Arbetstagares upphovsrätt en komparativ studie av Sverige och England

Transkript

1 JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Ann-Sofie Jeppsson Arbetstagares upphovsrätt en komparativ studie av Sverige och England Examensarbete 20 poäng Handledare: Mia Rönnmar Arbetsrätt Termin 9 1

2 Innehåll SAMMANFATTNING 4 FÖRORD 6 FÖRKORTNINGAR 7 1 INLEDNING Ämnet Syfte, frågeställningar och avgränsning Metod och material Disposition 11 2 SVENSK RÄTT Allmänt om upphovsrätt Allmänt om rätten till arbetsresultat Upphovsrätt i anställning Det reglerade området Det oreglerade området Anställningsavtal och kollektivavtal Rättspraxis Tumregeln Särskild ersättning vid överlåtelse av arbetstagares upphovsrätt 23 3 ENGELSK RÄTT Allmänt om upphovsrätt Allmänt om rätten till arbetsresultat Upphovsrätt i anställning Den ekonomiska rätten Moraliska rättigheter Särskild ersättning vid överlåtelse av arbetstagares upphovsrätt 35 4 KOMPARATIV ANALYS 37 5 SLUTSATS OCH KOMMENTAR 41 KÄLL- OCH LITTERATURFÖRTECKNING 44 2

3 RÄTTSFALLSFÖRTECKNING 46 3

4 Sammanfattning Arbetstagares upphovsrätt regleras av två skilda rättsområden, arbetsrätt och upphovsrätt. Inom arbetsrätten utgår man ifrån arbetsgivarens rätt till vad arbetstagaren skapat då den senare kompenseras för sin arbetsinsats genom lön. Upphovsrätten har istället som grundläggande princip att den som skapat ett litterärt eller konstnärligt verk blir innehavare av upphovsrätten till verket. Med dessa skilda utgångspunkter kan man fråga sig vem som tilldelas upphovsrätten i ett anställningsförhållande. Man kan även finna dessa skilda utgångspunkter i andra länder och jag har därför valt att göra en komparativ studie av Sverige och England. De båda länderna anses tillhöra två olika filosofier. England tillhör den angloamerikanska filosofin vilken sätter arbetsgivarens ekonomiska perspektiv främst. Sverige tillhör den kontinentaleuropeiska filosofin som istället sätter skapares personliga intresse främst. Mitt syfte med denna uppsats är att utröna vilket utav länderna som tilldelar arbetstagare starkast upphovsrätt till verk skapade i en anställning. För att uppfylla detta syfte har jag formulerat följande frågor: 1. Vem får förfoganderätt över verk skapade i en anställning? 2. Vem får ideell rätt till verk skapade i en anställning? 3. Om och hur kompenseras en arbetstagare i fall där upphovsrätten tilldelas arbetsgivaren? När det gäller den första frågan om vem som får förfoganderätt över verk skapade i en anställning har jag funnit att det i den svenska rätten endast finns en situation som reglerats uttryckligen i lag och det är för datorprogram som tillkommit som ett led i en anställning. För övriga situationer måste man leta i avtal, praxis och doktrin. Det som får anses vara vägledande inom den svenska rätten är en tolkningsregel som kallas tumregeln. Enligt tumregeln skall arbetsgivaren inom sitt verksamhetsområde och för sin normala verksamhet få utnyttja verk som tillkommer som ett resultat av tjänsteåligganden och särskilda åtaganden gentemot arbetsgivaren. I den engelska rätten finner man den viktigaste regleringen i section 11(2) CDPA Enligt denna bestämmelse tilldelas arbetsgivaren förfoganderätt till alla verk som arbetstagare skapat som ett led i hans eller hennes anställning. I den engelska rätten har man således valt att stadga en utgångspunkt i lag för samtliga upphovsrättliga verk tillkomna i en anställning. I praktiken kan man emellertid se att respektive lands reglering leder till att arbetsgivaren tilldelas förfoganderätt då såväl tumregeln som section 11(2) medför att det som en arbetstagare anställts för att utföra tillfaller arbetsgivaren. Vad gäller den andra frågan om vem som tilldelas den ideella rätten har jag funnit att såväl Sverige som England har ställt upp regler i syfte att skydda upphovsmän mot förvanskning av deras verk samt mot en behandling eller användning av deras verk som kan vara till men för deras rykte som skapare. 4

5 Vad jag vidare funnit är att båda länderna även valt att i olika utsträckning undanta dessa regler när det gäller verk tillkomna i en anställning. Undantagen innebär att arbetstagare i respektive land oftast fråntas sin ideella rätt. Den skillnad som dock bör lyftas fram är att det i den svenska rätten måste vara fråga om datorprogram alternativt måste det finnas en branschvänja som medför att arbetstagaren fråntas den ideella rätten. Sverige kan således anses ge arbetstagare en något starkare ideell rätt. Den tredje frågan gällande om och hur arbetstagare kompenseras i fall då upphovsrätten tilldelas arbetsgivaren avgörs i respektive land i stor utsträckning av vad parterna i anställningsförhållandet valt att avtala om. Sammantaget har jag funnet att den svenska och engelska rätten tilldelar arbetstagare en tämligen likartad upphovsrätt till verk skapade i en anställning. Min slutsats är att de båda ländernas aktuella bestämmelser i praktiken ger arbetstagare en upphovsrätt av nästan samma styrka trots att England tillhör den angloamerikanska filosofin som sätter arbetsgivares ekonomiska perspektiv främst medan Sverige faller under den kontinentaleuropeiska som sätter skapares personliga intresse främst. 5

6 Förord Under en utbytestermin i England väcktes en tanke om ett komparativt examensarbete. Tanken resulterade i en komparativ uppsats om arbetstagares upphovsrätt. Med möjligheten att fördjupa mina kunskaper inom såväl den svenska som engelska rätten blev den sista terminen på jur. kand. programmet ett mycket givande och intressant avslut på de senaste fem årens studier. Jag vill säga ett stort tack till Mia Rönnmar som handlett mig under terminens gång. Lund den 15 maj 2006` Ann-Sofie Jeppsson 6

7 Förkortningar AD Arbetsdomstolen CDPA 1988 Copyright, Design and Patents Act 1988 JT NIR NJA Prop TRIPS URL Juridisk Tidskrift Nordiskt immateriellt rättsskydd Nytt Juridiskt Arkiv Proposition Trade-related aspects of International Property Rights Upphovsrättslagen 7

