KALLELSE Kommunfullmäktige

Transkript

1 KALLELSE Kommunfullmäktige Datum Tid: kl. 18:00-21:00 Plats: Råda Rum, Råda församlingshem Från kl 16 kommer personal från kansliet att finnas i rum Mirjam på Råda Rum. Behöver du hjälp med mötes appen Meetings är du välkommen dit. För Sverigedemokraterna är grupprummet Rebecka bokat (istället för Hagar). Ordförande Maria Kornevik Jakobsson (C) Ledamöter Per Vorberg (M) Ingemar Lindblom (M) Thomas Anderberg (M) Jesper Alfvenstierna (M) Mikael Johannison (M) Gunilla Lisspers (M) Roger Nordman (M), vice ordförande Jan Andersson (M) Evalotta Liljenzin (M) Grim Pedersen (M) Kersti Lagergren (M) Mattias Johansson (M) Bengt Johansson (M) Hans Larsson (M) Ronny Sjöberg (C) Eva Rydén (C) Erik Lagerström (L) Hans Hofflander (L) Ing-Marie Rydén Höök (L) Pär Lundqvist (L) Anders Halldén (L) Leif-Ove Bohlin (KD) Håkan Eriksson (KD) Mats Werner (S) Petra Wåhlstedt (S) Thomas Gustafsson (S) Birgitta Eriksson (S) Sida 1(174)

2 KALLELSE Kommunfullmäktige Datum Ing-Marie Samuelsson (S) Robert Langholz (S) Anna Palmér (S) Björn Magnusson (S), 2:e vice ordförande Siw Hallbert (S) Wiwiann Niklasson (S) Ulla-Karin Johansson (S) Jennie Kjellgren (V) Kerstin Sandberg (V) Roland Jonsson (MP) Lina Eiserman Ålund (MP) Birgitta Olsson (MP) Marcus Berggren (MP) Leif Persson (-) Brita Dermark (KP) Calle Johansson (SD) Sebastian Johansson (SD) Anders Johansson (SD) Reine Wahlberg (SD) Harald Eliasson (SD) Jan-Inge Forsberg (SP) Martin Lamprecht (SP) Lennart Winqvist (SP) Ersättare Ann-Christin Granlund (M) Weine Samuelsson (M) Anders Norlin (M) Matina Dureesén (M) Issa Ahmed (M) Adam Garnemark (M) Karin Wickman (M) Gun Wågsjö (C) Jörgen Andersson (C) Anita Anger (L) David Dinsdale (L) Peter Herrmann (L) Sida 2(174)

3 KALLELSE Kommunfullmäktige Datum Jan Bromander (KD) Madeleine Söderlund (KD) Patrik Linde (S) Varinder Bajwa (S) Oskar Sköld (S) Lena Fredriksson (S) Dennis Björk (S) Ingegerd Helén (S) Bengt Andersson (V) Inga Edwertz (V) Christian Schmitt (MP) Ahmad Ahmadi (MP) Staffan Brodén (KP) Steinar Walsö Kanstad (KP) Boris Leimar (SD) Kalevi Pessi (SP) Maria Alvelin (SP) Sida 3(174)

4 KALLELSE Kommunfullmäktige Datum Upprop och val av protokolljusterare samt kungörande av tid och plats för justering 2. Information från Förbo AB om verksamheten Information från revisorerna 4. Information om medborgarundersökningen 5. Antagande av politiskt inriktningsmål för integration 2016KS Politiska inriktningsmål för folkhälsa 2016KS Revidering av politiska inriktningsmål för mark 2016KS627 Sida 4(174)

5 KALLELSE Kommunfullmäktige Datum Förtydligande av nuvarande riktlinjer för skolskjuts 2016KS Besvarande av motion beträffande översyn av anhörigstödet 2016KS Bordlagt ärende: Besvarande av motion för ökad nattvandring 2016KS Bordlagt ärende: Besvarande av motion för ökad trygghet 2016KS Bordlagt ärende: Besvarande av motion om arbetsmiljöarbetet i Härryda kommun 2016KS Besvarande av interpellation om barnäktenskap 2017KS53 Sida 5(174)

6 KALLELSE Kommunfullmäktige Datum Handlingarna i ärendet kommer senare 14. Bordlagt ärende: Besvarande av interpellation rörande YH och vuxenutbildningar i Mölnlycke 2016KS Bordlagt ärende: Besvarande av interpellation om politisk indoktrinering påhulebäcksgymnasiet. 2016KS Remittering av inkomna motioner 17. Remittering av inkomna medborgarförslag 18. Inkomna frågor 19. Avsägelse från Jan Bromander (KD) som ersättare i kommunfullmäktige 2017KS34 Sida 6(174)

7 KALLELSE Kommunfullmäktige Datum Avsägelse från Birgitta Eriksson (S) som ledamot i UTK beredningen 2017KS34 Sida 7(174)

8 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum Dnr 2016KS524 Politiskt inriktningsmål för integration Socialberedningens förslag till politiskt inriktningsmål: alla nyanlända samt ensamkommande barn har goda förutsättningar för integration och delaktighet i det svenska samhället. Nyanlända samt ensamkommande barn ska ges ett gott mottagande som innebär en tidig integration, vilket bidrar till att den enskilde senare kan och vill bidra till samhället. Förutsättningar som bidrar till integration och delaktighet i det svenska samhället är tillgång till bostad, språk, utbildning inklusive möjlighet till validering, tillträde till arbetsmarknaden eller annan sysselsättning, samt social gemenskap. Beslut Kommunstyrelsens förslag till beslut i kommunfullmäktige Kommunfullmäktige antar politiskt inriktningsmål för integration enligt socialberedningens förslag. Kommunfullmäktige överlämnar det politiska inriktningsmålet till kommunstyrelsen för upprättande av politiska verksamhetsmål Signatur justerande Utdragsbestyrkande Sida Sida 8(174) 1(1)

9 Sektorn för administrativt stöd Emelie Ivarson Kommunstyrelsen Datum KS Dnr Kommentarer avseende politiskt inriktningsmål för integration Sammanfattning Socialberedningens förslag till politiskt inriktningsmål: alla nyanlända samt ensamkommande barn har goda förutsättningar för integration och delaktighet i det svenska samhället. Nyanlända samt ensamkommande barn ska ges ett gott mottagande som innebär en tidig integration, vilket bidrar till att den enskilde senare kan och vill bidra till samhället. Förutsättningar som bidrar till integration och delaktighet i det svenska samhället är tillgång till bostad, språk, utbildning inklusive möjlighet till validering, tillträde till arbetsmarknaden eller annan sysselsättning, samt social gemenskap. Förslag till beslut Kommunfullmäktige antar politiskt inriktningsmål för integration enligt socialberedningens förslag. Fullmäktige överlämnar det politiska inriktningsmålet till kommunstyrelsen för upprättande av politiska verksamhetsmål. Ärendet Kommunfullmäktiges socialberedning har under år 2016 arbetat fram förslag till politiska inriktningsmål för integration. Uppdraget har lämnats av fullmäktiges presidium. Arbetet har skett med utgångspunkt i kf 54/2016 där kommunfullmäktige antog beslut om att utöka sektorn för socialtjänst med en ny verksamhet, flyktingmottagande. Arbetet har utgått från den modell och det arbetssätt kring målstyrning som har fastställts i fullmäktige. Målstyrningen avser lokalt antagna politiska mål som blir styrande för verksamheterna. Verksamheterna styrs också av lagar och förordningar. Fullmäktige avgör om det utifrån den strategiska planen finns behov av att arbeta fram eller omarbeta måldokument för något av kommunens verksamhetsområden. Sida 9(174)

10 2 (4) Politiska inriktningsmål är av övergripande karaktär och anger ett önskvärt framtida tillstånd. De skall vara formulerade så att de är lätta att förstå och så att de kan utgöra grund för upprättande av och beslut om politiska verksamhetsmål. De är inte direkt tidsbestämda eller direkt mätbara men inriktningsmålen skall kännas realistiska och de bör kunna nås inom en eller två mandatperioder. För att detta krav skall kunna infrias måste hänsyn tas till de resurser som kommunen har i sin budget för verksamheten. Fastställd budget är överordnad politiska inriktningsmål. Arbetssätt och samråd I kf 13/2016 höll kommunfullmäktige en inledande debatt i samband med att Migrationsverket informerade om deras uppdrag, asylprocessen, det kommunala ansvaret samt trender och prognoser gällande migration och integration. Detta har sedan utgjort ett underlag till socialberedningens vidare arbete med att formulera mål. En arbetsgrupp inom kommunfullmäktiges socialberedning har arbetat fram förslag till politiskt inriktningsmål för integration. Arbetsgruppen har genomfört studiebesök på vuxenutbildningen i Mölnlycke och Arbetsförmedling etablering i Göteborg. Därutöver har sektorschef för socialtjänsten informerat om förvaltningens planer för den nya flyktingmottagningsverksamheten. Förslaget har behandlats av beredningen i sin helhet samt i de olika partigrupperna. Beredningens kommentarer och överväganden En asylsökande är en person som tagit sig till Sverige och sökt skydd. Han eller hon har inte fått ett slutligt svar på sin ansökan om asyl. När asyl beviljas får personen tillfälligt eller permanent uppehållstillstånd. Då är personen per definition nyanländ. Kommunen har ansvar för nyanlända som har anvisats till kommunen medan asylsökande är Migrationsverkets ansvar. Kommunen ansvarar dock för att ge barn som vistas i kommunen, som söker asyl tillsammans med förälder eller annan vårdnadshavare, möjlighet att gå i skolan på samma villkor som andra barn i kommunen. Kommunen ansvarar även för mottagandet av ensamkommande barn och ungdomar efter anvisning från Migrationsverket. Kommunernas ansvar för mottagandet av ensamkommande barn och ungdomar gäller både under tiden som Migrationsverket prövar barnets asylskäl och för tiden efter beslut om uppehållstillstånd. Det uppdrag som åligger kommunen avseende mottagande av nyanlända som anvisats till kommunen är bostadsförsörjning, undervisningen i SFI, samhällsorientering, skol- och barnomsorg samt insatser inom det sociala området. Det är viktigt att upprätthålla ansvarsfördelningen mellan kommunen och myndigheter som handhar integrationsfrågor. Kommunen ska Sida 10(174)

11 3 (4) dock ha ett tätt samarbete med Arbetsförmedlingen kring frågor som rör praktikplatser, arbete, validering och komplettering av utbildning. Det uppdrag som åligger kommunen avseende mottagande av ensamkommande barn som anvisats till kommunen omfattar bland annat att utreda barnets behov, fatta beslut om insatser, placering i lämpligt boende samt att barnet får skolundervisning. Anvisningskommunen har samma ansvar för ensamkommande barn som för andra barn i kommunen. Då Sverige de senaste åren har haft en ökad flyktinginvandring ställs högre krav på kommunens långsiktiga arbete med att integrera nyanlända samt ensamkommande barn i samhället. Socialberedningens politiska ambition är att nyanlända samt ensamkommande barn ska ges ett gott mottagande som innebär en tidig integration, vilket bidrar till att den enskilde senare kan och vill bidra till samhället. Hälsa, försörjning, sysselsättning, trygghet och samhörighet är viktiga komponenter för ett rikt liv och ett välmående samhälle. Förebyggande insatser för att motverka utanförskap, arbetslöshet och ohälsa bland nyanlända samt ensamkommande barn är därför ytterst betydelsefulla. Det finns både samhällsvinster och vinster för den enskilde i att arbeta med tidiga insatser med ett långsiktigt perspektiv. Utifrån detta vill socialberedningen särskilt lyfta fram vikten av att alla nyanlända samt ensamkommande barn har goda förutsättningar för integration och delaktighet i det svenska samhället. När kommunstyrelsen fattar beslut om verksamhetsmål önskar beredningen att kommunstyrelsen har skapandet av goda förutsättningar för delaktighet och integration i åtanke. Förutsättningar som bidrar till integration, delaktighet och etablering i det svenska samhället är tillgång till bostad, språk, utbildning inklusive möjlighet till validering, tillträde till arbetsmarknaden eller annan sysselsättning, samt social gemenskap. - Tillgång till lämplig bostad är en grundförutsättning för trygghet och för en framgångsrik integration ska bostaden finnas i det ordinarie bostadsbeståndet. - Det är viktigt att insatser kring språkinlärning i Svenska sätts in tidigt. Språket öppnar dörrar och gör det möjligt för nyanlända samt ensamkommande barn att delta i samhällslivet. Språket ökar även möjligheterna till framtida etablering på arbetsmarknaden. - Utbildning, praktikplats och arbete har stor betydelse för en framgångsrik integration. Utbildning och praktikplatser skapar förutsättningar för en framtida etablering på arbetsmarknaden. Ett arbete innebär egen försörjning och ger den nyanlände handlingsfrihet och framtidstro. - Tillgång till social gemenskap bidrar till att underlätta språkinlärning, skapa nätverk, främja hälsa och aktivitet i samhällslivet. En social gemenskap kan även bidra till att nyanlända samt ensamkommande Sida 11(174)

12 4 (4) barn på ett naturligt sätt får förståelse för sina rättigheter och skyldigheter i Sverige. För att integrationen skall lyckas måste broar byggas mellan nyanlända, ensamkommande barn och övriga kommuninvånare. I kommunens arbete för att skapa goda förutsättningar för integrering och delaktighet är således ideella organisationers, civilsamhällets och näringslivets insatser viktiga att ha i åtanke. Genom dessa aktörer skapas naturliga mötesplatser för nyanlända, ensamkommande barn och övriga kommuninvånare. Detta bidrar till att nyanlända samt ensamkommande barn får inblick i det praktiska vardagslivet och i hur samhället är organiserat. SOCIALBEREDNINGEN Håkan Eriksson Beredningsledare Emelie Ivarson Beredningssekreterare Sida 12(174)

13 Sektorn för administrativt stöd Emelie Ivarson Kommunfullmäktige Datum Dnr KS Politiska inriktningsmål för integration Förord Kommunen har enligt lag det yttersta ansvaret för att enskilda får det stöd och den hjälp som de behöver. I detta ansvar ryms att förhålla sig till en föränderlig värld där kommunen i dagsläget behöver hantera utmaningar kring integration av nyanlända samt ensamkommande barn. Mot bakgrund av den allmänna flyktingsituationen i Sverige har antalet anvisningar från Migrationsverket ökat. För att Härryda kommun ska ha möjlighet att utveckla ett fortsatt hållbart flyktingmottagande i kommunen krävs ett riktat arbete för att skapa rätt förutsättningar. I Härryda kommun var mottagandet av ensamkommande barn och flyktingmottagning tidigare organiserat under verksamheten funktionshinder/individ- och familjeomsorg inom socialtjänsten. I kf 54/2016 beslutade kommunfullmäktige att inrätta en egen verksamhet för flyktingmottagande under sektorn för socialtjänst. Mål Alla nyanlända samt ensamkommande barn har goda förutsättningar för integration och delaktighet i det svenska samhället. Politisk utvärdering Till de fasta beredningarnas uppgifter hör att fastställa politiska inriktningsmål och kontinuerligt följa upp dessa. Utifrån inriktningsmålen formulerar sektorerna verksamhetsmål som fastställs i kommunstyrelsen. För att mäta resultatet utformar sektorerna ett antal indikatorer som ska visa i riktning mot målen. HK1001, v1.0, Socialberedningen avser att utifrån kommande verksamhetsmål och indikatorer följa upp det ovan nämnda målet för integration. Uppföljningen skall även innefatta samtal och möten med våra verksamheter, kommuninvånare, nyanlända samt ensamkommande barn. På så sätt ges ett helhetsperspektiv av kommunens möjligheter att bidra till ovanstående mål. Exempel på frågor som socialberedningen önskar få svar på vid framtida uppföljningar av målen: Sida 13(174)

14 2 (2) - På vilket sätt organiseras verksamheten för att integrera nyanlända samt ensamkommande barn i det svenska samhället? - Hur säkerställer kommunen att nyanlända samt ensamkommande barn har tillgång till lämpliga bostäder i det ordinarie bostadsbeståndet? - Hur skapas goda förutsättningar för att lära sig det svenska språket? - Hur många fullföljer SFI och vilka orsaker finns för eventuella avhopp? - Hur får nyanlända tillgång till utbildning, praktik, arbete eller annan sysselsättning? - Hur får nyanlända samhällsorientering och information om svenska lagar, regler och sedvänjor? - Hur säkerställs ensamkommande barns ålder? - Hur fungerar samarbetet med berörda myndigheter (som tillexempel Migrationsverket, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan)? - Hur involveras lokalt näringsliv, civilsamhället, föreningar med mera för att skapa snabb och god integration? - Hur lyckas kommunen skapa möjligheter till social gemenskap? Socialberedningen kommer även löpande att studera omvärlden för att vid behov omformulera målet utifrån förändrade omständigheter. Beredningen avser att ta del av forskning samt nationella och lokala undersökningar. SOCIALBEREDNINGEN Håkan Eriksson Beredningsledare Siw Hallbert Vice beredningsledare Sida 14(174)

15 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum Dnr 2016KS630 Kommentarer avseende politiska inriktningsmål för folkhälsa Kommunfullmäktiges presidium har under 2016 arbetat med att revidera de politiska inriktningsmålen för folkhälsa. Arbetet har skett med utgångspunkt av kommunens styrmodell Den röda tråden samt välfärdsbokslut Kommunfullmäktige överlade om förslaget i 162/2016. Beslut Kommunstyrelsens förslag till beslut i kommunfullmäktige Kommunfullmäktige antar politiska inriktningsmål för folkhälsa enligt kommunfullmäktiges presidiesamordnings förslag. Kommunfullmäktige överlämnar de politiska inriktningsmålen till kommunstyrelsen för upprättande av verksamhetsmål. Kommunfullmäktige upphäver politiska inriktningsmål för folkhälsa, antagna i kommunfullmäktige i 185/ Signatur justerande Utdragsbestyrkande Sida Sida 15(174) 1(1)

16 Sektorn för administrativt stöd Arjana Nikqi Kommunstyrelsen Datum KS Dnr Kommentarer avseende politiska inriktningsmål för folkhälsa Sammanfattning Kommunfullmäktiges presidium har under 2016 arbetat med att revidera de politiska inriktningsmålen för folkhälsa. Arbetet har skett med utgångspunkt av kommunens styrmodell Den röda tråden samt välfärdsbokslut Ärendet överlades i Kf 162/2016 Förslag till beslut Kommunfullmäktige antar politiska inriktningsmål för folkhälsa enligt kommunfullmäktiges presidiesamordnings förslag. Kommunfullmäktige överlämnar de politiska inriktningsmålen till kommunstyrelsen för upprättande av verksamhetsmål. Kommunfullmäktige upphäver politiska inriktningsmål för folkhälsa, antagna i Kf 185/2009. Ärendet Våren 2016 har kommunfullmäktiges presidiesamordning gjort en uppföljning och utvärdering av folkhälsomålen. Den 31 maj 2016 fattades ett beslut om att revidera dessa hösten Målstyrningen avser lokalt antagna politiska mål som blir styrande för verksamheterna. Verksamheterna styrs också av lagstiftning eller förordningar. För folkhälsoarbetet finns av Riksdagen antaget mål och har angivits 11 prioriterade målområden. På motsvarande sätt har Västra Götalandsregionen, med vilken kommunen samverkar kring i folkhälsoarbetet, beslutat anta en policy som omfattar sex folkhälsoutmaningar. Politiska inriktningsmål är av övergripande karaktär och anger den önskvärda inriktningen och utvecklingen av en verksamhet. De är allmänt formulerade och enkla att förstå. De uttrycker någon form av grundsyn eller policy. De är inte direkt tidsbestämda eller direkt mätbara men inriktningsmålen bör kännas realistiska och kunna nås inom en eller två mandatperioder. De politiska Sida 16(174)

17 2 (4) inriktningsmålen konkretiseras i verksamhetsmål som utarbetas i samverkan mellan förvaltningen och kommunstyrelsen och som fastställs av den senare. För att målen ska kunna uppnås krävs att resurser avsätts för ändamålet, vilket bör ske med hänsyn till de resurser som kommunen har i sin budget för verksamheten. Arbetssätt och samråd Under våren 2016 har kommunfullmäktiges presidiesamordning gjort en uppföljning och en utvärdering av folkhälsomålen. Dessa har hösten 2016 reviderats. Kommunfullmäktiges presidiesamordning har lagt stor vikt vid ny och bredare kunskap och därför anordnat en folkhälsoutbildning för alla förtroendevalda i Härryda kommun. Resultatet blev en utbildning i politik för en jämlikare hälsa samt utbildning i utvecklingen av psykisk hälsa bland barn och unga. Ytterligare underlag vid revideringen har varit verksamhetsberättelsen 2015 samt välfärdsbokslutet Kommunfullmäktiges presidiesamordning har utifrån observerade tendenser och samband utvärderat och reviderat de befintliga folkhälsomålen. Beredningens kommentarer och överväganden Folkhälsa är ett uttryck för befolkningens hälsotillstånd som tar hänsyn till såväl nivå som fördelning av hälsan. En god hälsa handlar således inte bara om att hälsan bör vara så bra som möjligt utan också så jämlikt fördelad som möjligt. Folkhälsoarbete är systematiska, målinriktade, hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser för att åstadkomma en god och jämlik hälsa för hela befolkningen. Begreppet innefattar hela skalan av åtgärder från ekonomisk politik och lagstiftning till hälsoupplysning. Arbetet med folkhälsa är brett och omfattar flera av kommunens verksamhetsområden. Att ha ett tvärsektoriellt perspektiv där alla tar ansvar och ser långsiktigt på arbetet är grundläggande för en förbättrad folkhälsa. Folkhälsoarbete är ett nätverksarbete. De politiska inriktningsmålen för folkhälsa har därmed en fortsatt överordnad roll i relation till de övriga politiska inriktningsmålen. Kommunen ställs inför den stora utmaningen med tre nyckelord, att hela befolkningen i Härryda kommun har tillgång till en god hälsa på lika villkor. Det finns mycket som bidrar till en god hälsa för kommunens befolkning. De livsvillkor Härrydabor lever under avgör i mångt och mycket hälsan, och dessa livsvillkor påverkas av våra politiska beslut. En stor och övergripande fråga är om den enskilde kan välja fritt bland de resurser som kommunen tillhandahåller och om den enskilde kan välja fritt vilka livsvillkor han eller hon kan leva under? Det är av betydelse att ha i åtanke kommunens uppdrag om att medvetandegöra och på ett för alla anpassat sätt informera om de folkhälsofrämjande insatser som kommunen tillhandahåller till invånarna. Sida 17(174)

18 3 (4) Kommunen bör medverka till att skapa sådana förutsättningar för invånarna att de kan göra hälsosamma val samt tillhandahålla mötesplatser som inspirerar till goda levnadsvanor. Kommunen bör även ta tillvara människans egen kraft och vilja till förändring och låta invånarna vara delaktiga i de val som rör deras vardag. Arbetet ska syfta till att vara både hälsofrämjande för undvikande av sjukdom eller skada samt förebyggande i relation till kända risker för hälsan. En förutsättning för framtagande av verksamhetsmål och indikatorer är vetskapen om att allt hör ihop. Det har bedömts som särskilt angeläget att skapa goda förutsättningar för god hälsa bland barn och unga. Välfärdsbokslutet 2016 tyder på en allmän ökad psykisk ohälsa och fetma i denna kategori. Med tanke på att barn sällan själva kan välja och påverka sin uppväxtmiljö är det av stor vikt att specificera och tydliggöra arbetet mot psykisk ohälsa och fetma bland barn och unga. Det är dock viktigt att inte frånta föräldrarna deras ansvar för barnen. I arbetet med folkhälsofrågor bör man beakta hela familjens livssituation och ge föräldrarna förutsättningar att vara barnens främsta resurs. Kommunen skall inte tveka inför det faktum att vissa barn och vissa föräldrar behöver ett vidgat stöd. Vidare har situationen för de äldre bedömts vara av särskild vikt när de politiska inriktningsmålen för folkhälsa har diskuterats. Medellivslängden fortsätter att öka. Sverige är ett av de länder i världen som, enligt Statistiska centralbyrån, har den högsta förväntade medellivslängden. Arbetet med den äldre generationen, det vill säga 65 år och uppåt, och äldre-äldre, det vill säga 80 år och uppåt, ska bygga på två grundbegrepp: delaktighet och trygghet. Trygghet är ett samlingsbegrepp för både fysiska, psykiska och existentiella aspekter på välbefinnande. Trygghet kan handla om ekonomi, självtillit, närmiljö, etc. Kommunens förmåga att skapa en trygg miljö kan bidra till kommuninvånarnas känsla av välbefinnande. Kommunen ska sträva efter att stödja delaktighet och på så sätt även, framförallt för äldre och äldre-äldre, öka meningsfullheten i vardagen. Att satsa på hälsofrämjande insatser och att förebygga ohälsa hos den äldre och äldre-äldre befolkningen har visat sig ha stora vinster på såväl det samhällsekonomiska som det individuella planet. Stärkt och bevarad hälsa ökar möjligheterna att leva ett självständigt liv och erfarenheter visar att det aldrig är för sent att få en bättre hälsa. Rätten till en bättre hälsa upphör inte på grund av ålder. Slutligen vill kommunfullmäktiges presidiesamordning framhäva den problematik som beroende och missbruk av alkohol, narkotika, droger, tobak och spel medför för samhället i stort liksom för den enskilde individen och dess omgivning. Folkhälsa kan inte enbart informeras fram och särskilt inte när det gäller att komma ifrån en skadlig och olaglig vana. Folkhälsoarbetet bör ha balans mellan livsvillkor och levnadsvanor, de levnadsvanor kommunens invånare själva bestämmer. Det krävs alltså attitydförändring och intresse för att förändra beteenden. Kommunfullmäktiges presidiesamordning har därför bestämt att utöka andra målet från alkohol och andra Sida 18(174)

19 4 (4) beroendeframkallande medel till alkohol, narkotika, droger, tobak och spel för att gå i linje med kommunens mål för ANDTS. KOMMUNFULLMÄKTIGES PRESIDIUM Maria Kornevik Jakobsson Ordförande Roger Nordman Björn Magnusson 1:e vice ordförande 2:e vice ordförande Sida 19(174)

20 Sektorn för Helena Österlind Kommunfullmäktige Datum Dnr KS Politiska inriktningsmål för folkhälsa Förord Med folkhälsa menas den gemensamma hälsan i en avgränsad grupp till exempel invånare i Härryda kommun. Det talas också om folkhälsan på nationell nivå. Folkhälsan i Sverige har utvecklats positivt under många decennier. Dock är hälsan ojämlikt fördelad mellan olika socioekonomiska grupper där till exempel utbildning, yrke, ekonomi och om man är född i Sverige eller invandrad har stor betydelse. Det finns också skillnader mellan könen och skillnader som beror på var man bor. Riksdagen har fastställt ett övergripande folkhälsomål och angivit elva prioriterade målområden. I arbetet med de politiska inriktningsmålen för folkhälsa har kommunfullmäktiges presidiesamordning utgått från det övergripande nationella folkhälsomålet som är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Mål 1. Alla Härrydabor har förutsättning för en god hälsa på lika villkor, är delaktiga och lever ett tryggt liv. 2. Skadligt och olagligt bruk av alkohol, narkotika, droger, tobak och spel har trängts tillbaka och ingen riskerar att hamna i beroende och utanförskap till följd av eget eller andras missbruk. Politisk utvärdering Målen ska vara kommunövergripande, varför det är viktigt att alla sektorer och verksamheter kan identifiera sin del i målen så att kommunen skapar en delaktighet från hela förvaltningen i måluppfyllelsen. HK1001, v1.0, Utifrån de fastställda politiska inriktningsmålen formulerar sektorerna verksamhetsmål som fastställs i kommunstyrelsen. För att mäta resultatet utformas ett antal indikatorer som ska visa i riktning mot målen. Sida 20(174)

21 2 (2) Kommunfullmäktiges presidiesamordning avser att utifrån kommande verksamhetsmål och indikatorer följa upp de ovan nämnda mål för folkhälsa. Exempel på frågor kommunfullmäktiges presidiesamordning önskar få svar på vid uppföljningen är: Hur har sektorn för socialtjänst bidragit till ökad delaktighet för äldre och för trygga uppväxtvillkor för barn? Hur har sektorn för samhällsbyggnad arbetat med trygghetsskapande åtgärder i trafiken och attraktiva rekreationsområden? Vilka resultat kan utläsas av sektorns för förvaltningsstöds arbete med föreningarna och våra motionsanläggningar? Hur bidrar sektorn för utbildning och kultur till ökad psykiskt välbefinnande hos våra barn och unga? Bidrar sektorn för administrativt stöd till en god kommunikation med våra invånare som skapar delaktighet och kunskap om våra folkhälsofrämjande åtgärder? KOMMUNFULLMÄKTIGES PRESIDIUM Maria Kornevik Jakobsson Ordförande Roger Nordman Björn Magnusson 1:e vice ordförande 2:e vice ordförande Sida 21(174)

22 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum Dnr 2016KS627 Kommentarer avseende förslag till politiska inriktningsmål för mark Kommunfullmäktige beslutade i 44/2013 om politiska inriktningsmål för mark. Samhällsbyggnadsberedningen har under 2016 gjort en uppföljning och utvärdering av målen och beslutade den 12 oktober 2016 att revidera de politiska inriktningsmålen för mark. Beslut Kommunstyrelsens förslag till beslut i kommunfullmäktige Kommunfullmäktige antar revidering avseende politiska inriktningsmål för mark enligt samhällsbyggnadsberedningens förslag. Kommunfullmäktige överlämnar de reviderade politiska inriktningsmålen till kommunstyrelsen för upprättande av politiska verksamhetsmål Signatur justerande Utdragsbestyrkande Sida Sida 22(174) 1(1)

23 Sektorn för administrativt stöd Helena Österlind Kommunstyrelsen Datum KS Dnr Kommentarer avseende förslag till politiska inriktningsmål för mark Sammanfattning Kommunfullmäktige beslutade i 44/2013 om politiska inriktningsmål för mark. Samhällsbyggnadsberedningen har under 2016 gjort en uppföljning och utvärdering av målen och beslutade den 12 oktober 2016 att revidera de politiska inriktningsmålen för mark. Förslag till beslut Kommunfullmäktige antar revidering avseende politiska inriktningsmål för mark enligt samhällsbyggnadsberedningens förslag. Fullmäktige överlämnar de reviderade politiska inriktningsmålen till kommunstyrelsen för upprättande av politiska verksamhetsmål. Ärendet Kommunfullmäktiges samhällsbyggnadsberedning har under år 2016 gjort en uppföljning av samtliga målområden som ligger inom beredningens ansvar. Arbetet har skett efter den modell och det arbetssätt kring målstyrning som fastställts i fullmäktige. Målstyrningen avser lokalt antagna politiska mål som blir styrande för verksamheterna. Verksamheterna styrs också av lagar och förordningar. Fullmäktige avgör om det utifrån den strategiska planen finns behov av att arbeta fram eller omarbeta måldokument för något av kommunens verksamhetsområden. Politiska inriktningsmål är av övergripande karaktär och anger ett önskvärt framtida tillstånd. De skall vara formulerade så att de är lätta att förstå och så att de kan utgöra grund för upprättande av och beslut om politiska verksamhetsmål. De är inte direkt tidsbestämda eller direkt mätbara men inriktningsmålen skall kännas realistiska och de bör kunna nås inom en eller två mandatperioder. För att detta krav skall kunna infrias måste hänsyn tas till de resurser som kommunen har i sin budget för verksamheten. Fastställd budget är överordnad politiska inriktningsmål. Sida 23(174)

24 2 (2) Arbetssätt och samråd Arbetet med revidering av de politiska inriktningsmålen för mark har skett gemensamt av hela samhällsbyggnadsberedningen. Beredningens kommentarer och överväganden En variation av tomtstorlekar och lägen efterfrågas. Detta skapar levande bostadsområden och större valfrihet bland både enskilda och exploatörer. Beredningen vill med revideringen visa på den politiska viljan att möjliggöra för fler aktörer att vara en del av samhällsbyggandet i Härryda kommun. Våra schaktmassor innebär en stor utmaning, men även en stor resurs, och beredningen har därmed valt att revidera de befintliga målen med ett tillägg som avser att tydliggöra ansvaret att ta hand om dessa. I Härryda kommun finns både tätort, agrar- och skogsbygd. Vid exploatering och förtätning är det därför viktigt att stor hänsyn tas till de olika delarnas kulturvärden, både vad avser natur och bebyggelse. I revideringen av målen har beredningen bedömt det som väsentligt att detta kvarstår. SAMHÄLLSBYGGNADSBEREDNINGEN Thomas Gustavsson Vice beredningsledare Sida 24(174)

25 Sektorn för administrativt stöd Helena Österlind Kommunfullmäktige Datum Dnr KS Revidering av politiska inriktningsmål för mark Förord De politiska målen för mark avser förvärv, exploatering och försäljning av mark för att säkra kommunens och regionens långsiktiga expansion. Gällande översiktsplan samt det av kommunfullmäktige beslutade tillväxtmålet är övergripande och styrande. De politiska inriktningsmålen för mark skall ses i detta perspektiv. Mål Genom en aktiv markpolitik, baserad på översiktsplanen, tillgodoser kommunen behovet av mark för bostäder, näringsliv och allmänna ändamål samt tar också hänsyn till enskilda aktörers initiativ. Strategier och långsiktig planering av deponier för rena schaktmassor utvecklas så att dessa kan utnyttjas för kommande exploatering. Vid nyetablering eller utveckling av etablerade områden avseende mark för bostäder erbjuds ett varierat utbud av tomtstorlekar och lägen. Hänsyn tas till områdenas särart och miljö. Markförsäljning för exploatering sker genom en transparent process, efter i förväg tydligt definierade kriterier. Politisk utvärdering En av beredningarnas uppgifter är att löpande utvärdera fastställda måldokument. För varje politiskt inriktningsmål för mark skall kommunstyrelsen upprätta verksamhetsmål. Verksamhetsmålen utgör ett viktigt underlag för den politiska utvärderingen. Samhällsbyggnadsberedningen avser att följa upp huruvida de reviderade politiska inriktningsmålen för mark får tillhörande revidering av verksamhetsmål. HK1001, v1.0, Samhällsbyggnadsberedningen Sida 25(174)

26 2 (2) Thomas Gustavsson Vice beredningsledare Sida 26(174)

27 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum Dnr 2016KS608 Förtydligande av nuvarande riktlinjer för skolskjuts Kommunfullmäktige antog i 12/2015 nuvarande riktlinjer för skolskjuts inom förskoleklass, grundskola och grundsärskola i Härryda kommun. Riktlinjerna är framtagna i linje med skollagen (2010:800) och kommunen gör en individuell prövning av varje skolskjutsansökan enligt dessa kriterier. Då skollagens skrivningar är generella justeras Härryda kommuns tillämpning inom skolskjutsområdet även i enlighet med gällande rättspraxis och vägledande domar. Sektorn för utbildning och kultur ser ett behov av att förtydliga vissa delar i nuvarande riktlinjer för skolskjuts inom förskoleklass, grundskola och grundsärskola. I skrivelsen tydliggörs vad som avses med busskort, sektorn ger även en närmare förklaring av de avsnitt i nuvarande riktlinjer som avser val av annan skola inom kommunen (avsnitt 8), växelvis boende (avsnitt 9) samt val av skola i annan kommun (avsnitt 10). Från sektorn för utbildning och kultur föreligger skrivelse daterad den 27 november Beslut Kommunstyrelsens förslag till beslut i kommunfullmäktige Kommunfullmäktige fastställer Riktlinjer för skolskjuts inom förskoleklass, grundskola och grundsärskola i Härryda kommun enligt föreliggande förslag att gälla från och med 1 mars Signatur justerande Utdragsbestyrkande Sida Sida 27(174) 1(1)

