81/2010. Remissvar. SOU 2010:24, Avtalad upphovsrätt, delbetänkande av upphovsrättsutredningen

Transkript

1 Justitiedepartementet Enheten för immaterialrätt och transporträtt Vår referens/dnr: 81/2010 Rosenbad 4 Er referens/dnr: Stockholm Ju2010/3129/L3 Stockholm Remissvar SOU 2010:24, Avtalad upphovsrätt, delbetänkande av upphovsrättsutredningen Svenskt Näringsliv har genom remiss beretts möjlighet att lämna synpunkter på rubricerade förslag, och vill med anledning härav anföra följande. Sammanfattning Svenskt Näringsliv välkomnar en översyn av den upphovsrättliga lagstiftningen. Ansatsen i utredningen är väsentligen positiv men Svenskt Näringsliv anser att flera av förslagen inte tar höjd för den utveckling som står för dörren eller lyckas uppnå den viktiga balansen mellan många ofta motstridiga intressen. Likaså efterfrågas djupare konsekvensanalyser och tydligare argument för genomförandet av vissa förslag. Svenskt Näringsliv har valt att begränsa sitt remissvar till vissa av de föreslagna bestämmelserna. Föreningen avstyrker förslagen i 26 m och p ULR om en behörig rättighetsorganisation, 27 3 st. ULR om en uttrycklig avtalstolkningsprincip, 29 1 st. ULR med en hänvisning till 36 AvtL, 30 ULR om användartvång, 33 URL om arbetsgivares rätt och 34 URL om arbetsgivares rätt till datorprogram. S VENSKT NÄRINGSLIV CONFEDERATION OF SWEDISH ENTERPRISE POSTADRESS/ADDRESS: SE STOCKHOLM BESÖK/VISITORS: STORGATAN 19 TELEFON/PHONE: +46 (0) FAX: + 46(0) ORG NR POSTGIRO: BANKGIRO

2 2(8) Svenskt Näringsliv tillstyrker idén till införandet av en särskild avtalslicens, 42 a 2 st. URL, då det kan underlätta för branschspecifika avtal men samtidigt finns invändningar mot regelns utformning. Svenskt Näringsliv tillstyrker förslaget i 42 b URL om framställning av exemplar inom myndigheter och företag, dock med hänvisning till invändningarna angående 42 a URL. Inledning Den upphovsrättsliga lagstiftningen för ofta tankarna till enskilda upphovsmän och artister inom konst och musik. Upphovsrätten har dock ett bredare tillämpningsområde än så och påverkar stora delar av det svenska näringslivet på vitt skilda sätt. Den tekniska utvecklingen ställer lagstiftningen inför nya utmaningar. Detta gäller inte minst den upphovsrättsliga lagstiftningen. Svenskt Näringsliv välkomnar därför en översyn av den upphovsrättliga lagstiftningen. Lagändringar som genomförs behöver vara väl genomarbetade, motiverade och måste beakta såväl upphovsrättens spännvid som den fortsatt utveckling av den miljö upphovsrätten verkar i. I det sistnämnda ligger teknisk utveckling men också utveckling av affärsmodeller och arbetssätt. Nya affärsmodeller och arbetssätt utvecklas inte bara av aktörer som i sin kommersiella verksamhet arbetar med upphovsrättsligt skyddat material utan även av upphovsmän själva. Som det står i kommittédirektivet är Syftet med upphovsrätten [ ] att ge ett effektivt skydd för upphovsmännen för att främja nyskapande. I detta ligger att upphovsrättssystemet också bidrar till att möjliggöra och uppmuntra investeringar. Samtidigt ska det upphovsrättsliga systemet vara väl balanserat för att tillgodose olika allmänna och enskilda användarintressen. En balanserad lagstiftning är också nödvändig för att upprätthålla respekten för upphovsrätten. Även när det gäller frågor som i första hand rör olika rättighetshavare, exempelvis inom det upphovsrättsliga avtalsområdet, finns anledning att eftersträva balans mellan de olika intressen som gör sig gällande., Dir 2008:37, sid. 4 f. Svenskt Näringsliv anser att detta är viktiga utgångspunkter i arbetet med att reformera Upphovsrättslagen. Ansatsen i utredningen är väsentligen positiv men Svenskt Näringsliv anser att utredaren i stora delar inte lyckas med uppgiften att föreslå bestämmelser som syftar till varaktiga och flexibla lösningar som återspeglar den upphovsrättsliga marknaden och innebär rimliga möjligheter för upphovsmännen att hävda sina rättigheter samtidigt som övriga berättigade intressen tillgodoses., vilket efterfrågas direktiven, Dir 2008:37, sid. 7.

