Arbetstagares immaterialrätter - Arbetsgivarens rätt till verk, formgivning och uppfinningar Professor Sanna Wolk sanna.wolk@jur.uu.se
Vem tillkommer det immateriella resultatet? Relationerna 1. Arbetstagare 2. Uthyrda arbetstagare 3. Konsult som enmansföretagare (frilans) 4. Arbetsgivare, uppdragsgivare och bemanningsföretag Arbetstagare och uppdragstagare - vart går gränsen?
Vem tillkommer det immateriella resultatet? Utgångspunkten I immaterialrätten är det kreatören (uppfinnaren, upphovsmannen och designern) som ställs i förgrunden: Den fysiska person är den ursprungliga rättshavaren Ensamrätten måste överföras till uppdragsgivare eller arbetsgivare
Immaterialrättsliga avtal Rättsöverföring i immaterialrätten Avtalets innehåll, dvs. om avtalet innefattar en överföring av rätten och i så fall dess omfattning. Saknas avtal, kan rättsövergång ske enligt lag eller följa av allmänna rättsprinciper.
Immaterialrättsliga avtal Avtalstolkning inom immaterialrätten Strikt avtalstolkning inom upphovsrätten Inom upphovsrätten den s.k. specifikationsprincipen. Enligt den principen skall endast det som uttryckligen är avtalat anses ha övergått, och vid oklara överlåtelser skall en restriktiv tolkning göras till upphovsmannens fördel (jfr SOU 2010:24) Oklart om motsvarande gäller för övriga immaterialrätter
Immaterialrättsliga avtal Avtalstolkning inom immaterialrätten Är rättsförhållandet reglerat i lag, innebär det ett frångående från de i immaterialrätten gällande avtalstolkningsprinciperna För tillfället endast lagregler om arbetstagares immaterialrätter För konsulter/uppdragstagare gäller avtalsrättsliga tolkningsprinciper För inhyrda arbetstagare gäller lagregler/tolkningsprinciper
Arbetstagares immaterialrätter Presumtion: Datorprogram 40 a URL Presumtion: Gemenskapsformgivning art. 14.3 EG-FGF Oreglerat: Upphovsrätt med närstående rättigheter Oreglerat: Mönster Arbetsresultatet OBS! Särskilda regler/sedvana för universitetslärare/forskare Särskild lag: Lagen om arbetstagares uppfinningar Ramavtal: Avtal angående rätten till arbetstagares uppfinningar mellan Svenskt Näringsliv & PTK (2015) Växtsorter Kretsmönster 3 2 st. KML
Arbetstagares upphovsrätt Ingen enhetlig reglering Verk (ej datorprogram) och personlighetsanknutna närstående rättigheter En tumregel Datorprogram En presumtionsbestämmelse (40 a URL) Producenträttigheter
Arbetstagares upphovsrätt Verk och personlighetsanknutna närstående rättigheter Tumregeln (AD 2002 nr 87) En begränsad nyttjanderätt Sådana verk som tillkommer vid utförande av arbetstagarens (normala) arbetsuppgifter eller särskilda åtaganden gentemot arbetsgivaren, får arbetsgivaren utnyttja inom sitt verksamhetsområde och för sin normala verksamhet Nyttjanderätten avser endast sådana ändamål som kan förutses när verket kom till En begränsad ändringsrätt I den mån verket måste ändras för att ändamålet med dess tillkomst i tjänsten ska uppnås är ändringen tillåten.
Arbetstagares upphovsrätt Filmning av musikkår, AD 2002 nr 87 AD prövade om anställda musiker genom sina avtal hade på arbetsgivaren överlåtit vissa av sina närstående rättigheter enligt 45 URL. De avseende upptagning, spridning och offentliggörande av en videoinspelning av ett framträdande där musikerna medverkade
Arbetstagares upphovsrätt Bakgrund, AD 2002 nr 87 Sommaren år 1999 deltog Marinens Musikkår tillsammans med andra orkestrar vid Ystad International Military Tattoo. Samtliga medverkande orkestrars framföranden spelades in och sammanställdes till en videofilm som framställdes i 2 000 ex. som sedan av arbetsgivaren dels såldes för 150 kr/st., dels gavs bort i marknadsföringssyfte. Musikerna fick inte möjlighet att kvalitetsgranska videoinspelningen och erhöll inte någon särskild ersättning för inspelningen.