28 Sektorn för utbildning och kultur Pernilla Palm Kommunstyrelsen Datum KS Dnr Förtydligande av nuvarande riktlinjer för skolskjuts Sammanfattning Kommunfullmäktige antog i 12/2015 nuvarande riktlinjer för skolskjuts inom förskoleklass, grundskola och grundsärskola i Härryda kommun. Riktlinjerna är framtagna i linje med skollagen (2010:800) och kommunen gör en individuell prövning av varje skolskjutsansökan enligt dessa kriterier. Då skollagens skrivningar är generella justeras Härryda kommuns tillämpning inom skolskjutsområdet även i enlighet med gällande rättspraxis och vägledande domar. Sektorn för utbildning och kultur ser ett behov av att förtydliga vissa delar i nuvarande riktlinjer för skolskjuts inom förskoleklass, grundskola och grundsärskola. I skrivelsen tydliggörs vad som avses med busskort, sektorn ger även en närmare förklaring av de avsnitt i nuvarande riktlinjer som avser val av annan skola inom kommunen (avsnitt 8), växelvis boende (avsnitt 9) samt val av skola i annan kommun (avsnitt 10). Från sektorn för utbildning och kultur föreligger skrivelse daterad den 27 november Förslag till beslut Kommunfullmäktige fastställer Riktlinjer för skolskjuts inom förskoleklass, grundskola och grundsärskola i Härryda kommun enligt föreliggande förslag att gälla från och med 1 mars Ärendet Kommunfullmäktige antog i 12/2015 kommunens nuvarande riktlinjer för skolskjuts inom förskoleklass, grundskola och grundsärskola. Riktlinjerna är framtagna i linje med skollagen (2010:800) och kommunen gör en individuell prövning av varje skolskjutsansökan enligt dessa kriterier. Då skollagens skrivningar är generella justeras Härryda kommuns tillämpning inom skolskjutsområdet även i enlighet med gällande rättspraxis och vägledande domar. Sektorn för utbildning och kultur ser ett behov av att förtydliga vad som avses med busskort samt förklara närmare de avsnitt i nuvarande riktlinjer som avser val av annan skola inom kommunen (avsnitt 8), växelvis boende (avsnitt 9) samt val av skola i annan kommun (avsnitt 10). Sida 28(174)

29 Förtydligande av riktlinjer för skolskjuts Busskort i linjetrafik Enligt nuvarande riktlinjer hänvisas alla skolskjutsberättigade elever i första hand till att åka kollektiv linjetrafik med busskort. I förslag till förtydligade riktlinjer för skolskjuts har busskort ersatts med skolkort eftersom skolkortet är ett speciellt framtaget färdbevis för skolresor i linjetrafik. Val av annan skola inom Härryda kommun I nuvarande riktlinjer anges att då en elev har valt en annan kommunal skola eller fristående skola inom kommunen erbjuds skolskjuts i form av busskort, om kraven för övrigt är uppfyllda. Enligt förslag till förtydligade riktlinjer (se avsnitt 8 i bilaga) har sektorn lagt till att en elev har rätt att bli beviljad skolskjuts i andra former än skolkort, om det kan ske utan organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för kommunen. Detta är förenligt med skollagens bestämmelser. För att bedöma organisatoriska eller ekonomiska svårigheter görs en jämförelse med de förutsättningar som skulle ha gällt om eleven hade gått i den skola som kommunen placerat eleven i (så kallad anvisad skola ). Växelvis boende Nuvarande riktlinjer behöver förtydligas vad gäller skolskjuts vid växelvis boende. Det framgår inte att en förutsättning för att skolskjuts vid växelvis boende ska beviljas är att eleven går på en kommunal eller fristående skola i Härryda kommun. I nu gällande riktlinjer förbisågs denna regel. I sektorns förslag till förtydligade riktlinjer (se avsnitt 9 i bilaga) har detta korrigerats för att det ska framgå att skolskjuts vid växelvis boende beviljas under förutsättning att eleven går på en skola inom Härryda kommun, om förutsättningarna för skolskjuts i övrigt är uppfyllda. Om ena vårdnadshavaren bor utanför Härryda kommun kan skolkort inom Härryda kommun beviljas om förutsättningarna för växelvis boende är uppfyllda. I skollagens mening är detta dock inte att betrakta som skolskjuts utan bör ses som ett resebidrag. Härryda kommun har tidigare utformat riktlinjerna för att underlätta för elever som har ett växelvis boende där ena vårdnadshavaren bor utanför kommunen. I sektorns förslag till förtydligade riktlinjer (se avsnitt 9 i bilaga) framhävs att skolskjuts inte beviljas till vårdnadshavaren som bor utanför kommunen men att möjligheten att söka det tidigare resebidraget kvarstår. Val av skola i annan kommun I nuvarande riktlinjer anges att i de fall eleven har valt en skola i en annan kommun görs en jämförelse med hur bedömningen hade blivit om eleven hade gått på den av kommunen anvisade skolan. Om eleven hade uppfyllt kraven för skolskjuts till den anvisade skolan, beviljas ett busskort inom Härryda kommun. Även detta är dock att betrakta som ett resebidrag. I sektorns förslag till förtydligade riktlinjer (se avsnitt 10 i bilaga) framhävs att skolskjuts inte beviljas till skola i en annan kommun men att möjligheten att söka det tidigare resebidraget kvarstår. Sida 29(174)

30 Ekonomiska konsekvenser De föreslagna revideringarna är av administrativ art och medför inga ökade kostnader för kommunen. Sektorns bedömning Sektorn bedömer att förtydligandet av riktlinjerna för skolskjuts bidrar till större överensstämmelse med tillämpningen av skolskjutsansökningar samt att riktlinjerna för skolskjuts är i linje med skollagen (2010:800). Olof Olsson Sektorschef Elin Rosén Administrativ chef Bilaga Riktlinjer för skolskjuts inom förskoleklass, grundskola och grundsärskola i Härryda kommun Sida 30(174)

31 1 (4) Sektorn för utbildning och kultur Antagna i Kommunfullmäktige Riktlinjer för skolskjuts inom förskoleklass, grundskola och grundsärskola i Härryda Kommun Skolskjuts är transport mellan hemmet och skolan. Skolskjuts kan anordnas mellan busshållplatser eller särskilda uppsamlingsplatser i närheten av elevens hem och skola. De flesta skolskjutsar sker med bussar i kollektiv linjetrafik. Därutöver förekommer även upphandlade skolbussar och skoltaxibilar. Skollagen anger de grundläggande krav som kommunen måste uppfylla. Rätten till skolskjuts i Härryda kommun prövas utifrån lag, praxis som uppstått efter domstolsutslag och följande riktlinjer. Grundläggande riktlinjer Rätten till skolskjuts prövas efter att elevens vårdnadshavare har lämnat ansökan till Härryda kommun. Ansökan prövas enbart om eleven är folkbokförd i Härryda kommun. 1. Rätten till skolskjuts prövas mellan hemmet 1 och anvisad skola 2. Prövningar kan även göras enligt punkt 8, 9 och Förskoleklass likställs i riktlinjerna med klass i grundskola. 3. I Härryda kommun hänvisas alla skolskjutsberättigade elever i första hand till att åka kollektiv linjetrafik med skolkort 3. Där linjetrafik saknas kan kommunen ordna skolskjuts med upphandlade skolbussar och skoltaxibilar. Plats på befintligt upphandlad skolbuss ersätter rätt till skolkort. 4. Rätt till skolskjuts beviljas endast till och från skolan, ej till eller från fritidshem. Undantag kan göras för elever inom grundsärskolan. 1 Med hemmet avses elevens folkbokföringsadress, eller annan vårdnadshavares folkbokföringsadress vid växelvis boende. 2 Med anvisad skola avses den skola där eleven har sin grundplacering utifrån folkbokföringsadress. 3 Skolkort är ett färdbevis för skolresor i linjetrafik. Sida 31(174)

32 2 (4) 5. För att en elev ska vara berättigad till skolskjuts till förskoleklass, grundskola eller grundsärskola utifrån färdvägens längd ska färdvägen 4 vara: för elev i förskoleklass och i årskurs 1-3, minst 2 kilometer för elev i årskurs 4-5, minst 3 kilometer för elev i årskurs 6-9, minst 4 kilometer 6. En elev kan åläggas att själv eller med hjälp av vårdnadshavare transportera sig till busshållplatser eller särskilda uppsamlingsplatser. Längsta gångavstånd från elevens hem till anvisad uppsamlingsplats är: för elev i förskoleklass och i årskurs 1-3, 2 kilometer för elev i årskurs 4-5, 3 kilometer för elev i årskurs 6-9, 4 kilometer 7. För att en elev ska vara berättigad till skolskjuts med anledning av tillfällig eller permanent funktionsnedsättning krävs att funktionsnedsättningen inverkar på elevens möjligheter att på egen hand ta sig till skolan. Funktionsnedsättningen ska styrkas genom läkarintyg. 8. Vid val av annan kommunal skola eller fristående skola inom kommunen erbjuds skolskjuts i form av skolkort, om kraven för skolskjuts i övrigt är uppfyllda. Om linjetrafik saknas eller av andra skäl inte kan utnyttjas kan skolskjuts med upphandlade skolbussar eller skoltaxibilar erbjudas om det kan ske utan organisatoriska eller ekonomiska svårigheter 5 för kommunen. 9. Vid växelvis boende inom Härryda kommun kan rätt till skolskjuts prövas från båda vårdnadshavarnas folkbokföringsadress i de fall eleven går på en skola inom Härryda kommun. Vårdnadshavarna måste ha gemensam vårdnad om eleven och eleven bor lika mycket hos båda vårdnadshavarna. Vid växelvis boende där ena vårdnadshavaren bor utanför Härryda kommun kan skolkort inom Härryda kommun beviljas om förutsättningarna för växelvis boende är uppfyllda. Skolskjuts över kommungränsen beviljas inte. 10. Vid val av skola i annan kommun kan skolkort inom Härryda kommun beviljas, om eleven hade uppfyllt kraven för skolskjuts till anvisad skola. Skolskjuts över kommungränsen beviljas inte. 11. Väntetid är tid utöver så kallad karenstid 6. Rimlig väntetid avgörs utifrån barnets ålder och eventuella andra omständigheter i det aktuella fallet. 4 Med färdväg avses den kortast användbara gångvägen från hemmet till elevens skola. Färdväg fastställs, genom mätning på digital karta, från mittpunkten av hemmet till skolområdet. 5 För att bedöma organisatoriska eller ekonomiska svårigheter görs en jämförelse med de förutsättningar som skulle ha gällt till anvisad skola. 6 Med karenstid menas den tid det tar för eleven att packa ihop och ta sig till busshållplats/uppsamlingsplats. Sida 32(174)

33 3 (4) Grundsärskolan För elever i grundsärskolan gäller även följande. 12. För elever inskrivna i grundsärskolan kan skjuts till och från fritidshem ersätta skolskjuts till och från skolan. Skjutsarna ska ligga inom tidsintervallet kl. 7:00-8:00 och kl. 15:30-17:00. I annat fall är transporten vårdnadshavarens ansvar. 13. För elever inskrivna i grundsärskolan kan skjuts till och från korttidstillsyn ersätta skolskjuts till och från skolan. Skjutsarna ska ligga inom tidsintervallet kl. 7:00-8:00 och kl. 15:30-17:00. I annat fall är transporten vårdnadshavarens ansvar. 14. Om eleven regelbundet eller varaktigt vistas på ett korttidshem, är det att likställa med elevens hem. Korttidshem handläggs av sektorn för socialtjänst medan sektorn för utbildning och kultur handlägger skolskjuts. 15. I de fall Härryda kommun inte kan erbjuda en verksamhet som motsvarar elevens behov i förhållande till dess funktionsnedsättning utan anvisar skola i annan kommun beviljas skolskjuts till och från annan kommun. 16. Elever inom grundsärskolan kan beviljas skolskjuts vid tre tillfällen per dag. Det kan bli aktuellt om kommunen inte har anordnat skola, fritidshem eller korttidstillsyn på lämpligt avstånd från varandra. Modersmålsundervisning 17. Färdvägen mellan skola och platsen för modersmålsundervisningen bedöms enligt de grundläggande riktlinjerna. Valet av skjutsform görs av modersmålsansvarig i Härryda kommun och handläggare inom sektorn för utbildning och kultur. Det behövs ingen ansökan för skjuts mellan skola och platsen för modersmålsundervisningen 18. I de fall deltagande i modersmålsundervisning medför att eleven missat sin ordinarie skolskjuts hem kan skolskjuts beviljas från modersmålsundervisningen till hemmet. Vårdnadshavares ansvar 19. Vårdnadshavare ansvarar för att förbereda barnet i att åka skolskjuts genom att ta del av ordningsregler vid skolskjuts som finns på Härryda kommuns webbplats. 20. Vårdnadshavare ansvarar för att barnet kommer till och från busshållplats eller särskild uppsamlingsplats vid hemmet på ett betryggande sätt. 21. Vårdnadshavare ansvarar för att ansöka om skolskjuts på vårterminen före det läsår eleven ska börja i förskoleklass, årskurs 4 eller 6 samt vid nyinflyttning. Om inga förhållanden ändras gäller beslutet och ansökan behöver enbart göras inför dessa årskurser. Undantag görs vid tillfällig funktionsnedsättning eller annan särskild omständighet där beslut gäller under aktuell period, dock som längst ett år i taget. Sida 33(174)

34 4 (4) 22. Vårdnadshavare ansvarar för att inkomma med ny ansökan om inte samma förhållanden föreligger som vid tidigare beslut. Exempelvis vid byte av skola, flytt eller andra förändringar. 23. En administrativ avgift om 100 kronor tas ut för borttappat eller vårdslöst hanterat skolkort enligt antagen taxa. Denna avgift betalas av vårdnadshavaren. Handläggning och beslut i skolskjutsärenden 24. Uppgifter om handläggningstider samt ansökningsperiod kommuniceras, på Härryda kommuns webbplats, vårterminen före det läsår som ansökan gäller. 25. Mätning av färdvägens längd samt bedömning av trafikförhållanden görs av kommunens trafikingenjörer. 26. Handläggning av ansökan om skolskjuts vid funktionshinder eller någon annan särskild omständighet görs av handläggare inom sektorn för utbildning och kultur. 27. Beslut fattas av ansvarig chef inom sektorn för utbildning och kultur, enligt delegationsordning. Information om överklagande Beslut om skolskjuts kan i vissa fall överklagas genom förvaltningsbesvär. Det framgår i så fall av beslutet och medskickad besvärshänvisning. I de fall kommunen avslagit en ansökan om skolskjuts med hänvisning till organisatoriska eller ekonomiska svårigheter kan beslutet endast överklagas genom laglighetsprövning enligt kommunallagen. Det kan bli aktuellt i de fall elev valt annan skola än anvisad skola. Ett överklagande ska vara skriftligt och inkomma inom tre veckor från den dag då sökanden fick ta del av beslutet. Överklagandet lämnas till: Härryda kommun Sektorn för utbildning och kultur Ärende: Överklagande skolskjuts MÖLNLYCKE Sida 34(174)

35 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum Dnr 2016KS228 Motion beträffande översyn av anhörigstödet Kommunfullmäktige beslutade i 64/2016 att till kommunstyrelsen remittera motion från Leif Persson (-) om att se över anhörigstödet. Ordinarie hemtjänst är alltid förstahandsalternativet vid insatsprövning i ordinärt boende. Ibland kan en anhörigs stöd och omsorg dock vara hela eller en del av insatserna. Härryda kommuns anhörigstöd innefattar flera olika insatser, varav anhörigbidrag är en. Anhörigbidrag är för kommunen en frivillig insats vilket betyder att kommunen inte är skyldig att erbjuda just ett ekonomiskt bidrag som stöd. Syftet med bidraget är inte att vara inkomstgenererande utan bidraget syftar främst till att ge anhöriga ett erkännande om att de gör en viktig insats. Bidraget ska inte på grundval av sin storlek stimulera till ett ökat omsorgsengagemang för den anhörige. Det är svårt att jämföra nivåerna för anhörigbidrag mellan olika kommuner beroende på att handläggarna använder olika beräkningsmodeller. Vid jämförelse behöver också kvaliteten och omfattningen på kommunens övriga anhörigstöd vägas in. Från sektorn för socialtjänst föreligger skrivelse av den 10 oktober Beslut Kommunstyrelsens förslag till beslut i kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutar avslå motionen med hänvisning till skrivelse daterad den 10 oktober Signatur justerande Utdragsbestyrkande Sida Sida 35(174) 1(1)

36 Sektorn för socialtjänst Marcus Larsson Kommunstyrelsen Datum KS Dnr Motion beträffande översyn av anhörigstödet Sammanfattning Kommunfullmäktige beslutade i 64/2016 att till kommunstyrelsen remittera motion från Leif Persson (-) om att se över anhörigstödet. Ordinarie hemtjänst är alltid förstahandsalternativet vid insatsprövning i ordinärt boende. Ibland kan en anhörigs stöd och omsorg dock vara hela eller en del av insatserna. Härryda kommuns anhörigstöd innefattar flera olika insatser, varav anhörigbidrag är en. Anhörigbidrag är för kommunen en frivillig insats vilket betyder att kommunen inte är skyldig att erbjuda just ett ekonomiskt bidrag som stöd. Syftet med bidraget är inte att vara inkomstgenererande utan bidraget syftar främst till att ge anhöriga ett erkännande om att de gör en viktig insats. Bidraget ska inte på grundval av sin storlek stimulera till ett ökat omsorgsengagemang för den anhörige. Det är svårt att jämföra nivåerna för anhörigbidrag mellan olika kommuner beroende på att handläggarna använder olika beräkningsmodeller. Vid jämförelse behöver också kvaliteten och omfattningen på kommunens övriga anhörigstöd vägas in. Från sektorn för socialt föreligger skrivelse daterad den 10 oktober 2016 Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar avslå motionen med hänvisning till skrivelse daterad den 10 oktober Ärendet Mot bakgrund av att den äldre befolkningen i Sverige ökar, behovet av stöd och omsorg för äldre växer och att en stor del ges av anhöriga och andra personer föreslår motionären en översyn av anhörigbidraget. Motionären hänvisar också till grannkommuner där bidraget är högre, såsom Göteborg. Härryda kommuns anhörigstöd innefattar flera olika insatser, varav anhörigbidrag är en. Anhörigbidrag är för kommunen en frivillig insats vilket betyder att kommunen inte är skyldig att erbjuda anhörigbidrag som stöd. Många kommuner har ändå någon form av ekonomisk ersättning som alternativ. Sida 36(174)

37 För att ha rätt till anhörigbidrag i Härryda kommun ska den som vårdas ha behov av personlig omvårdnad minst 7 timmar per vecka och omfattande tillsynsbehov (regelbundet eller periodvis) där den som vårdas endast kan lämnas ensam kortare stunder. De sökande bedöms utifrån två nivåer: Nivå 1, som motsvarar ett personligt omvårdnadsbehov 7-14 timmar i veckan, innebär att sökande får kronor/månad. Nivå 2, som motsvarar personligt omvårdnadsbehov över 15 timmar per vecka, ger sökande kronor/månad. Bidraget är skattefritt och betalas ut till sökande, det vill säga den som är i behov av hjälp. Den 10 oktober 2016 fanns det 47 personer som uppbar anhörigbidrag, varav 18 i nivå 1 och 29 i nivå 2. Detta innebär att Härryda kommun årligen betalar ut 1,6 miljoner kronor i ersättning för insatsen. Om dessa personer istället för att få hjälp från anhöriga hade valt att få hjälp av hemtjänsten enbart hade kostnaderna för kommunen således varit betydligt högre. I Göteborgs stad kallas motsvarigheten till Härryda kommuns anhörigbidrag för hemvårdsbidrag. På samma sätt som i Härryda kan man ha rätt till hemvårdsbidrag samtidigt som man har andra insatser såsom hemtjänst och avlösning. Även i Göteborg avgörs storleken på hemvårdsbidraget av hur mycket personlig omvårdnad som sökande behöver och får av anhöriga. Nivåerna för hemvårdsbidrag i Göteborg ser för år 2016 ut enligt följande: Nivå kronor/månad Nivå kronor/månad Nivå kronor/månad Nivå kronor/månad Nivå kronor/månad Det är svårt att jämföra nivåerna för hemvårdsbidrag i Göteborg med nivåerna för anhörigbidrag i Härryda. Detta beror på att handläggarna använder olika beräkningsmodeller, där Härryda bedömer hjälpbehov i timmar medan Göteborg har ett poängsystem för hjälpbehov. Anhörigbidraget, vilket förekommer som stödinsats i långt från alla kommuner, har två huvudsyften. Ordinarie hemtjänst är alltid förstahandsalternativet och oavsett modell så är inget bidrag av den storleken att det går att försörja sig på, eftersom bidraget främst syftar till att ge anhöriga ett erkännande om att de gör en viktig insats, inte till att generera en inkomst. Bidraget ska heller inte på grundval av sin storlek stimulera till ett ökat omsorgsengagemang för den anhörige, istället för ordinarie hemtjänst. Ett anhörigbidrag ger inte rätt till tjänstledigt från ordinarie arbete såsom närståendepenning från Försäkringskassan gör. I Härryda kommun är det ovanligt att förvärvsarbetande anhöriga ger närstående hjälp av den omfattningen att rätt till anhörigbidrag föreligger. De allra flesta som uppbär anhörigbidrag får hjälp av maka/make eller sambo och inte sällan är även denne pensionär. För att i längden orka med uppdraget som anhörigvårdare är det dock vanligt att bidraget kompletteras med hemtjänstinsatser och dagverksamhet. I Härryda kommun Sida 37(174)

38 finns också en anhörigkonsulent med uppgiften är att underlätta och stödja den som vårdar en anhörig i hemmet eller har en anhörig på något av våra äldreboenden. Lena Lager Sektorschef Carina Fransson Verksamhetschef Sida 38(174)

39 Anhörigstöd MOTION Till Kommunfullmäktige Härryda kommun. /. betr. översyn anhörigstöd. Den äldre befolkningen i Sverige ökar och behovet av stöd och omsorg för äldre växer. Detsamma gäller även för var kommun. Det ökande behovet av kommunala insatser ökar därmed med alit fran dyrare platser pa särskilt boende till Trygghetsboenden, ökat behov av seniorbostäder och hemtjänst. En stor del av service sker dock fortfarande av anhöriga och andra personer som tar ett stort ansvar för hjälp till äldre familjemedlemmar, släktingar och vänner. För att stödja det senare alternativet har Härryda, liksom manga andra kommuner, sedan länge infört ett sk. anhörigstöd en!. socialtjänstlagen. Detta utgâr till äldre personer för att möjliggöra ersättning till de personer som ger sâdan vârd och omsorg i hemmet. Anhörigstödet i Härryda utgâr enligt tva nlvâer med Kr :-, alternativt Kr.3.225:- per manad, beroende pâ insatsen. Grannkommunernas bid rag utgâr med belopp upp till Kr :- i Göteborg. Anhörigbidraget i Härryda har varit istort sett oförändrat sedan det infördes och det finns därför anledning att nu göra en översyn av bidragets storlek. Inte minst da storleken av anhörigbidraget kan ha betydelse för ökade insatser fran anhörig eller vän som kanske kan reducera sin ordinarie arbetstid för att kunna utförda denna form av vârd och omsorg. Detta kan da minska trycket pa andra och väsentligt mycket dyrare kommunala insatser och därmed ocksâ bli till ekonomisk fördel för kommunen. Med hänvisning till vad som ovan anförts, yrkas att Kommunfullmäktige uppdrar at Kommunstyrelsen att göra en översyn av anhörigstödet och âterkomrna till Kommunfullmäktige med förslag senast i samband med budgeten för nästkommande ár. Sida 39(174)

40 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum Dnr 2016KS302 Motion för ökad nattvandring Kommunfullmäktige beslutade i 74/2016 att till kommunstyrelsen remittera motion från Calle Johansson (SD) om ökad nattvandring. Motionären föreslår att föreningslivet tillsätter vuxna till nattvandringsverksamheten samtidigt som föreningen erhåller ett arvode från kommunen på 500 kr/nattvandrare. Motionären föreslår att kommunen avsätter 100 tkr i ett testprojekt för nattvandring i kommunens tätorter och att förvaltningen ges i uppdrag att organisera nattvandringen och engagera föreningslivet. Sektorn för teknik och förvaltiningsstöd anför i skrivelse av den 14 november bland annat följande: Befintlig nattvandringsverksamhet bedrivs frivilligt och utan ersättning. Sektorn bedömer att kommunen inte kan ha verksamhet som några får ersättning för och andra inte. Samråd har skett med rådet för idéburna organisationer. Där framkommer att föreningslivet skulle ha svårt att bemanna nattvandringspassen med ideella krafter. Sektorn bedömer att förslaget att ge föreningar ekonomisk ersättning för att bemanna nattvandringen inte bör genomföras eftersom det redan finns fungerade frivillig nattvandring som samordnas av Folkhälsoenheten, sektorn för utbildning och kultur. Beslut Kommunstyrelsens förslag till beslut i kommunfullmäktige Kommunfullmäktige avslår motionen med hänvisning till skrivelse av den 14 november 2016 från sektorn för teknik och förvaltningsstöd Signatur justerande Utdragsbestyrkande Sida Sida 40(174) 1(1)

41 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum Dnr 2016KS302 Motion för ökad nattvandring Kommunfullmäktige beslutade i 74/2016 att till kommunstyrelsen remittera motion från Calle Johansson (SD) om ökad nattvandring. Motionären föreslår att föreningslivet tillsätter vuxna till nattvandringsverksamheten samtidigt som föreningen erhåller ett arvode från kommunen på 500 kr/nattvandrare. Motionären föreslår att kommunen avsätter 100 tkr i ett testprojekt för nattvandring i kommunens tätorter och att förvaltningen ges i uppdrag att organisera nattvandringen och engagera föreningslivet. Sektorn för teknik och förvaltiningsstöd anför i skrivelse av den 14 november bland annat följande: Befintlig nattvandringsverksamhet bedrivs frivilligt och utan ersättning. Sektorn bedömer att kommunen inte kan ha verksamhet som några får ersättning för och andra inte. Samråd har skett med rådet för idéburna organisationer. Där framkommer att föreningslivet skulle ha svårt att bemanna nattvandringspassen med ideella krafter. Sektorn bedömer att förslaget att ge föreningar ekonomisk ersättning för att bemanna nattvandringen inte bör genomföras eftersom det redan finns fungerade frivillig nattvandring som samordnas av Folkhälsoenheten, sektorn för utbildning och kultur. Kommunstyrelsen behandlade ärendet i 5/2017. Beslut Kommunfullmäktige bordlägger ärendet till sammanträdet den 27 februari Signatur justerande Utdragsbestyrkande Sida Sida 41(174) 1(1)

42 Sektorn för teknik och förvaltningsstöd Maria Lind Kommunstyrelsen Datum KS Dnr Motion för ökad nattvandring Sammanfattning Kommunfullmäktige beslutade i 74/2016 att till kommunstyrelsen remittera motion från Calle Johansson (SD) om ökad nattvandring. Motionären föreslår att föreningslivet tillsätter vuxna till nattvandringsverksamheten samtidigt som föreningen erhåller ett arvode från kommunen på 500 kr/nattvandrare. Motionären föreslår att kommunen avsätter 100 tkr i ett testprojekt för nattvandring i kommunens tätorter och att förvaltningen ges i uppdrag att organisera nattvandringen och engagera föreningslivet. Befintlig nattvandringsverksamhet bedrivs frivilligt och utan ersättning. Sektorn bedömer att kommunen inte kan ha verksamhet som några får ersättning för och andra inte. Samråd har skett med rådet för idéburna organisationer. Där framkommer att föreningslivet skulle ha svårt att bemanna nattvandringspassen med ideella krafter. Sektorn bedömer att förslaget att ge föreningar ekonomisk ersättning för att bemanna nattvandringen inte bör genomföras eftersom det redan finns fungerade frivillig nattvandring som samordnas av Folkhälsoenheten, sektorn för utbildning och kultur. Från sektorn för teknik och förvaltningsstöd föreligger skrivelse daterad den 14 november 2016 Förslag till beslut Kommunfullmäktige avslår motionen med hänvisning till skrivelse av den 14 november 2016 från sektorn för teknik och förvaltningsstöd. Ärendet Kommunfullmäktige beslutade i 74/2016 att till kommunstyrelsen remittera motion från Calle Johansson (SD) om ökad nattvandring. Motionären föreslår att föreningslivet tillsätter vuxna till nattvandringsverksamheten samtidigt som föreningen erhåller ett arvode från kommunen på 500 kr/nattvandrare. Motionären föreslår att kommunen avsätter 100 tkr i ett testprojekt för nattvandring i kommunens tätorter och att förvaltningen ges i uppdrag att organisera nattvandringen och engagera föreningslivet. Sida 42(174)

43 Verksamhet idag Idag finns organiserad nattvandring i Mölnlycke och Landvetter. Nattvandringen är inte en kommunal verksamhet utan bedrivs frivilligt av föräldrar med barn i årskurs 7-9. Kommunens ungdomssamordnare och folkhälsoenheten inom sektorn för utbildning och kultur samordnar nattvandringen genom schemaläggning, utskick och viss administrativ hjälp. Varje klass ansvarar för en helg (fredag-lördag). Nattvandrarna träffas och går gemensamt ut på kvällen/natten för att finnas till för barn och ungdomar. De rör sig företrädesvis vid badplatser, centrum, skolgårdar, förskolor och vid bussterminaler. Verksamheten har förbättringspotential. Bland annat är det tidvis få föräldrar som ställer upp. Folkhälsoenheten, ungdomsarbetarna vid sektorn för utbildning och kultur samt fritid förening har därför startat ett arbete tillsammans för att hitta former för att engagera fler föräldrar/vuxna till nattvandringen. Samråd Samråd har skett med rådet för idéburna organisationer. Vid samrådet framkom att de flesta föreningar inte anser sig klara av att ta på sig att bemanna nattvandringen. Rådets bedömning är att intresset hos föreningarna att engagera sig i nattvandringen inte är stort. Sektorns bedömning Sektorn bedömer att motionärens förslag att ge föreningar ekonomisk ersättning för att bemanna nattvandringen inte bör genomföras eftersom det redan finns fungerade frivillig verksamhet för nattvandring som samordnas av Folkhälsoenheten, sektorn för utbildning och kultur. Per-Arne Larsson Sektorschef Maria Lind Funktionschef Sida 43(174)

44 Motion för ökad Nattvandring -~~---.,.,...,....,.. ~..~...'''''... '- I Vara tätorter i kommunen har blivit alit mer otrygga. Ungdomsgäng sprider skräck och hederliga medborgare väljer att hàlla sig inomhus när mörkrets timmar närmar sig. Härryda har sedan en tid tillbaka nattvandrare som vandrar runt i kommunens tätorter för att öka vuxennärvaron och tryggheten i kommunen. Konceptet är jättebra, men bemanningen av vuxna är inte alltid sa lätt och konceptet blir da urvattnat. En ordentlig nauvandringsverksamhet garantera detta menar vi att kommunen bör agera. kräver en ordentlig och kontinuerlig uppslutning. För att Vàrt förslag gar ut pá att engagera och stärka föreningslivet. Detta gör vi genom att lata föreningslivet tillsäua vuxna samtidigt som vi arvoderar föreningen med 500kr per nattvandrare. Detta ger sáledes en behövlig slant i kassan för kommunens föreningar. För en tämligen lag kostnad för kommunen kan man bemanna nattvandrarpassen tämligen enkelt. AvsäUer kommunen 100 tkr möjliggör detta nattvandring mellan 21 :00-03:00 vid 25 tiiifällen under aret. Da är det räknat pà att det nattvandrar sammanlagt àtta personer under en kväll med fyra personer at qànqen förutom under överlappningen mellan och da samtliga atta är ute. Vardera nattvandrare genererar, för ett pass pá fyra timmar, 500 kr till sin förening vilket innebär att en förening som star för samtliga atta nattvandrare under en kväll far en intäkt pá kr. Med anledning av ovanstàende yrkar Sverigedemokraterna: - Att kommunen avsäuer 100 tkr i eu testprojekt för nattvandring i kommunens tätorter enligt motionens intentioner. - AU förvaltningen ges i uppdrag att organisera nattvandringen och engagera föreningslivet. {ßJ! _2- Calle Johansson (SO) Sida 44(174)

45 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum Dnr 2016KS303 Motion för ökad trygghet Kommunfullmäktige beslutade i 74/2016 att till kommunstyrelsen remittera motion från Calle Johansson (SD) om ökad trygghet. Motionären föreslår att kommunen avsätter 100 tkr i ett testprojekt för upprättandet av en jourtelefon som invånare kan ringa när de av någon anledning skulle känna sig otrygga, samt att förvaltningen ges i uppdrag att organisera jourtelefonen och engagera föreningslivet. Sektorn för teknik och förvaltningsstöd anför i skrivelse av den 14 november 2016 bland annat följande: Det finns idag fungerande verksamhet vad gäller trygghets-/jourtelefoner i Härryda kommun. Exempelvis finns 112 (polis, räddningstjänst, ambulans), socialjour och olika volontärtjänster. Samråd har skett med rådet för idéburna organisationer. Där framkom att många föreningar inte anser sig klara av att bemanna en jourtelefon eller garantera kvalitet på det arbete som ska utföras. Sektorn bedömer att det inte är möjligt att upprätta jourtelefon enligt motionärens intentioner. Beslut Kommunstyrelsens förslag till beslut i kommunfullmäktige Kommunfullmäktige avslår motionen med hänvisning till skrivelse daterad den 14 november 2016 från sektorn för teknik och förvaltningsstöd Signatur justerande Utdragsbestyrkande Sida Sida 45(174) 1(1)

46 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum Dnr 2016KS303 Motion för ökad trygghet Kommunfullmäktige beslutade i 74/2016 att till kommunstyrelsen remittera motion från Calle Johansson (SD) om ökad trygghet. Motionären föreslår att kommunen avsätter 100 tkr i ett testprojekt för upprättandet av en jourtelefon som invånare kan ringa när de av någon anledning skulle känna sig otrygga, samt att förvaltningen ges i uppdrag att organisera jourtelefonen och engagera föreningslivet. Sektorn för teknik och förvaltningsstöd anför i skrivelse av den 14 november 2016 bland annat följande: Det finns idag fungerande verksamhet vad gäller trygghets-/jourtelefoner i Härryda kommun. Exempelvis finns 112 (polis, räddningstjänst, ambulans), socialjour och olika volontärtjänster. Samråd har skett med rådet för idéburna organisationer. Där framkom att många föreningar inte anser sig klara av att bemanna en jourtelefon eller garantera kvalitet på det arbete som ska utföras. Sektorn bedömer att det inte är möjligt att upprätta jourtelefon enligt motionärens intentioner. Kommunstyrelsen behandlade ärendet i 6/2017. Beslut Kommunfullmäktige bordlägger ärendet till sammanträdet den 27 februari Signatur justerande Utdragsbestyrkande Sida Sida 46(174) 1(1)

47 Sektorn för teknik och förvaltningsstöd Maria Lind Kommunstyrelsen Datum KS Dnr Motion för ökad trygghet Sammanfattning Kommunfullmäktige beslutade i 74/2016 att till kommunstyrelsen remittera motion från Calle Johansson (SD) om ökad trygghet. Motionären föreslår att kommunen avsätter 100 tkr i ett testprojekt för upprättandet av en jourtelefon som invånare kan ringa när de av någon anledning skulle känna sig otrygga, samt att förvaltningen ges i uppdrag att organisera jourtelefonen och engagera föreningslivet. Det finns idag fungerande verksamhet vad gäller trygghets-/jourtelefoner i Härryda kommun. Exempelvis finns 112 (polis, räddningstjänst, ambulans), socialjour och olika volontärtjänster. Samråd har skett med rådet för idéburna organisationer. Där framkom att många föreningar inte anser sig klara av att bemanna en jourtelefon eller garantera kvalitet på det arbete som ska utföras. Sektorn bedömer att det inte är möjligt att upprätta jourtelefon enligt motionärens intentioner. Från sektorn för teknik och förvaltningsstöd föreligger skrivelse daterad den 14 november Förslag till beslut Kommunfullmäktige avslår motionen med hänvisning till skrivelse daterad den 14 november 2016 från sektorn för teknik och förvaltningsstöd. Ärendet Kommunfullmäktige beslutade i 74/2016 att till kommunstyrelsen remittera motion från Calle Johansson (SD) om ökad trygghet. Motionären föreslår att kommunen avsätter 100 tkr i ett testprojekt för upprättandet av en jourtelefon som invånare kan ringa när de av någon anledning skulle känna sig otrygga, samt att förvaltningen ges i uppdrag att organisera jourtelefonen och engagera föreningslivet. I utbyte av ett pass vid jourtelefonen skulle föreningen erhålla 500 kr. Journummer och verksamhet idag Idag finns ett antal olika journummer som kommunen hänvisar till. Bland annat 112 (polis, räddningstjänst, ambulans) och socialjouren. I Härryda kommun finns Volontärcentralen. Det är ett förmedlingskontor som länkar samman volontärer och uppdragsgivare. Volontärcentralen förmedlar kontakter först och främst till uppdrag som är till gagn för äldre. Volontärerna gör uppdrag utan Sida 47(174)