8 1 Inledning 1.1 Ämnet Anställdas upphovsrätt regleras av två skilda rättsområden, arbetsrätt och upphovsrätt. Utgångspunkterna i respektive rättsområde skiljer sig markant från varandra. Inom arbetsrätten utgår man ifrån arbetsgivarens rätt till vad arbetstagaren producerar då den senare ersätts för sin arbetsinsats genom lön. Denna utgångspunkt står i konflikt med upphovsrätten som istället sätter skaparen i förgrunden. Upphovsrättens grundläggande princip är att den som skapat ett litterärt eller konstnärligt verk blir innehavare av upphovsrätten till verket, detta i enlighet med 1 kap 1 URL. Med dessa skilda grundläggande principer kan man ställa sig frågan vem som tilldelas upphovsrätten i ett anställningsförhållande. Tillfaller den arbetsgivaren i enlighet med arbetsrättens utgångspunkt eller tillfaller den arbetstagaren i enlighet med upphovsrättens bestämmelser? Spänningsfältet mellan arbetsrätt och upphovsrätt kan man även finna i andra länders rättsystem och filosofierna kring vems rätt som ska ställas främst kan gå vitt isär. Vid en jämförelse mellan svensk och engelsk rätt kan man se exempel på två olika filosofier. I England dominerar den angloamerikanska filosofin som tilldelar arbetsgivaren upphovsrätten till det verk som skapats av en anställd. I Sverige råder istället den kontinentaleuropeiska filosofin där det anses att rätten bör tilldelas den faktiska upphovsmannen vilken i en anställning kan vara arbetstagaren. 1 Denna filosofi kan man även finna i exempelvis Frankrike där det så kallade droit d auteur systemet råder. Droit d auteur ställer skaparens rättigheter främst och man ser till skaparens individuella intresse då upphovsrättsliga verk kan utgöra ett uttryck för skaparens personlighet. 2 Med den kontinentaleuropeiska filosofin kan rätten enbart övergå på arbetsgivaren genom uttryckliga eller konkludenta avtal. Sverige har anammat denna filosofi då även våra lagstiftare främst har tagit hänsyn till de starka personliga intressen som uppstår genom den skapande insatsen, men även i syfte att skydda de anställda. 3 I den engelska upphovsrätten kan man liksom i den svenska se att rätten främst tillfaller upphovsmannen. Det finns emellertid undantag och ett sådant undantag är verk skapade av anställda vilkas upphovsrättsliga skydd tillfaller arbetsgivaren enligt s 11(2) CDPA Detta undantag utgör ett exempel på den angloamerikanska filosofin och argumentationen för en sådan utgångspunkt anger att det är arbetsgivaren som förser arbetstagaren med material för att möjliggöra verket, att arbetsgivaren skapar möjligheter för personer som annars inte skulle kunna skapa på grund av avsaknad av ekonomiska medel samt att 1 Koktvedgaard, M och Levin, M, Lärobok i immaterialrätt, Nordstedts Juridik, 2004, s Bently, L och Sherman, B, Intellectual Property Law, Oxford University Press, s Koktvedgaard, Levin, 2004, s 115 f. 8

9 arbetsgivaren genom att tillhandahålla material uppmuntrar till nytt skapande Syfte, frågeställningar och avgränsning Syftet med denna uppsats är att utröna vilket utav länderna som tilldelar arbetstagare starkast upphovsrätt och jag kommer därför att behandla följande frågor för att kunna dra en slutsats därom: 1. Vem får förfoganderätt över verk skapade i en anställning? 2. Vem får ideell rätt till verk skapade i en anställning? 3. Om och hur kompenseras en arbetstagare i fall där upphovsrätten tilldelas arbetsgivaren? Uppsatsen kommer enbart att behandla sådan upphovsrätt som kommer med 1 kap 2 (förfoganderätt) och 3 (ideell rätt) URL och deras motsvarigheter i den engelska rätten samt regleringar av eventuell kompensation till arbetstagaren. Således kommer inte vissa till upphovsrätten närstående rättigheter enligt 5 kapitlet URL att behandlas, exempelvis rättigheter som tillfaller utövande konstnärer såsom sångare och skådespelare, rättigheter som tillfaller radio- och TV-företag samt fotografer. Aktuell EG-rättslig reglering kommer att behandlas löpande med respektive lands reglering. Tonvikten kommer emellertid att ligga på nationella regleringar i Sverige respektive England. Internationell rätt i övrigt, exempelvis TRIPS-avtalet, kommer medvetet inte att behandlas på grund av begränsning i tid och utrymme. 1.3 Metod och material Jag kommer att använda två metoder, en rättsdogmatisk och en komparativ. Den komparativa metoden bygger dels på jämförelse av olika rättssystem med syfte att utröna deras likheter och skillnader, dels bearbetning av fastställda likheter och skillnader exempelvis genom förklaring av deras uppkomst eller jämförande värdering av olika lösningar, dels behandling av de metodologiska problem som uppkommer i samband med dessa uppgifter. 5 I denna uppsats kommer de två förstnämnda aspekterna att behandlas, d.v.s. en jämförelse för att utröna skillnader och likheter samt bearbetning av dessa i en jämförande analys utav vilket land som tilldelar arbetstagaren starkast skydd. Inom den komparativa metoden är en grundläggande princip att man vid studier av utländsk rätt måste respektera det system och den hierarki av rättskällor som finns i det främmande landet. Således bör utländska 4 Bently och Sherman, 2004, s Bogdan, M, Komparativ rättskunskap, Nordstedts Juridik, 2003, s 18. 9