Arbetstagares upphovsrätt Domslut, AD 2002 nr 87 Tumregeln var tillämplig Inte inom deras arbetsuppgifter att bli filmade Ingen övergång hade skett underförstått pga anställningen Avtal eller konkludent handlande? Inget överenskommet i kollektivavtal eller anställningsavtal Inte heller genom musikernas medverkan Bevisbördans placering på arbetsgivaren
Arbetstagares upphovsrätt Praktikants artikel/fotografi, HovR för Västra Sverige, 31.10.08 Domstolen prövade Är praktikant arbetstagare och omfattas av tumregeln Vem är arbetsgivare Omfattningen av rättsövergången
Arbetstagares upphovsrätt Bakgrund, HovR för Västra Sverige, 31.10.08 Under år 2005 hade en person fått praktikplats hos SDF Majorna (en stadsdelsförvaltning som ingår i Göteborgs kommun) genom Arbetsförmedlingen. Lön utbetalades av Försäkringskassan. Praktikanten hade till arbetsuppgift att skapa redaktionellt material - artiklar och bilder - för publicering i tidningen Nyheter för Majbor, som framställdes och gavs ut av stadsdelsförvaltningen. En av praktikantens artikel och fotografi publicerades också i tidskriften I Centrum, som gavs ut av en annan stadsdelsförvaltning. Förvaltningen lade även upp artikeln och bilden på sitt intranät.
Arbetstagares upphovsrätt Domslut, HovR för Västra Sverige, 31.10.08 Tumregeln var tillämplig Praktikanten ansågs vara arbetstagare enligt arbetsrättsliga principer Göteborgs kommun var inte en arbetsgivare, utan varje stadsdelsförvaltning var arbetsgivare Upphovsrättsintrång att använda artikel + fotografi i tidning och intranät hos annan av kommunens arbetsgivare
Arbetstagares upphovsrätt Närstående producenträttigheter Uppkommer hos juridisk eller fysisk person Ensamrätt
Arbetstagares upphovsrätt Datorprogram m. förberedande designmaterial Presumtionsbestämmelse i 40 a URL Upphovsrätten till ett datorprogram, som skapas av en arbetstagare som ett led i hans arbetsuppgifter eller efter instruktioner av arbetsgivaren, övergår till arbetsgivaren, såvida inte något annat har avtalats.
Arbetstagares upphovsrätt Datorprogram m. förberedande designmaterial Ensamrätt Övergång av både ekonomisk & ideell rätt Förutsättningar för avvikelse Uttryckligt avtal eller speciella omständigheter Tolkning av avtal Strikt avtalstolkning (specifikationsprincipen) Bevisbördans placering på arbetstagaren
Arbetstagares upphovsrätt Lunds TR mål T 1216-10, dom den 09.03.2010 Domen överklagades, inget prövningstillstånd (AD mål B 19/10, beslut den 15.03.2010) 2 anställda utvecklade en sökmotor när de var anställda vid Sony Ericsson. Företaget kunde inte visa att det ingick i deras arbetsuppgifter eller att utvecklingen skett under deras arbete för Sony. Företaget hävdade istället att de agerat illojalt när de skapat programmet för egen räkning.
Arbetstagares uppfinningar Reglerat område Lagen om arbetstagares uppfinningar (LAU) Avtal angående rätten till arbetstagares uppfinningar från 2015 (Uppfinnaravtalet) Nationell rättslikhet
Arbetstagares uppfinningar LAU Uppfinnaravtalet Patenterbara uppfinningar (Sverige/EPO) AD 1982 nr 21 SNAU, ärende 1/2002 (22.2.2007) + ärende 1/2008 (27.10.2009) Industrins uppfinnarnämnd (mars 2000)
Arbetstagares uppfinningar LAU Uppfinnaravtalet Arbetsgivarens verksamhetsområde Den verksamhet som arbetsgivaren bedrev när uppfinningen kom till: Produktionsverksamhet - Tillverkningsområdet - Användningsområdet Forskningsverksamhet Skilda verksamhetsgrenar vid ett företag Koncerns verksamhetsområde (delföretagens)
Arbetstagares uppfinningar LAU Uppfinnaravtalet Uppfinningskategorier Forskningsuppfinningar - Ensamrätt - Huvudsakliga arbetsuppgift eller närmare angiven uppgift - Inom verksamhetsområdet Andra tjänsteuppfinningar - Enkel licens och optionsrätt - I annat samband med anställningen - Inom verksamhetsområdet Övriga uppfinningar - Optionsrätt - Utan samband - Inom verksamhetsområdet A-uppfinning - Ensamrätt - Arbetstagarens tjänst eller särskilda uppdrag B-uppfinning - Ensamrätt - Inom verksamhetsområde C-uppfinning - Fri uppfinning