48 ersättning. Även polisen har volontärverksamhet. Polisens volontärer är personer som på sin fritid hjälper polisen i det lokala brottsförebyggande arbetet. Exempel på uppdrag kan vara nattvandringar eller andra trygghetssatsningar. Volontärerna får en grundutbildning innan de får uppdrag av polisen. De är inte anställda av polisen och har inga andra befogenheter än övriga medborgare. Samråd Samråd har skett med rådet för idéburna organisationer. Vid samrådet framkom att flera föreningar inte anser sig klara av att bemanna en jourtelefon eller garantera kvalitet på det arbete som ska utföras. Sektorns bedömning En jourtelefon som den motionären föreslår bör bemannas av personer som har utbildning och kompetens för uppdraget. De ska kunna hantera de olika situationer som kan uppstå och veta hur de ska agera. Sektorn bedömer att det inte möjligt att upprätta jourtelefon enligt motionärens intentioner och att kommunen fortsättningsvis bör hänvisa till befintliga journummer. Per-Arne Larsson Sektorschef Maria Lind Funktionschef Sida 48(174)

49 Motion för ökad trygghet Det blir alit vanligare i kommuner att tillhandahálla ett "journummer" som ensamma ìnvànare kan ringa om de av nàqon anledning skulle känna sig otrygga páväq hem fran exempelvis festen, middagen eller filmkvällen. Vi i Sverigedemokraterna menar att detta är náqot som Härryda Kommun självklart borde anamma i tider da hot och vàld blir alit vanligare. Vàrt förslag gar ut pá att engagera kommunens föreningsliv. I utbyte för ett pass pà Trygga linjen ska föreningen fa 500kr. Pa detta viset stärker vi bade tryggheten pá vara gator och de kommunala föreningslivet. Med anledning av ovanstàende yrkar Sverigedemokraterna: - Att kommunen avsätter 100 tkr i ett testprojekt för upprättandet aven jourtelefon som invánare kan ringa när de av nàqon anledning skulle känna sig otrygga. - Att förvaltningen ges i uppdrag att organisera jourtelefonen och engagera föreningslivet. ~- Calle Johansson (SO) Sida 49(174)

50 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum Dnr 2016KS296 Motion om Härryda kommuns arbetsmiljöarbete Kommunfullmäktige beslutade i 74/2016 att till kommunstyrelsen remittera motion från Roland Jonsson (MP), Birgitta Olsson (MP) och Lina Eiserman Ålund (MP) angående arbetsmiljöarbetet i kommunen. Motionen innehåller förslag på uppdrag till kommunstyrelsen enligt följande sex punkter: 1. Se över arbetsmiljöpolicyn i förhållande till lagkrav, systematiskt arbetsmiljöarbete och organisatorisk och social arbetsmiljö. 2. Utbilda kommunfullmäktiges representanter i deras arbetsmiljöansvar. 3. Ta fram politiska inriktningsmål för det systematiska arbetsmiljöarbetet. 4. Ta fram en handlingsplan på förvaltningsnivåer. 5. Undersöka varför pensionsavgången varierar mellan olika personalkategorier. 6. Ta fram en handlingsplan för att möjliggöra att all personal kan arbeta ända till normal pensionsålder. Från sektorn för administrativt stöd föreligger skrivelse daterad den 21 november Beslut Kommunstyrelsens förslag till beslut i kommunfullmäktige Kommunfullmäktige anser motionen besvarad med hänvisning till skrivelse daterad 21 november 2016 från sektorn för administrativt stöd Signatur justerande Utdragsbestyrkande Sida Sida 50(174) 1(1)

51 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum Dnr 2016KS296 Motion om Härryda kommuns arbetsmiljöarbete Kommunfullmäktige beslutade i 74/2016 att till kommunstyrelsen remittera motion från Roland Jonsson (MP), Birgitta Olsson (MP) och Lina Eiserman Ålund (MP) angående arbetsmiljöarbetet i kommunen. Motionen innehåller förslag på uppdrag till kommunstyrelsen enligt följande sex punkter: 1. Se över arbetsmiljöpolicyn i förhållande till lagkrav, systematiskt arbetsmiljöarbete och organisatorisk och social arbetsmiljö. 2. Utbilda kommunfullmäktiges representanter i deras arbetsmiljöansvar. 3. Ta fram politiska inriktningsmål för det systematiska arbetsmiljöarbetet. 4. Ta fram en handlingsplan på förvaltningsnivåer. 5. Undersöka varför pensionsavgången varierar mellan olika personalkategorier. 6. Ta fram en handlingsplan för att möjliggöra att all personal kan arbeta ända till normal pensionsålder. Från sektorn för administrativt stöd föreligger skrivelse daterad den 21 november Kommunstyrelsen behandlade ärendet i 14/2017. Beslut Kommunfullmäktige bordlägger ärendet till sammanträdet den 27 februari Signatur justerande Utdragsbestyrkande Sida Sida 51(174) 1(1)

52 Sektorn för administrativt stöd Anna-Kajsa Tagesson Kommunstyrelsen Datum KS Dnr Motion om Härryda kommuns arbetsmiljöarbete Sammanfattning Kommunfullmäktige beslutade i 74/2016 att till kommunstyrelsen remittera motion från Roland Jonsson (MP), Birgitta Olsson (MP) och Lina Eiserman Ålund (MP) angående arbetsmiljöarbetet i kommunen. Motionen innehåller förslag på uppdrag till kommunstyrelsen enligt följande sex punkter: 1. Se över arbetsmiljöpolicyn i förhållande till lagkrav, systematiskt arbetsmiljöarbete och organisatorisk och social arbetsmiljö. 2. Utbilda kommunfullmäktiges representanter i deras arbetsmiljöansvar. 3. Ta fram politiska inriktningsmål för det systematiska arbetsmiljöarbetet. 4. Ta fram en handlingsplan på förvaltningsnivåer. 5. Undersöka varför pensionsavgången varierar mellan olika personalkategorier. 6. Ta fram en handlingsplan för att möjliggöra att all personal kan arbeta ända till normal pensionsålder. Från sektorn för administrativt stöd föreligger skrivelse daterad den 21 november Förslag till beslut Kommunfullmäktige anser motionen besvarad med hänvisning till skrivelse daterad 21 november 2016 från sektorn för administrativt stöd. Ärendet Kommunfullmäktige beslutade i 74/2016 att till kommunstyrelsen remittera motion från Roland Jonsson (MP), Birgitta Olsson (MP) och Lina Eiserman Ålund (MP) angående arbetsmiljöarbetet i kommunen. Motionären föreslår att kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen i uppdrag att: 1. Se över arbetsmiljöpolicyn i förhållande till lagkrav, systematiskt arbetsmiljöarbete och organisatorisk och social arbetsmiljö. 2. Utbilda kommunfullmäktiges representanter i deras arbetsmiljöansvar. 3. Ta fram politiska inriktningsmål för det systematiska arbetsmiljöarbetet. 4. Ta fram en handlingsplan på förvaltningsnivåer. 5. Undersöka varför pensionsavgången varierar mellan olika personalkategorier. 6. Ta fram en handlingsplan för att möjliggöra att all personal kan arbeta ända till normal pensionsålder. Sida 52(174)

53 Bedömning Ovanstående 6 punkter kommenteras nedan var för sig. Se över arbetsmiljöpolicyn i förhållande till lagkrav, systematiskt arbetsmiljöarbete och organisatorisk och social arbetsmiljö Härryda kommuns arbetsmiljöpolicy antogs av kommunstyrelsen den 1 oktober 2007 och ska ses över under 2017, i förhållande till lagkrav och systematiskt arbetsmiljöarbete, för att sedan behandlas politiskt. Utbilda kommunfullmäktiges representanter i deras arbetsmiljöansvar Politikerna får i samband med varje ny mandatperiod en utbildning där det ingår roll och ansvar i arbetsmiljöarbetet. Ta fram politiska inriktningsmål för det systematiska arbetsmiljöarbetet Det systematiska arbetsmiljöarbetet styrs av arbetsmiljölagen och arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Det finns ett verksamhetsmål med underliggande indikatorer som beskriver hur förvaltningen ska arbeta för att vara en bra arbetsgivare, vilket inkluderar kommunens arbetsmiljöarbete. Sektorn ser därav inte något behov av att ta fram politiska inriktningsmål för det systematiska arbetsmiljöarbetet. Ta fram en handlingsplan på förvaltningsnivåer Härryda kommun har endast en förvaltning och dess arbetsmiljöarbete bedrivs i enlighet med kommunens Arbetsmiljöpolicy och Plan för lika rättigheter och möjligheter. Formerna för arbetet framgår av samverkansavtalet. Undersöka varför pensionsavgången varierar mellan olika personalkategorier Det finns inte ett tydligt samband mellan att en person som i sina arbetsuppgifter har tyngre fysisk belastning avgår tidigare i pension än vad en person med mindre fysiskt tunga arbetsuppgifter gör. Personalfunktionen följer förvaltningens pensionsavgångar årligen och informerar om personalomsättning på KS info. Forskning på nationell nivå visar bakgrunden till varför pensionsavgångarna varierar. Sektorn ser inget behov av att, på kommunal nivå, vidare undersöka varför pensionsavgångarna varierar mellan olika personalkategorier. Ta fram en handlingsplan för att möjliggöra att all personal kan arbeta ända till normal pensionsålder Sektorn menar att arbetsmiljölagstiftningen fastslår ramarna för arbetsgivarens skyldigheter att anpassa arbetet utifrån enskilda medarbetares kapacitet och behov. Det pågår en ständig utveckling avseende tekniska hjälpmedel som finns att tillgå i fysiskt tunga arbeten vilket medför att medarbetarna inte drabbas av förslitningsskador på samma sätt som de har gjort tidigare. Det finns inom förvaltningen ett uppdrag hos varje chef att vara lyhörd för enskilda individers behov och hjälpa individen att anpassa sina arbetsuppgifter för att medarbetarna på så sätt ska kunna fortsätta att arbeta fram till önskad pensionsålder. Verksamheterna inom kommunen arbetar ständigt för en bättre arbetsmiljö på enhetsnivå i samråd med medarbetarna. Övergripande arbetar förvaltningen bland annat med hälsofrämjande, förebyggande Sida 53(174)

54 och rehabiliterande insatser. Det finns även en möjlighet för äldre anställda att minska sin arbetstid enligt nedanstående riktlinjer hämtade ur kommunens pensionspolicy. Detta innebär att den anställde endast får arbeta på den omreglerade sysselsättningsgraden eller lägre. Riktlinjer i kommunens pensionspolicy: Arbetstidsminskningen kan ske tidigast från och med den månad den anställde fyller 61 år. Den anställde ska ha minst 10 års sammanhängande anställningstid i kommunen i omedelbar anslutning till arbetstidsminskningen. Den anställdes arbetstid efter minskningen ska vara minst 50 procent av heltid. Som pensionsgrundande lön för tjänstepensionen tillgodoräknas den fasta lönen före arbetstidsminskningen. Denna lön ska förändras i takt med individens faktiska löneutveckling. Sammantaget ser sektorn för administrativt stöd inget behov av att, utöver de skyldigheter som redan åligger verksamheterna, ta fram en handlingsplan för att möjliggöra att all personal kan arbeta ända till normal pensionsålder. Per-Arne Larsson T.f. kommundirektör Anders Pettersson Personalchef Sida 54(174)

55 miljöpartiet de gröna Q HÄRRYDA Motion till kommunfullmäktige: Arbetsmiljöarbetet i kommun _\_--,f_.,4 ~.. '02., -,' '---"--"""'-~ T - ~, -..._~, '\:...~ _.' Ui_:l...J t f: ',_.,~~\,-",-'\.._-, O2 ii~,i~ I.:"- ',,-, ~,~-----~~--~ Som politiker i fulhnäktige ger vi förutsättningarna för arbetsmiljöarbetet. Merparten av arbetsmiljöarbetet sköts i praktiken av tjansternânnen. I det vardagliga arbetet fattar de beslut efter kommunal delegation. Det innebär bland annat att när vi fattar beslut om verksamhet och budget, ska vi ocksâ inkludera sâdana beslut som berôr arbetsmiljön. Fullmäktiges uppgifter O Fastställa en skriftlig arbetsmiljöpolicy i samband med att mal och riktlinjer tas fram. O Fördela arbetsmiljöuppgifter till nämnderna och ta in uppgifterna i reglementen för nämndernas O O o verksamhet och arbetsformer Se till att ingen arbetsmiljöfrâga hamnar mellan nämnderna Följa upp att nämnderna driver verksamheten i enlighet med arbetsmiljöpolicyn Ge nämndema ekonomiska resurser för arbetsmiljöarbetet i fulhnäktiges ârliga budgetbeslut Arbetsmiljöarbetet i Härryda kommun I Härryda kommun har kommunstyrelse tagit fram en arbetsmiljöpolicy, som godkändes I verksamhetsberättelsen för 2014 redovisas ett antal arbetsmiljôrnâl men det finns ingen beskrivning hur det "systematiska arbetsmiljöarbetet" bedrivs. I verksamhetsplan nämns arbetsmiljöarbetet pâ nagra ställen i texten och det finns nâgra verksarnhetsmâl som berör arbetsmiljö. Inte pâ nâgot ställe berörs lagkravet pâ systematiskt arbetsmiljöarbete. Kommunfullmäktiges och kommunstyrelsens ansvar Genom systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, kan vi som politiker styra verksamheten, sa att personal och elever far en bra arbetsmiljö, bade psykiskt och fysiskt. Förslag till kommunstyrelsen Vi vili ge kommunstyrelsen i uppdrag att: O Se över arbetsmiljöpolicyn i förhâllande tilllagkrav, systematisk arbetsmiljöarbete och organisatorisk och social arbetsmiljö O Utbilda kommunfulhnäktiges representanter i deras arbetsmiljöansvar O Ta fram politiska inriktningsmâl för det systematiska arbetsmiljöarbetet. O Ta fram en handlings plan pâ förvaltningsnivâer O Undersöka varför pensionsavgângen varierar mellan olika personalkategorier O Ta fram en handlingsplan för att möjliggöra att all personal kan arbeta ända till normal pensionsâlder Mölnlycke Roland Jonsson JJ ~ Birgitta Olsson Sida 55(174)

56 ï., }/.,.Ir,,--..,~/\;' I,, l..,. n Ut- 1 9 Interpellation till Ks ordförande om barnäktenskap Vi vet att det kan förekomma bamäktenskap bland nyanlända. Vi har i Sverige en lag som förbjuder bamäktenskap. Pâ riksplanet pâgâr ett arbete kring frâgan, Bl a att utvärdera lagstiftningen. Trots lagstiftning placeras idag asylsökande unga flickor/bam tillsammans med sina vuxna män i mânga av landets kommuner. Vi kan inte ha en lagstiftning som inte gäller alla. Lpdagas? Vet vi hur det ser ut bland nyanlända i vâr kommun? Frâgar vi unga flickor om de är gifla? Har vi nágon rutin i kommunen om hur vi agerar om det Siw Hallbert Socialdemokratema Sida 56(174)

57 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum Dnr 2016KS717 Interpellation rörande YH och vuxenutbildningar i Mölnlycke Från Calle Johansson (SD) och Boris Leimar (SD) föreligger interpellation till kommunstyrelsens ordförande om TH och vuxenutbildningen i Mölnlycke. Kommunfullmäktige beslutade i 171/2016 medge att interpellationen får ställas. Beslut Kommunfullmäktige bordlägger ärendet till sammanträdet den 27 februari Signatur justerande Utdragsbestyrkande Sida Sida 57(174) 1(1)

58 Svar på interpellation angående YH och vuxenutbildningar i Mölnlycke 1. Hur många platser har man kapacitet för på de olika skolarna? Svar: Det är svårt att ange en exakt siffra över Vuxenutbildningens kapacitet gällande platser. Verksamheten anpassar sig efter antalet studerande, då möjligheten finns att t.ex. anpassa scheman och nyttja kommunens övriga lokaler i de fall de egna lokalerna skulle vara fullbelagda. Vid behov kan externa lokaler hyras. Det finns också möjlighet att hyra in externa lärarresurser om behov uppstår. De olika skolformerna har olika antal studerande över tid vilket främjar flexibilitet. Under ett läsår studerar ca 1200 studerande inom de olika skolformerna vissa på heltid under en längre period och andra på enstaka kurser under kortare perioder och allt däremellan. Om Vuxenutbildningen inte kan erbjuda egna kurser finns möjligheten att köpa platser från närliggande kommuner. Vuxenutbildningen erbjuder även yrkesvuxutbildning inom ramen för GR. 2. Hur är beläggningen på de utbildningar man idag erbjuder? Svar: Beläggningen på de YH-utbildningar som Vuxenutbildningen idag erbjuder är mycket god, med endast ett undantag. Löneutbildningarna har just nu tre fulla klasser. Även säljutbildningen, utbildningen till säkerhetssamordnare och utbildningen till hållbarhetssamordnare är fullbelagda. En ny utbildning, Customs Compliance Specialist, kommer med största sannolikhet att starta fullbelagd (start i slutet av januari 2017). Undantaget är YH-utbildningen Energi- och miljöutvecklare som är svår att locka behöriga studerande till. 3. Någon av de planerade YH utbildningarna har ställts in. Orsak? Svar: Orsaken till att YH-utbildningen Energi- och miljöutvecklare ställdes in var att det fanns för få behöriga sökande. Vuxenutbildningen ser nu över om antagningskraven, som fastställdes i samarbete med branschen, var för högt ställda. Ny start kommer att erbjudas ht-17. Inför denna start kommer antagningskraven förmodligen att justeras för att öppna upp möjligheten för fler att bli behöriga till utbildningen. Sida 58(174)

59 4. Vilka andra utbildningar ser man kan vara aktuella kommande år? Svar: Vuxenutbildningen fattar inte själv beslut om vilka yrkeshögskoleutbildningar som ska startas. Myndigheten för yrkeshögskolan fattar dessa beslut och ca 25-35% av alla ansökningar blir beviljade. Ansökningar till Myndigheten för yrkeshögskolan görs varje höst. Vuxenutbildningen skickade in ansökningar för 10 olika yrkeshögskoleutbildningar i september Besked om årets ansökningsomgång har ännu inte lämnats det väntas i slutet av januari Riksdagen har beslutat att vissa förändringar kring Yrkeshögskolan ska träda i kraft från och med januari Vad detta kan komma att innebära för antalet beviljade utbildningar är ännu oklart. Det gör att Vuxenutbildningen i dagsläget inte kan svara på vilka utbildningar som kan bli aktuella för nästa års ansökningsomgång. Per Vorberg Kommunstyrelsens ordförande Sida 59(174)

60 INTERPELLATION RÖRANDE YH OCH VUXENUTBILDNINGAR I MÖLNL YCKE. Härryda kommun flaggar i grundema för den kommande budgeten om osäkerhetsfaktorer inom YH och vuxenutbildningen i Mölnlycke. Bl.a. kan man läsa "Vuxenutbildningen star inför utmaningar da konkurrensen om utbildningar inom Yrkeshögskolan hârdnat." Da vi i Härryda har fina lokaler für derma verksamhet och att <let inom kommunen kommer att firmas en beräknad ökad efterfrâgan av olika utbildningar, samtidigt som <let firms en osäkerhet i och omkring <lessa utbildningar kan fürläggas till Mölnlycke undrar vi inom Sverigedemokratema - Hur manga platser har man kapacitet für pa de olika skolama? - Hur är beläggningen pa de utbildningar man idag erbjuder? - Nâgon av de planerade YH utbildningama har ställts in. Orsak? - Vilka andra utbildningar ser man kan vara aktu~mmande âr? /í), 1(,J,G!ICifr' \ '-- j,.., Calle Johansson (SD) Boris Leimar (SD) Sida 60(174)

61 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum Dnr 2016KS719 Interpellation om politisk indoktrinering på Hulebäcksgymnasiet Från Calle Johansson (SD) föreligger interpellation till kommunstyrelsens ordförande om politisk indoktrinering på Hulebäcksgymnasiet. Kommunfullmäktige beslutade i 171/2016 medge att interpellationen får ställas. Beslut Kommunfullmäktige bordlägger ärendet till sammanträdet den 27 februari Signatur justerande Utdragsbestyrkande Sida Sida 61(174) 1(1)

62 Datum Svar på interpellation angående politisk indoktrinering på Hulebäcksgymnasiet 1. Anser kommunstyrelsens ordförande att lärarna ska framföra sina personliga politiska åsikter för sina elever i skolan, och berätta vilka politiker/partier som är okej och vilka som inte är det? Svar: Nej! Det är inte förbjudet för lärare i svensk skola att framföra sina personliga åsikter i politiska frågor. Vi har både yttrandefrihet och åsiktsfrihet i Sverige, detta regleras i grundlagen. Däremot är det inte tillåtet att som lärare i sin undervisning driva politiska frågor i syfte att påverka elevernas politiska uppfattning. I läroplanen för gymnasieskolan (SKOLFS 2011:144) står det att: "Skolan ska vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram. Den ska framhålla betydelsen av personliga ställningstaganden och ge möjligheter till sådana. Undervisningen ska vara saklig och allsidig. När värderingar redovisas, ska det alltid klart framgå vem det är som står för dem. Det som läraren däremot ska motverka och påverka i sin undervisning är åsikter som strider mot skolans värdegrund: Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Undervisningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. [--- ]Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet mellan människor är de värden som utbildningen ska gestalta och förmedla. (SKOLFS 2011:144) 2. Om nej, vad anser kommunstyrelsens ordförande göra för att den politiska indoktrineringen av elever på Hulebäcksgymnasiet ska upphöra? Svar: Utifrån att det inte är förbjudet att framföra sina politiska åsikter så gäller det att hålla diskussionen vid liv. På Hulebäcksgymnasiet arbetar 178 lärare med skilda politiska åsikter. Eleverna på Hulebäcksgymnasiet får en allsidig och evidensbaserad undervisning som möjliggör att de själva blir demokratiska medborgare som kan ta Sida 62(174)

63 ställning i olika politiska och samhälleliga frågor. Hulebäcksgymnasiet är en certifierad FN-skola vilket innebär att det finns ett stort fokus på internationella frågor och främjandet av de mänskliga rättigheterna. Detta innefattar främjandet av rätten till åsikts- och yttrandefrihet. Eleverna på Hulebäcksgymnasiet genomför bland annat politiska skolval i samband med riksdagsval, resultaten från senaste skolvalet bifogas detta interpellationssvar. Att eleverna på Hulebäcksgymnasiet blir indoktrinerade i en viss inriktning saknar grund. 3. Utbildas lärarna i att agera opolitiskt och opartiskt? Hur? Svar: Det är inte förbjudet för lärare i svensk skola att framföra sina personliga åsikter i politiska frågor. Lärares utbildning och uppdrag utgår däremot från att lärare ska främja olika åsikter och möjliggöra för eleverna att bli självständigt tänkande individer som skapar sig egna uppfattningar. Det ingår i en lärares profession att kunna skilja på egna politiska uppfattningar och vad som ska förmedlas i undervisningen. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor har på uppdrag av regeringen tagit fram ett arbetsmaterial som kan användas som stöd vid politiska samtal i skolan, materialet bifogas interpellationssvaret. Alla lärare på Hulebäcksgymnasiet har fått ta del av detta arbetsmaterial. 4. Värnar kommunen elevernas fria tänkande och åsiktsfrihet? Hur? Svar: Ja. Eleverna får stor möjlighet, under sina tre år på Hulebäcksgymnasiet, att utveckla och praktisera yttrande- och åsiktsfrihet. Detta sker inom skolans demokratiuppdrag, vilket bland annat innefattar att arbeta för ett gott samtalsklimat där olika åsikter respekteras. Rent konkret kan detta även innebära att eleverna under sina tre-fyra år på gymnasiet får besök av olika politiska partier, möjlighet att besöka Riksdagen, övar sig i kritiskt tänkande genom argumentationsuppgifter i flertalet olika kurser. Det innebär vidare värderingsövningar, källkritik, att lära sig att granska medier, öva sig att debattera, vara med om studiebesök, träffa inbjudna politiker etc. Per Vorberg Kommunstyrelsens ordförande Sida 63(174)

64 Sida 64(174)

65 Innehåll 7. Var är vi? Om skolans demokratiuppdrag och vad som gäller när en skola bjuder in de politiska partierna. 13. Vart ska vi? Om hur elever och olika personalgrupper kan arbeta med de politiska partiernas närvaro på skolan. 31. Hur gör vi? Metoder, tips och diskussionsfrågor för elever och personal på skolan. 57. Hur blev det? Metoder för att utvärdera de aktiviteter som politiska partier har deltagit i på skolan. Ungdomsstyrelsen 2014 projektledare Henrik Karlsson text Ungdomsstyrelsen med underlag från Emma Stark textredigering Ingrid Bohlin grafisk form Christián Serrano illustration Sofie Kindahl tryck EO Grafiska distribution Ungdomsstyrelsen, Box 17801, Stockholm tfn , fax e-post: info@ungdomsstyrelsen.se webbplats: Sida 65(174)

66 Förord Prata politik! vänder sig till dig som på något sätt arbetar med unga. Kanske vill du ha nya perspektiv för att prata om politik och demokrati med unga. Vi vill inspirera dig, ge dig verktyg och i vissa fall mod att lyfta dessa ämnen som är angelägna för de unga du arbetar med. Syftet med metodmaterialet är att bjuda in till samtal om politik i skolan samt att ge stöd till lärare på skolor som bjuder in politiska partier. Vägen dit handlar om att lyfta frågor om politik och partiernas ideologier samt om ungas åsikter, inflytande och roll i ett demokratiskt samhälle. Stora frågor som unga berörs av i sin vardag, både i och utanför skolan. Du som arbetar med unga kan påverka och göra skillnad i deras liv. Du har mandat ta chansen! Alice Bah Kuhnke, generaldirektör, Ungdomsstyrelsen Sida 66(174) 1

67 2 Sida 67(174)

68 Inledning Politisk information finns överallt, även i skolan. Eleverna möter politiska budskap i sin vardag genom nyheter och sociala medier. För partier och andra föreningar är skolan också en viktig kanal för att nå unga, eventuella nya medlemmar eller röster, framförallt när det är valår. Förutom att vara en plats där barn och unga tillgodogör sig kunskap så är skolan en mötesplats och den plats där en ung människa befinner sig en stor del av sin tid. Kanske är det i skolan som en elev för första gången träffar en kommunpolitiker, en annan ung människa som valt att engagera sig politiskt eller lär sig om hur samhället fungerar och vilka rättigheter man har enligt barnkonventionen. En skola som är öppen för omgivningen, och dit partier och andra organisationer är välkomna för att möta eleverna, kan vara en plats där nya tankar väcks som eleven på olika sätt förvaltar livet ut. Det är också ett sätt att ta tillvara det engagemang som redan finns och utgå från de frågor som är viktiga för eleverna där och då. Att diskutera politik i skolan och att bjuda in de politiska partierna väcker också frågor. Hur kan skolan se till att alla partier är välkomna under samma förutsättningar? Hur kan du som lärare se till att frågorna tas upp på ett allsidigt sätt? Vad innebär det att vara en skola där diskussioner tilllåts samtidigt som skolan inte är värdeneutral? Syftet med materialet är att göra det enklare för skolor att arbeta systematiskt och kvalitativt med samtal om politik i skolan. Vi vill också ge stöd till lärare på skolor som bjuder in politiska partier. Kanske har ni på er skola arbetat länge med de politiska partierna men vill få nya idéer eller kanske har du som samhällskunskapslärare för första gången fått ansvaret för att planera skolans partidebatt och letar efter metoder och tips på hur ni kan göra? Förhoppningsvis kan metodmaterialet ge stöd eller inspiration till att utveckla arbetet med politisk information och partiernas närvaro på skolan. Materialet presenterar olika förhållningssätt och perspektiv och en del konkreta tips och metoder. Om materialet Det här metodmaterialet är inget facit för hur skolorna på bästa sätt kan arbeta med politisk information på skolan. Det är ni som arbetar på skolan, pedagoger och övrig personal, som är experter i er egen verksamhet. Läs och bläddra i materialet och plocka bitar som du tycker att ni på er skola kan ha användning av eller frågeställningar som ni kan diskutera vidare på er skola. I metodmaterialet finns frågeställningar som ni kan diskutera i lärarkollegiet. Se gärna arbetet med politisk information i skolan som en möjlighet att jobba tillsammans i lärargruppen. Utveckla undervisningen genom att sätta av tid för att gemensamt utvärdera vad ni gör och diskutera de frågor och teman som lyfts i materialet. Metodmaterialet är tänkt att vara en resurs för alla lärare, inte bara samhällslärarna. Det är ett material för att stimulera hela skolan att skapa utrymme för samtal om politik i skolan. Det kollegiala lärandet är en viktig framgångsfaktor. Det innebär alltså att lärare samarbetar genom att systematiskt analysera och utvärdera både det egna arbetet och varandras arbete för att tillägna sig nya kunskaper. Ett kollegialt lärande kan utformas på många sätt men det Skolverket lyfter upp är att det bör vara långsiktigt och systematiskt samt baseras på forskning och lokala erfarenheter. Era egna erfarenheter på skolan är en viktig källa till nya insikter. Så ta den möjlighet som finns att i lärarkollegiet, och bland övrig personal, skapa en miljö där alla känner sig trygga i att utvärdera, diskutera och framföra tankar på hur ni kan utveckla ert eget arbete. Lästips! Läs mer om kollegialt lärande i Forskning för klassrummet vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i praktiken (Skolverket 2013a). Sida 68(174) 3

69 Använd materialet för att utveckla ert befintliga arbete De flesta skolor har erfarenhet av att på olika sätt arbeta med partier och politisk information i skolan. Prata politik! kan också användas som en resurs för att stärka det ni redan gör inom ramen för skolans systematiska kvalitetsarbete. Det innebär att verksamheten kontinuerligt planeras, följs upp och utvecklas i förhållande till de nationella målen. Lästips! Läs mer i Systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet (Skolverket 2012c). Kvalitetshjulet Ett systematiskt kvalitetsarbete är en fortlöpande process där personalen på skolan tillsammans diskuterar verksamheten utifrån fyra frågor som synliggör vad som fungerar och vad som behöver utvecklas. Kvalitetshjulet kan mycket väl användas i arbetet med politisk information i skolan. Gör det gärna som ett sätt att utveckla befintligt arbete eller inleda ett mer systematiskt sätt att arbeta med politisk information. Var är vi? Kartlägg var ni står i dagsläget. Vart ska vi Formulera mål utifrån skolans styrdokument och uppdrag. Processen löper vidare och den sista frågan blir på ett sätt en ny beskrivning av var är vi? som kan ligga till grund för fortsatt kvalitetsarbete. Skolverket betonar att det är viktigt att det här arbetet är långsiktigt (Skolverket 2013b). Hur blev det? Nådde vi målen? Hur gör vi? Planera vad ni ska göra för att nå målen. 4 Sida 69(174)

70 Hur materialet är utformat I materialet hittar du fyra delar som är baserade på kvalitetshjulets fyra frågor. Syftet med uppdelningen är att ge förslag på hur ni på skolan eller i er verksamhet kan arbeta med samtal om politik enligt de olika frågorna i kvalitethjulet. De arbetsmetoder, exempel och diskussionsfrågor som presenteras kan givetvis användas på många olika sätt och processen är inte alltid en rak linje. Utgå från er verksamhet och använd materialet på ett sätt som passar er. 1. Var är vi? Först tar vi upp skolans demokratiuppdrag och vad som gäller när en skola bjuder in de politiska partierna utifrån gällande lagar och regler. Vi presenterar de styrdokument och riktlinjer som är grunden för hur ni på er skola ska arbeta med samtal om politik. Svara på den inledande frågan, var är vi?, genom att beskriva och ta reda på hur ni arbetar i nuläget och vad det har för resultat. 2. Vart ska vi? Därefter tar vi upp tips på hur ni på skolan kan ta fram en handlingsplan för de politiska partiernas närvaro på er skola och hur ni kan involvera eleverna och personalgruppen. Diskutera vart ni ska, vad ni har för mål och hur ni vill att det ska fungera på skolan, vilka arbetssätt vill ni använda er av. 3. Hur gör vi? Vi tar sedan upp olika metoder, tips och diskussionsfrågor som du kan inspireras av och använda med dina elever eller i personalgruppen. Vilka övningar kan ni använda er av när ni till exempel planerar aktiviteter med de politiska partierna? Hur lägger man upp en partidebatt på skolan och vad innebär det att vara moderator. Här finns också inspiration och tips kring bokbord med mera. 4. Hur blev det? Utvärderingen är minst lika viktig som planeringen. Vi tar upp olika metoder för att utvärdera aktiviteter där politiska partier deltagit i skolan genom samtal med eleverna och även tips på hur du som lärare kan diskutera valresultatet. Lärande exempel I slutet av boken hittar du intervjuer med bland annat lärare, rektorer och elever. De berättar om hur man gjort och tänkt på andra skolor. Intervjuerna kan även användas som underlag för diskussioner. Här finns också tips på material och webbplatser som ni kan använda er av. Sida 70(174) 5

71 6 Sida 71(174)

72 Var är vi? Var är vi? Sida 72(174)

73 Sida 73(174)

74 Var är vi? Skolan ska både ge eleverna kunskap om demokrati och mänskliga rättigheter, den ska verka i demokratiska arbetsformer där både elever och personal har inflytande över arbetet och miljön på skolan. Skolan ska också fostra demokratiska samhällsmedborgare, vilket sker när skolans aktiviteter och miljö genomsyras av de grundläggande demokratiska värderingarna och respekten för de mänskliga rättigheterna (Skolverket 2012b). Här presenterar vi de styrdokument och riktlinjer som är relevanta för samtal om politik i skolan. I diskussionerna om hur ni ska arbeta på er skola är det bra att ha en gemensam bild av de styrdokument och riktlinjer som finns på området. Om, genom och för Att i sitt arbete i skolan utgå från värdegrunden betyder att i möten med elever, kollegor och föräldrar ha ett förhållningssätt som bygger på de demokratiska värderingarna. Undervisning i demokrati handlar inte bara om att undervisa om vad demokrati är utan också om att visa vad det är i praktiken (Skolverket 2013b). Skolans demokratiuppdrag kan beskrivas med orden om, genom och för. Man lär om demokrati och hur partierna fungerar, genom demokratiska arbetsmetoder som till exempel samtal, vilket ger kunskaper för demokrati. I arbetet med de politiska partierna i skolan och i det här materialet finns delar som ryms inom både om, genom och för. Genom att eleverna lär sig mer om partierna och träffar dem i verkligheten lär de sig om hur demokratin i samhället fungerar. Genom att ni inkluderar eleverna i planeringsarbetet och till exempel låter dem moderera debatten lär sig eleverna genom demokratiska arbetsformer. Och när ni går igenom och övar er i källkritik, analyserar hur partierna argumenterar och gör värderingsövningar, lär sig eleverna för demokrati, det vill säga för att kunna vara aktiva i samhället (Skolverket 2013b). Sida 74(174) 7