10 rättskällor tolkas så som de tolkas i sitt ursprungsland. 6 Vidare måste man beakta rättsreglernas gemensamma funktion, d.v.s. att även om man behandlar en detaljfråga måste man hålla i minnet att samma rättsregler kan spela olika roller i olika samhällssystem. 7 Det är därför viktigt att förstå den engelska rättskälleläran för att kunna göra en adekvat jämförelse samt förstå den funktion som reglerna rörande anställdas upphovsrätt har. Som ovan nämnts utgår svensk respektive engelsk rätt från två skilda filosofier när det gäller arbetsgivares och arbetstagares rätt till upphovsrättsligt skyddade verk tillkomna i en anställning. För att i en jämförelse förstå reglernas funktion bör man således exempelvis ha dessa filosofier i bakhuvudet när man behandlar respektive lands reglering på området. Den rättsdogmatiska metoden används för att beskriva gällande rätt genom inhämtande av relevant juridisk material i rättskällorna som främst består av lag, förarbete, praxis och doktrin. Då rättssystemen i Sverige och England skiljer sig åt och tillhör olika rättsfamiljer måste de ovan nämnda aspekterna i den komparativa metoden beaktas. Det svenska rättssystemet faller under den nordiska eller kontinentaleuropeiska rättsfamiljen medan det engelska faller under den anglosaxiska common-law familjen. 8 Skillnaderna kan man bland annat se i rättskälleläran. I Sverige tolkas rätten med utgångspunkt i lagens ändamål och lagförarbeten ges stor betydelse. I England läggs däremot tonvikten på domstolarna som den huvudsakliga normgivaren och rättspraxis har utgjort den centrala rättskällan. 9 Common law har således inte skapats genom lagstiftning utan i enlighet med den så kallade stare decisis-principen vilken innebär att tidigare liknande domstolsutslag skall följas. 10 Engelsk rätt domineras dock inte helt av prejudikat. Skrivna författningar spelar också en viktig roll och de viktigaste författningarna är de lagar som antagits av parlamentet, så kallade Acts of Parliament samt sekundära författningar kallade Statutory Instruments. Vid en konflikt mellan lagstiftning och prejudikat så får prejudikaten ge vika då domaren är bunden av gällande författningar och får inte vägra att tillämpa dem bara för att han ogillar deras innehåll. 11 Vid prejudikattolkning i England är det främst domslut från House of Lords som har bindanden prejudikatverkan. För en korrekt tolkning av ett engelskt domslut måste man skilja mellan ratio decidendi, som är bindande för framtida mål, och obiter dictum som endast är uttalande i förbigående och som inte var nödvändigt för avgörandet och därmed inte bindande för framtida mål. 12 Inom arbetsrätten har lagstiftningen fått ökad betydelse och common law och lagstiftning verkar numera parallellt i den engelska rätten. Vid en bearbetning av den engelska lagtexten bör man ha i åtanke att den ska tolkas mer restriktivt till skillnad från den svenska som snarare ska tolkas ändamålsenligt Bogdan, M, 2003, s 44 f. 7 Bogdan, M, 2003, s Bogdan, M, 2003, s 81 ff. 9 Rönnmar, M, Arbetsledningsrätt och arbetsskyldighet, Juristförlaget i Lund, 2004, s 34 f. 10 Bogdan, 2003, s Bogdan, 2003, s Bogdan, 2003, s 102 f. 13 Rönnmar, 2004, s 34f. 10

11 Hänsyn till de komparativa aspekterna och de olika rättssystemen kommer att tas när den rättsdogmatiska metoden används för utredning nedan av respektive lands gällande rätt på området. Den doktrin som huvudsakligen har använts inom den svenska rätten är Svensäters avhandling Anställning och upphovsrätt som gavs ut För att uppdatera den fakta som går att finna i Anställning och upphovsrätt har jag till stor del använt mig av artiklar skrivna av Wolk. Inom den engelska rätten har Bently och Shermans bok Intellectual Property varit vägledande för att beskriva det engelska rättsläget. Vidare har Davis bok Intellectual Property Law varit till stor hjälp. 1.4 Disposition Uppsatsen kommer att inledas med en beskrivning av gällande rätt på området i Sverige respektive England. Till dessa kapitel kommer den rättsdogmatiska metoden att användas. Varje kapitel kommer att inledas med en allmän beskrivning av arbetsrättens och upphovsrättens förhållande till varandra för att ge läsaren en förstålelse för den därefter beskrivna regleringen. Efter det följer en jämförelse mellan respektive lands reglering på området för att med hjälp av den komparativa metoden utröna skillnader och likheter i vem som tilldelas förfogande respektive ideell rätt samt vilka eventuella kompensationer som kan åberopas av arbetstagaren i fall där upphovsrätten tilldelas arbetsgivaren. Slutligen kommer en analys utifrån fastställda skillnader och likheter att göras för att ta reda på vilket utav länderna som tilldelar arbetstagaren starkast upphovsrätt för verk skapade i en anställning. 11

12 2 Svensk rätt 2.1 Allmänt om upphovsrätt Upphovsrättsliga principer tilldelar upphovsmannen en ensamrätt utan registrering eller annan formalia och torde därmed även gälla i fall då verket tillkommit i en anställning. Men som ovan nämnts kolliderar denna princip med den arbetsrättsliga utgångspunkten att arbetsgivaren har en rätt att förfoga över det arbetsresultat som framställs i anställningen. De olika regelkomplexen har olika status då de upphovsrättsliga reglerna går att finna i lag medan de arbetsrättsliga i stor utsträckning vilar på kollektivavtal. Man kan emellertid inte se det ena området som överordnat det andra utan utgångspunkten är att de är sidoordnade. 14 Enligt 1 kap 1 URL har den som skapar ett litterärt eller konstnärligt verk upphovsrätt till verket oavsett om det är skönlitterär eller beskrivande framställning i tal och skrift, datorprogram, musikaliskt eller sceniskt verk, filmverk, fotografiskt verk eller annat alster av bildkonst, alster av byggnadskonst eller verk som kommit till uttryck på något annat sätt. För att ett alster ska anses vara ett verk måste det komma ur upphovsmannens eget personliga skapande och uppnå så kallad verkshöjd. Med verkshöjd avses att verket ska vara så unikt att två personer inte skulle kunna ha skapat ett likadant alster oberoende av varandra. Skyddet omfattar endast upphovsmannens personliga sätt att uttrycka verkets innehåll och således inte de fakta och idéer som verket innehåller. 15 I lagens förarbete diskuterades det hur kraven på verkshöjd ska tolkas. Det slogs emellertid inte fast några klara linjer lagstiftningsvägen utan det lämnades åt praxis att bedöma vilka skapelser som ska anses ha uppnått verkshöjd. 16 I NJA 1990 s 499 prövades det huruvida en samling teckningar av enklare karaktär hade sådan självständighet och originalitet att de hade upphovsrättsligt skydd. Vid sin bedömning valde HD att se till helheten av samtliga teckningar och även om det var alster av enklare slag ansågs de utförda i en enhetlig stil och med en klar konstnärlig ambition varför de också ansågs ha tillräcklig individualitet för att åtnjuta upphovsrättsligt skydd. 17 Upphovsrätten ger konstnärer och andra skapande upphovsmän en rätt att bestämma över användningen av deras litterära eller konstnärliga verk. Upphovsmannen tilldelas två typer av rättigheter enligt upphovsrättslagen, förfoganderätt enligt 1 kap 2 URL samt ideell rätt enligt 1 kap 3 URL. Förfoganderätten innebär att upphovsmannen ges uteslutande rätt att förfoga över verket genom att framställa exemplar därav och genom att göra det tillgängligt för allmänheten, i ursprungligt eller ändrat skick, i översättning 14 Svensäter, L, Anställning och upphovsrätt, Nordstedts Juridik, 1991, s 288 ff. 15 Olsson, H, Copyright svensk och internationell upphovsrätt, Nordstedts Juridik, 1998, s Prop. 1960:17, s NJA 1990 s