3 3(8) Balanserad lagstiftning Det är en svår men viktig uppgift att finna balans så att upphovsrätten å ena sidan kan fungera som främjande av skapande verksamhet och som investeringsskydd för enskilda upphovsmän och företag där medarbetarna främst är anställda för att producera material som är upphovsrättsligt skyddad. Detta samtidigt som å andra sidan de som vill nyttja upphovsrättslig skyddat material, vare sig det är aktörer inom näringslivet eller privatpersoner, ges möjlighet att göra så på skäliga villkor. Konsekvensanalyser För att ändringar i Upphovsrättslagen ska kunna fungera på avsett sätt i praktiken måste den praktiska och ekonomiska verklighet som många upphovsmän och företag möter idag beaktas. En verklighet som dessutom kommer att se helt annan ut om bara några år. Föreningen Svenskt Näringsliv är väl medveten om att detta inte är någon enkel uppgift men anser ändå att sådana krav måste kunna ställas på nya lagförslag. Ett generellt problem med utredningen är att det saknas grundliga konsekvensanalyser. Med tanke på den effekt som flertalet av förslagen kan få om de blir lag och att de upphovsrättsliga bestämmelserna ska tillämpas på en bred, komplex och föränderlig marknad bör förslag till lösningar ha tydligt stöd i genomförda konsekvensanalyser. Likaså behöver argumenten för deras genomförande tydligt framgå. Det finns mer att önska av utredningen både när det gäller konsekvensanalyser och djup i argumentationen. Som exempel så anges i utredningen att de framlagda förslagen har ett stort värde för att bringa bättre ordning på avtalsmarknaden och stimulera till rimliga och väl balanserade avtal och att de inte kommer att leda till några nämnvärda kostnadsökningar för företagen eller för enskilda, se sid Denna typ av påståenden behöver ha stöd i konkreta konsekvensanalyser. Begräsning av remissvaret Delbetänkandet behandlar flera för näringslivet viktiga frågor. Svenskt Näringsliv har dock valt att begränsa sitt yttrande till följande bestämmelser: m och p URL om en behörig rättighetsorganisation st. URL om en uttrycklig avtalstolkningsprincip st. URL som hänvisar till 36 avtalslagen URL om användartvång URL om arbetsgivares rätt URL om arbetsgivares rätt till datorprogram a URL om en särskild avtalslicens

4 4(8) b URL om framställning av exemplar inom myndigheter och företag Vad gäller övriga delar av betänkandet avstår vi från att yttra oss. Enskilda bestämmelser 26 m och p URL - en behörig rättighetsorganisation Svenskt Näringsliv avstyrker förslagen i 26 m och p om att endast en rättighetsorganisation ska vara behörig i de avseenden som bestämmelserna reglerar. Vi anser att bestämmelserna inger betänkligheter sett ur ett konkurrensperspektiv men också att de kan leda till tolkningsproblem. När det gäller konkurrensaspekten ansluter sig Svenskt Näringsliv till Konkurrensverkets ( , dnr.290/2010) och TeliaSoneras remissvar. Vi delar också de farhågor för tolkningsproblem som Medieföretagen påtalar på sid.12 i sitt remissvar. Det kan vara svårt att avgöra vilken organisation som är den organisation som är mest representativ och bäst företräder de i Sverige ersättningsberättigade upphovsmännen och innehavarna av närstående rättigheter på området st. URL en uttrycklig avtalstolkningsprincip Svenskt Näringsliv avstyrker förslaget till 27 3 st. URL om införande av en uttrycklig avtalstolkningsprincip i URL. Vi ansluter oss till vad SFIR och Medieföretagen anför i sina remissvar rörande denna bestämmelse st. URL hänvisning till 36 avtalslagen Svenskt Näringsliv avstyrker förslaget i 29 1 st. URL om införande av en uttrycklig hänvisning till 36 Avtalslagen. Vi ansluter oss till vad SFIR anför i sitt remissvar om 29 1 st. URL och vad Medieföretagen anför under rubriken Upphovsrättslagen och avtalsrätten, se sid. 5 ff i Medieföretagens remissvar. 30 URL användningstvång Svenskt Näringsliv avstyrker förslag till 30 URL om användningstvång. Vi ansluter oss till vad Medieföretagen anför i denna del, se sid. 10 f i Medieföretagens remissvar.