75 Styrdokument och riktlinjer Den svenska skolan har ett uppdrag som innebär att den ska förmedla och förankra både kunskaper och demokratiska värden. Arbetet med skolans värdegrund ska genomsyra hela verksamheten, organisationen, undervisningen samt övriga möten och aktiviteter (Skolverket 2013b). Skolan ska förutom att förmedla ämneskunskaper också förbereda eleverna inför ett framtida liv som aktiva samhällsmedborgare, men barn och unga har också rättigheter här och nu. Utbildningen ska enligt skollagen (SFS 2010:800): Främja allsidiga kontakter och social gemenskap och ge eleverna en god grund för aktivt deltagande i samhällslivet (skollagen 10 kap. 2 ). Förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna som det svenska samhället vilar på (skollagen 1 kap. 4 ). De värden som ska genomsyra verksamheten och som skolan ska gestalta och förmedla är: människolivets okränkbarhet 1. De grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället enligt lagstiftningen vilar på, däribland tolerans, jämlikhet, solidaritet, respekt för mänskliga rättigheter och olikheter samt för vår gemensamma miljö. 2. Nödvändiga teoretiska kunskaper som behövs för att aktivt kunna delta i samhällslivet, däribland kunskap om politik, samhälle och hur demokratin fungerar. 3. Praktiska färdigheter och förmågor som behövs för att leva och verka i ett demokratiskt samhälle, exempelvis läs- och skrivförmåga, grundläggande matematiska färdigheter, kommunikationsförmåga, informationssökningskompetens och kritiskt tänkande. Eleverna måste lära sig att bedöma och hantera det ständiga kunskapsoch informationsflödet i samhället, men också få praktisk erfarenhet av ansvarstagande, delaktighet och medinflytande samt träning i att arbeta i demokratiska former. (Skolinspektionen 2012) individens frihet och integritet alla människors lika värde jämställdhet mellan kvinnor och män solidaritet med svaga och utsatta. (Skolverket 2011) Eleverna ska utveckla den kompetens de behöver för att utöva ett aktivt medborgarskap i ett demokratiskt samhälle. I praktiken består den medborgerliga kompetensen av: Tänk på! Den medborgerliga kompetensen bygger alltså på värderingar, kunskaper och förmågor. Diskutera hur arbetet med politisk information och politiska partiers närvaro på er skola bidrar till eller skulle kunna bidra till att eleverna tillgodogör sig den medborgerliga kompetensen? 8 Sida 75(174)

76 Att bjuda in partierna till skolan, vad gäller? Att bjuda in de politiska partierna till skolan är ett sätt att arbeta med demokratiuppdraget och omvärldskontakter. Skolverket har därför tagit fram ett stödmaterial om politisk information i skolan. Där står bland annat att det inte finns någon uttrycklig bestämmelse som specifikt reglerar frågan om politisk opinionsbildning i skolan utan att det är flera olika bestämmelser som måste beaktas, bland annat fri- och rättigheterna i grundlagarna, Europakonventionen och skolans demokratiska uppdrag enligt skolförfattningarna. Utgångspunkten är de ställningstaganden som gjorts av Regeringsrätten (numera Högsta förvaltningsdomstolen), Riksdagens ombudsmän (JO) och Justitiekanslern (JK). Skolverkets mening är att skolan bör uppmuntra att politiska partier kommer till skolan och ta tillvara de möjligheter som samverkan med dessa kan medföra. Lästips! Läs mer om vilka regler som gäller i Skolverkets stödmaterial Politisk information i skolan (Skolverket 2012b) och den juridiska vägledningen Mer om politisk information i skolan (Skolverket 2012a). Skolans utgångspunkter Alla partier ska behandlas lika En skola är ingen allmän plats utan det är skolans rektor som ansvarar för ordningen på skolan och som bestämmer vem som får vara på skolan. Om skolan beslutar att partier ska få tillträde till skolan för att sprida ett politiskt budskap så måste det gälla alla partier. Alla partier ska behandlas lika. Ett parti kan inte förvänta sig särbehandling. Skolan får inte neka ett parti tillträde till skolan enbart på grund av partiets åsikter. Alla partier måste inte bjudas in samtidigt, men om partier bjuds in (exempelvis till en partidebatt) så måste urvalet av de partier som bjuds in göras objektivt. Det har bedömts som objektivt att av praktiska skäl begränsa inbjudan till de partier som finns representerade i riksdagen eller i kommunfullmäktige eller till de större och mer kända partierna. Sida 76(174) 9

77 Ett parti som inte bjudits in måste få komma till skolan under likvärdiga förhållanden vid ett annat tillfälle, om partiet uttrycker sådana önskemål. Skolan måste behandla alla lika och låta alla partier delta under samma villkor även om de kommer till skolan vid olika tillfällen. Begränsat tillträde Rektorn har ett ansvar för att upprätthålla ordningen i skolan. Under särskilda förhållanden kan allmänna ordningsskäl motivera att politiska partier nekas tillträde till en skola. Möjligheten att lämna information i skolan kan också begränsas. För detta krävs att de negativa konsekvenserna som tillträdet kan antas få för ordningen är klart påvisbara. Ordningsskäl får inte användas som svepskäl för att utesluta ett parti på grundval av de åsikter som partiet förväntas föra fram. Allmänna ordningsskäl kan även motivera att skolan bestämmer tid, rum och form. Det kan exempelvis vara motiverat att dela upp tillfällena och begränsa den tid de politiska partierna får vara i skolan. Eleverna kan inte bestämma vilka partier som bjuds in till skolan. Om eleverna hotar med att orsaka bråk på skolan om ett parti kommer så är inte det ett acceptabelt skäl att neka ett parti tillträde. Alla partier ska behandlas lika. Befarade störningar från skolans egna elever är inte heller skäl för att säga nej till ett parti. Fristående skolor Även fristående skolor ska behandla alla partier lika. Den 1 januari 2011 trädde ändringar i regeringsformen i kraft. Bland annat ändrades 1 kap. 9 regeringsformen (Svensk författningssamling 1974:152) som innehåller den grundläggande bestämmelsen om kravet på objektivitet och opartiskhet. I paragrafen har uttrycket fullgör uppgifter inom den offentliga förvaltningen ersatts med fullgör offentliga förvaltningsuppgifter. Genom ändringen klargörs att objektivitetskravet även gäller för fristående skolor. Det innebär att även fristående skolor måste behandla politiska partier lika. Tänk på! Många kommuner har utifrån Skolverkets stödmaterial Politisk information i skolan (Skolverket 2012b) och Politiska partier i skolan vad gäller? från Sveriges Kommuner och Landstings material (2010), tagit fram egna riktlinjer på kommunnivå om vad som ska gälla på kommunens skolor. Dokumenten har ofta antagits av barn- och utbildningsnämnden eller motsvarande. Men även om sådana kommunala riktlinjer finns så måste rektorn göra en egen bedömning. Rektorn måste fatta beslut utifrån de bestämmelser som finns. Kommunen kan inte genom egna riktlinjer besluta om avsteg från de lagar och regler som gäller. Lagstiftningen om kränkande behandling eller diskriminering kan inte användas som skäl att neka vissa partier tillträde. En lösning som är förenlig med grundlagarna är att alla partier nekas tillträde (behandlas lika). En sådan lösning är dock, enligt Skolverkets bedömning, svår att förena med skolans demokratiska uppdrag och därför mindre lyckad. 10 Sida 77(174)

78 Skolan är inte värdeneutral vad innebär det? Även om det ska vara högt i tak och att diskussioner ska kunna föras i skolan så får skolan aldrig vara värdeneutral och demokratiska värden får inte kränkas. Att skolan inte är värdeneutral innebär att den inte är neutral inför de värden som ska genomsyra skolan. Ingen får diskrimineras i skolan och främlingsfientlighet ska bemötas med kunskap och diskussion. Elever kan ha åsikter som är antidemokratiska eller synpunkter på olika människors rättigheter, men skolan är aldrig neutral när det gäller de grundläggande demokratiska värderingarna, utan står för och ska förmedla dessa. Det innebär att du som lärare har ett ansvar att bemöta och ta avstånd från värderingar och åsikter som går emot de grundläggande värderingarna. Det innebär också att alla på skolan har rätt att bemötas med respekt. FAKTARUTA Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Sådana tendenser ska aktivt motverkas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. (Skolverket 2011) Diskriminering, trakasserier och kränkande behandling är tydliga exempel som står i strid med värdegrunden och där skolan och du som lärare har ett ansvar att reagera. Rektor och huvudman har ett ansvar att utreda och agera om en elev utsätts för kränkande behandling. Men också attityder som rasism och främlingsfientlighet strider mot värdegrunden. När externa organisationer och partier bjuds in till skolan finns det en risk att åsikter som bryter mot skolans värdegrund yttras eller att material som innehåller sådana budskap tas med in i skolmiljön. Men rasistiska, antidemokratiska eller kränkande budskap kan också nå elever genom sociala medier eller i form av symboler. Det är viktigt att låta värdegrundsarbetet genomsyra hela verksamheten på skolan. Då står ni bättre rustade om det skulle vara så att det i samband med politiska partiers besök på skolan förekommer nedsättande kommentarer kopplat till kön, klass, etnicitet, funktionsförmåga, könsidentitet eller sexuell läggning. Tänk på! Använd skolans likabehandlingsplan eller läs mer i Skolverkets material om likabehandlingsplaner. Det kan finnas yttringar som går över gränsen och blir brottsliga i form av hot, förtal eller hets mot folkgrupp. Det kan finnas i material som sprids på skolan eller framförs av elever eller personer som bjudits in till skolan. För att kunna gripa in när åsikter som står mot värdegrunden yttras eller när elever kränks, av varandra eller av inbjudna föreläsare eller debattörer, krävs också att alla lärare och all personal känner sig trygga i att veta var gränsen går. Tänk på! Det kan också vara bra att se till att du som lärare är uppdaterad om till exempel olika politiska symboler som kan framföras i samband med yttringar som går emot de demokratiska principerna. Exempel på det är rasistiska symboler. Stiftelsen Expo har tagit fram en lista på rasistiska symboler som kan vara bra att känna till. Listan finns på Sida 78(174) 11

79 12 Sida 79(174)

80 Vart ska vi? Vart ska vi? Sida 80(174)

81 Sida 81(174)

82 Vart ska vi? Ett sätt att arbeta med skolans demokratiska uppdrag är att låta de politiska partierna och andra organisationer komma till skolan och möta eleverna. Det finns givetvis många sätt att göra det på och det är du som lärare eller skolledare som bäst känner till just era förutsättningar. Här presenterar vi förslag på hur ni gemensamt kan svara på frågan Vart ska vi? Det handlar till exempel om att diskutera varför och hur ni vill jobba med de politiska partierna samt om vilka metoder ni vill använda er av för att samtala om demokrati och politik. Om ledning, lärare, elever och övrig personal vet varför, och varit med om att utforma på vilket sätt, politiska partier är välkomna till skolan så är förutsättningarna för ett lyckat deltagande bättre. Att eleverna ges inflytande över sin lärmiljö är också något som betonas i skolans styrdokument Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Skolverket 2011). Med fördel görs det förberedande arbetet gemensamt av skolledning, lärare och elever. I det här kapitlet tar vi även upp hur demokratiska samtal kan användas. Elevinflytande och ett demokratiskt arbetssätt Det demokratiska uppdraget handlar om att skolan ska verka genom demokratiska metoder. Eleverna ska inte bara ha möjlighet till inflytande i skolan och över undervisningen, de har rätt till det. Inflytandet kan ges både i vardagen och som ett strukturellt inflytande genom till exempel elevråd och klassråd. Det kan även handla om vilka regler som ska gälla när eleverna ska delas in i grupper (Skolverket 2013b). I Prata politik! föreslår vi därför olika sätt att ge eleverna inflytande i arbetet med politisk information på skolan. Hur arbetar vi? Ett gemensamt och konsekvent förhållningssätt innebär att skolan har en helhetssyn kring elevernas kunskapsutveckling, ett främjande och förebyggande värdegrundsarbete och det demokratiska medborgarfostrande uppdraget. En gemensam hållning innebär inte att alla ska göra och tycka likadant, men att demokratiuppdraget och värdegrundsarbetet diskuteras i hela personalgruppen och att det följs upp. En förutsättning för att skolan ska ha ett gemensamt och konsekvent förhållningssätt till demokratiuppdraget och värdegrundsarbetet är att ni för samtal om hur just ni vill arbeta i er verksamhet (Skolinspektionen 2012). Här presenterar vi några förslag på underlag och diskussionsfrågor som ni kan använda för sådana samtal och tips för er som vill bjuda in partierna till skolan. Diskutera! Diskutera hur ni på er skola kan skapa en helhetssyn kring arbetet med demokratiuppdraget på skolan innan ni bjuder in de politiska partierna. Fundera på hur ni arbetar nu och hur ni vill arbeta för att värdegrundsarbetet och demokratiarbetet ska genomsyra hela undervisningen. En gemensam kontinuerlig diskussion bidrar till att skapa samsyn och minska risken för att ni på skolan tror att ni är överens men ändå gör och tänker olika. Sida 82(174) 13

83 14 Sida 83(174)

84 Frågor Diskutera tillsammans de värden som uttrycks i värdegrunden och vad var och en lägger i dessa begrepp. Vilka konsekvenser får det för utbildningen? Hur tolkar vi vårt demokratiska uppdrag på skolan? Hur iscensätter vi det demokratiska uppdraget i undervisningen? På vilket sätt bidrar vår undervisning till att göra eleverna till aktiva samhällsmedborgare? Vilka arbetssätt kan vi förstärka? Vad kan vi börja eller sluta göra? Vilka värderingar genomsyrar arbetet på skolan? Hur påverkar värderingarna undervisningen och övriga aktiviteter och verksamhet på skolan? Har vi ett samtalsklimat, inom kollegiet och i klassrummet, där olika åsikter tillåts komma upp? Hur kan vi utbyta erfarenheter och lära av varandra för att utveckla arbetet med demokratiuppdraget? Hur ger vi eleverna både kunskaper och färdigheter idag? Hur ger vi eleverna inflytande i arbetet med demokratiuppdraget idag och hur kan vi utveckla det? Hur kan de politiska partierna bidra till vårt arbete med det demokratiska uppdraget? Förbered en handlingsplan Det kan vara värdefullt att ha en handlingsplan för att bjuda in de politiska partierna till skolan. Då vet ni vad ni ska svara den dag ni får en förfrågan från ett politiskt parti, men också så att ni försäkrar er om att skolan följer de bestämmelser som finns i arbetet med politisk opinionsbildning på skolan. Det är viktigt att handlingsplanen tar sin utgångspunkt i gällande författningar. Genom att skriva hur ni ska arbeta i en handlingsplan blir det lättare att snabbt svara under vilka förutsättningar partierna är välkomna och det ökar chansen att skolan följer den lagstiftning som finns. Det kan också underlätta arbetet med att informera personal, elever och föräldrar om vad som gäller. Handlingsplanen kan till exempel ingå i skolans ordningsregler (Skolverket 2012a). Hur ni väljer att jobba på skolan är ni bäst på att avgöra själva. Om ni tar fram en handlingsplan som vägledning för arbetet, tänk på att göra det tillsammans med eleverna eftersom det stärker möjligheterna för ett möte mellan eleverna och partierna när dessa kommer till skolan. Se Checklista för handlingsplan (s ) den kan användas som ett diskussionsunderlag. I checklistan för handlingsplan finns en rad olika frågeställningar att fundera på inför arbetet med politisk information på er skola. De utgår från skrifterna Politisk information i skolan från Skolverket (2012b) och Politiska partier i skolan vad gäller? som tagits fram av Sveriges Kommuner och Landsting (2010). Frågorna kan utmynna i en egen strategi för skolans arbete med de politiska partierna. De kan även tas in i de riktlinjer och planer ni redan har, till exempel ordningsreglerna. Det viktiga är att ni tillsammans funderar på vilka förutsättningar regelverket ger er att bjuda in de politiska partierna och på vilket sätt ni vill göra det. Sida 84(174) 15

85 Checklista för handlingsplan Övergripande förberedelser Lika för alla Varför ska de politiska partierna välkomnas till skolan? Formulera varför ni tycker det är viktigt att skolans ställningstagande är förankrat i regelverket som säger att alla politiska partier ska behandlas lika. Uppdrag och värdegrund Hur överensstämmer det med skolans demokratiska uppdrag och värdegrundsarbete? Ansvar Vem på skolan ansvarar för och gör vad i samarbetet med partierna och deras närvaro på skolan? Beslut Hur ska beslut tas om vilka partier som ska bjudas in? Tänk på att alla partier ska behandlas lika. Inbjudan Hur ska inbjudan av partierna ske? Genom utskick, webbplats, telefon? Dokumentation Vem är ansvarig att bjuda in och ta emot anmälningar från partierna och hur ska de dokumenteras? Tänk på att dokumentationen kan vara viktig om det efteråt skulle uppstå en diskussion om vilka partier som bjöds in. Stöd och resurser Behöver lärare eller annan skolpersonal fortbildning eller andra resurser för att bättre kunna arbeta med politisk information i skolan och med aktiviteter där partierna deltar? Inkludera eleverna Hur ska eleverna involveras och ges inflytande i arbetet och aktiviteterna där partierna är med? Genom elevråd och elevkår eller genom klassråden? Förberedelse Hur ska eleverna i klasserna förberedas inför de politiska partiernas besök på skolan. Varje år eller bara valår? Är det här ett kontinuerligt arbete eller ska ni göra särskilda satsningar när det är valår? 16 Sida 85(174)

86 Bokbord Bokbord eller inte Ska ni erbjuda partierna att ha bokbord på skolan eller bara vara öppna när de hör av sig? Utställningsyta Plats för bokbord. Informationsplats Plats där de kan hänga upp affischer och dela ut flygblad. Antal deltagare Hur många får komma från varje parti? Närvaro av personal Hur ska lärares eller annan skolpersonals närvaro se ut vid bokborden? Informera elever Hur ska ni förbereda eleverna inför att bokbord arrangeras på skolan? Debatter och seminarier Strategi När sker de? Datum tid och plats. Återkommande varje år för alla elever? Inom särskilda ämnen? Upplägg och syfte Vad är syftet med debatten eller samtalet och hur ska upplägget se ut? Ansvar Vem ansvarar för att planera? Lärare och/eller representanter från elevråd. Moderator Vem modererar debatten eller samtalet? Lärare, elever eller någon utifrån? Medier Ska medierna bjudas in? Informera och följa upp Hur ska ni förbereda och följa upp bland eleverna? Sida 86(174)

87 Checklista för handlingsplan Övriga arrangemang Ett helhetstänk Hur knyts temadagarna ihop med undervisningen i övrigt och helhetstänket kring politisk information i skolan? Temadagar När och vad för slags temadagar hålls på skolan? Ansvar Vem planerar temadagen? Lärare och/eller representanter från elevråd. Beslut Hur bestäms vilka personer och organisationer som bjuds in? Kommunikation Dokumentation Hur ska skolans arbete med de politiska partierna dokumenteras? Kommunicera arbetet Hur ska ert arbetssätt med politisk information i skolan kommuniceras till lärare, övrig personal, elever och föräldrar? Regler Hur partier och andra organisationer informeras om vad som gäller på vår skola? Ansvar Vem eller vilka ska vara ansvariga för kontakten med de politiska partierna? Aktiv information Ska informationen läggas ut på skolans webbplats? Ska aktiv kontakt tas med partierna? Informera skolan Hur ska elever och personal informeras om beslutet att bjuda in och välkomna de politiska partierna? När ska information ut? Hur och när ska eleverna informeras om att ett eller flera partier kommer till skolan? Medier Ska medierna bjudas in vid särskilda aktiviteter? Förtydligande Om politiska partier deltar, tydliggör under vilka förutsättningar de bjuds in och att det stämmer väl överens med regelverket om att alla partier ska behandlas lika. 18 Sida 87(174)

88 Säkerhet Ordningsplan ses över Hur ser ordningsplanen ut nu, behöver den uppdateras för att omfatta även besök från politiska partier? Ansvar för säkerhet Vem eller vilka är ansvariga för säkerheten när partierna besöker skolan? Namn och kontaktuppgifter? Befogenheter Om det uppstår oroligheter på skolan i samband med partiernas besök, vilka befogenheter har lärare och rektor att ingripa? Vad gör skolan? Vad gör skolan om partierna bryter mot överenskommelsen, om de skickar fler representanter än ni kommit överens om, eller om partiernas kommunikation kränker elever på skolan? Hur avbryts en aktivitet? Vid vilka situationer kan det bli aktuellt att be representanter att lämna skolan och när och på vilket sätt avbryts inplanerade aktiviteter? Stöd till elever Hur tar skolan hand om eleverna om det uppstått oroligheter på skolan eller om elever känner sig kränkta? Polis När tar skolan kontakt med polisen? Utanför skolan Valstugor och studiebesök Valstugor och studiebesök kan vara en del av undervisningen. Hur kan ni jobba med det och varför? Andra organisationer Handlingsplan Om andra organisationer och föreningar vill komma till skolan. Under vilka former och med vilket syfte ska de tillåtas göra klassrumsbesök, dela ut flyers, sätta upp affischer eller låna lokaler? Utvärdering och delaktighet Inkludering Hur skapar ni delaktighet för elever och personal i det här arbetet? Utvärdering Hur ska arbetet med politisk opinionsbildning på skolan utvärderas? På vilket sätt och med vilket syfte ska ni utvärdera, både inom personalgruppen och tillsammans med eleverna? Forum för reflektioner Hur tar ni tillvara elevernas synpunkter på partiernas närvaro och vilka forum finns det för diskussion? Informationskanaler Hur kan ni använda intranät, klassråd, stormöten, anslagstavlor, elevråd/elevkår och andra elevföreningar? Sida 88(174) 19

89 Att bjuda in politiska partier Som framkom under Var är vi? finns det regler som styr på vilket sätt skolorna kan bjuda in eller tillåta partierna att komma till skolan. Även om kommunfullmäktige eller styrelsen för skolan tagit fram riktlinjer för skolornas hantering av politiska partiers närvaro i skolan så är det rektorn som måste fatta ett eget beslut utifrån de bestämmelser som finns. Kraven som ställs på skolorna, att alla partier ska ges samma möjligheter att komma till skolan, har resulterat i att en del skolor stängt dörren för samtliga partier. Det är en lösning som är möjlig men inget som Skolverket rekommenderar eftersom en sådan lösning är svår att förena med skolans demokratiska uppdrag. (Skolverket 2012b) Skolan kan ha ett intresse och behov av att bjuda in partierna inom ramen för undervisningen. Men det finns också ett starkt intresse hos de politiska partierna att själva söka sig till skolan, för att värva nya medlemmar, värva röster inför ett val och nå ut med sina politiska budskap. I det första fallet, när skolan inom ramen för undervisningen bjuder in de politiska partierna, behövs tydliga former för detta så att ni bjuder in partierna i enlighet med de bestämmelser som gäller. I det andra fallet kan det vara de politiska ungdomsförbunden som ringer och frågar om de får komma till skolan nästa vecka och ha ett bokbord. Då gäller det att ni behandlar alla partier lika och ger samma svar, antingen är alla partier välkomna eller inget parti. Men det betyder inte att ni måste ringa runt till alla andra partier och bjuda in dem också. Partiernas närvaro i skolan En osäkerhet inför att partiernas närvaro ska uppröra elever, att vissa partiers budskap ska få elever att känna sig kränkta eller att de kan störa den allmänna ordningen har fått en del skolor att stänga dörren för alla partier. Men goda förberedelser, och ett arbete som är förankrat hos personal och elever, kan fungera förebyggande mot eventuella problem. Saker som kan vara bra att prata igenom innan är: Hur informerar vi de som kommer om våra ordningsregler? I vilket skede ber vi personer som kommer utifrån att lämna skolan? När tar vi hjälp utifrån? Men trots goda förberedelser går det inte alltid som man tänkt. Fundera igenom innan vad ni ska göra om problem uppstår och vilka strategier ni har för att förebygga problemen, både på kort och på lång sikt. Varje skola ska även ha en ordningsplan som kan vägleda arbetet. Hur hjälper den er i det här arbetet? Gå igenom den i samband med arbetet med politiska partier i skolan. Tänk på! Tänk på att informera elever och skolpersonal om att partierna kommer och förvissa er om att de känner till regelverket som styr partiernas närvaro i skolan samt skolans uppdrag och ordningsregler. Tänk på att det kan vara så att den information eller de åsikter som kommer att spridas på skolan kanske inte delas av alla elever. Då känns det bättre att ha fått information om när, hur och varför skolan valt att öppna sina dörrar för partierna. Eleverna har då också möjlighet att undvika den del av skolan där bokborden finns. 20 Sida 89(174)

90 Om det går fel Om skolan befarar att det kan bli ordningsproblem kan det vara bra att informera polisen om att politiska partier kommer till skolan och att ni är rädd för eller har fått indikationer på att det kan bli bråk på eller utanför skolan. Då kan ni tillsammans med polisen göra en riskbedömning och utifrån den bestämma vilka förberedelser som kan vara nödvändiga. Tänk också på att kontakta polisen om något brottsligt inträffar. I de fall det uppstår oroligheter eller bråk behöver ni känna till vilka befogenheter rektor och lärare har att ingripa. En skolledning har både rätt och skyldighet att ingripa mot åsiktsyttringar som medför att ordningen inte kan upprätthållas i skolan eller om själva åsiktsyttringen är brottslig eller innebär kränkningar eller trakasserier. Skolan har däremot inte rätt att förbjuda åsiktsyttringar enbart på grund av att åsikterna står i strid med de grundläggande demokratiska värderingarna, i dessa fall är skolans handlingsfrihet begränsad till undervisande och uppfostrande metoder. Den som uttalar sig kränkande om andra riskerar att göra sig skyldig till förtal eller förolämpning. Den som i uttalande eller annat meddelande som sprids hotar eller uttrycker missaktning för en folkgrupp eller en grupp av personer med anspelning på hudfärg, nationalitet, etniskt ursprung eller trosbekännelse, gör sig skyldig till hets mot folkgrupp. I sådana fall kan det alltså handla om misstänkta brott. Det saknas bestämmelser som reglerar hur skolans personal ska agera vid misstänkta brottsliga gärningar och det får bli en bedömningsfråga från fall till fall om en polisanmälan ska göras eller inte. Ta gärna kontakt med kommunens jurist eller polisen för hjälp med bedömningen av om en anmälan ska göras eller inte (Skolverket 2012a). I situationer där elever kan känna sig kränkta är även skolans likabehandlingsplan ett stöd. Är rutinerna tillräckligt tydliga för vad ni gör på skolan om en elev blivit trakasserad eller känner sig kränkt? Tänk på! Fundera igenom hur ni ska hantera medierna, om det skulle bli aktuellt. Om det skulle bli stökigt på skolan i samband med partiernas besök så kan det bli en stor nyhet i lokala medier. Att stå i mediernas strålkastarljus kan komma plötsligt, därför är det bra att ha tänkt igenom en sådan situation på ledningsnivå i förväg. Hur ni ska hantera situationen och vem som ska svara på journalisternas frågor? JAG ATT ÄGA Rösta JA! Sida 90(174) 21

91 Kommunikation och förankring Kommunikation och förankring hos skolpersonal och elever är en viktig del av det förberedande arbetet när ni bjuder in politikerna. Här presenterar vi några förslag på aktiviteter: Informera elever och personal Det är bra om alla elever och all personal på skolan känner till hur skolan kommer att arbeta med de politiska partierna och när och hur de ska välkomnas till skolan. Det är ett sätt att förankra arbetet och ge tid för lärare, elever och annan personal att förbereda sig. Hur man kan informera skiljer sig åt mellan olika skolor, på en liten skola kanske man kan samla till ett stormöte, på en stor skola kan det vara en fysisk omöjlighet. Tänk på! Informera skoltidningen om en sådan finns på skolan. Kanske vill de skriva en artikel om att de politiska partierna ska bjudas in till skolan. Se till att skoltidningen får information om skolans handlingsplan och de regler som gäller för de politiska partiernas närvaro samt när och hur partierna kommer att bjudas in. Förbered eleverna inom ramen för undervisningen Du har som lärare stora möjligheter att förbereda eleverna innan partierna kommer till skolan. Har eleverna kunskap om vad partierna står för och grundläggande kunskap om de politiska ideologierna så har de större möjlighet att öva sig i att ställa kritiska frågor kring vad partierna säger. Det är också bra om eleverna har fått möjlighet att reflektera kring och diskutera hur de själva står i olika frågor innan partierna kommer. Det finns olika sätt att inom ramen för undervisningen förbereda eleverna inför partiernas besök på skolan, till exempel inom ramen för samhällskunskapen. Diskussioner kring politik och källkritik kan vara viktiga inför att skolan ska genomföra en partidebatt eller inför att partierna kommer och har bokbord. Tänk på! Generellt är det bra att du som leder övningar och samtal funderar kring vilket syfte du har med att göra en specifik övning och hur övningen svarar mot det syftet. Är det den kritiska förmågan du vill att eleverna ska öva eller är övningen en del i introduktionen av ett nytt tema? Finns det risk att övningen går i en helt annan riktning än syftet? 22 Sida 91(174)

92 Informera partierna innan de kommer Förutom att informera alla som arbetar på skolan är det viktigt att tänka igenom hur informationen om vad som gäller på er skola ska nå de politiska partierna och andra organisationer som vill komma till skolan. Fundera igenom hur ni ska informera dem, om ni ska lägga ut informationen på skolans webbplats eller om ni ska ta personlig kontakt. Tänk på! Se till att partierna känner till de bestämmelser ni har på skolan. De som bjuds in måste respektera de ordningsregler som finns, men också de förutsättningar de fått från skolan för sitt deltagande. Det kan till exempel vara bra att sätta en gräns för hur många som är välkomna från ett parti när det är dags för bokbord och att alla som kommer måste lämna sina telefonnummer till någon ansvarig på skolan så att det går att få kontakt med dem under dagen eller efteråt. Låt eleverna planera partiernas deltagande på skolan När ni har tagit fram hur och på vilket sätt partierna ska bjudas in eller tillåtas komma till skolan, våga överlämna planeringsarbetet till eleverna. Enligt läroplanen ska eleverna ha inflytande över sin utbildning och sin lärmiljö. Kanske kan ni lämna över ansvaret för att planera partidebatten till elevrådet eller en arbetsgrupp bestående av elever och lärare? Tänk på! Att vara aktiv och planera aktiviteter med de politiska partierna i skolan kan vara ett sätt att arbeta med målet att eleverna ska få kunskap om demokratins principer, utveckla sin förmåga att arbeta i demokratiska former och ta ansvar. Tänk på att vara tydlig med vad eleverna kan bestämma om och var gränserna går för deras inflytande och ansvar (Skolverket 2011). Utgå från elevernas egen kunskap Innan partierna kommer kan ni diskutera demokratifrågor, värderingar och de olika partiernas åsikter. Elevernas egen kunskap, erfarenhet och nyfikenhet är en resurs som bör användas i det förberedande arbetet. Att utgå från det eleverna redan vet eller saker de har åsikter kring kan skapa mer intresse och engagemang. Tänk på! Tänk på att eleverna redan innan partierna kommer till skolan vet mycket om dem. En del elever kanske även är politiskt aktiva själva. Många elever har åsikter om de politiska partierna och politik även om de kanske formulerar det på olika sätt. Sida 92(174) 23

93 Inte bara för samhällslärarna Att diskutera politik och de politiska partierna är säkerligen en självklarhet för dig som samhällskunskapslärare och även en del av vad som ska ingå i ämnet. Som ett exempel ska undervisningen i årskurs 7 9, enligt kursplanen i samhällskunskap, ta upp politiska ideologier och hur skiljelinjerna i det svenska partiväsendet har utvecklats. Den ska ge eleverna kunskap om Sveriges politiska system, var olika beslut fattas och hur de påverkar individer, grupper och samhället i stort. Undervisningen ska också ta upp aktuella samhällsfrågor. Att bjuda in och välkomna de politiska partierna är en viktig del i elevernas utveckling av den medborgerliga kompetensen. Det ger kunskaper om hur samhället fungerar och mötet med de politiska partierna ger möjlighet att faktiskt utöva ett aktivt medborgarskap. Men det finns många andra ämnen i skolan där politiska partier och andra organisationer kan berika undervisningen. Ofta förknippas det arbete som har med partier och politik att göra med samhällskunskapen. Inte så konstigt eftersom politiska ideologier så tydligt ingår i kursplanen för samhällskunskap. Men det går även att integrera andra ämnen i arbetet. Till exempel kan man inom andra ämnen än samhällskunskapen förbereda och samtala med eleverna den dag partierna kommer till skolan. Genom ämnessamverkan spelar det ingen roll vilken lektion eleverna har direkt före eller efter partidebatten. Exempel från kursplanerna för högstadiet (7 9) Biologi: ska ta upp aktuella samhällsfrågor som rör biologi, människans påverkan på naturen lokalt och globalt samt samhällsdiskussioner om biologisk mångfald, till exempel i samband med jakt. Fysik: ska ta upp energiförsörjning och framtida möjligheter och begränsningar. Geografi: ska ta upp hur varor och tjänster produceras och konsumeras samt migration och urbanisering, deras orsaker och konsekvenser. Historia: ska ta upp revolutioner och politiska ideologiers framväxt. Slöjd: ska ta upp arbetsmiljö och ergonomi, till exempel ljudnivå och arbetsställningar. Diskutera! Hur kan vi arbeta ämnesövergripande när vi bjuder in de politiska partierna till skolan? Känner alla lärare på skola sig delaktiga i arbetet när partierna kommer till skolan? Varför/ varför inte? Hur kan fler inkluderas i det arbetet? Vilka konkreta möjligheter finns det, utifrån kursplanerna, att ta in de politiska partierna i fler ämnen än samhällskunskapen? Inte bara när det är valår I det demokratiska uppdraget som skolan har är det värdefullt att arbetet med värdegrund och demokratiska metoder är långsiktigt och kontinuerligt. Även om det är allmänna val vart fjärde år och val till Europaparlamentet vart femte, så behöver inte skolans kontakter med politiken och de politiska partierna begränsas till valrörelserna. Dels för att flertalet elever då skulle gå miste om de tillfällena, dels för att en diskussion om demokrati, värderingar och politik ständigt pågår i samhället och att det bör återspeglas i skolans arbete. Diskutera! Arbetade ni extra intensivt med något under valrörelsen? Diskutera hur ni kan fortsätta med detta arbete och göra det till en kontinuerlig del i skolans verksamhet. Kemi: ska ta upp människans användning av energi- och naturresurser lokalt och globalt samt vad användningen innebär för en hållbar utveckling. 24 Sida 93(174)

94 Samtal som arbetssätt Samtal som arbetssätt har en central roll i undervisning och i arbetet med värdegrunden. Det en förutsättning för demokrati och spelar en viktig roll i skolans demokratiska uppdrag och i att fostra demokratiska medborgare. Skolverket (2013b) menar att: Samtal i olika former kan utveckla både demokratisk kompetens och tänkande kring olika ämnen och frågor. Det förhållningssätt som är en förutsättning för att värdegrunden ska genomsyra hela verksamheten synliggörs i olika former av samtal. Tillsammans med undervisning i olika ämnen syftar de demokratiska samtalsformerna till att utveckla elevernas förmåga till kritiskt tänkande att undersöka abstrakta idéer och värderingar att lyssna på andra och uttrycka egna tankar. Utforskande samtal är ett sätt att arbeta med det demokratiska uppdraget. Både i kollegiala diskussioner som förankrar och omprövar arbetet med demokratiuppdraget och i klassrummen. Det är också ett sätt att integrera det demokratiska uppdraget i undervisningen (Skolverket 2013b, Skolinspektionen 2012). Demokratiska samtalsmetoder Det finns inget som säger att bara för att de politiska partierna kommer till skolan så behöver de samtal som förs i skolan anta den form som är vanligast i politiken. Det är du som pedagog och ni som skola som avgör vilken metod ni ska använda för att diskutera politik i skolan. Som pedagog i skolan har du många fler möjligheter än den politiska debatten och argumentationen som arbetssätt. Här ger vi en kort beskrivning av olika demokratiska samtalsmetoder som tränar elevernas kommunikativa förmågor och också ger övning i att förhålla sig demokratiskt. De kan användas i många olika sammanhang som ett sätt att föra samtal inom undervisningen och i arbetet med politisk information i skolan. Tänk på att det inte är en debatt, en argumentation eller en metod där någon kan ha rätt eller fel. Lästips! Läs mer om samtalsmetoderna i Förskolans och skolans värdegrund (Skolverket 2013b). Läs även Demokratiska arbetsformer värdegrundsarbete i skolan (Pihlgren 2012) om sokratiska samtal. Deliberativa samtal I deliberativa samtal får de som deltar möjlighet att ge uttryck för och överväga både egna och andras åsikter och synpunkter. Deliberativa samtal är ingen metod med instruktioner men det kännetecknas av frivillighet, av att det engagerar deltagarna och av att det upplevs som relevant. I det deliberativa samtalet försöker deltagarna förstå varandra och samtalet innehåller gemensamma överväganden där argument lyfts och beaktas. Filosofiska samtal Ämnet för filosofiska samtal är frågor som inte har några givna svar och genom att lyssna, tänka och resonera tillsammans kan eleverna närma sig en förståelse av svaret. Frågorna kan utgå från en händelse eller en text som ni läser tillsammans. Uppmana eleverna att fundera på vad de fann intressant eller konstigt och be dem tänka lite till, alternativt diskutera lite två och två. Avsluta sedan med en tankepaus där ni funderar över samtalet och för sedan ett metasamtal om samtalet. Vad lärde vi oss? Vad kom vi fram till? Centrala begrepp i filosofiska samtal är likheter, skillnader, definitioner, regler, motsatser och så vidare. För gärna upp och reflektera under samtalets gång kring dessa och andra begrepp. Sida 94(174) 25

