt ensamkommande

4 (4) barn på ett naturligt sätt får förståelse för sina rättigheter och skyldigheter i Sverige. För att integrationen skall lyckas måste broar byggas mellan nyanlända, ensamkommande barn och övriga kommuninvånare. I kommunens arbete för att skapa goda förutsättningar för integrering och delaktighet är således ideella organisationers, civilsamhällets och näringslivets insatser viktiga att ha i åtanke. Genom dessa aktörer skapas naturliga mötesplatser för nyanlända, ensamkommande barn och övriga kommuninvånare. Detta bidrar till att nyanlända samt ensamkommande barn får inblick i det praktiska vardagslivet och i hur samhället är organiserat. SOCIALBEREDNINGEN