5 5(8) 33 URL - arbetsgivares rätt Svenskt Näringsliv avstyrker förslaget till 33 URL som innebär en kodifiering av den s.k. tumregeln. I utredningen uppdrag låg att utreda och ta ställning till om en s.k. arbetsgivarregel bör införas generellt eller på vissa särskilda områden, se Kommittédirektiv DIR. 2008:37 sid. 13. Med en arbetsgivarregel skulle upphovsrätten till vad som framställs inom ramen för ett anställningsförhållande övergå till arbetsgivaren om inte annat avtalats. Utredaren har valt att inte föreslå någon sådan generell arbetsgivarregel utan anför på sid. 164 att en generell och till sitt innehåll brett anlagd presumtionsregel erbjuder helt enkelt ingen flexibel och varaktig lösning, något som enligt utredningsdirektiven ska eftersträvas. I stället föreslås en begränsad presumtion i form av en tolkningsbestämmelse som är i linje med den i praxis utvecklade s.k. tumregeln. I delbetänkandet anförs till stöd för detta att med införande av en väl genomtänkt och avgränsad tolkningsbestämmelse skulle rättsläget ytterligare klargöras, se sid Svenskt Näringsliv delar inte uppfattningen att rättsläget ytterligare klargörs med det förslag som nu presenterats och inte heller att det leder till att arbetsgivarens rätt får klara konturer, jfr sid Vi vill därför ansluta oss till vad Medieföretagen anför i sitt remissvar om anställdas upphovsrätt, sid. 7 f. Vi delar också den uppfattning som SFIR ger uttryck för i sitt remissvar om att den föreslagna regleringen lämnar betydande oklarheter och att det finns risk för praktiska svårigheter vid tillämpningen. 34 URL arbetsgivares rätt till datorprogram Svenskt Näringsliv avstyrker förslaget till ändring av reglerna om arbetsgivares rätt till datorprogram genom förslaget till 34 URL. Vi noterar att det av betänkandet framgår att de synpunkter som Svenskt Näringsliv framfört i frågan under utredningens gång har övervägts. Utredaren säger sig ha viss förståelse för de synpunkter som förts fram men menar att det inte kan vara omöjligt att lösa dessa frågor i praktiken, se sid Svenskt Näringsliv menar att bara för att något inte är praktiskt omöjligt behöver det inte innebära att det är en bra lösning. Svenskt Näringsliv anser att det i betänkandet inte redovisas tillräckligt tungt vägande skäl för att ändra den nuvarande regleringen. Argumenten till stöd för omregleringen är ofta svepande och det framgår inte på vad utredaren baserar sina påståenden. Som exempel kan nämnas uttalandet att det får konstateras att praktiska

6 6(8) realiteter har medfört svårigheter för dem [upphovsmännen] att hävda och ta till vara sin rätt, se sid.173. Detta är givetvis riktigt vad gäller vissa kategorier av upphovsmän, t.ex. de som drabbats av omfattande illegala nyttjanden (musik, film etc.) via Internet. Något belägg för att så skulle vara fallet för anställda som skapar datorprogram redovisas emellertid inte. Vi ifrågasätter därför att detta påstående, med en hänvisning till betydelsen av att lyfta fram upphovsrättens kärnvärden, läggs till grund för att göra en ändring avseende den ideella rätten. Vad som avses med den morderniserande effekt som sägs åstadkommas med förändringen av den ideella rätten är inte heller helt klart, se sid 177. Vi anser alltjämt att de skäl som framfördes till stöd för den nuvarande regleringen i proposition 1992/93:48, framför allt vad som anförs av departementschefen på sid. 117 sista stycket, är tillämpliga. Delbetänkandet ändrar inget i denna del. När det gäller argumentationen kring Bernkonventionen väljer vi att, i likhet med i vår skrivelse till Upphovsrättsutredningen daterad den 24 augusti 2008, inte framföra några direkta synpunkter gällande den nuvarande ordningens förenlighet med Bernkonventionen. Samtidigt vill vi poängtera att idag har alla de nordiska länderna utom Norge regler där övergången av rättigheter till arbetsgivaren avser både de ekonomiska som ideella rättigheterna, vilket också framgår av delbetänkandet på sid Detta talar för att det finns utrymme för olika tolkningen av Bernkonventionen. Det saknas också en tillräcklig analys av kostnader och andra konsekvenser av en omreglering. Utredaren bedömer, utan någon närmare förklaring vad denna bedömning baseras på, att förslaget, om det genomförs, får endast mindre konsekvenser i praktiken för företagen eller andra enskilda och då av det slag jag nämnt tidigare, nämligen viss ökad arbetsbörda i form av översyn av anställningsavtalen. Detta bör dock inte medföra annat än marginella konstadsökningar under en begränsad tid, se sid Svenskt Näringsliv anser att riktigheten av detta påstående starkt kan ifrågasättas. Dels är kostnaderna för en översyn av befintliga anställningsavtal knappast marginella, dels beaktar analysen endast redan ingångna avtal medan framtida praktiska konsekvenser och effekter på kostnader av förslaget inte berörs. Detta trots att det är en viktig aspekt att beakta vid en eventuell regelförändring. Svenskt Näringsliv är således kritiskt till förslaget till en omreglering som sådant. Vad därefter gäller själva utformningen av den nya bestämmelsen är det positivt att det i utredningen föreslås en uttrycklig presumtion för vidareöverlåtelse. Däremot är det olyckligt att utredaren, till skillnad från i förslaget till 33 URL, inte inför en uttrycklig presumtion om ändringsrätt. Som det utrycks i delbetänkandet görs i fråga om ändringsrätten dock inte något undantag från reglerna i 28 URL. Det innebär att den nu aktuella paragrafen inte medger någon rätt för arbetsgivaren att ändra i verket., se sid. 317.