95 Sokratiska samtal En metod som passar för många slags frågeställningar som innehåller dilemman eller som inte har något givet svar är sokratiska samtal. I det sokratiska samtalet betonas uppriktighet, ödmjukhet och koncentration i det gemensamma undersökandet. Utgångspunkten är det goda seminariet som fördjupar förståelsen av olika begrepp och idéer. Din roll som samtalsledare är att coacha deras tänkande genom att ställa frågor och möjliggöra för eleverna att själva ta ansvar under samtalet. Upplevelsebaserat lärande Upplevelsebaserat lärande är en metod av lärande som ofta låter elever ta upp verkliga problem i en simulerad miljö, till exempel i rollspel. Det som karaktäriserar ett rollspel är att deltagaren utifrån en roll upptäcker och upplever ett skeende. Rollspel är att förverkliga och gestalta en berättelse utifrån en på förhand skapad ram genom att levandegöra olika roller. En rollspelsuppsättning skapar möjligheter för deltagare att se skeenden och uppleva händelser ur nya perspektiv. Att spela en roll vi vanligtvis inte har kan ge oss möjlighet att få syn på normer som tidigare varit osynliga. Ofta krävs en genomgång före och en utvärdering efteråt för att möjliggöra en god lärandesituation (Ungdomsstyrelsen 2010a, Bromseth & Darj 2010). Tänk på! Se till att ni har tillräckligt med tid och ta gärna fram gemensamma regler så att förutsättningarna för samtalet är tydligt. Gemensamma regler för samtalet kan vara att: vi lyssnar på varandra det finns många möjliga svar på en fråga det är ok, och även bra, att ändra åsikt om du upptäcker en bättre idé vi hjälper varandra vi är nyfikna på hur andra tänker och ställer frågor vi vill förstå varandra och ämnet vi håller oss till saken vi refererar till vad vi själva tycker, inte till andra eller till hur det borde vara. Du som lärare och samtalsledare Skolan ska verka för demokratins idéer och uppmuntra att skilda uppfattningar förs fram. För att kunna bemöta obekväma åsikter som står i strid med läroplanen är det viktigt att även sådana åsikter tillåts komma upp till ytan. Men samtal om politiska frågor och värderingar ställer också krav på dig som lärare. Som lärare har du stora möjligheter att genom de frågor du ställer skapa ett utforskande samtal som stimulerar nyfikenhet och där eleverna får möjlighet att fördjupa sin förståelse. Du har ett ansvar för att frågor blir allsidigt belysta och att argument möts med motargument. Du kan också lyfta upp andra sätt att se på ett problem. När politiska partier kommer in i skolan kan kontroversiella frågor och ämnen lyftas i klassrummet eller på skolan i stort. Kontroversiella frågor kan också bli en del av skolmiljön genom att eleverna tar med sig diskussioner som pågår i samhället. Det kan vara frågor som kan kännas svåra att diskutera och hantera. Ljunggren och Öst, som har tittat närmare på hur lärare hanterar kontroversiella frågor i klassrummet, menar att kontroverser finns i samhället och att de utgör unika möjligheter för utveckling av elevernas medborgarkompetens, och att de inte kan ersättas av läroböcker eller traditionell faktabaserad undervisning (Skolverket 2010). Men att i undervisningen ta upp diskussioner om samhälleliga normer och politiska och moraliska värderingar kan innebära ett dilemma. Enligt Ljungren och Öst finns det fyra olika kommunikationsstrategier som lärare använder sig av, från direkt moraliskt normpåverkande eller värderingspåverkande till strategier som är inriktade mot en mer öppen medborgar- eller demokratifostran. De har tagit fram fyra typer: debattledaren, normförmedlaren, fostraren och avvisaren som kan illustrera olika sätt att förhålla sig som lärare när en elev lyfter en kontroversiell fråga i klassrummet. 26 Sida 95(174)

96 Debattledaren Denne låter eleven motivera sina åsikter och ger övriga i gruppen chansen att kommentera. Debattledaren ger sedan själv, så objektivt som möjligt, sin syn på saken i en diskussion och låter eleverna pröva olika argument och själva ta ställning. Debatten kan sluta med att deltagarna tycker olika. Normförmedlaren Denne öppnar för diskussion samt gör en tydlig markering om vad hen reagerar på i elevens uttalande. Normförmedlaren hänvisar till samhälleliga normer och eventuell lagstiftning och förmedlar på så sätt de normer eleverna bör bejaka och hur de bör ta ställning. Fostraren Denne låter inte yttrandet leda till en diskussion i klassrummet eftersom en sådan diskussion skulle störa undervisningen. Fostraren vill undvika att alla elever blir indragna i diskussionen och diskuterar istället med den enskilda eleven efter lektionen. Eftersom det inte blir någon diskussion i klassrummet får eleverna inte möjlighet att pröva sina argument eller ta ställning till yttrandet. Avvisaren Denne förhindrar dialog och markerar med en kort motivering sitt avståndstagande. Avvisaren tillåter inte fortsatt diskussion och skulle eleven, eller någon annan elev, fortsätta att framföra liknande yttranden avvisar läraren dessa elever från klassrummet och den ordinarie undervisningen kan fortsätta. (Skolverket 2010) Diskutera! Som lärare har du möjlighet att stimulera ett resonemang som fördjupar ämnet och utmanar eleverna att tänka vidare, istället för att ta ställning för eller emot. Det kan innebära att våga göra uppehåll i ett planerat upplägg och lägga tid på en fråga som lyfts av en elev, särskilt viktigt är det om den kan uppfattas som känslig eller kontroversiell. Att inleda ett samtal som fördjupar behöver inte vara svårare än att ge det tid och att ta det eleverna säger på allvar och att följa upp kommentarer, till exempel Hur menar du nu? Fundera på de fyra olika strategierna för att hantera kontroversiella saker som tas upp i klassrummet. Vilken eller vilka strategier har du själv använt dig av och varför? Vad leder de till? Våga vänd blicken mot dig själv I samband med att man ska samtala och leda diskussioner om demokrati och värderingar i skolan och med eleverna, oavsett om det sker i närvaro av de politiska partierna eller inte, kan det vara värdefullt att rikta blicken inåt. Till sig själv. Den inställning, de värderingar, den kunskap och de attityder som du som lärare bär på kan förstås påverka på vilket sätt du formulerar frågor och vilka frågor du känner dig bekväm eller obekväm med. En metod för kritiskt tänkande är normkritisk pedagogik som både är en individuell och kollektiv process. Normkritik handlar om att sammanlänka individ, grupp och samhälle snarare än att rikta fokus på enskilda individer eller grupper. Ett normkritiskt förhållningssätt innebär att lärare, skolpersonal och elever granskar och ifrågasätter sin egen roll i att upprätthålla normer om genus, etnicitet, sexualitet, klass och funktionsförmåga och förstå hur dessa hör ihop när människor definieras, värderas och rangordnas (Friends 2008). Sida 96(174) 27

97 Genom normkritiken som metod kan du som lärare granska dig själv och upptäcka beteenden i din undervisning som på olika sätt upprätthåller eller förstärker normer. Arbetet med normkritik kräver att du ställer dig frågor om hur den egna identiteten, som kulturell bakgrund och erfarenheter, påverkar undervisningen. Vilka normer förmedlar jag? Hur vill jag att det ska vara och hur kommer jag dit? Det kan vara en utmanande och obekväm process att rikta blicken mot sig själv och se kritiskt på sina handlingar och relationer. En grundläggande del av normkritisk pedagogik att se sig själv i de sammanhang vi är en del av är därför att se det som en lärande process och ett ständigt pågående arbete. Det är också viktigt att se misstag, i exempelvis en undervisningssituation, som en utvecklingsmöjlighet där du som lärare får syn på normblinda fläckar för att nästa gång göra det bättre. Av läraren kräver detta förhållningssätt prestigelöshet och möjliggörs genom att jobba med eleverna istället för inför eleverna (Bromseth & Darj 2010). Förslag på frågor att ställa till sig själv Vilka erfarenheter har du med dig? Vad har du för demokratiska värderingar? Vilken politisk tillhörighet har du? Hur påverkar det vilka frågor du ställer och vilka perspektiv du väljer att lyfta fram? Kan det finnas tillfällen när du omedvetet kränker elever genom det du säger, de exempel du lyfter i undervisningen eller de frågor du ställer? Förslag på frågor att diskutera i personalgruppen Hur ser värderingarna ut bland lärarna? Hur kan det påverka arbetet med det demokratiska uppdraget? Hur kan partitillhörighet bland lärare påverka arbetet med politisk information i skolan? Hur påverkar det ert arbete med politik i skolan? Vilka är ni? Vad signalerar ni i form av normer och värderingar? Hur kan det påverka de samtal som förs i skolan? Lästips! Läs mer om arbete med normkritisk pedagogik: Normkritisk pedagogik Makt, lärande och strategier för förändring (Bromseth & Darj 2010), I normens öga. Metoder för normbrytande undervisning (Friends 2008) och metodmaterialet BRYT! (Forum för levande historia & RFSL Ungdom 2011) 28 Sida 97(174)

98 Du har mandat Ta chansen! Det finns flera olika sätt att diskutera värderingar och demokrati. Genom nyfikna och prövande samtal eller genom debatt och argumentation. Anna-Lena Lodenius resonerar i boken Att bygga en demokrati i skolan (Lodenius 2012) bland annat om hur lärare ska våga diskutera främlingsfientlighet och rasism. Hon har tagit fram en lista med goda råd: Ta initiativet Om det har uttalats kränkande åsikter på skolan, ta initiativet att diskutera det i de forum som finns på skolan. I klassrummet, på lektionen, i klassrådet och i personalgruppen. Då visar ni att antidemokratiska åsikter som yttrats på skolan inte går obemärkta förbi utan att ni tar det på allvar. Den som tar initiativet kan också bestämma hur och vad som diskuteras. Ställ frågor Är det som sägs i ett påstående, till exempel om en grupp, verkligen sant och var kommer informationen från? Lyssna och kom med motargument Den som blir lyssnad på är också mer benägen att själv lyssna på motargument. Slå hål på lögner Rasistiska och främlingsfientliga budskap är ofta fyllda av lögner om olika grupper. Ta reda på fakta och slå hål på lögner som befäster fördomar kopplade till kön, klass, etnicitet, funktionsförmåga, könsidentitet eller sexuell läggning. Var inte rädd Övning ger färdighet. Även om det kan vara läskigt att ta en diskussion och säga ifrån så blir det lättare för varje gång och det uppmanar också andra att göra samma sak. Ha tålamod Åsikter förändras inte efter ett samtal, se det som en process. Var schyst Alla ska behandlas lika och respekteras, även den som uttalar rasistiska åsikter, bemöt det personen säger, inte personen. Sida 98(174) 29

99 30 Sida 99(174)

100 Hur gör vi? Hur gör vi? Sida 100(174)

101 Sida 101(174)

102 Hur gör vi? Här tar vi upp olika aktiviteter i skolan där partierna deltar, till exempel partidebatter och bokbord. Du som fått äran att vara moderator i en partidebatt får handfasta tips. Det kommer också att handla om hur ni från skolans sida kan involvera eleverna och ge dem möjlighet att vara aktiva, så att politikernas besök blir ett möte. Vi tar också upp olika sätt att förbereda eleverna inför att partierna kommer. Att träna det kritiska tänkandet och förbereda eleverna inför den stora partidebatten som elevrådet planerat i aulan eller inför den dagen partierna bjudits in att ha bokbord. Det är inte tänkt att på något sätt ersätta de delar av undervisningen som handlar om hur samhället fungerar, ideologier och partier, utan bör ses som ett komplement. Metoderna kan även användas av fler än bara samhällskunskapslärarna. De metoder, diskussionsunderlag och arbetssätt som presenteras kan användas i olika skeden av arbetet. Till exempel med kollegiet i planeringsfasen och för att testa övningar eller för att få igång samtal om politik i skolan med eleverna inför, under och efter aktiviteter. Syftet är att inte låta partiernas deltagande eller den politiska informationen stå okommenterad, utan att passa på att ta upp partiernas budskap med eleverna i klassrummen och föra kritiska och reflekterande samtal tillsammans. Under följande kategorier finns ett flertal övningar och underlag för diskussion Förväntningar och farhågor Samtal om politik Värderingsövningar Källkritik Debatt Bokbord. Förväntningar och farhågor Ett led i att ta fram hur ni vill jobba med de politiska partierna på skolan, kan vara att ta reda på vilka förväntningar och farhågor som finns. Det kan göras i klasserna, med elevrådet på skolan eller bland personalen. Diskussionen kan även ske i arbetslaget eller i en projektgrupp som har i uppgift att förbereda den årliga partidebatten i aulan. Oavsett i vilken grupp ni arbetar kommer här ett förslag på en enkel metod att ta reda på förväntningar och farhågor. Det är också ett sätt att inkludera eleverna och hjälper på det sättet till att uppfylla läroplanens mål om att eleverna ska ha inflytande över undervisningen och det inre arbetet i skolan. Tänk på! Tänk på att det är viktigt att de som deltar i övningen känner till det regelverk som finns för de politiska partiernas närvaro på skolan så att alla har förståelse för och kunskap om att alla partier ska behandlas lika och ges lika villkor för deltagandet. Då säkerställer du som leder övningen att de förväntningar och farhågor som kommer upp tar sin utgångspunkt i kunskap om det regelverk som skolan har att förhålla sig till. Sida 102(174) 31

103 Instruktion Bestäm vad som ska ingå i övningen och se till att alla är med på avgränsningen. Är det till exempel en strategi för förväntningar och farhågor inför skolans arbete med de politiska partiernas närvaro eller är det en särskild aktivitet som en partidebatt eller en temadag? Tydliggör ämnet genom att skriva upp det på en tavla eller ett stort papper Förväntningar och farhågor inför partiernas närvaro på vår skola eller Förväntningar och farhågor inför partidebatten i aulan nästa månad. Dela sedan ut några post-it-lappar i två olika färger till alla deltagare, exempelvis gröna och rosa lappar. På de gröna lapparna skriver varje person individuellt ned vilka förväntningar de har på partiernas besök, debatten eller bokborden eller vad ni nu bestämt att övningen handlar om. En förväntan per lapp. En förväntan kan exempelvis vara Jag vill lära mig mer om vad partierna tycker om kärnkraft, Jag vill att det ska göra samhällskunskapsämnet mer konkret, eller Jag vill ha roligt. På de rosa lapparna skriver deltagarna ner sina farhågor. Det kan till exempel vara Jag är rädd att det kan bli stökigt och störa skoldagen eller Att politikerna bara kommer att tjafsa med varandra under debatten. Även här en farhåga per lapp. Beroende på gruppen och situationen så kan deltagarna antingen själva sätta upp lapparna på två olika blädderblockspapper, ett för förväntningar och ett för farhågor eller så samlar den som leder övningen in post-it-lapparna och gör det. Läs upp vilka förväntningar och farhågor som kommit in och gruppera de som liknar varandra så att ni tydligt ser vilka slags förväntningar och farhågor som finns i gruppen. Diskutera hur ni på skolan kan göra för att uppfylla förväntningarna och se till att farhågorna inte inträffar. Nu har ni fått en bra bild av vilka förväntningar och önskningar som finns på partiernas närvaro i skolan, men ni har också fått en bra bild av vad man är rädd för kan inträffa då partierna kommer till skolan. Samla ihop och använd i arbetet med skolans strategi för att jobba med politisk information eller i arbetet att planera den konkreta aktiviteten. Det som kommer upp kan också ge viktiga inspel till arbetet med att se över skolans ordningsregler eller i arbetet med att utveckla skolans likabehandlingsarbete. Berätta tydligt för de som deltagit, oavsett om det är elever eller personal, hur det de delat med sig av tas vidare på skolan och hur de kommer få återkoppling. 32 Sida 103(174)

104 Gör en riskanalys Farhågorna kan ni använda för att göra en riskanalys. Samla liknande farhågor i grupper så att ni får färre att jobba med. Sätt sedan in varje farhåga, eller grupp av farhågor, i en fyrfältare utifrån hur stor eller liten sannolikhet det är för att farhågan inträffar, samt hur liten eller stor skada det skulle innebära för skolan och eleverna om den inträffade. Riskanalys efter följande skala, sannolikheten att det inträffar och vad det skulle innebära för skada Liten sannolikhet att det inträffar Stor sannolikhet att det inträffar Liten skada A B Stor skada C D Samtal om politik Här presenteras tre olika diskussionsövningar som du kan använda för att få igång ett samtal om politik. Övning: Brainstorming om politik En mindre andel unga svarar att de är intresserade av politik än andelen som svarar att de är intresserade av samhällsfrågor (Ungdomsstyrelsen 2013b). Vad olika människor associerar till ordet politik är inte självklart och att göra en brainstorming om vad politik är kan skapa ett intressant material att diskutera. För farhågor som hamnar i kategori D, som både skulle innebära stor skada och vilka med stor sannolikhet kan inträffa, bör ni upprätta en plan för att se till att de inte inträffar. Ta också ställning till hur ni ska hantera det som hamnar i kategori B och kategori C, vad ska ni göra för att minimera skadan ifall de skulle inträffa? Ha även en fortsatt medvetenhet om farhågorna under kategori A. Den här fyrfältaren är en enkel och snabb riskanalys som hjälper er att veta vad ni ska fokusera på först i det förebyggande arbetet. Kommunicera gärna till alla som deltagit i övningen vilka åtgärder ni vidtar utifrån det som kommit fram i övningen. Spara alla förväntningar och farhågor till dess ni ska utvärdera den aktivitet ni gjort eller när det mer löpande arbetet med politiska partiers närvaro i skolan ska utvärderas. Då kan ni gå tillbaka och låta de som deltog i övningen svara på ifall deras förväntan slog in eller om deras farhåga blev verklighet. Instruktion Rita upp en ruta på tavlan och skriv upp ordet politik i rutan. Be eleverna brainstorma om vad som är politik. Grundregler för brainstorming är att man inte behöver be om ordet och att man inte ska analysera innan man säger något. Om de har svårt att komma igång kan de få sitta två och två i bikupor och diskutera sinsemellan vad som är politik innan ni startar brainstormingen. Skriv upp allt som kommer från deltagarna i rutan på tavlan. Skriv efter ett tag upp det här är inte politik utanför rutan. Låt eleverna brainstorma om vad politik inte är. Skriv upp allt som kommer från eleverna utanför rutan. Sida 104(174) 33

105 Du kan låta eleverna brainstorma klart först och sedan diskutera vad som kommit upp på tavlan, eller ha en pågående diskussion medan eleverna kommer med förslag. Utifrån de förslag som finns på tavlan kan du inleda en diskussion kring vad som hamnade var. Påminn om att det är okej och även bra att ändra åsikt om man upptäcker en bättre idé. Du kan använda egna frågor eller utgå från frågorna nedan. Det är viktigt att se till så det inte sägs eller skrivs kränkande saker under övningens gång. Frågor Håller alla med om vad som hamnade vid ordet politik och vad som hamnade vid det här är inte politik? Finns det andra sammahang där det som ni skrivit utanför rutan kan vara politik? Är det självklart vad som är politik och vad som inte är det? Variant på brainstorming Man kan även använda post-it-lappar som eleverna får skriva ner sina förslag på. Ett förslag på varje post-it-lapp. Be eleverna att sätta upp lapparna där de tycker att de passar, i rutan eller utanför. Du kan flytta på lapparna allteftersom diskussionen utvecklar sig. Vissa förslag kanske byter plats eller kan finnas både i och utanför rutan. Diskutera I Ungdomsstyrelsens attityd- och värderingsstudie från 2013 uppgav cirka 34 procent av unga i åldern år att de var intresserade av politik, 47,2 procent att de var intresserade av samhällsfrågor och 31,8 procent att de var intresserade av politiska förhållanden i andra länder. Ungas intresse för politik och samhällsfrågor är relativt stabilt under perioden (Ungdomsstyrelsen 2013b). Låt eleverna diskutera varför de tror att en större andel ungdomar svarar att de är intresserade av samhällsfrågor än att de är intresserade av politik. På vilka olika sätt kan man tänka kring vad som är politik? Påverkar det hur intresserad man är av politik? Hur tror ni att det skulle se ut om ni skulle göra samma övning om fem år, skulle det se annorlunda ut då? På vilket sätt? 34 Sida 105(174)

106 Övning: Vad säger politikerna egentligen? Det här är en övning som kan göras för att öva det kritiska tänkandet men också för att uppmuntra eleverna att prata med de politiska företrädare som kommer till skolan, till exempel när det är dags för bokbord. Om partierna inte är på plats kan man istället göra övningen genom att titta på en partidebatt på teve, eller vid andra tillfällen inom undervisningen när du som lärare vill arbeta med elevernas förmåga att kritiskt granska och ifrågasätta de budskap vi hela tiden möts av i samhället. Det kan vara budskap från företag som genom reklam vill få oss att köpa en produkt eller budskap från de politiska partierna eller andra organisationer. Instruktion Dela in eleverna i smågrupper och tilldela varje grupp varsitt parti. Låt de samla in olika budskap från sitt parti genom att skriva ned de budskap som sägs av partiets företrädare som är på skolan. Om det är i samband med en partidebatt så kan eleverna skriva ned de budskap som partiets representant för fram under debatten. Uppmana dem också att intervjua företrädaren efter partidebatten. Om det är bokbord som arrangeras på skolan, uppmana eleverna att intervjua de partiföreträdare som står vid bokborden. Låt grupperna sedan presentera de olika partiernas budskap för varandra. Frågor Vilket är budskapet? Vilka målgrupper (unga, äldre, arbetslösa, studerande, företagare och så vidare) tror du att budskapet riktar sig till? Vad vill de att vi ska känna? Vill de få oss att känna oss hotade, rädda, upprörda, glada, berörda eller arga? Vad vill de att vi ska tycka? Vad vill de att vi ska göra? Vilken slags värld vill de ha, vad syftar det som sägs i budskapet på? Vilken människosyn har de? Anser de att människor är goda eller onda, självständiga eller beroende av andra? Vilka fakta baserar de budskapet på? Finns det andra fakta som skulle kunna resultera i ett annat sätt att se på saken och ett annat budskap? Diskutera Vad finns det för likheter och skillnader i budskapen? Finns det likheter i vad partierna vill? Hur uttrycker de på olika sätt vad de vill uppnå även om de har samma mål? Exempelvis kan två partier som båda vill minska arbetslösheten ha olika budskap om hur det bör göras? Kanske visar partierna upp olika arbetslöshetssiffror. Hur kommer det sig? Vilka budskap tror ni är mest effektiva och varför? Vilka budskap attraheras ni av mest och vilka tycker är mest trovärdiga? Varför? Tips Låt eleverna ta fram egna budskap till en bestämd målgrupp, till exempel elever, lärare, kommunpolitiker. Eleverna kan skriva upp och kanske illustrera de olika budskapen på stora papper som sätts upp i klassrummet eller i korridoren. Avsluta genom att i storgrupp diskutera hur eleverna tror att vi påverkas av budskap? Vilka budskap nås vi av under vårt liv och hur påverkar det hur vi som människor fattar beslut i våra liv? Sida 106(174) 35

107 Övning: Heta stolen med politiker Ett sätt att arrangera ett möte mellan politiker och eleverna på skolan är att arrangera heta stolen med dem, eller utfrågning. Det kan passa bra om ni planerat att ha en temadag, men det går också bra i klassrumsformat. Heta stolen är en snabbare form av utfrågning där en eller flera politiker får sitta i en het stol och frågas ut av eleverna. Det är en fördel om det finns några bestämda ämnesområden som ska tas upp under sessionen så att det kan kommuniceras till den politiker som kommer. Låt eleverna förbereda frågor innan det är dags för utfrågningen. Det kan vara både snabba ja- och nejfrågor och frågor som kräver lite utförligare svar. Men bäst funkar övningen om det är konkreta frågor som inte kräver långa invecklade svar. Utse gärna en elev som tar tid och säger stopp om svaret blir för långt. Ni sätter reglerna, kanske kan den som frågas ut hålla sitt svar under en minut. Låt utfrågningen pågå under cirka 10 minuter, tacka därefter den modiga politikern och välkomna nästa upp till stolen. Det här kan vara ett kul sätt att under en lektion fråga ut ett antal politiker. Då kan de få samma uppsättning frågor så att eleverna sedan i efterhand kan jämföra svaren som politikerna gav. Om övningen följs upp på en senare lektion kan ni i klassen till exempel analysera om det går att utläsa partiernas ideologiska tillhörighet av svaren. Instruktion När det är dags för heta stolen, välkomna politikerna en i taget att sätta sig på stolen. Eleverna kan sitta i en halvmåne framför. Fördela de förberedda frågorna bland eleverna som under utfrågningen får i uppdrag att ställa dem till politikerna. 36 Sida 107(174)

108 Värderingsövningar Värderingsövningar kan vara ett bra sätt att föra inledande samtal kring demokrati och politik. Övningarna hjälper till att inleda samtal och de som deltar får en möjlighet att tänka efter, träna sig i att lyssna på andra och uttrycka sina åsikter. Det är också ett sätt att träna sig i att motivera sina ståndpunkter och öva på att respektera andras. Det finns olika slags värderingsövningar och här presenterar vi förslag på hur de kan läggas upp. Tänk på! Metoden värderingsövningar kan användas i olika situationer och i olika ämnen för att inleda en lektion inom religion, biologi, teknik, gymnastik, samhällskunskap, musik etcetera. Värderingsövningar passar i alla sammanhang där du som lärare vill att eleverna ska tänka själva kring ett ämne och öva sig i att formulera varför de tycker som de gör. Det är du som lärare som avgör hur du vill använda övningarna och vilka frågeställningar som passar bäst utifrån gruppen och vilka ämnen ni arbetar med. Värderingsövningarna väcker nämligen ofta många tankar och diskussioner som behöver tas tillvara (Barnombudsmannen 2009). Se även Förslag på grundregler Alla fattar själva beslut om hur man tar ställning och man är själv ansvarig för sin egen åsikt. Respektera varandras åsikter. Det innebär bland annat att inte hoppa på någon för vad den tycker utan lyssna på vad den personen säger och försök istället att formulera dina egna tankar. Avfärda inte andras åsikter som fel utan lyssna, diskutera och försök förstå de andra deltagarna. Fråga om du inte förstår vad en annan person menar. Det är alltid okej att ändra sig och då visa det genom att ställa sig någon annanstans, även under diskussionens gång. Att formulera sina egna tankar och spegla sig i hur andra resonerar bidrar till nya tankar. Syftet med diskussionen är inte att övertyga de andra deltagarna om vad som är rätt åsikt, utan att öva på att ta ställning och reflektera kring ett tema och sin egen åsikt. Det finns inga rätta svar. Värderingsövningar är inte ett sätt att genom diskussion tömma ut ett ämne, allt kommer inte att hinna sägas men kan följas upp senare. Sida 108(174) 37

109 Viktigt att tänka på för dig som leder värderingsövningar Tänk på att värderingsövningar kräver att du som ledare är aktiv. Du ska vara neutral och varken uppmuntra eller fördöma värderingar som kommer upp under övningen. Din uppgift är att genom följdfrågor och genom att fördela ordet se till att skapa ett samtalsklimat där alla kan komma till tals. Det är bra om du innan övningen tänker igenom de olika frågorna och funderar på vilka åsikter och värderingar som kan komma upp och hur du ska bemöta dem. I övningen tar deltagarna ställning och de visar det tydligt genom var de ställer sig. Det kan innebära att en deltagare som är helt ensam om en åsikt kan känna sig utpekad. Din roll som samtalsledare är viktig för att diskussionen inte ska handla om vilken sida som har rätt, eller att den större grupp där alla tycker lika dominerar i klassrummet. Trots att en av grundreglerna i metoden är att det inte finns något rätt svar, så innebär inte det att vilka åsikter som helst kan kastas fram i den efterföljande diskussionen. Det handlar om att motivera varför man gjort det ställningstagande man gjort, men precis som i alla samtal i klassrummet så är det aldrig acceptabelt att kränka någon annan och antidemokratiska åsikter måste bemötas av dig som samtalsledare även i den här övningen. Ett konkret sätt att minska risken för att en elev står ensam i ett hörn vid 4-hörnövningen är att du som lärare själv ställer dig i det hörnet när det är dags för det efterföljande samtalet. Viktigt att ha med sig som samtalsledare för värderingsövningar är att det kan finnas pågående sociala processer i gruppen, med ojämlika maktrelationer, som kan påverka övningen. I vissa lägen kan värderingsövningar vara olämpliga om riskerna är större än förtjänsterna. Du känner din klass bäst, utgå från den. Övning: Heta stolen om demokrati Heta stolen kan användas som en snabb övning om det finns ett behov av att få mer energi i gruppen eller kanske som en inledning till ett längre diskussionspass eller temaarbete. Tänk på! Om någon eller några elever har en funktionsnedsättning som hindrar dem från att resa sig kan du välja ett annat sätt som alla deltagare använder för att markera om de håller med eller inte, till exempel genom att lägga en hand på huvudet eller hålla upp ett papper. Se till att samma sätt att visa att man tar ställning gäller för alla elever. Instruktion Ställ stolar i en ring. Se till att det finns en stol mer än antalet deltagare. Även om det bara är en person som instämmer så kan den byta plats. Eleverna sätter sig på stolarna i ringen. Du läser upp ett påstående. Om man håller med så sitter man kvar, om man inte håller med så reser man sig upp och byter plats, om man är osäker så sitter man kvar med armarna i kors. Förklara innan du börjar att du som pedagog kommer att sitta i ringen, men på samma stol hela tiden utan att ta ställning. Fråga några elever efter varje fråga om varför de valde som de gjorde. Förklara att de inte behöver svara om de inte vill. Uppmuntra eleverna att diskutera sina val, var lyhörd för gliringar och taskiga kommentarer. Markera direkt. Alla måste känna sig trygga i övningen. Fortsätt att läsa upp påståenden. Lämna utrymme för reflektion och diskussion efter varje fråga. 38 Sida 109(174)

110 Välj ut de påståenden som du tycker passar bäst för din klass. Ha alltid några extra påståenden i reserv om det skulle gå snabbare än du tänkt. Innan du börjar med nedanstående påståenden kan det vara bra att värma upp med lite mer neutrala sådana. Förslag på neutrala påståenden Sovmorgon är bättre än att sluta tidigt. Frukt är också godis. Jag tycker om vintern. Utan min mobil skulle jag få panik. Förslag på påståenden Sverige är demokratiskt. På vår skola kan alla säga vad de tycker. Allas åsikter är lika mycket värda/allas åsikter respekteras lika mycket (på vår skola/i samhället/i vår kommun). Jag kan påverka viktiga samhällsfrågor. Vi som lever i den rika världen har ett större ansvar för miljön än människor i fattigare länder. Det är mer effektivt att demonstrera än att rösta. Det är viktigt att rösta. Majoriteten har alltid rätt. Tänk på! Ta gärna fram egna påståenden! Men undvik påståenden som innehåller negationer, alltså ord som inte eftersom de kan bli svåra att förstå och ta ställning till. Tänk också på risken att formulera påståenden där ni riskerar att hamna i en diskussion som problematiserar och pekar ut olika grupper av människor. Sida 110(174) 39

111 Övning: Termometern om politik Till termometern används frågor med två svarsalternativ som står i motsats till varandra och där det är möjligt att ställa sig längs med en linje och på så sätt gradera sitt svar. Instruktion Möblera om så att det går att röra sig fritt i rummet. Dra gärna upp en verklig linje som går mellan två väggar i rummet genom att lägga ut ett band på golvet, någonstans i mitten märker du ut noll. De olika sidorna av rummet representerar plus och minus. Och som på en termometer så går det en gradering mellan de olika sidorna, och utefter den kan eleverna ställa sig för att gradera sitt svar. Förklara innan du börjar att du som pedagog kommer att hålla dig själv neutral och inte lägga in dina egna värderingar i övningen. Om någon frågar dig var du står efter att övningen är avslutad bör du försöka svara så ärligt som möjligt och visa att du också tar frågorna eleverna just tagit ställning till på allvar. Välj ut de påståenden som du tycker passar bäst för din klass. Ha alltid några i reserv om det skulle gå snabbare än du tänkt. Innan du börjar med nedanstående påståenden kan det vara bra att värma upp med lite mer neutrala sådana. Förslag på neutrala påståenden Frukt är godis Absolut Inte alls Sovmorgon är viktigt... oviktigt Glass är gott... äckligt Förslag på påståenden Kan unga påverka politikerna? Känner du dig representerad av de politiker som sitter i kommunfullmäktige? Absolut Absolut Inte alls Inte alls Politik är viktigt... oviktigt Information på internet litar jag helt på... inte alls på Du läser upp ett påstående och hur skalans ytterligheter graderas. Fråga några elever efter varje påstående om varför de valde som de gjorde. Förklara att de inte behöver svara om de inte vill. Uppmuntra eleverna att diskutera sina val, var lyhörd på gliringar och taskiga kommentarer. Markera direkt. Alla måste känna sig trygga i övningen. Fortsätt att läsa upp påståenden. Lämna utrymme för reflektion och diskussion efter varje fråga. 40 Sida 111(174)

112 Oviktigt Äckligt Inte alls Viktigt Gott Absolut Sida 112(174) 41

113 Källkritik Opinionsbildning är centralt i en demokrati. Det kan handla om att påverka vad människor och grupper tycker i en sakfråga eller hur de agerar. Att skapa opinion och påverka människors åsikter är något som organisationer, politiker och partier ägnar mycket tid och energi åt. Ett mål för ett parti är ju ytterst att få människor att hålla med dem och välja att lägga sin röst på det partiet i ett val. Opinionsbildningen, utbyte av olika argument som möts i en ständigt pågående diskussion kring den värld vi lever i, är också central i ett demokratiskt samhälle. Att lära för demokrati i skolan handlar om att få verktyg att delta i det demokratiska samtalet, att få verktyg att analysera diskussioner och debatter och att själv kunna delta aktivt. Där blir den kritiska förmågan viktig och källkritiken ett verktyg för att bedöma informationen. Att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska fakta är ett av skolans mål och att utveckla den kritiska förmågan och att ta upp frågor kring källkritik finns inskrivet i skolämnenas kursplaner, till exempel i planerna för religion, bild, historia, samhällskunskap, svenska, biologi, fysik och kemi. Det är därför bra tillfällen att träna det kritiska tänkandet inför det att partierna kommer till skolan och när de är där. Vad är källkritik? Enligt Torsten Thurén, docent i journalistik och filosofie licentiat i historia som skrivit boken Källkritik (Thurén 2013), så är allt vi bygger vår kunskap på kunskapskällor. Förenklat kan källkritik sägas vara en samling metodregler för att tolka källorna, och bedöma hur tillförlitlig en källa är, så att vi ska kunna ta reda på vad som är sant eller åtminstone vad som är sannolikt. Källorna som vi bedömer kan vara skriftliga som böcker, internetsidor, protokoll och tidningar. De kan vara muntliga som intervjusvar, uttalanden vid presskonferenser och offentliga tal samt materiella som fingeravtryck, historiska föremål och byggnader. Det är också viktigt att skilja på vad som är en primärkälla, en ursprunglig källa och en sekundärkälla, alltså en källa som hänvisar till en annan källa. Huvudregeln är att en primärkälla är mer tillförlitlig än en sekundärkälla. Det är dina behov som styr vilka källor du kan använda. Det är inte fel att använda en subjektiv källa bara du är medveten om att den är det. Om du kanske vill ta reda på vad olika politiska partier tycker i en viss fråga så är partiernas webbplatser bra källor. Men vill du ta reda på sakförhållanden inom ett ämne kanske du ska leta efter mer objektiva källor. Diskutera! Diskussioner som övar eleverna i att tänka källkritiskt i sin vardag går att ha i flera olika ämnen, till exempel i bild där det även är en del av kursplanen. Titta på och diskutera olika bilder. Det kan vara nyhetsbilder, bilder som används av organisationer och partier som vill sprida ett budskap eller bilder som används inom reklam och marknadsföring. På vilka sätt kan man förändra bilder? Kan man se om en bild blivit redigerad och hur? Varför redigeras och retuscheras modebilder? Vad är okej att ändra på och vad är inte okej att ändra på? Varför? 42 Sida 113(174)