13 eller bearbetning, i annan litteratur- eller konstart eller i annan teknik. Den ideella rätten innebär att då verket görs tillgängligt för allmänheten ska upphovsmannen angivas i den omfattning och på det sätt som god sed kräver. Verket får heller inte ändras eller göras tillgängligt för allmänheten i en form som kränker upphovsmannens litterära eller konstnärliga anseende. Förbudet gäller främst tre huvudfall som anges i förarbete till lagen. Det första fallet är om det sker en kränkning när exemplar av verket framställs eller när verket framförs offentligt. Vid en bedömning av huruvida eventuella ändringar utgör en kränkning skall saken ses ur upphovsmannens synvinkel men att man i övrigt skall anlägga en objektiv måttstock. Det andra fallet som åsyftas med stadgandet är obehöriga ingrepp i konstverk och exemplar av verk om åtgärden är kränkande för upphovsmannen. Slutligen anges att bestämmelsen avser fall då verket inte ändrats men återges i ett sammanhang som är kränkande för upphovsmannen. 18 Alla rättigheter enligt upphovsrättslagen tillhör från början upphovsmannen men förfoganderätten kan överlåtas till annan. Överlåtelse kan däremot inte ske av den ideella rätten men upphovsmannen kan välja att avstå från denna. Som huvudregel gäller att om upphovsmannen överlåtit rätt till sitt verk kan han eller hon kräva att bli angiven som verkets upphovsman och motsätta sig förvanskande ingrepp i verket eller att det utnyttjas i ovärdiga sammanhang oavsett vad ett eventuellt avtal innehåller. Men för att göra det möjligt för upphovsmannen att utnyttja sitt verk ekonomiskt ges möjligheten att efterge den ideella rätten. 19 I förarbetena ges som exempel på eftergift av den ideella rätten ett litterärt verk som ska göras om till film och som därmed innefattar ändringar i originalet. Upphovsrätten till ett verk uppkommer automatiskt och någon registrering eller annan formalitet krävs därför inte för att tilldelas det upphovsrättsliga skyddet. 20 I upphovsrättslagen anges inskränkningar i upphovsrätten. I 2 kap URL kan man se exempel på inskränkningar i förfoganderätten som gäller bl.a. framställning av exemplar för enskilt bruk, inom undervisning, spridning och visning av exemplar. Det omnämns emellertid inte någon inskränkning som skulle kunna åberopas av arbetsgivare när det gäller arbetstagares arbetsresultat som förvärvat upphovsrättsligt skydd. För upphovsrättsliga verk tillkomna i anställning gäller de allmänna upphovsrättsliga principerna som går att hitta i 3 kap URL. Bland annat anges det i 3 kap 27 att upphovsrätten kan överföras, helt eller delvis, till annan fysisk eller juridisk person med de begränsningar som följer av 1 kap 3 URL. 21 Vad som hittills har reglerats specifikt för upphovsrätt till arbetsresultat uppkomna i anställningsförhållande är upphovsrätt till datorprogram. I 3 kap 40a URL anges det att upphovsrätten till ett datorprogram som skapas av en arbetstagare som ett led i hans arbetsuppgifter övergår till arbetsgivaren. Denna bestämmelse kom till efter EG-direktiv 91/250/EEG om rättsligt skydd för datorprogram på området 18 Prop. 1960:17, s 65f. 19 Prop. 1960:17, s 66 ff. 20 Olsson, 1998, s Wolk, S, Arbetsgivares rätt till anställdas närstående rättigheter, JT , s

14 som kommer att behandlas närmre nedan. När det gäller övriga upphovsrätter tillkomna i en anställning anges det endast kort i förarbete till URL att den tonsättare, författare eller konstnär som åstadkommit ett verk ska betraktas som ursprunglig upphovsman. Det nämns dock därefter att upphovsrätten ofta övergår till arbetsgivaren på grund av föreliggande anställningsavtal. 22 Frågan om upphovsrättens övergång med bland annat hänsyftning till anställningsförhållanden skulle ha behandlats av upphovsrättsutredning men det framlades aldrig några förslag. För att finna vidare svar på huruvida och i vilken omfattning upphovsrätt till övriga arbetsresultat i anställning tillkommer arbetstagaren eller arbetsgivaren måste man således söka sig utanför lagtext. 2.2 Allmänt om rätten till arbetsresultat Utgångspunkten inom arbetsrätten är att rätten till arbetsresultatet tillfaller arbetsgivaren då arbetstagaren kompenseras för sin arbetsinsats genom lön och andra anställningsförmåner. Vidare är den allmänna uppfattningen att den som tillhandahåller arbetsmaterialet också är den som ges rätten till den färdiga produkten. 23 Frågan om vem som har rätt till arbetsresultat brukar behandlas i samband med lojalitetsplikten. 24 Principen att arbetsresultatet tillkommer arbetsgivaren kan härledas ur dennes rätt att leda och fördela arbetet. 25 Arbetsgivaren har en rätt att bestämma vilka arbetsuppgifter en viss arbetstagare skall utföra. 26 Arbetsgivaren kan därmed även bestämma hur resultatet skall se ut. Tillsammans med arbetsgivarens bestämmanderätt kommer en lydnadsplikt för arbetstagaren, en plikt som innebär en skyldighet att åtlyda order som arbetsgivaren ger inom ramen för dennes rätt att leda och fördela arbetet. 27 Arbetstagaren har även en så kallad lojalitetsplikt enligt vilken arbetstagaren exempelvis inte får bedriva konkurrerande verksamhet med arbetsgivaren eller på annat sätt skada arbetsgivaren. Arbetstagaren är skyldig att sätta arbetsgivarens intresse framför sitt eget samt att undvika lägen där han eller hon kan komma i pliktkollision. 28 Detta innebär att arbetsgivaren genom sin bestämmanderätt kan föreskriva en arbetstagare att tillverka en produkt med vilken upphovsrätt kan följa. Som framgick ovan tillfaller upphovsrätt automatiskt upphovsmannen enligt upphovsrättsliga principer. I fall då upphovsmannen är en anställd kan de upphovsrättsliga principerna komma i konflikt med arbetsrättens. Ett praktiskt exempel skulle kunna vara en arbetstagare som ges 22 Prop. 1960:17, s 50 f. 23 Glavå, M, Arbetsrätt, Studentlitteratur, 2001, s Glavå, 2001, s Wolk, S, Anställdas immaterialrätt i arbetsgivarens konkurs, JT :2, s Schmidt, F, Löntagarrätt, rev. uppl., 1994, Juristförlaget, s 224 ff. 27 Svensäter, 1991, s 89 f. 28 Glavå, 2001, s