7 7(8) För en arbetsgivare är möjligheten att kunna göra ändringar i datorprogram av avgörande betydelse ur såväl ett praktiskt, ekonomiskt som juridiskt perspektiv. Som vi tidigare pekat på i ovan nämnda skrivelse ingår datorprogram idag exempelvis som en central och integrerad del i en rad olika högteknologiska produkter och i vissa fall utgör själva datorprogrammet produkten i sig. För att klara konkurrensen och kundernas behov är löpande uppdateringar, uppgraderingar och nya releaser en grundläggande del av verksamheten. Arbetsgivaren behöver således själv kunna göra ändringar i datorprogrammet. Även vid en vidareöverlåtelse av upphovsrätten är det viktigt att kunna avtala om att köparen i sin tur kan göra ändringar. När det gäller arbetsgivarens ändringsrätt hävdas visserligen i utredningen att det i många fall finns en ändringsrätt baserad på arbetsuppgifternas natur, implicita överenskommelse, konkludent handlande eller i vissa fall uttryckliga avtal, se sid.176. Detta är säkert riktigt men att i samband med en omreglering inte lagfästa en presumtion för detta är ägnat att öka osäkerheten kring denna viktiga rättighet. Eftersom den rätt arbetsgivaren förvärvar från arbetstagaren utgör ramen för vad arbetsgivaren i sin tur kan överlåta till annan behöver det vara tydligt vilken rätt arbetsgivaren faktiskt förvärvar genom den föreslagna bestämmelsen. Svenskt Näringsliv delar därför inte slutsatsen att det inte ter sig nödvändigt att reglera ändringsrätten uttryckligen i lagtexten. Det framstår dessutom som märkligt med tanke på att så skett i förslaget till 33 URL. Svenskt Näringsliv vidhåller de synpunkter som framfördes i skrivelsen till Upphovsrättsutredningen, daterad 24 oktober 2009, se bilaga a URL - en särskild avtalslicens Såväl organisationer som enskilda företag inom Svenskt Näringsliv har framhållit att det inom många branscher finns behov av branschspecifika avtalslicensbestämmelser. Som exempel kan hänvisas till det behov av att distribuera upphovsrättsligt skyddat material externt som AstraZeneca AB visar på i en skrivelse till Justitiedepartementet daterad den 16 december 2009, se sid. 3 i bilaga 2. Den föreslagna bestämmelsen i paragrafens andra stycke om särskilda avtalslicenser kan förhoppningsvis underlätta avtal där branschspecifika problem kan hanteras och Svenskt Näringsliv kan därför tillstyrka idén att införa en sådan bestämmelse. Vad gäller utformningen av bestämmelsen har vi emellertid samma invändning mot regeln om en behörig rättighetsorganisation i paragrafens första stycke som redovisats ovan angående 26 m och p URL. Vi ansluter oss också till vad TeliaSonera anför i sitt remissvar på sid. 2 om de praktiska problem som utformningen av bestämmelsen sannolikt kommer att ge upphov till.

8 8(8) 42 b URL framställning av exemplar inom företag, organisationer och myndigheter Svenskt Näringsliv tillstyrker förslaget i 42 b URL men vill samtidigt påminna om vad som framförts ovan om 42 a URL eftersom den aktuella bestämmelsen är beroende av 42 a URL. Vi vill även här hänvisa till AstraZenecas skrivelse i den del som rör digital kopiering. Som AstraZeneca poängterar är det för internationellt verksamma företag av mycket stor vikt att de svenska delarna av verksamheten har samma möjligheter att ingå licensavtal avseende hantering av digitala kopior som enheter i andra länder. Eva Jarnvall Avdelningschef Utbildning, Forskning & Innovation Therese Kraus Immaterialrättsansvarig Utbildning, Forskning & Innovation