114 Fyra källkritiska principer 1. Äkthet Kontrollera om källan är tillförlitlig. 2. Tidssamband Ta reda på när källan skapades. En samtida källa är generellt sett trovärdigare än en källa som skapats långt efter en händelse. Till exempel så förändras vårt minne ju längre tiden går. 3. Oberoende Undersök om källan är beroende av andra källor, till exempel om den har blivit påverkad av rykten. 4. Opartiskhet Granska om källan är förvrängd på grund av personliga, ekonomiska eller politiska intressen. (Thurén 2013) Sida 114(174) 43

115 Prata politik! Övning: Politiska partier som källor Trots att partierna kan räknas till subjektiva/partiska källor så är de ju själva de bästa källorna till att ta reda på var de står i en fråga eller vad de vill med sin politik. Det som är viktigt att lyfta och det ni kan diskutera tillsammans i klassen är frågeställningar om vad det finns för olika sätt att prata om verkligheten och vad det innebär för förståelsen av det partierna säger. Tänk på att väga upp partiernas information med information som ni kan hitta från mer neutrala källor. När man bedömer tillförlitligheten hos en källa som ett parti gäller det också att skilja på de egna sympatierna och vad som kan antas vara sant. Det parti man sympatiserar med kan ju faktiskt undanhålla fakta som talar mot deras intresse och det du tycker själv. Påståenden kan vara halvsanningar eller färgade framställningar som kan framstå som opartiska och sakliga men som ändå ger en missvisande bild av verkligheten eftersom informationen som redovisas är vald för att ge en bild av världen som passar källan. Något kan också vara ensidigt utan att vara missvisande. En källa kan till exempel välja att beskriva verkligheten utifrån endast ett perspektiv. Ett sätt att bedöma information från källor som misstänks vara partiska är att jämföra med en motstående källa. Om din källa är ett politiskt parti, jämför med ett parti som tycker tvärtom. Den information som till exempel regeringen och oppositionen är eniga om är troligen sann, men det är inte säkert. För att uppgiften från en partisk källa ska anses vara trovärdig, försök bekräfta informationen från minst en annan källa med motsatt partiskhet, eller från en källa utan partiskhet. Frågor Vilken statistik över till exempel ungdomsarbetslöshet och barnfattigdom lyfter de olika partierna fram? Jämför oppositionen med regeringspartierna. Använder de samma siffror för att beskriva verkligheten? Om inte, hur skiljer de sig åt och varför tror du? Leta själv upp statistiken hos källor du tror är neutrala, vad säger de? 44 Sida 115(174)

116 Checklista Checklista för att värdera en källa Följande checklista innehåller förslag på frågor som eleverna kan använda för att värdera en källas tillförlitlighet. Är källan subjektiv eller partisk? Finns det värderingar i informationen som källan ger? Företräder källan någons intresse och i så fall vems? Finns det motstridig information från andra källor? Hur trovärdig är den motstridiga informationen? Kan du få informationen bekräftad från en annan, oberoende källa? Hur har man valt ut de fakta som presenteras? Är urvalet av fakta skevt? Om man lägger till annan information, ändras verklighetsbilden då? Undanhålls relevanta fakta? Ur vilket perspektiv har urvalet av fakta gjorts? Vem står bakom källan? En myndighet En organisation Ett företag En privatperson Någon som behärskar ämnet Någon du litar på Varför är källan skapad? För att presentera information För att presentera fakta För att övertyga dig om något För att påverka en opinion För att sälja dig en produkt eller tjänst För att underhålla dig När är källan skapad? Källor som skapats närmare i tiden i förhållande till det som de vittnar om anses vara mer trovärdiga. Presenterar källan något budskap? Finns något syfte med publiceringen? Ja Nej Är informationen trovärdig? Ja Nej Stämmer det med vad du redan vet? Ja Nej Finns det dolda budskap? Ja Nej Går fakta att kontrollera? Ja Nej Saknas uppgifter? Ja Nej Lästips! Checklistan baseras på material från Stiftelsen för internetinfrastruktur Källkritik på internet (Alexandersson 2012) och Skolverkets skrift Fakta om källkritik en handledning i allmän källkritik och källkritik på internet ( Sida 116(174) 45

117 Övning: 4-hörn om källkritik Värderingsövningar kan vara en bra metod att diskutera olika källkritiska överväganden med eleverna. Här kommer ett förslag på hur man kan använda metoden 4-hörn för att reflektera över vilket förtroende de har för olika källor. Övningen är hämtad från handboken Expert på medier digital kompetens i Lgr 11 (Mediekompass & Statens medieråd 2011). Instruktion Ställ nedanstående frågor till eleverna och ange samtidigt de tre givna svarsalternativen och ett öppet svarsalternativ. Varje svarsalternativ motsvaras av ett hörn i rummet. Eleverna svarar sedan på frågan genom att ställa sig i det hörn av rummet som, enligt deras åsikt, representerar det rätta svarsalternativet. Gå sedan runt och ställ följdfrågor till eleverna i respektive hörn. Fråga En nyhet sprids om att Sveriges statsminister har tagit emot en muta av den australiensiske ambassadören. Vilken av dessa källor tror du mest på? Hörn 1: Din rektor säger att det är sant. Hörn 2: Det står i lokaltidningen att det är sant. Hörn 3: Flera av dina nära vänner på Facebook skriver att det är sant. Hörn 4: Öppet hörn eget svarsalternativ. Fråga Din lärare påstår att barnkonventionen är lag i våra grannländer Finland och Norge, men inte i Sverige. Det låter orättvist och konstigt. Hur gör du för att ta reda på om din lärare talar sanning? Hörn 1: Du googlar. Hörn 2: Du läser konventionstexten. Hörn 3: Du ringer Unicef eller Rädda Barnen och frågar de jobbar ju med barns rättigheter. Hörn 4: Du frågar efter källan var fick din lärare informationen ifrån? (Ja, även lärare är ju människor och kan emellanåt sprida felaktiga uppgifter. Den här gången hade läraren dock helt rätt, men det är aldrig fel att fråga efter källan!). Frågor Är det tomt i ett hörn? Hur kommer det sig? Varför litar eleverna på vissa och misstror andra källor? Varför väljer vi olika typer av källor och vad kan det leda till? Vad har de olika källtyperna för starka och svaga sidor? Frågar efter källan Ringer Unicef Googlar Läser själv 46 Sida 117(174)

118 Övning: Granska partiernas informationsmaterial Instruktion Om det är valtider, passa på att granska valaffischerna som partierna hänger upp för att få ut sitt budskap eller de informationsfoldrar de delar ut. Samla in så mycket material ni kan från olika partier och försök granska de fakta som presenteras i dem. Låt till exempel eleverna i grupper kolla de fakta som partierna presenterar och jämföra med officiell statistik från SCB, Arbetsförmedlingen, Naturvårdsverket eller med information från andra myndigheter och organisationer. engagera dig nu! Frågor Är det som står i informationsmaterialet sant? Hur vet jag det? Vilka fakta lyfts fram och vad säger man inte? Vilka andra sätt finns det att se på verkligheten? Skulle man kunna ha kommit till ett helt annat budskap utifrån andra fakta? Hur tror ni att de som ser affischerna eller nås av partiernas information tänker? Hur påverkas vi av informationen? Vad får det för konsekvenser om partierna sprider halvsanningar, lögner eller överdrifter? Att affischer och partimaterial innehåller överdrifter och halvsanningar är det okej? Kan man ställa krav på att det som sägs ska vara sant? Varför? Varför inte? Tips! Granska också uttalanden och fakta som ni kan hitta på partiernas webbplatser, uppdateringar på facebook och twitter eller andra uttalanden! engagera dig nu! Sida 118(174) 47

119 Källkritik på internet Internet är ovärderligt för att söka efter information, knyta kontakter, diskutera och granska. Mängden information på nätet är enorm och en enkel sökning på ett ämne kan ge en gigantisk mängd information. Ett problem med information på nätet som är viktigt att tänka på när man ska förhålla sig källkritiskt är att man snabbt möts av många olika källor som det gäller att bedöma. Mycket av informationen kan vara vinklad och det är lätt att hitta sajter som bekräftar ens egen världssyn. Vem som helst kan publicera vad som helst på nätet och det finns många källor som sprider information som bygger på dåligt underbyggda fakta eller missförstånd (Alexandersson 2012). Information kan spridas mycket snabbt på nätet och populära videoklipp och statusuppdateringar kan delas av många. Även rykten och felaktigheter kan snabbt spridas vidare genom twitter, facebook och bloggar. Filmer och foton kan vara förfalskningar eller i själva verket en reklamfilm. Det finns även sajter som medvetet sprider vilseledande information. Fördelar med nätet är att mängden information gör det lätt att systematisera informationen och att granska de källor du hittar. Det är också lätt att genom sociala medier komma i kontakt med experter eller personer som befinner sig i händelsernas centrum långt borta, där du själv inte har någon insyn. Exempelvis användes Twitter flitigt under den arabiska våren och möjliggjorde för aktivister att få ut information om vad som hände där. Men det skapar samtidigt en enorm mängd information som kan vara svår att överblicka. Instruktion Låt eleverna söka på arbetslöshet orsaker, jämställdhet mellan kvinnor och män, integrationspolitik och skriva ned vad de hittar. Frågor Vilka slags sajter kommer de till? Nyhetsartiklar, bloggar, politiska hemsidor, forum? Är de opartiska eller partiska? Är informationen som de hittar vinklad? På vilket sätt? Hittar de motstridig information? Tänk på! Tänk på att politisk information på nätet och i sociala medier går långt utanför de politiska partiernas webbplatser. Det finns massvis av organisationer, fackförbund, tankesmedjor, tidningar, bloggar och företag som också är intresserade av att sprida ett visst politiskt perspektiv. Träna på att tänka kritiskt. Vad anses vara det normala? Vem och vad görs till problem? Vem skriver de för? Vad tas för givet eller mörkas? 48 Sida 119(174)

120 Övning: Källkritik på sociala medier och internetforum Sociala medier, till exempel Facebook och Twitter, bygger på ett innehåll som produceras av användarna själva. De politiska partierna, olika företag, organisationer och andra opinionsbildare är också aktiva på sociala medier genom egna sidor på Facebook eller särskilda twitterkonton. Som användare nås du av mycket information som du behöver värdera. Eftersom de som delar en artikel eller ett videoklipp som vi möts av på Facebook eller Twitter ofta är någon vi känner och litar på, så finns det en risk att vi glömmer att förhålla oss kritiska (Alexanderson 2012). I sociala medier kan man också se om något delats många gånger eller fått många likes, vilket gör att det kan vara svårare att förhålla sig kritiskt till innehållet. Instruktion Låt eleverna samtala i små grupper om källkritik på internet. Låt varje grupp redovisa vad de diskuterat och runda av i den stora gruppen. Diskutera med eleverna! Frågor Vem och vad litar de på? Hur tänker de källkritiskt när de letar information på internet? Litar de på det de läser på bloggar? Varför? Varför inte? Är det lätt att upptäcka vad som är reklam, vad som är sant och vad som är osant? Hur tänker de när de delar statusuppdateringar vidare på Facebook eller delar andras videoklipp eller bilder? Vilken slags politisk information sprids på nätet? Hur använder olika aktörer nätet för att sprida sin bild av verkligheten? Vad delar de själva med sig av på sociala medier? Hur kollar de om informationen de länkar till är sann? Litar de på informationen som deras vänner sprider? Har de själva spridit vidare politiska åsikter? Har de spridit vidare något som inte är sant? Sida 120(174) 49

121 Debatt Ett vanligt sätt att ta in partierna i skolan är att anordna en debatt där representanter från partierna diskuterar olika frågor. Här presenterar vi förslag på hur en debatt kan läggas upp och vad du som ska vara moderator eller samtalsledare kan tänka på. En klassisk debatt En klassisk debatt mellan olika företrädare för partierna innebär ofta att en panel bestående av inbjudna representanter sitter på rad på en scen i aulan, i ett klassrum eller i en annan lokal och under en bestämd tid debatterar olika ämnen. Debatten leds av en moderator. En klassisk debatt inleds ofta med att moderatorn ställer en kort fråga till samtliga debattörer, kanske en jaeller nejfråga. Sedan, under ledning av moderatorn, debatterar panelen ett antal på förhand bestämda ämnen. Tänk på! Tänk på vad syftet med debatten är och tänk på att eleverna är de som ska få ut något av debatten. Ska den vara underhållande? Ska den väcka elevernas nyfikenhet på politik och demokrati? Ska ni följa upp den på något speciellt sätt? Involvera eleverna i att diskutera syftet, vad de vill ha ut av debatten och vad som är viktigt för dem? Försök se till att debatten når dit. Olika sätt att göra debatten mer interaktiv En debatt blir mer intressant om publiken är delaktig under debattens gång. Det finns många sätt att involvera eleverna som lyssnar på debatten och här kommer några tips på hur man kan göra det (Lacinai 2009). Låt eleverna presentera ämnen och frågeställningar i början av debatten. Det kan ske genom att olika elever presenterar de ämnen som debatten ska handla om genom en kort muntlig presentation, bilder eller en kort filmsnutt och därigenom sätta agendan på debatten och formulera på vilket sätt ämnet är viktigt för dem. Låt eleverna förbereda frågor i förväg. Till exempel kan varje elev skriva ner sin fråga på en lapp som samlas i en låda ur vilken moderatorn sedan drar lappar för att föra in frågor från eleverna under debattens gång. På så sätt kan elever som inte vågar ställa frågor muntligt under själva debatten ändå komma till tals. Uppmuntra frågor och kommentarer från publiken under debattens gång. En fördel med att bryta för frågor från publiken i mitten av debatten är att då påverkar publiken och eleverna den fortsatta debatten och debattdeltagarna får tid att svara på och diskutera det eleverna frågat om. En risk med att ta frågor i slutet av debatten är att det finns för lite tid över att svara på frågorna. Låt eleverna sms:a in frågor under debatten till ett nummer som ni delat ut före debatten. Den som tar emot sms:en får sedan ansvaret för att frågorna lyfts upp till moderatorn och kan besvaras av debattörerna. 50 Sida 121(174)

122 Låt representanter från eleverna eller elevrådet sammanfatta debatten på slutet. Använd twitter. Genom att skapa en hashtag för debatten kan eleverna diskutera debatten på twitter. Om man visar twitterflödet för hashtagen på en skärm i salen, eller om någon ansvarig har koll på flödet, kan elever ställa frågor eller komma med kommentarer till debatten. Det kan möjliggöra att fler vågar ställa frågor till debattdeltagarna. Tänk på att ha tydliga riktlinjer för nätetikett, om personangrepp inte är okej i debatten och på skolan så är det inte heller okej på sociala medier. Twitterflödet kan vara ett bra underlag till de diskussioner ni har med eleverna för att följa upp debatten. Låt publiken bestämma om debattdeltagarna använder svåra ord eller bryter mot debattreglerna. Till exempel kan eleverna få tuta i en tuta, eller på annat sätt markera när partiernas representanter använder krångliga ord som de inte förstår, eller bryter mot reglerna genom att gå till personangrepp eller kränker någon. Då är det din roll som moderator att fånga upp protesten och fråga vad eleven menade. Om det till exempel var ett krångligt ord som användes ber du den som använde det förklara vad ordet betyder. Tänk på att eleverna inte missbrukar tutorna eller möjligheten att protestera. Diskutera innan med eleverna om och på vilket sätt ni ska använda den här metoden och se till att alla är införstådda med att det innebär ett ansvar från publiken (Lacinai 2009). Vad gör en moderator? Moderatorns främsta roll är att se till att en debatt, paneldiskussion eller hearing är saklig, fokuserad och begriplig för publiken. Det är viktigt för att en debatt eller ett samtal ska bli bra, men det krävs förberedelser för att vara en bra moderator eller samtalsledare. En moderator har även ansvar för att se till att debatten blir underhållande och rolig att lyssna på, men också att olika sidor av frågeställningarna lyfts, att alla debattörer kommer till tals och att alla håller sig till de regler ni satt upp. Moderatorn ska hjälpa publiken att förstå och lyssna på en intressant debatt genom att ställa de frågor som publiken vill ha svar på. Upprepa gärna frågor som kommer från eleverna i publiken. Dels för att du ska vara säker på att du och panelen uppfattat frågan rätt och för att alla elever ska ha hört den. Om någon av debattdeltagarna inte svarar på en fråga från dig eller från publiken, ge inte upp, fråga igen eller om något är otydligt, be personen att förtydliga sig! Om ni tar frågor från eleverna i publiken, se till att politikerna verkligen svarar på dem. Fråga den som ställde frågan om den känner att den fått ett svar den är nöjd med, om inte, be panelen svara igen. Våga ställa de dumma eller naiva frågorna, det är ofta dem som ingen annan vågar ställa. Lästips! Du som ska vara moderator, läs mer i boken Moderera mera av Antoni Lacinai (Lacinai 2009). Sida 122(174) 51

123 Förberedelser för moderatorn Det är viktigt att den grupp av lärare och elever som arrangerar debatten på skolan tar fram vilka regler som ska gälla under debatten. Utgå till exempel från skolans ordningsregler. Förslag på regler I debatten på vår skola skiljer vi mellan sak och person, det betyder att vi bemöter och argumenterar mot den andres sakargument, men vi går inte till personangrepp. respekterar vi varandra och vi accepterar inte sexism, rasism eller andra kränkningar. håller vi tiden. undviker eller förklarar vi svåra ord. Det är moderatorns ansvar att se till att reglerna följs under debatten och att markera om någon debattör bryter mot dem, till exempel går till personangrepp. Finns det regler som alla på skolan enats om ska gälla under debatten blir det lättare som moderator att till exempel säga Nu avbryter jag eftersom en av våra överenskommelser bröts här. Personangrepp är inte okej i den här debatten. Jag vill att du istället håller dig till sakfrågan. Läs på om partierna som ska delta genom att ta del av information på deras webbplats och kolla igenom partiprogrammen. Är det val, läs valplattformen. Ta reda på var de olika partierna står i de ämnen som ni bestämt ska debatteras. Om du som moderator har koll på hur de olika partierna står i frågorna så känner du till var de tycker lika och olika och har lättare att se till att de olika åsikterna kommer fram under debatten. Läs på om de som ska delta i debatten. Ring upp dem innan eller prata med dem före debatten. Som moderator är det bra att få en känsla för de olika personerna som deltar, är någon extra pratglad kan du behöva avbryta denne. Det är bra om du tar reda på hur lång erfarenhet de har, är de nya i partiet och det är deras första debatt eller har de varit med i flera debatter tidigare. Som moderator kan du behöva gå in och balansera så att alla i debatten kommer till tals oavsett hur erfarna de är. Reflektera kring din egen roll och rannsaka dina egna åsikter. Kan dina åsikter och perspektiv göra att du betonar och släpper fram vissa åsikter mer än andra? Hur kan du se till att motverka det? Gör ett upplägg för debatten. Planera hur debatten ska inledas, hur mycket tid som ska läggas på de olika ämnena, och hur debatten ska avslutas. Skriv ett manus för debatten. Ha luft i manuset så att du kan anteckna viktiga punkter som debattörerna väckt och skriva ned frågor du kommer på under debattens gång och som du måste komma ihåg att ställa. Tips! Förslag på ett grundmanus för en debatt med politiker som sitter i kommunfullmäktige: Grundmanus Inledning Hälsa välkomna och förklara debattens regler. Till exempel: vi respekterar varandra, inga personangrepp, prata inte för länge, inga svåra ord Presentation av debattörerna De presenterar sig och svarar på frågan Hur ska vår kommun bli bästa ungdomskommun? (7 personer x 1 min) Ämne 1 Kultur i kommunen Ämne 2 Skolan Ämne 3 Arbetsmarknaden Frågor från publiken Avslutning, tack och hej! Tänk på! Håll tiden! Och se till att debattörerna håller tiderna. Har ni bestämt att varje deltagare får två minuter för att svara på en fråga, se till att de håller den tiden. Ett sätt kan vara att hålla upp ett gult papper när det är 30 sekunder kvar och ett rött när tiden är slut. 52 Sida 123(174)

124 Att ställa rätt frågor Som moderator är det bra om du tänker på vilka slags frågor du ställer. Det finns både öppna och slutna frågor. Öppna frågor Vem, vad, hur, när och varför. Uppmanar debattörerna att utveckla sina svar. Slutna frågor Ger svaren ja, nej eller vet inte. De kan vara jättebra att ställa för att få besked i hur debattören ställer sig när det kan vara svårt att få ett rakt ja eller nej. Exempel på slutna frågor: Vill ni höja skatten? Ska kommunen bygga ett nytt badhus? Följ gärna upp en sluten fråga med att fråga hur? Hur är den bästa frågan i världen och kräver en utveckling av hur partiet hade tänkt åstadkomma något. De flesta vill ju sänka arbetslösheten, men hur? Det är ju det intressanta och det som avgör om ett parti får stöd eller inte. Börja gärna med en stängd fråga för att få besked och utveckla sedan med en öppen, hur? Spetsa frågorna Politiker svarar ofta på frågor på ett sätt som gör att det är möjligt för dem att säga det de vill få fram istället för att svara på frågan. De kanske svarar genom att berätta vad de vill göra och som kanske inte har så mycket med din fråga att göra. Försök få dem att bli konkreta genom att föra tillbaka dem till ämnet, Undvik att lägga in dina egna värderingar i frågorna Försök formulera frågorna utan att värdera det du frågar om. Undvik också frågor som är påståenden eftersom det möjliggör att den du ställer frågan till inte håller med om ditt påstående och koncentrerar sig på det istället för att svara på frågan. Lyssna aktivt på vad debattörerna säger så har du lättare att följa upp med följdfrågor. Lyssna efter innehållet i det debattören säger istället för att tänka på vad du ska säga sedan. Tänk på! Förbered debattdeltagarna på vilka frågor som kommer att tas upp. Det kommer göra debatten mer intressant om de som deltar har bra svar på varje frågeställning. Avsluta debatten Sammanfatta gärna debatten. Antingen att du som moderator gör det eller att någon elev som innan debatten började fått uppdraget att sammanfatta gör det. Tacka paneldeltagarna och inte minst eleverna som lyssnat och förhoppningsvis deltagit aktivt genom att ställa frågor. Tänk på! Har ni retorik på schemat? Låt eleverna analysera debatten. Ja men nu undrade jag om det är så att ni är redo att rusta upp just den här idrottsanläggningen, är ni det? Sida 124(174) 53

125 Analysera Ett kul sätt att lära sig mer om argumentation och retorik är att analysera en riktig debatt. Till exempel kan eleverna delas i grupp inför debatten och få förbereda sig genom att kolla upp olika sätt att formulera argument. Under debattens gång kan de försöka lyssna efter och skriva ned de olika slags argument som används, till exempel känslo- eller förnuftsargument och vem som använder dem. Frågor Förkommer personangrepp eller härskartekniker? Vilka använder de olika sätten att debattera? Hur länge pratar de olika debattörerna? Hur mycket talartid hade de kvinnliga partirepresentanterna jämfört med de manliga, eller de unga jämfört med de äldre? Eller tog kommunalrådet mest plats av dem alla? Det här kan vara ett intressant underlag för att i klassen diskutera vidare kring olika sätt att debattera och vilka som tar plats i en grupp. Kanske kan en del av debatten filmas och användas som underlag för analyser och diskussioner i klassrummet efteråt. Ni kommer kanske att upptäcka intressanta mönster. Att anordna bokbord. Att anordna bokbord är en klassisk metod för att bjuda externa aktörer till skolan men det är också vanligt vid andra arrangemang som mässsor etcetera. Många skolor har erfarenhet av att arrangera bokbord med partierna. Kortfattat innebär det att partierna bjuds in till att under en bestämd tid och på en bestämd plats ställa upp ett bord där de kan lägga fram material från sitt parti. Några representanter från partiet står vid bokbordet och kan svara på frågor från intresserade, dela ut material och värva medlemmar. Tänk på! Det är ni som skola som sätter förutsättningarna. Passa på att använda bokborden som en resurs Bokborden och de representanter som partierna skickar till skolan för att dela ut information vid bokborden är en ovärderlig resurs som kan användas på många sätt i undervisningen. Ge gärna eleverna uppgifter där de måste leta upp information eller prata med politikerna för att lösa uppgiften. I samhällskunskapen kan det vara att svara på ett antal frågor om partiet eller ta reda på var partiet står i aktuella frågor. Elever som läser mediekunskap kan träna sig i att intervjua representanterna och skriva korta artiklar. I de naturvetenskapliga ämnena kan eleverna fråga ut partierna om miljöpolitik. Till lektionen i svenska kan eleverna samla in informationsmaterial som de sedan analyserar för att ta fram hur en politiskt övertygande text kan skrivas. 54 Sida 125(174)

126 Det finns egentligen inga gränser, inom alla skolämnen kan det finnas beröringspunkter. Den stora fördelen är att om eleverna har en uppgift att lösa så blir det mycket lättare att ta kontakt och gå till bokborden för att prata med representanterna och det blir också ett bättre möte. Tips! Se även exemplen från Tyresö gymnasium och Värmdö gymnasium som finns i slutet av materialet under Lärande exempel. Diskutera och fundera på hur ni vill anordna bokbord på er skola. Sida 126(174) 55

127 56 Sida 127(174)

128 Hur blev det? Hur blev det? Sida 128(174)

129 Sida 129(174)

130 Hur blev det? Nu har ni förhoppningsvis både diskuterat hur ni ska arbeta med politisk information på skolan och genomfört någon aktivitet med partierna på skolan. Tänk då på att lägga lite tid på att utvärdera och följa upp det ni gjort. Det ger möjlighet att ta reda på vad som funkat bra och vad ni skulle vilja utveckla. Om ni har genomfört debatter eller andra aktiviteter på skolan kan det också vara bra att följa upp dessa med diskussioner så att frågor som väckts hos eleverna kan tas upp inom ramen för undervisningen. Vi presenterar här metoder för utvärdering, en metod för att genom samtal följa upp aktiviteter där partierna deltagit samt en metod kring hur ni kan använda ett skolvalsresultat som underlag för en diskussion om demokrati. Här finns även en diskussionsövning om ungas politiska representation och deltagande i val. Utvärdering lika viktigt som att planera Det finns många sätt att utvärdera på. Det viktiga är att man gör det och att det leder till något, alltså att det som kommer fram från utvärderingen faktiskt leder till att man lär sig mer, att man utvecklas och kan göra annorlunda eller bättre nästa gång. Det finns olika syften med att utvärdera. Dels att få information om vad som kan bli bättre och göras annorlunda till nästa gång för att skapa en känsla av gemenskap och ägande och att alla känner sig (och blir) delaktiga då deras åsikter tas tillvara. Dels är det en del av det individuella lärandet. Genom att i en utvärdering få ventilera de känslor och tankar man har efter en aktivitet, ett projekt eller en debatt, kan de enskilda individerna lära sig mer om ämnet och om sig själva. Övning: Snabbutvärdering med post-it-lappar Eftersom utvärderingens syfte är att bidra med kunskap om hur något kan förbättras, eller göras annorlunda i framtiden, är det bra om de metoder som används också innebär att det som kommer fram i utvärderingen dokumenteras så att det kan användas som underlag när ni på skolan förbättrar ert arbete med politik i skolan. För att snabbutvärdera diskussioner i klassen, eller för att göra en kortare utvärdering mitt i ett pågående arrangemang eller i en paus under en temadag, är en snabb post-it-utvärdering en bra metod för dig som lärare att få koll på hur läget är i gruppen. Instruktion Dela ut post-it-lappar till alla som deltar, till exempel till alla elever innan pausen. Låt dem svara på en bestämd fråga genom att skriva på post-it-lappen som du sedan samlar in. Frågor Hur känns det nu? Jag vill prata mer om? Det bästa/sämsta och varför? Sida 130(174) 57

131 Du som lärare får nu möjlighet att snabbt få en överblick av hur läget är och vad som kan förändras till dess aktiviteten fortsätter. Återkoppla gärna efter pausen om och hur du ändrar på upplägget efter utvärderingen. Exempelvis genom att säga Det var många som ville fortsätta diskutera mer om feminismen, därför tänkte jag att vi inleder med att göra det innan vi fortsätter. Tänk på att inte peka ut någon elev. Övning: Utvärdering av en bestämd aktivitet Det här är en snabb och enkel utvärderingsmetod för att få koll på vad ni gör bra och vad ni gör mindre bra. Den passar bra för att utvärdera en avgränsad aktivitet som en debatt eller en temadag. Innan ni startar, gör tydligt för alla vad det är ni utvärderar. Är det debatten som anordnades i tisdags? Instruktion Övningen kan genomföras i små grupper, i hel grupp eller individuellt. Ett förslag är att göra den i mindre grupper och sedan sammanfatta i en helgrupp. Låt varje grupp ta ett stort blädderblockspapper och dela upp i tre kolumner. Kolumnerna kan också illustreras med ett trafikljus (grönt ljus, gult ljus, rött ljus). I den vänstra kolumnen skriver de sluta, i den mellersta fortsätt och i den högra börja. Låt grupperna diskutera och skriva ned vad de tycker inte funkat bra och som man alltså ska sluta göra, vad som funkat bra och de är nöjda med så att de vill fortsätta göra det, och slutligen vad de saknat, vad de vill att ni ska börja göra. Låt grupperna läsa upp vad de skrivit ned och sammanfatta i hel grupp så att alla får en bild av de synpunkter som kommit upp i utvärderingen Övning: Följa upp Använd partiernas besök till att samtala med eleverna inom olika ämnesområden. Exempelvis inom samhällskunskapen, svenskan, psykologin eller filosofiämnena. Samtalet som metod kan användas både för att utvärdera partiernas besök och för att fortsätta arbeta på frågeställningar som dykt upp under exempelvis en partidebatt på skolan. Låt eleverna styra vad ni ska samtala om genom att förbereda dem och be dem lyssna efter nya frågeställningar och teman under debatten. Som lärare i svenska kan du till exempel be dem lyssna efter olika retoriska grepp som partierna använder sig av och inom filosofin kan du be dem lyssna efter hur de pratar om människors fria val. Det är bra om frågeställningarna inte handlar om frågor som kan besvaras med ett ja eller nej, utan snarare är problem och frågor utan givna svar. Instruktion Be eleverna skriva ned det de vill fortsätta att diskutera och ta med till en senare lektion. När det blir dags att fortsätta samtalet kan alla få skriva upp de frågor de antecknat på tavlan och tillsammans väljer eleverna ut det de vill fortsätta att prata om. Eleverna kan kort presentera varför de tycker att det de skrivit ned är intressant, kanske har några elever samma eller en liknande fråga. Sätt ihop dem till en om eleverna tycker att det är okej. För att bestämma vad gruppen ska fortsätta att diskutera kan ni använda pluppningsmetoden. Alla elever får tre klisterpluppar, magneter eller en whiteboardpenna att pluppa med. De sätter plupparna vid det ämne som de vill fortsätta diskutera och de tre plupparna får de disponera som de vill, antingen sätta alla pluppar på ett ställe eller sprida ut dem på tre. De ämnen som får flest pluppar är de som eleverna valt att samtala kring. Tänk på! Tänk på att samtalen inte handlar om att ni ska komma till en gemensam slutsats utan det är ett sätt för eleverna att öva sig i att fundera och hantera olika frågor. Antagligen väcker samtalet mer nyfikenhet än svar. 58 Sida 131(174)

132 Diskutera resultatet från skolvalet Om det har varit ett skolval på er skola så är det jättebra att diskutera valresultatet. Det kan leda till diskussioner om hur demokratin fungerar, olika ämnesområden som varit viktiga när eleverna tagit ställning och också om samtal om ungas roll i en demokrati. Även om valresultatet från skolvalet inte påverkar hur landet styrs så är det viktigt att ta det på allvar. Eleverna har ju faktiskt lagt tid och engagemang på att rösta. Tänk på! Valhemligheten innebär att inte heller elever i en diskussion om skolvalet ska behöva avslöja vilket parti de röstat på. Det kan vara bra att tillsammans med eleverna gå igenom skolvalsresultatet, både från er skola och från hela landet. Frågor Hur många röstade och vad gjorde att eleverna röstade i valet? Var det lätt eller svårt att bestämma vad man skulle rösta på? Varför? Känns det viktigt att rösta i skolvalet? Varför, varför inte? Vad har de lärt sig genom att delta i skolvalet? Vilka frågor har varit viktiga för dem när de bestämt vilket parti de röstat på? Varför var just de frågorna avgörande? Vilka frågor tror de unga människor tycker är viktiga? Vilka frågor tycker de själva är viktiga? Varför? Visa också eleverna hur valresultatet i det riktiga valet blev, om det samtidigt varit ett sådant, i er kommun, i ert landsting och i riksdagen. Frågor Vad finns det för skillnader och likheter mellan skolvalsresultatet och det riktiga valets resultat? Vad kan de skillnaderna bero på? Spelar det någon roll att skolvalet inte är ett riktigt val, hade man röstat annorlunda i det riktiga valet? Hur skiljer sig resultatet i er kommun från resultatet i riksdagsvalet? Varför då? Vilka frågor tror eleverna är viktiga för vuxna när de beslutar vilket parti de ska rösta på? Skiljer det sig från det de själv tycker är viktigt? Är det viktigt att rösta? Finns det andra sätt att påverka? Sida 132(174) 59

133 Ungas politiska representation och deltagande i val Ett av de två övergripande målen för den nationella ungdomspolitiken är att alla unga ska ha verklig tillgång till inflytande. I den ungdomspolitiska skrivelsen (skr 2009/10:53) slås också fast att unga ska ha samma möjligheter som andra att delta aktivt i den demokratiska processen och att påverka förhållanden i såväl den personliga sfären som i samhället i stort. En utgångspunkt är att ungas aktiva deltagande inte bara är viktigt av rättighetsskäl, utan också för att ungas erfarenheter och perspektiv är en resurs och en tillgång i beslutsfattandet (skr 2009/10:53). Använd nedanstående information för en diskussion om ungas politiska representation och deltagande i val i samhället i stort. Informationen nedan är hämtad från Ung idag 2013 En beskrivning av ungdomars villkor (Ungdomsstyrelsen 2013a). Lästips! Ungdomsstyrelsens har flera rapporter om ungas levnadsvillkor. I dessa undersöks ungas levnadsvillkor utifrån ungdomspolitikens fem områden: utbildning och lärande; hälsa och utsatthet; inflytande och representation; arbete och försörjning; kultur och fritid. Förutom Ung idag 2013 (Ungdomsstyrelsen 2013a), hittar du fördjupade analyser och resonemang om ungas inflytande i rapporten Fokus 10 en analys om ungas inflytande (Ungdomsstyrelsen 2010b), den finns även i en kort version. Kunskap om ungas attityder och värderingar kring samhällsintresse och engagemang finns i rapporten Unga med attityd 2013 (Ungdomsstyrelsen 2013b). Ungas deltagande i val Valdeltagandet var 79 procent bland förstagångsväljare i åldern år i riksdagsvalet Det var något högre än i landstingsvalet (74 procent) och kommunalvalet (75 procent). Valdeltagandet totalt i hela gruppen röstberättigade var 85 procent i riksdagsvalet Det är en något lägre andel förstagångsväljare som går och röstar. I Europaparlamentsvalet 2009 röstade 38 procent av åldersgruppen år. Det var 12 procentenheter högre än 2004, då bara 26 procent röstade. Vid samtliga val är andelen tjejer som röstar högre än andelen killar. Frågor Är det viktigt att rösta? Varför är valdeltagandet lägre bland förstagångsväljare? Varför röstar en lägre andel i Europaparlamentsvalet än i riksdagsvalet? Speglar valdeltagandet hur intresserade unga är av politik? Varför röstar en högre andel tjejer än killar? Är rösta det enda sättet att ha inflytande, vilka andra sätt finns det att påverka? Internationellt sett har Sverige ett högt valdeltagande, vad kan det bero på? 60 Sida 133(174)