Arbetstagares uppfinningar Begränsningar i arbetstagarens kvarvarande befogenheter Den arbetsrättsliga lojalitetsplikten; arbetsrättsligt användningsförbud Den anställde är skyldig att visa lojalitet i förhållande till arbetsgivaren, s.k. allmän lojalitetsplikt Får bl.a. inte konkurrera med arbetsgivaren (konkurrensförbud) eller på annat sätt skada denne eller i övrigt får uppfattas som illojalt handlande Skilja mellan direkt och indirekt konkurrens beträffande anställdas uppfinningar Arbetsgivaren avstått från sin rätt (se AD 1998 nr 98)
Arbetstagares uppfinningar LAU Uppfinnaravtalet Informationsskyldigheter - Arbetstagarens ska anmäla patenterbar uppfinning utan dröjsmål - Arbetstagarens ska anmäla utan dröjsmål - A-uppfinning tillkommer dock arbetsgivaren automatiskt - Arbetsgivaren ska lämna meddelande inom 4 mån - Arbetsgivaren har 2 meddelarplikter: 4 mån ang. kategorityp 8 mån att tacka ja till B- uppfinning
Arbetstagares uppfinningar LAU Uppfinnaravtalet Skälig ersättning Tvingande - Uppfinningens värde - Anställningens betydelse - Omfattningen av rättsförvärvet - Andra faktorer Schablonbelopp - Halvt el helt prisbasbelopp U: forskningsuppfinningar - Om uppfinningens värde överstiger vad arbetstagaren med hänsyn till lön och andra anställningsförmåner har kunnat förutsättas prestera - T.ex. låg lön eller stora vinster U: A- och B-uppfinningar - Ytterligare ersättning för A- uppfinning om dess värde väsentligen överstiger med hänsyn till arbetstagarens tjänst och lön - Alltid ytterligare ersättning för B- uppfinning (u: ringa värde)
Arbetstagares uppfinningar LAU Uppfinnaravtalet Omprövning av ersättningsbeslut Jämkas som oskäligt avtal enligt 36 AvtL Borttaget från 2015 års avtal Preskriptionstider - Inom tio år från dagen som arbetsgivaren inträtt som rättshavare enligt de allmänna reglerna om preskriptionstid för fordringar - Preskriptionen kan brytas och förlängas Inom tio år från den dag då patentansökan lämnas in alt, om inte ansökan inte lämnats in, tio år från att den anställda uppfinnaren anmält uppfinningen till arbetsgivaren, ska talan om omprövning väckas hos Industrins Uppfinnarnämnd
Arbetstagares uppfinningar Höga ersättningsnivåer under 2000-talet SNAU 2013 = 6 milj. Kr (4 personer) SNAU 2007 = ersättning för ogiltigförklarat patent (1,5 milj. kr 1986. Fått 200 00 kr) Uppfinnarnämnden 2011 = 1,5 milj. kr (3 personer) Uppfinnarnämnden 2009 = 200 000 kr SNAU 2006 = 1,8 milj. kr exkl. arbetsgivaravgifter Uppfinnarnämnden 2005 = 1,9 milj. kr till 1 av 3 (5,7 milj. kr) Uppfinnarnämnden 2002 = 5 milj. kr (ej takbelopp) SNAU 1990-2002 = 200-600 000 kr exkl. arbetsgivaravgifter Uppfinnarnämnden 1980-1999 = 150-850 000 kr AD 1982/21 = 300 000 kr för licensrätt AD 1983/19 = 100 000 kr för licensrätt
Arbetstagares uppfinningar Förvärvsavtalet Avtala om uppfinnarens medverkan vid patentansökningsprocessen i Sverige och utomlands I vissa länder behövs uppfinnarens signatur!
Arbetstagares design Ingen enhetlig reglering Parallella skydd nationellt och europeiskt Registrerad mönsterrätt Oregistrerad och registrerad gemenskapsformgivning Kan existera samtidigt
Arbetstagares design Den Europeiska lösningen Artikel 14.3 EG-FGF Tillämplig i anställningsförhållanden (mål C-32/08, 2 juli 2009) Kan inte ges en extensiv tolkning Omfattar inte uppdragsförhållanden Omfattar både registrerad och oregistrerad gemenskapsformgivning Ensamrätt, men i förekommande fall beakta ideell rätt
Arbetstagares design Den svenska lösningen Arbetsgivaren får ensamrätt till registrerad mönsterrätt Om upphovsrättsligt skyddad formgivning ska rättsövergången hanteras enligt de upphovsrättsliga principerna Om industriellt betingade mönster ska viss vägledning sökas i LAU (jfr AD 1983/96) Ska art. 14.3 EG-FGF vara vägledande? (jfr EGD C-32/08)
Enkel checklista Vad är det som skapas? Vem eller vilka har skapt? Anställda Inhyrda arbetstagare Konsulter Hur vill företaget använda det som gjorts? Omfattas det av en eller flera immaterialrätter? Ska det skyddas som företagshemlighet? Ha tydliga avtal! Med vem Om vad Rättigheter och skyldigheter Leveranstid, löptid etc.
Tack! Professor Sanna Wolk Insttitutet för Immaterial-, Marknadsföringsoch Konkurrensrätt (IMK) Juridiska fakulteten Uppsala universitet Telefon: 0709 62 62 82 E-post: sanna.wolk@jur.uu.se Webb: www.imk.uu.se