15 bestämmanderätt över arbetsresultat som kommit till i hans eller hennes anställning. Med en sådan rätt skulle arbetstagaren kunna riskera att frångå lojalitetsplikten då han eller hon besitter tillgångar som ger möjlighet till konkurrens med arbetsgivaren. Således kan arbetstagaren riskera att sätta sitt eget istället för arbetsgivarens intresse främst. Huruvida det är upphovsrättens eller arbetsrättens principer som ska ges företräde i fall som rör anställning och upphovsrätt kommer att behandlas nedan. Som ovan nämnts anses arbetstagaren bli kompenserad genom lön och andra anställningsförmåner för det arbetsresultat som han eller hon har skapat. Den arbetsrättsliga utgångspunkten är att lönen utgör gottgörelse för arbetstagarens samtliga förpliktelser som kommer med anställningen. 29 En tillämpning av denna arbetsrättsliga utgångspunkt skulle således kunna innebära att arbetstagare, vilkas resultat uppnår verkshöjd och därmed upphovsrättsligt skydd, kan anses tillräckligt kompenserade genom sin lön i fall där resultatet tillkommit på arbetsgivarens föreskrifter. Arbetstagaren kan emellertid under vissa omständigheter ges rätt till särskild ersättning utöver lönen. Rätt till sådan särskild ersättning kan grundas på avtal eller, vid avsaknad av avtal, på att arbetstagaren gjort en särskild arbetsprestation eller om arbetsresultatet visar sig ha högre värde än vad som ursprungligen väntats. Om arbetstagaren skall tilldelas särskild ersättning avgörs av huruvida arbetet för vilket särskild ersättning begärs låg inom ramen för arbetstagarens arbetsuppgifter. 30 Vad som gäller för särskild ersättning i fall då arbetstagaren producerat en produkt till vilken han eller hon kan tilldelas upphovsrätt och den upphovsrätten övergår till arbetsgivaren kommer att behandlas nedan. 2.3 Upphovsrätt i anställning Upphovsrätt i anställning kan delas upp i ett reglerat och ett oreglerat område. Med det reglerade området avses det område där det finns uttryckliga lagbestämmelser för vad som ska gälla när en arbetstagare skapat ett upphovsrättsligt verk inom ramen för sin anställning. I den svenska rätten finner man ett sådant reglerat område enbart när fråga är om datorprogram. För övriga upphovsrättsliga verk tillkomna i en anställning finns det i dagsläget inte någon uttrycklig lagreglering. När problem uppstår om vem som ska anses tilldelas upphovsrätten i en anställning får man istället hämta vägledning i exempelvis kollektivavtal, enskilda anställningsavtal och praxis. Nedan kommer först det reglerade området att behandlas och därefter följer det oreglerade Det reglerade området Tanken bakom den svenska upphovsrätten är att upphovsmannen ska tilldelas ett skydd för ett verk som är ett utflöde av dennes personlighet. 29 Svensäter, 1991, s Svensäter, 1991, s 181 f. 15

16 Detta innebär att upphovsrätten är starkt knuten till den fysiska person som producerat verket och upphovsrättsregleringen gäller därmed även när den som skapar verket är anställd. 31 Eftersom upphovsrätt först uppkommer hos den anställde varandes en fysisk person kan en arbetsgivare endast få en från den anställde avledd upphovsrätt till verket. 32 Fråga är då när arbetsgivaren kan få denna avledda rätt. När det gäller anställdas upphovsrätt är förhållandet inte uttryckligen reglerat i lag såvida situationen inte rör datorprogram. Enligt 3 kap 40a URL övergår upphovsrätten till ett datorprogram som skapas av en arbetstagare, som ett led i dennes arbetsuppgifter eller efter instruktioner av arbetsgivaren, till arbetsgivaren om inget annat har avtalats. Med datorprogram avses såväl färdig produkt som förberedande designmaterial. 33 Det presumeras således att arbetsgivaren har en ensamrätt till det datorprogram som den anställde skapat. Övergången är fullständig vilket innebär att den ideella rätten samt förbudet mot vidareöverlåtelse inte är tillämpliga när upphovsrätten tillfaller arbetsgivaren med stöd av 40a URL. 34 Poängteras bör att ordvalet övergår i 40a URL innebär att det inte är fråga om en överlåtelse av upphovsrätten eller en eftergift från den anställdes sida. Det är med ordet övergår som den fullständiga övergången innefattande såväl förfogande- som ideell rätt framkommer. 35 Bestämmelsen i 40a kom till efter implementering av direktiv 91/250/EEG om rättsligt skydd för datorprogram. Direktivet antogs av rådet i syfte att harmonisera det rättsliga skyddet för datorprogram. Anledningen till direktivet var att man funnit olikheter i rättsskyddet för datorprogram i de olika medlemsstaterna och man ansåg dessa olikheter ha direkt och negativ effekt på den gemensamma marknaden varför man valde en harmonisering innan olikheterna blev ännu större. 36 Enligt direktivets artikel 2(3) stadgas att om ett datorprogram har skapats av en arbetstagare som ett led i dennes arbetsuppgifter eller efter arbetsgivarens anvisningar skall arbetsgivaren ensam vara berättigad att utöva alla ekonomiska rättigheter till det program som skapats på detta sätt, om inget annat har föreskrivits genom avtal. Då datorprogram oftast skapas i rent kommersiellt syfte måste arbetsgivaren kunna tillgodoräkna sig programmets hela ekonomiska värde. Vidare krävs det att arbetsgivaren kan göra önskvärda ändringar för att kunna exploatera produkten på bästa sätt vilket kan försvåras om den ideella rätten stannar hos arbetstagaren. Därför valde man vid införande av 40a URL att även låta den ideella rätten övergå till arbetsgivaren när datorprogrammet kommit till i en anställning Svensäter, 1991, s 259, Wolk, S, Anställdas immaterialrätter divergenta förhållanden, Ny Juridik, 2004:4, s Prop. 1992/93:48, s 112 f. 34 Wolk, S, Anställdas immaterialrätter divergenta förhållanden, Ny Juridik, 2004:4, s Prop. 1992/93:48, s Prop. 1992/93:48, s 109f. 37 Prop. 1992/93:48, s