134 Fortfarande få unga politiker Andelen åringar som är valda till riksdag, landstingsfullmäktige och kommunfullmäktige är betydligt lägre än åldersgruppens andel av befolkningen. Cirka 10 procent av befolkningen är mellan 18 och 25 år, men i riksdagen var andelen ledamöter mellan 18 och 25 år 2,3 procent. I landstingsfullmäktige var andelen invalda ledamöter mellan 18 och 25 år 2,8 procent efter valet 2010 och 4,2 procent i kommunfullmäktige. Av ledamöterna i riksdagen var 44 procent 50 år eller äldre efter valet 2010, i kommunfullmäktige var 59 procent av ledamöterna över 50 år. Av kommunfullmäktiges ledamöter är 17 procent pensionärer. Flera av de unga ledamöterna i kommun- och landstingsfullmäktige hoppar också av sina politiska uppdrag innan mandatperiodens slut. Frågor Vad betyder det en så liten andel av politikerna som väljs i valen är mellan 18 och 25 år? Speglar det ungas intresse för politik eller kan det ha andra orsaker? Hur kan det påverka de beslut som tas? Hur ser de olika åldersgruppernas livssituation ut och kan det påverka att man ställer upp i val? Kan det finnas hinder för unga att ge sig in i politiken? Hur ser de hindren ut? Har eleverna själva övervägt eller har de redan egen erfarenhet av att engagera sig politiskt? Varför är 59 procent av ledamöterna i kommunfullmäktige över 50 år och 17 procent av pensionärer? Spelar det roll och i så fall vilken? Varför hoppar flera unga av sina uppdrag innan mandatperioden är slut? Är det viktigt att unga finns representerade i riksdag, kommunfullmäktige och landstingsfullmäktige? Varför är det viktigt eller oviktigt? Lästips! För underlag till diskussion kring ungas avhopp från politiska uppdrag, läs Statistiska centralbyråns (SCB) rapport Folkvaldas villkor i kommunfullmäktige en studie om representativitet, avhopp och synen på uppdraget (Statistiska centralbyrån 2013). Sida 134(174) 61

135 Få unga är medlemmar i ett parti men många diskuterar politik på internet En relativt låg andel av unga i åldern år, 3,9 procent, var 2010/11 medlemmar i en politisk organisation. Andelen var 3,7 procent bland killar och 4,2 procent bland tjejer. En högre andel unga med utländsk bakgrund och boende i storstadsområden var medlemmar. Andelen unga som har deltagit i politiska aktiviteter under 2012 var 71 procent. Att stötta en åsikt i en samhällsfråga på internet var 2012 den vanligaste politiska aktiviteten, 50 procent av unga i åldern år angav att de gjort det. Frågor Vilka former finns för att engagera sig politiskt? Varför vill man bli medlem i ett politiskt ungdomsförbund? Varför är det relativt få som är medlem i ett politiskt ungdomsförbund men många som diskuterar politik på internet? 31 procent hade skrivit på en namninsamling och köpt vissa produkter av politiska, etiska eller miljömässiga skäl. 22 procent hade gett pengar till en organisation som jobbar för en speciell samhällsfråga. 17 procent hade chattat om, debatterat eller kommenterat politik på nätet. En större andel killar än tjejer angav att de debatterar politik på internet, medan en större andel tjejer än killar angav att de köper vissa produkter av politiska, etiska eller miljömässiga skäl. 62 Sida 135(174)

136 Lärande exempel Vi har intervjuat personer som på olika sätt arbetat med politik i skolan. Intervjuerna kan användas för att ge perspektiv och inspiration, men framförallt ska de kunna användas som lärande exempel och som underlag för samtal om hur ni arbetar med politik i skolan. Förslag på frågor till de lärande exemplen De lärande exemplen kan användas i både personalgruppen och tillsammans med elever. Använd dem som inspiration när ni planerar er verksamhet. Här nedan presenteras förslag på olika frågor som ni kan använda i era samtal. Frågor På vilket sätt arbetar vi med politisk information i skolan och i undervisningen? Hur är vi rustade för partiernas besök? På vilket sätt medverkar och verkar partierna i skolan? Hur tycker vi att det fungerar och finns det något som vi vill utveckla kring det? Kan vi göra något annorlunda? Varför tycker vi att det är viktigt att de politiska partierna kan komma till skolan? Vad skulle det innebära för undervisningen, för skolans uppdrag och för eleverna om vi inte tillät partierna att komma till skolan? På vilket sätt kan partiernas närvaro på skolan bidra till undervisningen? På vilket sätt kan de politiska partierna bidra till arbetet med det demokratiska uppdraget? Vad krävs av oss lärare för att deras närvaro ska bidra? Vilka behov har vi? Vad vill vi få ut av partiernas närvaro på skolan? Vad vill skolledningen, lärarna respektive eleverna få ut? Är inplanerade möten med de politiska partierna lokalt ett bra sätt för er att se till att ni har en kontinuerlig dialog och att alla veta vad som gäller på er skola? Känner du dig trygg i att veta var gränsen går och känner du dig trygg att kliva in och hantera situationen om någon skulle bli kränkt, till exempel av en inbjuden gäst eller av en elev? Finns det tillfällen när du själv riskerar att kränka? Vilken kunskap eller träning behöver du för att känna dig trygg? Känner all skolpersonal på din skola sig trygg eller skulle ni behöva diskutera mer tillsammans? Sida 136(174) 63

137 64 Med kränkningen som måttstock Intervju med: Emma Arneback, lektor i pedagogik vid institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, Örebro universitet. Emma Arneback har skrivit avhandlingen Med kränkningen som måttstock (Arneback 2012) där hon har tittat på bemötanden av främlingsfientlighet i gymnasieskolan. Skolan är inte värdneutral eftersom vi har ett värdeuppdrag i skolan som är väldigt tydligt. Hur bemöter skolorna främlingsfientlighet? Det jag har sett är att skolor hanterar frågan om bemötande av främlingsfientlighet väldigt olika. När det gäller politik i skolan så väljer en del skolor att låta det bli en icke-skolfråga, man tänker att man försöker hålla skolan så trygg som möjligt och då försöker man undvika det som gör ont. Och så finns det skolor som tänker tvärtom, att eftersom det här är en så aktuell fråga i samhället i stort så är det viktigt att den får ta plats i skolan, att det är viktigt att skolan är en demokratisk arena och även om det är svåra frågor så måste de få ta plats i undervisningen. Då tänker man olika i relation till huruvida man ska bjuda in eller inte bjuda in partier. Med den nya lagstiftningen finns en risk att fler väljer att göra det här till en fråga man hanterar på egen hand. Man läser om partierna, eller går till valstugorna, men man släpper inte in dem om man riskerar att hamna i bedömningar som är komplexa, men som jag tror är nödvändiga om vi vill ha en skola som ska fostra för demokrati. Vad får de olika strategierna för effekter? Jag tror att den här hålla ryggen fristrategin kan vara väldigt riskabel på sikt. För det innebär att politiska och moraliska frågor som pulserar i samhället inte blir en fråga i skolan och att elever och unga människor inte får möjlighet att diskutera dem. Samtidigt kan det finnas vissa situationer där det kanske är det enda valet, där frågan är så infekterad att det riskerar att leda till att elever far illa och då måste man ju överväga hur man gör. Jag vet till exempel skolor där man valt att avbryta situationer för att det blivit så starka känslor och där man har sagt att det här klarar vi inte just nu. Det är inget enkelt val men det är riskabelt om vi väljer lägga locket på-strategin automatiskt. Hur kan man förbereda sig som skola? Både på kort och på lång sikt. Frågan om värdegrunden sker hela tiden, om hur man umgås tillsammans i skolan och hur man diskuterar känsliga frågor. Men om man pratar om det kortsiktiga så tror jag det är viktigt att man läser på, att man tillsammans pratar om var gränsen går och vad yttrandefriheten innebär. Så att man är förberedd med eleverna och att man som lärare själv kan känna trygghet i att möjliggöra samtal men också att vara beredd att kliva in om samtalet blir för känsligt. Vad innebär det att skolan inte är värdeneutral? Skolan är inte värdneutral eftersom vi har ett värdeuppdrag i skolan som är väldigt tydligt. Skolan ska inte ta partipolitisk ställning, men den tar ställning för vissa typer av värderingar, till exempel mot främlingsfientlighet, intolerans och homofobi. I de frågorna är inte skolan värdeneutral. Sida 137(174)

138 Var går gränsen för yttrandefrihet i skolan? Det är ju det som är så komplext, eftersom yttrandefriheten i skolan bygger på den lagstiftning som finns i skollagen och diskrimineringslagen, som är mycket strängare än yttrandefrihetslagstiftningen. När någon känner sig trakasserad eller kränkt då ska skolan förhindra att det fortgår, och det kan man ju inte veta på förhand. Jag kan inte veta på förhand att när jag släpper in en person från ett visst parti i mitt klassrum så kommer någon att bli kränkt. Men det kan uppstå en situation där det är uppenbart att det någon säger kränker någon och då måste man vara beredd att kliva in. Det innebär att man som lärare behöver vara närvarande i varje situation. Vad är en framgångsrik strategi för att bemöta främlingsfientlighet? Det beror helt på vad det är för grupp och de elever jag möter, men jag tänker att dialog alltid är centralt för att komma någonstans, att kunna lyssna, diskutera och bena ut argument. Att känna sig lyssnad på oavsett vad jag säger men också ta ansvar för vad jag säger. Om jag säger något som är negativt om invandrare så kan inte det bara stå oemotsagt, utan det måste kunna benas upp och tittas på. Vad är det du säger, vad bygger det på för fakta, varför säger du det, vad menar du, vem vill du bli? Det finns en massa frågor som man kan använda som pedagog för att göra det här till något man inte bara slänger ur sig utan måste ta ansvar för. I samband med att politiska partier är i skolan, hur kan man som pedagog agera i klassrummet för att förhindra att kränkningar uppstår och hur ska man agera om de gör det? För det första att det kan finnas en poäng i att informera politiska partier om lagstiftningen i skolan och vara tydlig med var gränsen går. Så att de är medvetna om att kliver de över gränsen kommer jag som lärare att sätta stopp för samtalet. Men om man tittar på kränkningen i sig och hur lärare hanterar det så är det viktigt att vara inkännande. Det är troligtvis ingen som kommer att räcka upp handen och säga hallå, jag känner mig kränkt. Det är något man som pedagog måste känna av i situationen. Sida 138(174) 65

139 Nacka gymnasium Intervju med: Karin Torstensson, lärare Fjällgymnasiet. Fjällgymnasiet har 120 elever. De har skidprofil med alpin-, längdoch skidskytteinriktning. Tidigare var Karin Torstensson lärare på Nacka gymnasium, en större skola i Nacka kommun utanför Stockholm. Ibland måste man våga kliva in och säga stopp Så här berättar Karin om hur hon brukar problematisera partiernas budskap som finns på till exempel flyers vid bokbord. Jag brukar säga att å ena sidan kan man tänka så men en kritiker kan säga så här. Och då brukar jag fråga, vad känner du själv när du läser texten? Känns det rimligt, och så försöker jag få dem att reflektera själva. Det viktiga är inte vad de kommer fram till utan att de kan motivera varför, alltså varför tänker de som de gör? Till exempel varför tänker du rösta på det partiet? Man försöker väcka frågan om varför det är bra politik, så att de själva resonerar kring det. Hur brukar du lägga upp undervisningen i samband med en debatt? Förarbetet är viktigt, att man gått igenom partierna och ideologierna, så att de vet vad de står för. Att man har gått igenom frågorna som ska debatteras och i förväg pratat om hur de tror att partierna kommer stå i frågorna, och varför då? Det gör det lättare för eleverna att följa med i debatten. Jag brukar låta dem skriva frågor till politikerna på lappar före eftersom alla inte vågar ställa frågor under debatten. Flera gånger har jag haft elevledda debatter, då kan de dra lapparna och ställa frågor. Det är bra att ha avgränsade frågeområden, annars blir det så lätt att debatten svävar iväg. Debattområdet bestämmer jag tillsammans med eleverna. Till exempel att ämnet som debatteras är ungdomsarbetslöshet. Hur har du lagt upp partidebatter? Partierna brukar få börja med att presentera sitt parti och sin ideologiska grund i två minuter. En talarlista är väldigt bra att ha. Gå igenom i början hur debatten kommer att gå till. Ta fram ordningsregler, till exempel inget buande och att vi sparar applåder till slutet. Ibland måste man våga kliva in och säga stopp. Har man elever som leder debatten måste man förbereda dem om att de måste vara lite hårda. Det har funkat hur bra som helst att ha elever som moderatorer. Det är jättebra om partierna kan stanna kvar efter debatten eftersom många vill fortsätta ställa frågor. Alla partier i riksdagen var inbjudna till debatterna. Ibland hettar det till i debatten, men Karin Torstensson väljer att se det som något positivt. Jag brukar säga att bryr man sig så är det viktigt och då kan det hetta till, att engagemang väcker starka känslor. Det lyfter jag fram som positivt för det visar att man bryr sig. Efterarbetet är lika viktigt. Hon brukar gå igenom med eleverna efteråt vad de olika partierna sa och skriva upp det på tavlan, så att alla får en möjlighet att förstå vad som sagts. Det brukar alltid vara någon elev som säger jag fattade ingenting. Alla partier säger att de vill minska arbetslösheten men vad vill de göra egentligen? Det är oftast metoderna partierna är oense om. 66 Sida 139(174)

140 Vi brukar också diskutera hur de argumenterade och hur de gjorde för att få ut sitt budskap. Om något parti har sagt något som jag känner inte låter rimligt så brukar jag kolla upp det och lyfta det med eleverna efteråt. Eller säga, tänkte ni på det här? Hur är det egentligen? Hur gör du när du pratar källkritik? När det gäller källkritik börjar jag från grunden. En del tror att om hemsidan är snygg så är det sant det som står där, då får man får börja grundläggande kring vad som är trovärdigt. Det handlar inte bara om sanning eller lögn, utan det är saker emellan. Det blir så tydligt med partierna. Alla partier har sin sanning och hur bedömer man den? Vi diskuterar också vilka som står bakom, varför lägger man ut informationen, är det för att få pengar eller vinna valet? Finns det anledning att tro att de vinklar informationen, vem är målgruppen och hur påverkar det? Vad är det som inte står? Eleverna brukar också få jämföra en nyhetsartikel och en blogg som skriver om samma ämne. Gärna ett aktuellt exempel som kriget i Syrien. Rekarnegymnasiet Intervju med: Ulrika Johansson lärare och Johanna Karlsson ordförande i Elevrådsstyrelsen. På Rekarnegymnasiet, med cirka elever i Eskilstuna, har man erfarenhet av att regelbundet arrangera debatter med politiker. Känner man att det som händer berör en lyssnar man mer I princip anordnas debatter varje år och ofta planeras debatterna av samhällslärarna men det är eleverna som bestämmer vad man ska diskutera. Ungefär fyra teman brukar tas upp i varje debatt. De har begränsat inbjudan till debatterna till de partier som sitter i riksdagen. För att få publiken mer aktiv har de några gånger använt sig av mentometerknappar som de fått låna från kommunförvaltningen. Så att publiken kan få vara med och rösta på partierna, då får man ett resultat av det de pratat om, säger Ulrika Johansson, lärare i samhällskunskap och historia. Debatterna har arrangerats i något de kallar för Framgången, en stor lokal i hjärtat av skolan där det bland annat finns ett café. Före debatten har samhällslärarna frågat sina elever vad de vill ha reda på i utfrågningen. De har också uppmuntrat partierna att stanna kvar efteråt och att ha bokbord i anslutning till debatten. Vissa partier har varit kvar men inte alltid alla. Så i år pratade vi lite om att de skulle kunna ha korta femminuters speakers corner där de kan få stå och presentera sitt parti och där det är mycket lättare att komma fram och ställa frågor spontant. För det kommer ju en del frågor och funderingar, säger Ulrika Johansson. Sida 140(174) 67

141 Senaste gången en politiker kom till skolan anordnades en utfrågning istället för en debatt. Den gången var det elevrådet som planerade hela upplägget. På scenen i Framgången byggdes en soffgrupp upp och ett par killar från elevrådsstyrelsen höll i utfrågningen. Under tiden kunde alla elever, i publiken eller som passerade, sms:a in frågor de ville ha svar på. Det funkade bra, det kom ganska bra frågor som vi tog upp direkt och lyfte fram. Det är bra för då får de som sitter i publiken känna sig engagerade och påverka vad som händer uppe på scenen, säger Johanna Karlsson ordförande i Elevrådsstyrelsen. Är det viktigt att det blir ett aktivt deltagande? Ja det tror jag, för annars är det lätt att elever tänker att det här har inget med mig att göra. Om man känner att det som händer däruppe berör en då lyssnar man mycket mer. Är det viktigt att de politiska partierna får komma till skolan? Ja det tycker jag. För många ungdomar har inte så bra koll på hur politiken går till och de olika partierna och man ska ju lära sig i skolan så då är skolan en bra plattform att få reda på det, på ett ickevinklat sätt. Då kan man bilda sig en egen uppfattning. Speciellt nu när det är valår och många elever får rösta, säger Johanna Karlsson. Tyresö gymnasium Intervju med: Eva Svensson, biträdande rektor och Jesper Engström, lärare. Tyresö gymnasium har från och med höstterminen 2013 en bestämd dag varje månad för bokbord på skolan. Mellan klockan 11 och 13 första måndagen varje månad är alla partier välkomna, så länge de sagt till innan att de kommer. I Tyresö är alla partier välkomna en gång i månaden Alla partier kommer inte varje gång. Ofta är det personer från de politiska ungdomsförbunden, varav en del är tidigare elever, som har bokborden. Varje parti får ett bord som vi ställer upp på ett korridorplan, så kan eleverna gå runt mellan partierna. Både elever och lärare vet att partierna kommer regelbundet och då kan lärarna väva in det i undervisningen eller gå några extra varv där. Jag skulle gärna vilja att fler partier kom varje gång, så att vi kan använda det mer i undervisningen, men vi kan ju inte beordra dem att komma. Hur kom ni fram till att ha en bestämd dag? Det började med en diskussion om att partierna gärna ville komma och vi tolkade skollagen som att det blir alla eller inga. Vi vill gärna ha dem samlade så att det till exempel inte blir så att ett främlingsfientligt parti står ensamma. Det har varit en fördel att ha en bestämd dag för då kan vi ha en bättre beredskap. Som skolledare är man alltid lite rädd att det ska bli oroligt när partierna kommer, men det har det inte blivit. För ett par år 68 Sida 141(174)

142 sedan när det var oroligt på en del skolor i Stockholm så hade vi väldigt hög beredskap om något skulle hända. Vad är viktigt att tänka på när partierna kommer till skolan? Att det inte blir lösryckt utan att det sätts i ett sammanhang. Att förankra med lärarna så att det inte blir någonting som bara händer, och så att lärarna är förberedda på att partierna kommer komma till skolan. Är det viktigt att partierna kan komma till skolan? Det är viktigt för båda parter. Partierna får en dialog med ungdomar som kanske inte söker sig till politikernas forum och för våra elever är det viktigt att de kan ställa sina frågor direkt till politikerna. Både fördelar och nackdelar med en bestämd dag för bokbord, tycker Jesper Engström, lärare i samhällskunskap och religion. Det bästa tycker han var när det för något år sedan genomfördes en ungdomskonferens där eleverna fick möjlighet att träffa politiker i kommunen och prata om olika teman. Ungdomskonferensen planerades av politikerna i samarbete med lärarna på skolan. Eleverna fick tycka till om vad de var intresserade av innan och så sammanställde vi vad de tyckte var intressant, frågor som lokala frågor, miljö och ekonomi. För oss är det bra att alla politiker är samlade på samma ställe och att det är ett tillfälle som vi hinner förbereda oss inför. Hur förberedde ni er? Jag föreläste för eleverna om de olika ämnena. Sedan delades de in i olika grupper som skulle jämföra var de olika partierna stod i de olika frågorna. De fick förbereda frågor till dem. Det är bra när de är förberedda för då vågar de ställa frågor. Det jag tycker är jättebra är att när vi jobbar med partier och ideologier, så kan vi ge dem en uppgift och så får de prata med riktiga politiker istället. Men det är ju ett problem om det alltid är måndagar om man inte har lektion på måndagar. Om jag har eleverna på tisdagar, att då få dem att göra något för min kurs på måndagar när de har andra kurser är ju svårt, säger Jesper Engström lärare i samhällskunskap och religion på Tyresö gymnasium. Sida 142(174) 69

143 Värmdö gymnasium Intervju med: Arne Andersson, rektor. Värmdö gymnasium är en skola som trots sitt namn ligger vid Gullmarsplan i Stockholm. Här har man haft besök av både statsministrar och nobelpristagare. Det var en konflikt mellan olika intressen och jag bedömde att grundlagsintresset måste väga över År 2010 tillät skolan ett mindre parti (med extrema åsikter) utanför Riksdagen att ha bokbord på skolan. Detta resulterade i bråk utanför entrén mellan partiet och meningsmotståndare som tagit sig till skolan. Rektorn Arne Andersson var en av dem som försökte sära på de som bråkade. Efteråt fick han försvara sitt beslut att öppna dörrarna för partiet, något han står fast vid än idag. Vi har sagt att alla partier ska ha samma möjlighet att informera eftersom det är en grundlagsrättighet. Det var inte ett jättelätt beslut, många skolor sa nej till dem. Och jag tror att de flesta här på skolan också tyckte att vi skulle vägra dem tillträde. Men jag kände att i min roll som rektor så ska jag värna våra grundlagsrättigheter även om det är obekvämt. Det hade förstås varit mycket enklare att bara säga nej, men nu fick de komma. Och polisen kom hit för de förstod att det skulle bli bråk, vilket det blev också. Men det var inte våra elever som bråkade utan det kom andra utifrån, säger rektor Arne Andersson. Sedan blev det väldigt mycket prat här på skolan, var det rätt att ta hit dem? Jag kände att det här måste jag förklara både för hela personalen och för eleverna, mitt ställningstagande som en princip som var viktig att värna, yttrandefriheten. Och det tycker jag fortfarande. Han sammankallade de som ville till skolans aula där han förklarade hur han tänkt när han öppnat dörrarna för partiet. Till aulan kom även radio och teve, eftersom händelsen uppmärksammades stort i medierna. Jag tror att de flesta då förstod hur jag tänkte. Det kändes inte som att det blev någon debatt efter det direkt. Vad var det för reaktioner som kom från elever och lärare? Många kände sig ju kränkta av det här budskapet från det här partiet och det skulle man inte behöva känna. Och det har jag all förståelse för. Det var en konflikt mellan olika intressen, och jag bedömde det ändå som att grundlagsintresset måste väga över i det här fallet. Men då kunde det ha gjorts på ett annat sätt och det har vi ju lärt oss av. Nästa tillfälle när ett annat parti, som var nästan lika extremt, skulle komma så gjorde vi på ett annat sätt. Vi låter dem inte ha bokbord i ljushallen där alla måste gå, utan vi har en speciell lokal högst upp i skolan dit de som är intresserade kan komma. Det fungerade mycket bättre. Det är så vi kommer att göra om det är så att vi befarar att ett parti kommer att störa ordningen och elever riskerar att känna sig väldigt kränkta. Hur tycker du att man som skola kan förbereda sig ifall det är så att det kan bli orimligt när partier kommer till skolan? Man får väl fundera på om det här kan bli något som stör ordningen på skolan, kan folk känna sig kränkta? Man måste ordna det på något sätt så att de som inte vill stöta på de här, de ska kunna slippa det. 70 Sida 143(174)

144 Tranängsskolan Intervju med: Jonny Axelsson, rektor och Ingrid Björk, ungdomskonsulent. Jag tycker det är jättebra när det blir kontinuitet, då funkar det I Tranemo har man valt att jobba med något man kallar politikerluncher både på högstadiet och på gymnasiet. Metoden är ett samarbete mellan politikerna och tjänstemännen i kommunen och skolorna. Målsättningen är att politiker från kommunfullmäktige ska komma och äta lunch med eleverna en gång i månaden. Politikerna är framförallt där i rollen som kommunpolitiker, snarare än för att presentera sitt parti. Kommunpolitiken handlar ju ofta om att lösa olika lokala problem, snarare än om att förfäkta olika ideologier, säger rektorn Jonny Axelsson som är rektor på högstadieskolan Tranängsskolan Tanken är att eleverna och politikerna ska få möjlighet att diskutera frågor som är viktiga för invånarna i Tranemo, så på det sätter fungerar politikerluncherna som ett inflytandeforum. Jag tycker det är jättebra när det blir kontinuitet, då funkar det. Istället för att de bara kommer vart fjärde år när det är valår. När det blir kontinuerligt förstår man bättre som elev och det blir inte så konstigt, säger Jonny Axelsson och berättar att i början var det en del elever som inte ville sätta sig bredvid politikerna men så är det inte längre. För att förbereda eleverna sätter tjänstemän från kommunen upp skyltar på borden i matsalen med information om att politikerna snart kommer och vilket ämne som är politikerlunchens tema eller den fråga som kommer att diskuteras. Det kan till exempel vara hur är det att vara politiker när det är valår?. Vi sätter också upp skyltar i lärarrummet för att lärarna ska vara förberedda och politikerna som kommer har västar på sig så att alla förstår vilka som är politiker, berättar Ingrid Björk, ungdomskonsulent och del i kommunens medborgargrupp. Hon håller med rektorn på Tranängsskolan om att en styrka med metoden är att den är kontinuerlig. Det känns som en riktigt bra metod, säger Ingrid Björk. Sida 144(174) 71

145 Sveriges elevkårer Intervju med: Mattias Hallberg, ordförande för Sveriges Elevkårer. Om man inte släpper in partierna kan intresset för politik minska Det är skillnad på att som skola aktivt bjuda in partier till skolan och ta lektionstid för det och på att säga ja när det lokala ungdomsförbundet ringer och vill ha en skolkampanj för att prata med eleverna i korridorerna och på raster. Hur man som skola bör agera beror på vilken situation det är och vem som tar initiativet. Ofta kan det också vara eleverna själva som tar initiativet till att bjuda in politiker till skolan. Om man som skola står inför valet att bjuda in partierna eller låta dem komma, hur bör man tänka? Om rektorn eller en lärare ska bjuda in politiska partier till skolan så är det en fråga för undervisningen och vissa principer gäller som att aktiviteten ska vara väl planerad och kopplad till kurs- och läroplanen. Eftersom det finns ett stort intresse och ett engagemang kring politiska partier under ett valår tror jag att det är en resurs för skolan att bjuda in politiker. De kan fylla en roll i att hålla presentationer, delta i debatter och berätta om hur det är att vara folkvald politiker. Om man ska låta partier komma till skolan för att prata med eleverna och värva medlemmar så tycker jag också att man ska tillåta det. Eftersom eleverna spenderar väldigt mycket tid i skolan och det är en viktig mötesplats för att få unga att bli intresserade av politik och för att bli engagerade eller själva starta politiska 72 Sida 145(174)

146 föreningar på skolan. Skolan har en viktig roll som mötesplats för ungdomar. Så jag tycker absolut att man ska säga ja. Hur kan man göra eleverna delaktiga i det arbetet? Jag tror att man bör ta en diskussion på hela skolan där man inkluderar lärare och elever kring hur vi vill att det ska funka på vår skola, till exempel kring det här med att släppa in politiska ungdomsförbund för kampanjer? Och så får man komma överens om att det är en bra grej eller inte och så får man hantera det. Man kanske bestämmer att det sker vissa dagar så att det är förutsägbart för eleverna och att de då har möjlighet att söka upp dem på skolan vid de tillfällena. Det är viktigt att visa respekt för alla elever i planeringen. Man ska inte tvingas prata med politiska företrädare bara för att man går till skolan, om det inte är en del av undervisningen vill säga. tror att om man inte låter partierna och ungdomsförbunden komma till skolorna så kommer man också se att intresset för politik minskar. Om elever känner sig kränkta i samband med att partier besöker skolan hur bör man hantera det? Det här är en klurig fråga. Skolan har ju ett ansvar för att förebygga och motverka kränkningar. Man får vara väldigt tydlig mot de partier som kommer till skolan att om man ska finnas på den här skolan så får man inte kränka eleverna där. Och om det mot förmodan skulle hända så måste skolan tydligt visa att man tar avstånd från det. De elever som blivit kränkta ska, som om de skulle blivit kränkta av vem som helst, också få den hjälp och det stöd de behöver. Är det viktigt att de politiska partierna får tillträde till skolan? Ja det är väldigt viktigt att de får komma till skolan och träffa elever under fria former, att det inte bara är en del av undervisningen eftersom skolan är så mycket mer än bara det som händer i klassrummen. Det är en viktig plats för elever där engagemang tänds och där man hittar sin inre kompass. Då är det mycket viktigt att politikerna får komma dit och ha diskussioner med eleverna. Och att man också får möten mellan eleverna och andra unga som valt att engagera sig politiskt. Jag Sida 146(174) 73

147 SVEA Sveriges elevråd Intervju med: Mimmi Garpebring, förbundsordförande på Sveriges elevråd SVEA. Se till att det blir ett utbyte mellan elever och politiker Vad tycker du att man som skola ska tänka på när man bjuder in de politiska partierna till skolan för till exempel en debatt? Det är viktigt att sätta in det i en kontext och att göra det tillsammans med alla i skolan. Det är viktigt att det blir ett utbyte, att eleverna får ge sina åsikter till politikerna såväl som att politikerna får presentera sina. Det är viktigt att få en bred och nyanserad debatt. Att man har diskuterat med skolan som helhet, vad vill vi diskutera för frågor, vad är vi nyfikna på, vad är moderatorns roll, vad accepterar vi och vad accepterar vi inte i debatten, vilket debattklimat vill vi ha, hur ska upplägget se ut? Och att det tas fram gemensamt. Hur ska man göra för att ge eleverna inflytande i det här arbetet? Jag tror att en stor del handlar om att prata med dem. Det låter enkelt och det är enkelt, men man får det ofta att verka svårt. Att använda sig av den organisering som finns på skolan och vända sig till elevrådet med frågan, vi tänkte göra det här hur bygger vi det här tillsammans? Eller det kanske är en diskussion som man bör ta i samtliga klasser innan. Det handlar om att förstå att skolan inte är en egen liten bubbla och det måste man förstå långt innan man bjuder in politikerna. Har du byggt ett värdegrundsarbete på skolan, med tydliga demokrativärden och tydligt inflytande, så kommer eleverna också själva att kunna ta ansvar i det här. Ett bra värdegrundsarbete gör att eleverna blir tryggare i sig själva och sina egna åsikter. Då är det lättare att lyfta upp och diskutera saker. Om man har en debatt eller ett politikerbesök som orsakar att elever känner sig kränkta eller att det resulterar i bråk, hur kan skolan hantera det på bästa sätt tycker du? Som vanligt är förebyggande arbete det mest effektiva. Om man i förväg plockar in eleverna och låter dem bygga upp formen för hur det ska gå till så minskar risken drastiskt. Och har du en form som innebär ett utbyte mellan politiker och elever så skapar det en relation som gör att du som elev känner att du kan påverka med ord, att du kan lyfta saker. I den situationen så minskar ju risken drastiskt. Skulle det hända något så är det viktigt ändå att man som skola har förberett sig och att man har trygga lärare som förstår vilka debatter man ska ta utifrån det värdegrundsuppdrag som skolan har. Händer det något riktigt allvarligt så är det inte skolans interna problem längre utan då får man plocka in hjälp utifrån. 74 Sida 147(174)

148 Det behövs en tydlig plan som är framtagen tillsammans med eleverna för vad som skulle hända om det skulle dyka upp någonting. Så att man också kan ta det gemensamma ansvaret för att det inte gör det. Hur kan en sådan plan se ut? Dels handlar det om att ha diskuterat innan hur vi förväntar oss att vi och de som kommer till skolan ska bete sig. Vad händer om det inte skulle funka, till exempel om debattklimatet går åt ett håll som vi har bestämt att vi inte vill ha det och det inte hjälper vad moderatorn gör, vad gör vi då? Avbryter vi? Innebär det att någon får kliva ner? Så, det är inte hela världen om det blir lite jobbiga diskussioner när politikerna är på skolan då? Det är väl det som är nyttigt? Du kan inte bemöta sexism eller rasism genom att trycka ned det under ytan, utan du behöver lyfta diskussionen Att ha den där jobbiga diskussionen kanske är en väldigt god grund till att man ska få forma och omforma sig själv. Och då handlar det bara om att man har lärare som är trygga processledare i en sådan diskussion och att komma ihåg att skolan inte är värdeneutral, utan man har vissa värden som man förväntas stå upp för och som man förväntas implementera. Skolhuvudmannen behöver ha förtroende för rektor och lärare att de kan hantera situationen. Man kan också ha ett tänk i skolan att allt måste gå rätt till hela tiden. Men om allt måste gå rätt till hela tiden så finns det ingen läroprocess i det. Man måste få göra fel också. Sida 148(174) 75

149 Lärdomar från intervjuerna Här presenterar vi några av de lärdomar och erfarenheter om att arbeta med politik i skolan som lyfts i intervjuerna. Var väl förberedd. Som med all undervisning ska det vara strukturerat, genomtänkt och ha ett tydligt syfte som också eleverna förstår. Informera eleverna i förväg och förklara vad syftet är med undervisningsmomentet och reflektera efteråt om ni lyckades eller inte Diskutera i hela kollegiet, och mellan alla samhällskunskapslärare, hur ni vill arbeta under den tid då det är val så att det blir bra. Och utvärdera om utfallet blev som förväntat. Man kan anpassa debatten efter olika program. Går man på byggprogrammet så är det kanske intressant att diskutera EU och rätten att flytta för att jobba och om man går på medieprogrammet så är det andra frågeställningar som kan vara intressanta. Du sätter ramarna. Var tydlig med partierna att om de kommer till mitt klassrum så är det jag som bestämmer. Har åsikter som strider mot skolans värdegrund yttrats under debatten så prata om det. Undvik inte att till exempel prata om rasism. Se till att göra det till ett inflytandeforum för eleverna också, att det blir ett utbyte mellan elever och politiker. Då får också politikerna mer kunskap om elevernas vardag. Det är viktigt att låta eleverna sätta agendan, vilka frågor är det vi vill lyfta, vad är relevant för oss? Vilka obligatoriska moment vill vi att de ska svara på och hur vill vi att formen ska vara. Paneldebatter är bra till mycket men det kanske inte är den enda formen för att prata med politiker i skolan. För då blir det automatiskt att du sätter upp politikerna på en scen och då sätter man politikerna ovanför eleverna fast utbytet ska gå båda vägarna. En viktig sak att komma ihåg är att inte bedöma åsikter eller ideologier. När man ska lyfta nya frågeställningar så måste man få göra fel för att kunna göra rätt, få ställa de dumma frågorna Gör inte frågestunden till en bedömningssituation. Om man har den här typen av event som debatter så är det bra att problematisera efteråt, men att under tiden inte se det som en bedömningssituation då det kan påverka vilka frågor eleverna vågar lyfta. 76 Sida 149(174)