17 För att den fullständiga övergången ska ske krävs det som ovan nämnts att datorprogrammet har skapats som ett led i den anställdes arbetsuppgifter alternativt efter arbetsgivarens anvisningar. Med ett led i den anställdes arbetsuppgifter avses en arbetstagare som har till uppgift att ta fram datorprogram. Det behöver emellertid inte vara den anställdes huvudsakliga uppgift att skapa datorprogram. Det avgörande för en övergång av upphovsrätten till arbetsgivaren är att den anställde har till arbetsuppgift att bl.a. utföra arbete som möjligen kan resultera i ett upphovsrättsligt skyddat datorprogram. 38 När det gäller en övergång som grundas på arbete tillkommet efter arbetsgivarens anvisningar innefattar uttrycket sådana anvisningar som ligger utanför den anställdes normala arbetsuppgifter men som faller inom ramen för den anställdes arbetsskyldighet. Karaktären för arbetsgivarens anvisningar framgår inte av författningstexterna men kan tolkas som att det krävs att en arbetsgivare lämnat anvisningar för lösning av ett problem. 39 Bestämmelsen i 40a URL anger emellertid att upphovsrätten inte ska anses övergången till arbetsgivaren om annat avtalats. Bestämmelsen enligt 40a bör endast gälla om inte annat avtalats mellan arbetsgivare och arbetstagare vilket innebär att ett avtal helt bryter en presumtion om övergång av upphovsrätt. 40 I fall då avtal föreligger kommer således arbetsgivarens nyttjanderätt att bestämmas av parternas avtal Det oreglerade området Som ovan nämnts finns det endast uttryckliga regler för vem som ska tilldelas upphovsrätt i en anställning när det gäller datorprogram. Motiven bakom dessa regler tjänar inte på något sätt som ledning för prövningen av upphovsrättens övergång för andra upphovsrättsligt skyddade verk. 41 Det har emellertid gjorts uttalanden angående upphovsrätt i anställning i upphovsrättslagens tidigare förarbete. I en kommentar till 1 kap 1 URL angavs det att den författare, tonsättare eller konstnär som åstadkommit verket ska betraktas som ursprunglig bärare av upphovsrätten. Detta skulle även gälla om vederbörande utfört verket i en anställning hos någon annan. Det anfördes dock vidare att rätten ofta övergick till arbetsgivaren på grund av föreliggande anställningsförhållande. 42 Mer ingående än så här omnämns inte ämnet. Det enda som sägs utöver det nämnda är att det lämnas åt parter och deras organisationer att avtala om de villkor som ska gälla. 43 Upphovsrätt i allmänhet kan som tidigare nämnts helt eller delvis överlåtas enligt 27 URL. Upphovsmannen kan överlåta upphovsrätten med hela det 38 Wolk, S, Anställdas immaterialrätter divergenta förhållanden, Ny Juridik, 2004:4, s 28 f. 39 Wolk, S, Anställdas immaterialrätter divergenta förhållanden, Ny Juridik, 2004:4, s Prop. 1992/93:48 s Prop. 1992/93:48 s Prop. 1960:17, s 50 f. 43 Prop. 1960:17, s

18 innehåll som den har vid tiden för överlåtelseavtal och om det senare framstår som ett oskäligt avtal kan det i vissa fall jämkas. 44 Vidare stadgas det i 28 URL att den till vilken upphovsrätten överlåtits inte får ändra eller överlåta rätten vidare om så inte avtalats. Det framhölls i förarbetena att upphovsmannen inte enbart har ekonomiskt intresse i ett verk utan även ett personligt sådant varför det bör vara upphovsmannens rätt att besluta om vem som ska få ändra eller till vem vidareöverlåtelse får ske. Om det inte uttryckligen avtalats om vad som ska gälla angående rätt att ändra och vidareöverlåta kan det ändå anses vara tillåtet om upphovsmannen kan anses ha samtyckt därtill. 45 Här finner man ett exempel som härrör från en situation gällande upphovsrätt i anställning. I förarbetena lyfts som exempel fram att en reklambyrå i allmänhet är berättigad att till sina kunder överlåta alster som byråns anställda har skapat i anställningen om byrån äger förfoganderätt på grund av själva anställningsavtalet. 46 Om man jämför exemplet med vad som nämns från förarbetet inledningsvis i detta stycke visar det endast återigen att det är anställningsförhållandet som avgör vad som ska gälla vid en upphovsrätts övergång i en anställning. För att avgöra vem som ska tilldelas upphovsrätten för övriga verk som tillkommit i en anställning måste man således hämta vägledning utanför lagen. Frågan avgörs bland annat med hjälp av enskilda anställningsavtal, kollektivavtal och praxis. I avsaknad av uttrycklig bestämmelse och med endast ett fåtal behjälpliga rättsfall om anställdas upphovsrätt i allmänhet har det i svensk doktrin även utvecklats en allmän princip, den så kallade tumregeln Anställningsavtal och kollektivavtal Upphovsrätt kan enligt 27 URL överlåtas helt eller delvis och en sådan överlåtelse kan ske genom avtal. Således kan upphovsrätt överlåtas genom anställningsavtal och när så sker gäller det som arbetsgivaren och den blivande arbetstagaren har avtalat om i enlighet med allmänna avtalsrättsliga principer. Det är dock mindre vanligt att upphovsrätt uttryckligen regleras i arbetsrättsliga avtal även i fall när personer anställs för att utföra rent verksskapande arbete såsom t.ex. på en reklambyrå eller i konstindustriell verksamhet. 47 Om inget är särskilt avtalat så bestämmer anställningsförhållandets art samt branschens allmänna villkor och sedvänjor huruvida en överlåtelse ska ske. Det som blir avgörande är hur normalutnyttjandet av det aktuella verket förutsatts ske med hänsyn till företagets verksamhet. Utnyttjandeformer som faller inom gränserna för företagets normala aktiviteter tillkommer utan vidare företaget. Andra utnyttjanden som inte faller inom företagets normala aktiviteter tillfaller istället den anställde varandes upphovsman i enlighet med den upphovsrättsliga principen. Upphovsrätt i anställningsförhållande 44 Prop. 1960:17, s Prop. 1960:17, s Prop. 1960:17, s Bernitz, U m.fl., Immaterialrätt och otillbörlig konkurrens, HB Immateriellt rättsskydd, 2005, s

19 övergår således inte på arbetsgivaren i vidare utsträckning än vad som är nödvändigt med hänsyn till företagets normala verksamhet. 48 Det som överlåtes i anställningsavtal är förfoganderätten då 3 kap 27 URL begränsas av 1 kap 3 URL vilken anger upphovsmannens ideella rätt. Den ideella rätten kan som ovan nämnts inte överlåtas i den svenska upphovsrätten bortsett från fall som gäller datorprogram vilkas upphovsrättsliga skydd övergår fullständigt med såväl förfogande- som ideell rätt. Om det inte är fråga om datorprogram kan arbetstagaren således kräva att anges som upphovsman, motsätta sig förvanskande ingrepp eller att verket återges i kränkande sammanhang så vida han eller hon inte har valt att efterge sin ideella rätt. 49 Om en överlåtelse inte uttryckligen reglerats i det enskilda anställningsavtalet kan det finnas bestämmelser i kollektivavtal. En bransch som ofta nämns i sammanhang som rör anställdas upphovsrätt är journalistbranschen. Jag har därför valt att lyfta fram det så kallade journalistavtalet, ett kollektivavtal mellan Svenska Tidningsutgivarföreningen och Svenska Journalistförbundet från 2004, som ett exempel där problemet regleras. Journalistavtalets 4 behandlar upphovsrätt och anger att den anställde överlåter åt företaget, hos vilket den är anställd, rätten att i tryckt och digital form i sin verksamhet förfoga över upphovsrättligt skyddat material som den anställde är upphovsman till och som tagits fram i den anställdes anställning hos företaget. Kollektivavtalet anger dock vissa begränsningar i överlåtelsen. Exempelvis anges det i paragrafen att det krävs ett godkännande från den anställde upphovsmannen om företaget vill utge böcker med material från den anställde eller vill sända material i radio eller TV. Vidare anges att vidareöverlåtelse till annan med egen tidning förutsätter att överenskommelse träffas i förväg med berörd anställd eller med journalistklubben. Det får däremot anses tillåtet för arbetsgivaren att publicera text- och bildmaterial som skapats av den anställde i samtliga tidningar som företaget ger ut. Detta framkom i AD 1993 nr 135 som gällde en tolkning av det journalist avtal som gällde före det som ovan refererats. I 4 i kollektivavtalet stadgades, liksom i nu gällande journalistavtal, att företaget fick publicera text- och bildmaterial som den anställde var upphovsman till i tidning som företaget gav ut. Fråga var om företagets förfoganderätt var så pass vid att materialet även kunde publiceras i andra utav företagets tidningar. Arbetsdomstolen beslutade att bestämmelsen ska tolkas som innefattandes en rätt för företaget att publicera materialet i varje tidning som det ger ut. Vad gäller den ideella rätten anges det att text- och bildmaterial inte får utnyttjas så att den anställdes rätt enligt 3 URL kränks. Materialet får heller inte utnyttjas så att det kränker den anställdes journalistiska anseende. Om företaget vill publicera artiklar eller teckningar som härrör från en 48 Koktvedgaard, M och Levin, M, Lärobok i immaterialrätt, Nordstedts Juridik, 2004 s Prop. 1960:17, s