150 Litteratur Politisk information i skolan (2012). Skolverket Stödmaterialet ger vägledning till rektorer, lärare och huvudmän för hur de ska förhålla sig till skolans politiska omvärldskontakter. Materialet utgör ett juridiskt ramverk för den pedagogiska planeringen av undervisningen inför, under och efter besök av politiska partier i skolan. Förskolans och skolans värdegrund förhållningssätt, verktyg och metoder (2013). Skolverket Stödmaterialet beskriver förskolans och skolans uppdrag att förmedla, förankra och gestalta grundläggande demokratiska värden. Stödmaterialet ger ett pedagogiskt stöd i arbetet med demokratiska värden och är särskilt användbart i arbetet med politisk information i skolan. Lika rättigheter i skolan handledning (2012). Diskrimineringsombudsmannen Handledningen har fokus på likabehandlingsarbetet i sin helhet, det handlar om hur skolans visioner, mål och åtgärder omsätts i ord och handling varje dag. Handledningen har tagits fram av DO i samarbete med Skolverket och Barn- och elevombudet vid Skolinspektionen. Att bygga en demokrati i skolan (2012) Anna-Lena Lodenius. Föreningen Ordfront & DemokratiAkademien En handbok för lärare, elever och övrig skolpersonal i att hantera demokratiarbetet i skolan. Handfasta råd varvas med fakta, övningar och berättelser från skolan. I normens öga. Metoder för normbrytande undervisning (2008). Stiftelsen Friends En metodbok till de om vill arbeta med att ifrågasätta, granska och vända upp och ned på normer. Materialet innehåller inspiration till att påbörja ett normkritiskt arbete eller till att ta pågående likabehandlingsarbete ett steg längre. Bryt! Ett metodmaterial om normer i allmänhet och heteronormen i synnerhet (2011, tredje upplagan). Forum för levande historia & RFSL Ungdom Bryt! är ett metodmaterial med konkreta övningar och diskussionsunderlag med fokus på normer kring kön, sexualitet och etnicitet. Materialet har skapats tillsammans med RFSL Ungdom och riktar sig till dig som vill arbeta med antidiskriminering och likabehandling på en skola eller inom en organisation. Från Ungdomsstyrelsen Unga med attityd 2013 Ungdomsstyrelsens attityd- och värderingsstudie. Här analyseras ungas attityder och värderingar inom de flesta områden som ingår i ungdomspolitiken, till exempel arbete, hälsa, utbildning, inflytande och fritid. Syftet med undersökningen är att få ökad kunskap om ungdomars syn på sina levnadsvillkor. Studien publiceras vart femte år. Ung idag 2013 om ungas villkor Ung idag granskar bland annat ungas möjligheter att vara en del av den demokratiska dialogen på lika villkor som andra grupper i samhället. Den tar även upp olika sätt för unga att påverka sin egen situation, utvecklingen i hemkommunen samt i samhället i stort. Fokus De årliga Fokus-rapporterna presenterar fördjupade analyser utifrån ett visst tema med utgångspunkt i ungdomspolitikens huvudområden. Fokus 10 handlade om unga och inflytande. Litteratur från Ungdomsstyrelsen beställs på: Sida 150(174) 77

151 Webbplatser Skolverket Om värdegrund i förskola och skola Webbsidorna tar ett grepp om hela värdegrundsuppdraget, vars delar på olika sätt knyter an till arbetet med politisk information i skolan, bland annat innehåller webbsidorna hänvisningar till fördjupningsmaterial. Webbsidorna vänder sig framförallt till pedagogisk personal i förskolan och skolan. Skolverket Kolla källan Kolla källan tar fram artiklar och samlar och utvecklar olika former av stöd- och inspirationsresurser för skolans arbete med informationssökning, källkritisk granskning, upphovsrätt och internetsäkerhet för barn och unga. Riksdagen Sveriges riksdag har på sin webbplats sammanställt information och undervisningsmaterial till lärare. Europaparlamentet Europaparlamentet, Informationskontoret Sverige har på sin webbplats sammanställt information och undervisningsmaterial om EU, riktad till lärare: Skola, praktik, arbete. Europeiska kommissionen Europeiska kommissionen har på sin webbplats sammanställt information och undervisningsmaterial om EU och EU:s verksamhet, riktad till lärare: Metodmaterialet Lärarrummet (finns översatt på flera språk). Ungdomsstyrelsen och VoteWatch Ungdomsstyrelsen har tillsammans med organisationen VoteWatch Europe lanserat en webbplats och en app för smarta telefoner och surfplattor som bland annat visar hur EU-parlamentarikerna verkligen röstar. Syftet är framför allt att på ett lustfyllt sätt nå unga upp till 35 år en grupp som deltar i lägre grad än äldre både i nationella val och i val till EU-parlamentet. Tanken är också att visa att alla EU-parlamentariker inte röstar på samma sätt och medvetandegöra unga om att de via appen kan upptäcka skillnader mellan partierna Sida 151(174)

152 UR På Utbildningsradions webbplats hittar du som lärare verktyg som programserier och webbapplikationer för att kunna ta den politiska debatten i klassrummet, bland annat ämnen som tar upp: källkritik, samhällskunskap och värdegrund. Skolinspektionen och BEO Barn- och elevombudet (BEO) på Skolinspektionen övervakar den del av skollagen som gäller kränkande behandling. Arbetet mot kränkande behandling är en viktig del av att tillgodose elevers och barns rätt till god utbildning i en trygg miljö. Här hittar du som jobbar i skolan bland annat information om lagstiftning och tips på litteratur som kan vara intressant i arbetet mot kränkande behandling. Rollspelet: Demokrativerkstaden i klassrummet ett rollspel från förslag till lag. Sveriges riksdag (2006) Rollspelet handlar om att få pröva hur det är att vara riksdagsledamot för en dag och följa riksdagens beslutsprocess från förslag till lag. Rollspelet: Det levande valet ett fängslande och pedagogiskt rollspel om Europaparlamentsvalet och riksdagsvalet. Sveriges elevråd SVEA och Sverok (2014) Rollspelen utspelar sig i fiktiva miljöer där endast fantasin sätter gränser. Till varje rollspel finns diskussionsfrågor som på ett lättillgängligt sätt kopplar rollspelsupplevelsen till Europaparlamentsvalet respektive riksdagsvalet. Spelen syftar till att öka intresset för demokrati och politiska processer bland högstadie- och gymnasieelever. Rollspelet: Kollektivet ett spel om inflytande. Internationella Programkontoret (2012) Syftet med Kollektivet är att öka elevernas intresse och kunskap kring EU-relaterade frågor samt att öka deras medvetenhet om vilka utmaningar EU står inför. Sida 152(174) 79

153 Referenser Alexandersson K. (2012). Källkritik på internet. Stockholm:.SE (Stiftelsen för Internetinfrastruktur) Arneback E. (2012). Med kränkningen som måttstock om planerade bemötanden av främlingsfientliga uttryck i gymnasieskolan. Örebro universitet. Barnombudsmannen (2009). Jag vill säga något. Elektronisk källa: JVSN_handledning_2009.pdf Bromseth J. & Darj F. (Red.)(2010). Normkritisk pedagogik Makt, lärande och strategier för förändring. Uppsala: Centrum för genusvetenskap, Uppsala universitet. Forum för levande historia & RFSL Ungdom (2011). Bryt! Ett metodmaterial om normer i allmänhet och heteronormen i synnerhet (tredje upplagan). Stockholm: Forum för levande historia & RFSL Ungdom. Friends (2008). I normens öga. Metoder för normbrytande undervisning. Stockholm: Stiftelsen Friends. Lacinai A. (2009). Moderera mera. Koala Publishing. Lodenius, A.-L. (2012). Att bygga en demokrati i skolan. Stockholm: Föreningen Ordfront & DemokratiAkademin. Mediekompass & Statens medieråd (2011). Expert på medier digital kompetens i Lgr 11. Pihlgren A. S. (2012). Demokratiska arbetsformer värdegrundsarbete i skolan. Studentlitteratur AB. Regeringens skrivelse 2009/10:53 En strategi för ungdomspolitiken. Skolinspektionen (2012). Skolornas arbete med demokrati och värdegrund. Kvalitetsgranskning. Rapport 2012:9. Stockholm: Skolinspektionen. Skolverket (2010). Skolor som politiska arenor. Medborgarkompetens och kontrovershantering. Stockholm: Skolverket. Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Grundskolan. Stockholm: Skolverket. Skolverket (2012a). Mer om politisk information i skolan. Juridisk vägledning. Skolverket (2012b). Politisk information i skolan. Stödmaterial. Stockholm: Skolverket. Skolverket (2012c). Systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet. Skolverkets allmänna råd med kommentarer. Stockholm: Skolverket. Skolverket (2013a). Forskning för klassrummet vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i praktiken. Forskning för skolan. Stockholm: Skolverket Skolverket (2013b). Förskolans och skolans värdegrund förhållningssätt, verktyg och metoder. Stödmaterial. Stockholm: Skolverket. Statistiska centralbyrån (2013). Folkvaldas villkor i kommunfullmäktige en studie om representativitet, avhopp och synen på uppdraget. Demokratistatistik rapport 15. Örebro: SCB Sveriges Kommuner och Landsting (2010.) Politiska partier i skolan Vad gäller? Stockholm: SKL. Thurén T. (2013). Källkritik. Liber AB. Ungdomsstyrelsen (2010a). Upplevelsebaserat lärande Pedagogik. Elektronisk källa: Ungdomsstyrelsen (2010b). Fokus 10 En analys av ungas inflytande. Stockholm: Ungdomsstyrelsen. Ungdomsstyrelsen (2013a). Ung idag 2013 En beskrivning av ungdomars villkor. Stockholm: Ungdomsstyrelsen. Ungdomsstyrelsen (2013b). Unga med attityd 2013 Ungdomsstyrelsens attitydoch värderingsstudie. Stockholm: Ungdomsstyrelsen. Lagar Skollagen (SFS 2010:800) Svensk författningssamling (1974:152) Elektroniska källor Diakonia Stiftelsen Expo Expo Skola Skolverket resurser-for-larande/kollakallan/kallkritik/ fakta/fakta-om-kallkritik 80 Sida 153(174)

154 Sida 154(174)

155 Prata politik! Prata politik! är ett metodmaterial för dig som arbetar på högstadiet eller gymnasiet. Det är ett stöd för lärare som vill bjuda in politiska partier till sina skolor. I materialet finns exempel på olika metoder, tips och diskussionsfrågor som kan användas i klassrummet före, under och efter att partierna bjudits in till skolan. Ungdomsstyrelsen byter den 1 april 2014 namn till Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor. Medborgarplatsen 3 (Hiss A Plan 11) Box SE Stockholm tfn fax: e-post: info@ungdomsstyrelsen.se webbplats: Sida 155(174)

156 SKOLVAL 2010 (artikel på hemsida Vid skolvalet den 9 september deltog 1291 elever, 73 procent totalt. Rösterna är nu räknade och liksom i riksdagsvalet blev alliansen valets vinnare. Miljöpartiet var det enskilt största partiet på Hulebäck med 19,4 procent. Resultat skolvalet: Alliansen 42,1 % Rödgröna 31,8 % Blanka röster 4,7 % Övriga partier 21,4 % Blanka, 4,7 % Ogiltiga röster, 1,2 % Miljöpartiet, 19,4 % Moderaterna, 17,9 % Sverigedemokraterna, 17,2 % Folkpartiet, 12,7 % Centerpartiet, 8,4 % Socialdemokraterna, 8,3 % Vänsterpartiet, 4,1 % Kristdemokraterna, 3,1 % Piratpartiet, 1,5 % Feministiskt initiativ, 0,8 % kalle Anka-partiet, 0,4 % Rättvisepartiet Socialisterna, 0,2 % Liberala partiet, 0,1 % SKOLVAL 2014 (artikel på hemsida Det blev ett högt röstdeltagande på Hulebäck när skolvalet genomfördes under tor-fredagen, hela 79 procent av alla eleverna tog sig till valurnorna! Nu är rösterna räknade och Moderaterna, Folkpartiet och Miljöpartiet var de partier som fick flest röster. Nedan följer samtliga röster som togs emot på Hulebäck, mer info om resultatet i skolvalet för hela riket hittar ni på Skolval.se Resultat skolvalet 2014: Alliansen 50,1 % Rödgröna 34,4 % Övriga partier 15,4% Blanka röster 3,9 % Ogiltiga röster: 0,7% Fördelning av röster: Centerpartiet: 9% Folkpartiet Liberalerna: 18,3% Kristdemokraterna: 1,2% Miljöpartiet de gröna: 17,8% Moderaterna: 21,6% Socialdemokraterna: 12,5% Sverigedemokraterna: 10,6% Vänsterpartiet: 4,1% Feministiskt Initiativ: 3,1% Piratpartiet: 1% Oregistrerade partier: 0,7% Sida 156(174)

157 SD Opposif C?nspar~ t. ;,_.:n i ~--- L,._ /.. : ff t l.,., _é;', j ~ I ~.:c..: :,.._ L._ Interpellation till Kommunstyrelsens ordförande angaende politisk indoktrinering pa Hulebäcksgymnasiet. När elever pó Hulebäcksgymnasiet kom tillbaka till skolan den 10 november, efter att Donald J Trump volts till president i USA, möttes de av en minst sagt märklig reaktion av lärarna. Vid i stort sett varje lektion pótalade lärarna hur fruktansvärt utgóngen av de demokratiska valet var, att dagen borde vara en sorgedag. Lärarna pópekade för eleverna om hur dólig president Trump var, och vilken hemsk politik han förde. Jag har tidigare hört om hur lärarna pò Hulebäcksgymnasiet vid exempelvis riksdagsval berättat om hur hemska enskilda partier är, och att man indirekt framhäver Socialdemokraterna som den goda kraft en i nom svensk politik.. Mina fragor till kommunstyrelsens orcfförande är följande: - Anser kommunstyrelsens ordförande att lärarna ska framföra sino personliga politiska ósikter för sino elever i skolan, och berätta vilka politiker/partier som är okej och vilka som inte är det? - Om nej, vad anser kommunstyrelsens ordförande göra för att den politiska indoktrineringen av elever pó Hulebäcksgymnasiet ska upphöra? - Utbildas lärarna i att agera opolitiskt och opartiskt? Hur? - Värnar kommunen elevemos fria tänkande och ósiktsfrihet? Hur? -~--- Calle Johansson (SD) Sida 1 (1) Sida 157(174)

158 MOTION RÖRANDE INRÄTTÄNDE A V ÄLDRERÁDGIV ARE. I Härryda, liksom övriga landet finns manga äldre som har det svârt att fâ ihop vardagen rent ekonomiskt. 7863:- brutto är den garanterade lägsta pensionen eller strax under 7000 efter skatt. I tillägg till detta kan ett bostadstillägg om netto max 5090:- utgâ, Man behöver inte vara nâgon Einstein für att, med dagens hyror, inse att det blir en svâr ekvation att fâ det att gâ ihop. I veckan annonserar Förbo ut en nyrenoverad tvâa für 10,213 :- i mânaden, vilket skulle innebära att denna pensionär, med füllt bostadstillägg, skulle ha ca 2,000:- k:var für art täcka samtliga övriga utgifter som fürsäkring, mat, telefon m.m. I artiklar i Dina pengar i Expressen kan under 2016 läsas art <let lägsta belopp som skall finnas kvar, när hyran är betald, är 5438:-. Situationen ser inte bättre ut für det kommande âret da garantipensionen trots allt beräknas öka med 1, 1 %, men da löneökningen für de som arbetar beräknas till 2,8%, gör att glappet till pensionärerna kommer att öka ytterligare. K varstâr det som kallas äldrefürsörjningsstöd. Ett bidrag manga inte känner till och vi är övertygade om att antalet som kanske är berättigade till detta bidrag längt överstiger det antal som erhâller det. lbland av okunnighet och ibland av skammen att söka ett bidrag. F ör att undvika att äldre med svag ekonomi gär miste om sina rättigheter tror vi pä idén med att anställa en uppsökande äldrerâdgivare. En person som snarast efter nâgon gärt i pension, ser över den äldres möjligheter och vid behov hjälper till med att fylla i nödvändiga blanketter, företrädesvis für personer med lag pension. Da manga har en nâgot bättre pension de första 5 aren av sin pensionering, bör ett uppfüljningsbesök ske efter dessa fem ar. Av denna anledning rekommenderar vi inom Sverigedernokratema: - Att kommunen utreder möjligheterna att inrätta en tjänst som uppsökande äldrerâdgivare, kanske i sarnrâd med BoHäM - Att mede} für en dylik tjänst avsätts i komman e.budgetar /-::Ì. ~r~ Boris / Leimar (SD) Sida 158(174)

159 : : ~,- - l 1 f ~ k\.,., - r -,. Motion º:.. " 2~11 ~01- J 1-_J Motion om restriktioner för bygglov inom bullerzonerna för Landvetter Flygplats I september 2016 blev politiker frân Härryda kommun, inbjudna till ett möte anordnat av LRF Härryda. Pâ detta möte pâtalades hur svârt - om inte omöjligt att fâ tillständ för att bygga ny bostad elter bygga till inom bullerzonerna. Det finns i dagsläget bullerzoner som Luftfartsverket har dragit upp och som angetts vara av riksintressen och där man säger att man har förbud av nybyggnation och tillbyggnation. Man anger frân Luftfartsverket att man är rädd för att flyget ska krävas pâ kostnader för bullerisolering i framtiden om man tillâter byggande av nya bostäder inom bulterzonerna, men skyldighet att bekosta bullerisolering skulle flyget kunna avsäga sig i bygglov inom bullerzonerna. Att det skulle förekomma nágra andra hälsorisker än buller i de zoner som flyget har dragit upp kan jag inte finna med tanke pâ att flyget i dag tilläts passera rätt över Härryda skolan. Det är inte bara i bullerzonerna som tillhör Landvetter Ffygplats som det har uppstâtt konflikt mellan Luftfartsverket och boende inom bullerzonerna. Samma sak är det runt Arlanda Flygplats, där man tar upp exempel pâ att "man kan höra bil- och tâgtrafiken, men inte flyget". Miljöministern säger i en tidningsintervju att "riksintressen lägger i sig inte pä nâgot sätt en död hand över möjligheterna till expfoatering" och detta anser jag ska gälla i Härryda kommun. Jag anser att alla bygglovsansökningar som ligger inom bullerzonema ska granskas individuellt för att man ska vara säkra pâ om det verkligen förekommer störande ljud frán flyget pä just denna plats där det har ansökts om bygglov. Med denna motion föreslás att: Härryda kommun i samarbete med berörda parter för Landvetter Flygplats, arbetar fram förutsättningar sä att byggnation kan utföras även inom bullerzonerna. Bengt Andersson Vänsterpartiet Härryda Sida 159(174)

160 - :-- ---:---: _ J I- t ' - I - I. _:.., I._._ Motion Förbud mot fyrverkerier i Härryda kommun Manga hundar men även hästar och katter vet vi far väldigt illa av fyrverkerier. De flesta hund- och hästägare vandas inför nyârshelgen med allt smällande som ibland startar flera dagar innan nyârsafton, Vi hör ocksâ tänka pa de människor som flytt undan krig och förföljelse. För dem kan smällandet väcka hemska minnen, olustkänslor och rädslor. Som kompromiss föreslâs att det i Härryda kommun endast ska vara tìllâtet att använda fyrverkerier under begränsad tid i samband med nyârshelgen, Mölnlycke LiWW- Siw Hallbert Socialdemokraterna i Härryda kommun Sida 160(174)

161 Motion Tyst asfalt pâ Biblioteksgatan i Mölnlycke. :.. ""' '? - _ u 'J LU, Ut.. J 1f t, I J I Manga av de boenden utefter Biblioteksgatan i Mölnlycke upplever att de störs av trafiken och dâ framför allt den tunga trafiken. Tyvärr sä sänker inte alla bilister hastigheten. Ljudet och skakningar förstärks när hilar passerar över den stenläggning som idag finns pâ gatan. En beläggning av tyst asfalt skulle minska bâde ljud och skakningar och pâ sä sätt höja livskvalitén för de boende utmed gatan. Vi föreslâr Att man asfalterar Biblioteksgatan med tyst asfalt för att minska ljud och skakningar som idag orsakas av de hilar som passerar pâ gatan. Mölnlycke Siw Hallbert Socialdemokraterna i Härryda kommun Sida 161(174)

162 miljöpartiet de gröna Q HÄRRYDA Motion om miljöprogram för Härryda kommun INLEDNING Under denna och forra mandatperioden har samhällsbyggnadsberedningen lagt fram forslag pa nya miljòrnâl for Harryda kommun. De nya miljòrnâlen är nu koncentrerade och mer sammanhâllna men omfattar alla de nationella miljòmâlen som Härryda kommun pâverkar och även kan pâverka i en positiv riktning. Vid framtagande av de lokala miljòmâlen finns det en tydlig koppling till de nationella miljòmâlen och de lokala miljomâlen som finns for Västra Götaland. Den modell vi har i kommunen med politiska inriktningsmâl som tas fram av politiker och verksamhetsmâl som tas fram av tjänstemän passar inte in i en lângsiktig strategi att erhâlla ett Hâllbart samhälle kopplade till vara nationella miljòmâl De fl.esta kommuner i Sverige hat tagit fram ett övergripande miljöprogram där man kan folja hut man ska arbeta lokalt for att uppfylla de nationella miljómâlen. Ett miljöprogram for Harryda kommun skulle bidra med foljande: o Tydliggöra kopplingen till de nationella och regionala miljòmâlen o Tydliga mal for politiken och tjänstemännen o Ett riarmare samarbete mellan politiker och tjänstemän vid framtagande av verksamhetsmâl o Lätt att kommunicera malen till medborgarna i kommunen o Lätt att utvärdera hut vi ligger till i fòrhâllande till miljômâlen o Möjlighet att prioritera och budgetera for en mer intensiv âtgard V ARFÖR ETI MILJÖPROGRAM I Harryda gör vi mycket som är bra for miljön. Men for att vi ska lyckas na vara lokala miljömâl till ar 2020 krävs mer. Därfor bör vi ta fram ett forsta miljöprogram for Härryda kommun. Manga av atgärderna i programmet handlar om att göra det enklare for oss som bor, besöker eller driver foretag i kommunen att göra bra miljöval. I kommunen har vi ett antal lokala miljòmâl. Malen beskriver vilket tillstând vi vili uppnâ for att skapa en god livsmiljö idag och i framtiden. Miljöprogrammet bör innehâlla en handlingsplan med atgärder samt vilken del av kommunen som ansvarar for respektive miljömal. 1 Sida 162(174)

163 VI BEHÖVER JOBBA TILLSAMMANS Miljöprograrrunet ger oss forutsättningar att samla hela Harrydas rniljöarbete under ett paraply och fungerar som en gemensam utgangspunkt for det fortsatta rniljöarbetet. För att miljômâlen ska bli verklighet krävs det att vi alla hjälps at! Den främsta malgruppen for rniljöprogrammet är politiker, tjänstemän och medborgare i Harryda Kommun. Förhoppningen är dock att även inspirera näringsliv och foreningsliv till att göra saker som minskar miljòpâverkan. VI FÖRESLÂR TILL KOMMUNFULLMÄKTIGE ATT KOMMUNSTYRELSEN FÂR I UPPDRAG ATT: o Ta ram ett rniljöprogram for kommunen som beskriver Härryda kommuns miljömâlsarbete samt visar vad vi ska göra pa lokal nivâ for att na de nationella miljòkvalitetsmâlen, o Framtagandet av rniljöprogram och verksamhetsmâl görs i nära samarbete mellan politiker och tjänstemän Möilllyck2017-0l~âwn ;f/l-- i~~;cß Birgitta Olsson Marcus Berggren Lina Eiserman Alund 2 Sida 163(174)

164 miljöpartiet de gröna Q HÄRRYDA l.. -.,:, J l J Pixbo den 29 januari 2017 Motion om HVB-hem I Sverige firms en mängd olika HVB-hem vars uppgift är att stötta och hjälpa utsatta barn och unga i svära situationer. Ofta har dessa barn och ungdomar olika diagnoser som behöver mötas pâ olika sätt. Det troliga är att alla HVB-hem i landet inte harden breda kompetens som behövs för att möta alla olika behov, men enskilt är bra pâ vissa ornrâden. Var kommun bekostar nu platser utanför kommungränsen för att kunna hjälpa de av kommunens barn och ungdomar som är i behov av stöd och hjälp. Miljöpartiet yrkar: Att: Kommunen utreder frâgan om kommunen själv kan ha ett (1) HVB-hem med lämplig spetskompetens sä att vi kan ha nâgra av vara egna barn och ungdomar pä hemmaplan men ocksâ kunna ta emot barn och ungdomar frân andra kommuner. J-U~/kr 0/4itwt Birgitta Olsson ~i~ Lina Eiserman Al und ~ ~ Marcus Berggren Sida 164(174)

165 O 9.:n T Motion om att införa fria Wifi-zoner i Härryda kommun. Manga kommuner har infört fria Wifi-zoner (hotspots) även utornhus i sina kommuner für att underlätta für medborgama. Jag önskar att sâdana även inrättas pâ lämpliga platser i Härryda kommuns tätortscentra. Mölnlycke den 2 februari 2017 Mats Werner Socialdemokratema i Härryda kommun Sida 165(174)

166 ... n Medborgañôrslag [, -~;~ ~- ;~_;,,r_".lf;:,.. ~:,.)m Jag vill göra er uppmärksam pâ trafiksituationen mellan Rävlanda och Bollebygd. Oskyddade trafikanter: Oen sista tiden har det ökat avsevärt med barn. vuxna och cyklister utmed vägen. Fier och fler ursârter síg für onödiga risker när de gär och cyklar till och frân Bollebygd. I synnerhet när de gär och cyklar i mörker utan belysning och reflexer, Flera hilar har hamnat i diket dâ de tvingats väja för gäende, En bil har till och med hamnat i vattendraget. Gäng- och cykelbana: Orterna salmar i dag en vettig cykel- och gângförbindelse sä jag fôresv!! en enkel trafiksäkerhetshöjande âtgärd sâsom en gäng- oc~ _ ykelbana mellan orterna. Det finns ett stort önskemâl om att fâ en bilfri förbindelse mellan orterna. Sträckan som föreslâs skulle gâ utmed den smala vägen (väg 527) mellan Rävlanda och Bollebygd. Välbehövligt och berättigat: Det här vore väldigt bra ur trafiksäkerhetssynpunkt dä <let är mycket trafik och oskyddade trafikanter utmed sträckan sä jag hoppas att ni prioriterar och lägger resurser pâ detta. Det skulle även främja invänarnas möjlighet att pä ett säkert och attraktivt sätt gä eller färdas med cykel mellan ortema. Detta skulle ocksä underlätta och möjliggöra for arbetspendling m.m. Jag tycker att det vore bra om kommunen började föra diskussioner med Bollebygds kommun angäende detta och ansöka om pengar frân Vägverket for ändamâlet. Med vänliga hälsningar Mikael Smalström Khattab Hagalundsvägen RÄVLANDA mismaist@outlook.com Sida 166(174)

167 IT Y ir,..i.~-- lj\.... ~ ;'.,1 - I! I Medborgarförslag U1-1 O L :.,,.. i trän Kurt Steffner, Furuhöjdsvägen 4, Landvetter , :ur.t.steffu.er n \aìì,com NULÄGE Landvetter samhäl/e har ett strategiskt och oerhört intressant läge, men tyvärr sä de/ar motorvägen samhállet i tvä de/ar och samtidigt sâ omintetgör motorvägen meó sino bullerstörningar en intressant utbyggnad för exempelvis bostäder och äldreboende. Redan i dagens läge sa är det en ohàllbar situation som förvärras dag för dag. I fiera àr har bullerproblemet i Landvetter debatterats, men inget konkret hander. MEDBORGARFÔRSLAG Gör en forstudie med en grovskiss hur det skulle kunna se ut med ett förändrat och äterförenat Landvetter, för att pá sä sätt fä tram ett underlag för ev. förändring och komplettering av befintlig översiktsplan. Skissa pâ en helt förändrad bild av Landvetter Centrala delar med nedsänkning av rnotorvägen i stara delar mellan dom tvá infarts- och päfartsmoten kring Landvetter samhälle. Dessutom en överdäckning i höjd med nuvarande gängbro. Här kan det bli ett intressant nytt "parktorg med smâbutiker, kaféer och restauranger. Kommande byggnationer kan nu ocksà bli bullerskydd för motorvägen. KONKLUSION Med ovanstàende förslag kan man frigöra tomtmork för oli ka former av bostadsbyqqnader samtidigt som det ocksà kan bli plats för parkeringshus och inte minst kommersiella fastigheter, vi/ket ger möj/ighet till investeringshjälp. Utöver detta sä fär man en naturlig sammanhällning av Landvetter samhäl/e och inte minst viktigt ett kraftig minskat bui/erprob/em för redan befintlig byqanation och dess invànare. Landvetter ~ Kurt Steffner Sida 167(174)

168 Här skriver du rubriken pä ditt medborgarförslag. (3.~9,éi~él. P~. ~~I éi\l.. 8.i~lie>t~k.~~éit~~. œ.-:-.:-::r ~ :- -,.. --ï I - Här beskriver du ditt medborgarförslag. Skriv tydligt! För att skapa en citykärna med möjiiqhettíìt begränsad biltrafik och en trivsammare miljö. för bâd.e. Qä$ter.m~.. Pâ. uteservernçen oá La. Luna. och tor boende.. borde. väsbíten.. mellan Hemköp och Donna stängas av för biltrafik. P- platser finns pä bäda sidor av. avspärm i hgärï:.. Här motiverar du varför kommunen ska genomföra ditt förslag. Skriv tydligt! I Sommarmänaderna sker en del "bus-körnmqar'' och dessa skulle kunna begränsas av.ett möjligheten.till.körrüng.gen om cenírurn stoppas,.. Glöm inte att fylla i kontaktuppgifter och att underteckna ditt förslag. Anonyma förslag behandlas inte. Ofullständiga uppgifter kan leda till att förslaget inte behandlas. Sida 168(174)

169 Välkornrnen att lämna ett med borgarförslag Tycker du att nâgot borde förändras i Härryda kommun? Da kan du lämna ett medborgarförslag till kommunfullmäktige. Vad kan ett medborgarförslag handla om? I medborgarförslaget ger du ett konkret förslag pa naget som du vili förändra. Förslaget ska handla om sâdant som kommunen ansvarar för till exempel skola, äldreomsorg, kultur- och fritidsverksamhet, gang- och cykelvägar med mera. Medborgarförslaget far inte handla om myndighetsutövning mot enskild (tex beviljande av bygglov eller ekonomiskt bistând) och inte heller ha ett odemokratiskt eller rasistiskt innehäll. Medborgarförslaget far bara behandla en fraga. Ämnen av olika slag ska inte tas upp i samma förslag. Vern kan lämna medborgarförslag? Alla som är folkbokförda i Härryda kommun kan lämna medborgarförslag. Rätten gäller även barn och ungdomar samt personer med utländsk bakgrund som ännu inte fâtt kommunal rösträtt. Föreningar, företag, organisationer eller andra sammanslutningar far däremot inte lämna medborgarförslag. Ditt medborgarförslag blir en offentlig handling När förslaget kommer in till kommunen blir det en offentlig handling och diarieförs. Förslaget publiceras pa kommunens webbplats, harryda.se, tillsammans med ditt namn, medan samtliga kontaktuppgifter du lämnat nedan fìnns med i protokoll och föredragningslistor. Vad händer med ditt medborgarförslag? Du far en bekräftelse pa att vi tagit emot ditt medborgarförslag. lnlämnade förslag utreds av förvaltningen och sedan beslutar kommunfullmäktige om de ska införas eller inte. Handläggningstiden varierar beroende pa hur komplicerat det är. Du far ett skriftligt svar pa ditt medborgarförslag. Fyll i dina kontaktuppgifter och underteckna Anonyma medborgarförslag hanteras inte, därför mäste du uppge kontaktuppgifter. Förslaget ska ocksâ vara undertecknat och försett med namnförtydligande. Ofullständiga uppgifter kan leda till att ditt förslag inte behandlas. Här lämnar du ditt förslag Posta det till: Härryda kommun, Kansliet, Mölnlycke. Lämna det i kommunhusets reception vid Rada torg i Mölnlycke. Tyvärr kan vi inte ta emot medborgarförslag via e-post eftersom det mäste fìnnas en namnunderskrift pa pappret. För mer information Kontakta handläggare Emelie lvarson, emelie.ivarson@harryda.se Läs mer pâ harryda.se/medborgarforslag KONTAKT UPPGIFTER Förnamn*..At~-~~. Efternamn* Gatuadress* Fagman -~i~li()te3~5.q~t~~-1 ~ Postnummer * Telefon Datum* Underskrift* Namnförtydligande* * Mölnlycke Postadress. annakin74fag@gmail.com E-postadress. RHÄRRYDA -KOMMUN *Obligatorisk uppgift Härryda kommun Sektorn för administrativt stöd Mölnlycke (växel) kommun@harryda.se Sida 169(174)

170 .. 7b;VY?C~ô$" TÓÍ?SL /fg. 0'sßo/u~(/(_ FÖRSLAG: GÖRA NATURRESERVAT AV WENDELSBERGSPARKEN Härryda kommun bildar ett naturreservat av Wendelsbergsparken och naturornrâdet i Mölnlycke enligt karta nedanför. ' I : ;;,,, ~~:- :_-_----, L- ~- 2J:1-01- i 3 J t " ' J MOTIVERING: Mölnlycke har endast en större park, med centrait läge, som är lättillgängligt, Wendelsbergsparken. Där fin ns det anlagda rnotionsspár och en särskild promenadslinga för förskolebarn. Det finns atta dammar inom ornrádet, delvis med underjordiska kanaler, som förser de olika dammarna med vatten. Stortjärn är en omtyckt badplats. Parken an lades aren av Bruno Wendel, fabrikschef vid Mölnlycke fabriker som senare ocksá byggde herrgárden Wendelsberg. Parken är en viktig del av Mölnlyckes historia. Enligt kommunens skötselplan frän november 2006 beskrivs parken : "Omràdets centrala läge gär det till ett attraktivt friiuitsomràde fär promenader ach jrituftsverksamnetsàsom scouter, orientering ach mulleskola. Det är manga färskolor ach skalar som gär utflykter till Wendelsberg e/ier färlägger undervisning i omràdet", I kommunens skötselplan beskrivs det som ett "värdefullt naturvôrdsomràde", Sida 170(174)

171 I en naturvärdesinventering av Calluna AB , beskrivs Wendelsbergsparken att ha JI högsta naturvärden" med bland annat tvä rödlistade fag/ar, Gökyta och Turkduva. Fyra signa farter identifierades: Gulpudrad spiklav, Glansfläck, Rostfläck och den fridlysta ldegranen". Genom att göra Wendelsbergsparken till ett naturreservat, skyddas ornrádet för exploatering och parken ger da ett starkare skydd för växter och djur. Samtidigt kan ornrâdet behállas som ett viktigt rekreatlonsornrâde för kommunens innevánare. Exempel pa djurarter som finns i parken enligt kommunens skötselplan : JI Rádjur, grävling, grodor, salamandrar, svarthätta, grönsângare, rödhake, duvhök, större hackspett, spillkrâka. Fladdermössinventeringen pa kommunens uppdrag, visade att Wendelsbergsparken var en av Härryda komm uns artrikaste lokaler för fladdermöss. Här upptäcktes 8 olika arter, bl.a. den sällsynta Leislers fladdermus som är rödlistad, da den är starkt hotad. Le isle rs fladdermus är upptagen i EUs habitatdirektiv, är fridlyst enligt Artskyddsförordningen (2007:845) 4 ach 5, samt är förtecknad i Bernkonventionen (strängt skvddade djurarter). Skyddsvärdet skulle vara mycket starkt, om ornrâdet fick status som naturreservat. ~HÄRRYDA ~KOMMUN _Harryda kommun Sek,om for administl'ulvt stod <13S 80 Mölnlyc~ Sida 171(174)