20 anställd som slutat vid företaget så ska den före detta anställde underrättas om avsikten att publicera. Motsätter sig den före detta anställde en publicering med stöd av godtagbara skäl får företaget inte publicera materialet. Överlåtelsen av upphovsrätt som anges i journalistavtalet är vid en jämförelse inte lika långtgående som den övergång som anges i lagbestämmelsen rörande datorprogram tillkomna i en anställning vilken innefattar så väl förfogande- som ideell rätt. Då det inte finns någon lagreglering för övriga verk tillkomna i en anställning kan en överlåtelses omfattning helt regleras i enskilda anställningsavtal samt kollektivavtal. Detta innebär även att det journalistavtal som jag valt att lyfta fram inte anger några allmänna regler för samtliga branscher inom vilka upphovsrättsövergång behöver regleras. Avtalet kan dock anses ha en normerande verkan rörande upphovsrätt i anställning inom mediebranschen. 50 Enligt 26 MBL binder kollektivavtal som har slutits av arbetsgivar- och arbetstagarorganisation inom sitt tillämpningsområde även medlem i organisationen. Denna bestämmelse gäller oavsett om medlemmen har inträtt i organisationen före eller efter avtalets tillkomst såvida han eller hon inte redan är bunden av annat kollektivavtal. I AD 1977 nr 49 framkom emellertid principen om kollektivavtals verkan på utanförstående arbetstagare vilken innebär att kollektivavtal är tillämpligt även på arbetstagare utanför arbetstagarorganisationen. Således kan journalistavtalet exempelvis anses ha normerande verkan på de anställningsavtal som sluts med journalister vilka inte är medlemmar i Svenska Journalistförbundet Rättspraxis Då det som ovan nämnts ofta i anställningsavtal och även i kollektivavtal lämnas oreglerat vem som ska tilldelas upphovsrätten till verk tillkomna i en anställning måste man i vissa fall se sig om efter vägledning på annat håll. Dessvärre har ämnet inte behandlats i någon större utsträckning i praxis och det får anses råda oklarhet på det vidare området rörande upphovsrätts överlåtelse i anställningsförhållande. 51 Inom doktrin på området poängteras det återkommande att antalet rättsfall som behandlar frågan är ytterst få. Bernitz med flera skriver i boken Immaterialrätt och otillbörlig konkurrens att de enda avgörandena i högre instans på området torde vara NIR 1967 s 455 samt AD 2002 nr 87. Även Svensäter skriver i sin avhandling Anställning och upphovsrätt att svensk domstolspraxis angående förfoganderättens övergång på grund av anställning är så sparsam att man inte kan dra några säkra slutsatser om vad som faktiskt gäller. Han lyfter fram NIR 1967 s 455 som det enda fallet som direkt gäller frågan om vilken omfattning arbetsgivarens förvärv ska anses ha Koktvedgaard och Levin, 2004, s Bernitz, 2005, s Svensäter, 1991, s

21 I NIR 1967 s 455 behandlades omfattningen av arbetsgivarens förvärv av en anställd belysningsarkitekts upphovsrättsligt skyddade verk efter att dennes anställning upphört. Belysningsarkitekten var anställd hos ett glasbruk för att utarbeta modeller och dekorer för brukets glasproduktion. Efter att arkitektens anställning upphört fortsatte bruket att utnyttja dennes verk i dess verksamhet. Arkitekten yrkade i första hand på ersättning för utnyttjande efter anställningens upphörande och i andra hand på jämkning av anställningsavtalet under åberopande att hans lön och provision inte varit skälig i förhållande till glasbrukets utbyte av rätten till verken. Anställningsavtalet och anställningsformen tolkades emellertid så att arkitekten till glasbruket överlåtit sin förfoganderätt till de verk han skapat under sin anställning. I anställningsavtalet förekom inte någon bestämmelse om rätten till verken men domstolen fann den genom en tyst överenskommelse i anställningsavtalet ha övergått till bruket. På grund av den anställningsform och de arbetsuppgifter som gällde för arkitekten ansågs denne ha överlåtit sin förfoganderätt till arbetsgivaren och erhöll således inte någon ersättning. Andrahandsyrkandet bifölls inte heller då arkitekten inte kunde visa på skäl för jämkning. Även om det återgivna rättsfallet anses vara ett av de få som är av betydelse inom den svenska rätten rörande arbetstagares upphovsrätt så har det dessvärre inte någon avgörande betydelse för vad som generellt sett torde gälla. Det kan anföras som stöd för en fullständig övergång av upphovsrätten i ett anställningsförhållande men domskälen är mycket knapphändigt utformade och ger föga ledning i fråga om de bakomliggande förhållandena. 53 Bättre stöd kan därför tänkas kunna hämtas i det andra fallet i den svenska domstolspraxisen rörande anställdas upphovsrätt. I AD 2002 nr 87 behandlades rättsövergången av de närstående rättigheterna i ett anställningsförhållande. Denna uppsats har som nämnts i kapitel 1 inte till syfte att behandla de till upphovsrätten närstående rättigheterna. Men det nämnda AD-avgörandet har betydelse för den tumregel som nu ska behandlas och som ger vägledning på området för upphovsrättens övergång till arbetsgivaren. Fallet refereras därför i nästföljande kapitel Tumregeln När det inte är eller på annat sätt kan anses överenskommet vad som ska gälla för en eventuell övergång av en arbetstagares upphovsrätt till verk tillkommet i en anställning kan den så kallade tumregeln vara till hjälp. Tumregeln har utvecklats i den svenska doktrinen och har formulerats olika av olika författare men har i huvudsak haft samma innebörd. 54 Enligt tumregeln gäller att arbetsgivaren får inom sitt verksamhetsområde och för sin normala verksamhet utnyttja sådana verk som tillkommer som ett resultat av tjänsteåligganden och särskilda åtaganden gentemot arbetsgivaren. Arbetsgivarens rätt avser utnyttjanden för ändamål som kan 53 Svensäter, 1991, s Wolk, S, Arbetsgivares rätt till anställdas närstående rättigheter, JT , s

22 förutses när verket tillkommer. I den mån verket måste ändras för att ändamål med dess tillkomst i tjänsten ska uppnås är ändringen tillåten. 55 Med arbetsgivarens normala verksamhet avses den verksamhet som arbetsgivaren faktiskt bedriver. Det arbetsresultat med vilket upphovsrätt följer ska ha kommit till som ett led i den faktiskt bedrivna verksamheten. 56 Detta innebär att i situationer där arbetsgivaren bedriver verksamhet som är av tillfälligt slag kan upphovsrätten inte anses överlåten till arbetsgivaren. Undantag kan emellertid finnas om det är en bransch av ett slag som leder till att anställningsförhållandet tolkas såsom även innefatta verksamhet som är tillfällig inom företaget. 57 Då arbetsgivarens rätt avser utnyttjanden för ändamål som kan förutses när verket tillkom skall omfattningen av den överlåtelse som kan ske knytas an till de omständigheter och behov som fanns i verksamheten vid tiden för arbetstagarens befattning med verket. 58 Från att enbart ha varit en regel framvuxen inom doktrin på området blev tumregeln fastställd som en tolkningsregel efter ett fall i arbetsdomstolen AD 2002 nr 87 gällde frågan om rättsövergång av utövande konstnärers rätt enligt 45 URL avseende en videoinspelning av ett musikaliskt framförande. Fråga var om anställda musiker i Marinens Musikkår hade överlåtit sina närstående rättigheter till deras arbetsgivare Försvarsmakten. Under framförande av musik tillsammans med andra orkestrar spelades det in en film som sedan sammanställdes till en videofilm som Försvarsmakten dels sålde, dels gav bort i marknadsföringssyfte. Musikerna fick inte möjlighet att kvalitetsgranska och erhöll inte någon särskild ersättning för videoinspelningen. Övergången av de närstående rättigheterna hade inte uttryckligen reglerats i kollektivavtal eller i de enskilda musikernas anställningsavtal. Försvarsmakten gjorde gällande att rättigheten skulle anses överlåten till arbetsgivaren genom anställningsavtal medan Försvarsförbundet gjorde gällande motsatsen. Domstolen inledde sina domskäl med att ange att det inom arbetsrätten som allmän regel brukar gälla att frukterna av arbetstagares arbete tillkommer arbetsgivaren men att grundregeln är den motsatta när det gäller intellektuellt skapade verk och att det då är arbetstagaren som tilldelas rätten till verket. Vidare angavs det att en överlåtelse av arbetstagarens upphovsrätt kan ske genom uttrycklig överenskommelse i kollektivavtal eller i enskilt anställningsavtal. Men då det saknades sådan uttrycklig överenskommelse i fallet och efter påpekande om bristen på klargörande rättsfall tog domstolen upp den så kallade tumregeln. Enligt arbetsdomstolen bör utgångspunkten, i fall där det får anses oklart vem som ska tilldelas upphovsrätten, vara att arbetsgivaren inom sitt verksamhetsområde och för sin normala verksamhet får utnyttja sådana verk som tillkommer som ett resultat av tjänsteåligganden gentemot arbetsgivaren. Det påpekades dock att man bör hålla i minnet att det är 55 Bernitz, 2005, s Svensäter, 1991, s 352 ff. 57 Svensäter, 1991, s Svensäter, 1991, s

23 arbetstagaren som är rättighetsinnehavaren och att det därmed är arbetsgivaren som ytterst har att visa på att en övergång av upphovsrätten har skett. Detta visar att det är arbetstagaren som anses vara den ursprungliga rättshavaren och den princip som gäller inom upphovsrätten följs således inledningsvis när det gäller upphovsrätt i en anställning. 59 Trots att fallet rörde de närstående rättigheterna kom domskälen att belysa att när inget särskilt avtal finns får den så kallade tumregeln anses vara vägledande. Då AD:s resonemang i domskälen var generellt formulerade får tumregeln betydelse även för andra situationer än den om närstående rättigheter som behandlades i det aktuella fallet. Det bör sannolikt innebära att tumregeln blivit en tolkningsregel för upphovsrättens övergång i anställningsförhållanden. 60 I vilken omfattning upphovsrätten överlåtes till arbetsgivaren med stöd av tumregeln bestäms som ovan nämnt av verksamhetens behov. Detta blir således avgörande för huruvida både förfoganderätten ska anses överlåten och den ideella rätten eftergiven. Enligt vad som stadgas i URL kan den ideella rätten inte överlåtas utan endast efterges av upphovsmannen såvida det inte rör sig om en fullständig övergång enligt 40a URL. Om arbetstagaren inte kan anses ha eftergivit sin ideella rätt är huvudregeln att namnangivelse skall ske. Men det finns emellertid sammanhang och branscher i vilka det inte kan anses som god sed att ange namn. I texter och bilder i reklamalster kan det exempelvis anses som god sed att inte ange upphovsmannens namn. 61 Huruvida en eftergift har gjorts även av den ideella rätten att bli namngiven när tumregeln tillämpas bestäms således av den verksamhet som arbetsgivaren faktiskt bedriver Särskild ersättning vid överlåtelse av arbetstagares upphovsrätt Enligt arbetsrättsliga principer gäller som tidigare nämnts att den lön arbetstagare erhåller är en kompensation för det arbete som personen i fråga har anställts för att utföra. Det kan emellertid under vissa omständigheter bli aktuellt med särskild ersättning utöver lönen. Sådan särskild ersättning kan grundas på avtal eller, vid avsaknad av avtal, på att arbetstagaren gjort en särskild arbetsprestation eller om arbetsresultatet visar sig ha högre värde än vad som ursprungligen väntats. 63 Fråga är om sådan särskild ersättning kan bli aktuell vid överlåtelse av en arbetstagares upphovsrätt till verk som tillkommit i en anställning. 59 Wolk, S, Anställdas immaterialrätter divergenta förhållanden, Ny Juridik, 2004:4, s Wolk, S, NIR 71, 2002, s 597f. 61 Svensäter, 1991, s 439 f. 62 Svensäter, 1991, s Svensäter, 1991, s