Boken om Biologi. Boken om Biologi är en grundbok i biologi för åk 4-6. PROVLEKTION: Fascinerande växter

Relevanta dokument
Boken om NO 1 3. Elevens första grundbok i NO. PROVLEKTION: Fascinerande växter

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

I det här temat kommer vi bl. a att arbeta med djur och växter i vår närmiljö med fokus på naturtyper ekosystem och något om fotosyntesen.

NO Biologi Åk 4-6. Syfte och mål

Boken om NO 1-3. Elevens första grundbok i biologi, fysik och kemi. Följande provlektion är ett utdrag ur Boken om NO 1 3.

Naturen på hösten. Årskurs 4, hösten 2015 Råsslaskolan

Upptäck Religion. PROVLEKTION: Alla vänners dag

Boken om SO 1 3. PROVLEKTION: Alla vänners dag. Elevens första grundbok i historia, samhällskunskap, geografi och religion. Syfte

Året runt i naturen skolår 2-3 (läsår som startar med jämn HT)

Boken om Biologi. Provlektion: Hur ser djur ut? Följande provlektion är ett utdrag ur Boken om biologi.

Workshop om kursplan biologi åk 1 3, 4 6

Lärarhandledning: Bävern Djurrikets byggmästare. Författad av Jenny Karlsson

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET BIOLOGI

Päls med många funktioner

Boken om SO 1 3. PROVLEKTION: Världsmiljödagen. Boken om SO 1-3 Grundbok, sidorna Boken om SO 1 3 Arbetsbok 1, sidan 22.

Upptäck Sverige Lgr 11

Skogsbruk på ren svenska Lektion 2: Sveriges mesta miljöarbetare. Tema: Biologisk mångfald Ämne: Biologi Årskurs: 7-9

Upptäck Jordens resurser

Evolution 1 elevuppgift

Karbyskolan No ÅK 7 Masi Delavari. Välkommen till NO kursen!

SMÅKRYP. För vem: Skolår 3-9 När: maj-okt. Välkommen till en utedag med oss fortbildning för dig!

Vi skall under ett antal veckor jobba med evolutionsundervisning. Arbetet kommer att se lite olika ut.

Boken om SO 1 3. PROVLEKTION: En köpfri dag! Boken om SO 1 3, sidorna Boken om SO 1 3 Lärarboken s. 165

Boken om Teknik 1 3. Elevens första grundbok i teknik. PROVLEKTION: Alla broars dag

KOPPLINGAR TILL LÄROPLANEN

Att argumentera i olika samtalssituationer och beslutsprocesser. (SV åk 4 6)

Matematik är en kreativ, reflekterande och problemlösande aktivitet (Lgr 11). Det är utgångspunkten för Uppdrag Matte.

Skogen + Naturen på hösten. Åk 4

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

Ämnesplanering Levande organismer 7H

FJÄRIL ISBJÖRN PINGVIN KORALL SKÖLDPADDA PANDA

Från frö till planta (F-6)

Kopplingar till kursplaner för grundskolan

Centralt innehåll och förmågor som tränas enligt Lgr 11:

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

Hållbar utveckling. Välkommen till en utedag med oss fortbildning för dig!

Miraklet på berget En magisk vänskap. Lärarhandledning: Författad av Marit Lundgren

Klimat, vad är det egentligen?

Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan

Skogsbruk på ren svenska Lektion 3: Klimatnytta som bara växer. Tema: Klimatnytta Ämne: Biologi, Kemi Årskurs: 7-9

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.

Upptäck Jordens resurser

BIOLOGI I VATTENMILJÖER

Vecka Genomgång/Teoretiska uppgifter Sidhänvisningar och uppgifter. Fotosyntes och förbränning. Fotosyntesen fångar in solenergin

Förmågor i naturvetenskap, åk 1-3

Moa Wikner Biologi åk 6 Livet HT15

Workshop om kursplaner åk 7 9

Förslag den 25 september Biologi

Syfte På ett handfast sätt få förståelse för arternas betydelse för ekosystemets/naturens överlevnad.

Boken om SO 1 3. Fettisdagen en av många traditioner. Elevens första grundbok i historia, samhällskunskap, geografi och religion.

Naturorienterande ämnen

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)

Lokal Pedagogisk planering

Livets myller Ordning i myllret

Minifakta om dinosaurier

Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9

Spektrum Biologi Provlektion

Undervisningen i ämnet biologi naturbruk ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Pedagogisk planering projekt Eco Friends (biologi, fysik, kemi, teknik)

Kunskapskrav åk 6 i biologi, fysik och kemi

Vad ska ni kunna om djur?

Biologi. Ämnesprov, läsår 2013/2014. Delprov A. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Hållbar utveckling svarar mot ett samspel med naturen, inte ett utnyttjande av naturen.

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR

Upptäck Jordens resurser människor och miljö

LPP natur och miljö. Varför läser vi. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. March 04, LPP biologi.

Pedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi

Bedömningsstöd till Tummen upp! NO kartläggning åk 3

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

Evolution 1 lärarhandledning + elevuppgift

Livet i Bokstavslandet åk 3

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

Boken om SO 1 3. PROVLEKTION: Hur får jag vuxna att lyssna på mina åsikter? Barnkonventionen artikel 12.

Medborgardialog med unga

KLIMATZONER - GEOGRAFI ÅR 7

LÄRARHANDLEDNING. Lars-Erik Andersson Andreas Blom BONNIERS

Varför ett tema om Fjärilar och andra pollinerare

Livet i Mattelandet. ProVLEKTioN: Problemlösning Dela kulor

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

Boken om SO 1 3. Provlektion: Om demokrati och hur möten, till exempel klassråd, genomförs och organiseras.

BIOLOGI Lokal pedagogisk planering åk 7 (Cellen, bakterier, virus och urdjur)

Identifiera och analysera tekniska lösningar. Identifiera problem och behov som kan lösas med teknik.

Allt om årstiderna - Vintern

Språkstart NO Facit. NO för nyanlända. Hans Persson

! Vecka 45. TitaNO Biologi, v ! - Veta vad biologi handlar om! - Förklara vad som skiljer en levande varelse från något som inte lever!

Livet i Bokstavslandet Läsebok åk 1

Mikroplaster. Kort om. Det stora miljöhotet KORT OM. Lärarhandledning: Författad av Lena Lacopie lärare på Åva Gymnasium

Välkomna till Örebro naturskola

BETYG ÅRSKURS 6 ( - 9)

Anpassningar i naturen. Biologisk mångfald, näringskedja, näringsväv och naturtyper

Livet i Bokstavslandet Åk 3

Kopplingar till kursplaner för grundskolan

Tummen upp! Teknik åk 3

MITT I REGNSKOGEN. Uppdrag för åk f-3. Välkommen till uppdraget Mitt i Regnskogen i Universeums Regnskog.

Ekologi Så fungerar naturen

Lingonvägen Oj, ett monster?

Fröken Spöke går vilse

NATURORIENTERANDE ÄMNEN

Transkript:

Boken om Biologi Boken om Biologi är en grundbok i biologi för åk 4-6. PROVLEKTION: Fascinerande växter Följande provlektion är ett utdrag ur Boken om Biologi och tillhörande Arbetsbok och Lärarbok. Texterna och uppgifterna ger eleverna förutsättningar att utveckla alla de tre förmågorna i biologi: använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet, genomföra systematiska undersökningar i biologi, och använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen, naturen och samhället. Lektionen består av: Boken om Biologi, Grundbok, sidorna 18 19. Boken om Biologi, Arbetsbok, sidorna 12 13. Boken om Biologi, Lärarbok, sidorna 38 39. Syfte Syftet med provlektionen är att eleverna ska utveckla kunskaper om växter och hur de är anpassade till olika livsmiljöer. 1

Siktar mot kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 6 Eleven har grundläggande kunskaper om biologiska sammanhang och visar det genom att ge exempel på och beskriva dessa med viss användning av biologins begrepp. Eleven kan också beskriva och ge exempel på människors beroende av och påverkan på naturen och gör då kopplingar till organismers liv och ekologiska samband. Dessutom berättar eleven om livets utveckling och ger exempel på organismers anpassningar till olika livsmiljöer. Så här kan du arbeta 1. Läs utdraget ur Lärarboken sidorna 38 39 för att få tips kring hur du kan lägga upp undervisningen. 2. Kopiera de bifogade sidorna 18 19 från Grundboken och 12-13 från Arbetsboken till din elevgrupp. 3. Börja gärna med att låta eleverna få berätta vad de vet om var det finns växter. Har de sett växter någonstans där man inte skulle kunna tro att de kan växa? Hur tror de i så fall att det kommer sig? Läs sedan och samtal om texterna på uppslaget i Grundboken. Ta hjälp av frågorna under Diskutera i Lärarboken. 4. Låt sedan eleverna arbeta med Arbetsboken sidan 12 13. 5. Följ upp arbetet med en gemensam diskussion. Tips för fortsatt arbete! Webbappen till Boken om Biologi har många förklarande filmer från klassrummet med författaren och hans elever. I webbappen får eleverna också begreppsträning, dels på svenska, dels på arabiska. Webbappen är kostnadsfri och tillgänglig från dator, surfplatta och smartmobil, du hittar den på www.liber.se 2

s. 18 19 Var finns det växter? I KAPITLET FÅR DU LÄRA DIG: ) varför växter ser ut som de gör " om växternas livscykel { hur fotosyntesen går till # hur växter kan sorteras ( vilken nytta vi kan ha av växter i vår vardag / om växter i myter, sagor och konst Syfte med uppslaget Var finns det växter? finns nästan överallt. I den fuktiga och varma regnskogen vimlar det av olika växter. Men det finns också växter som klarar att leva i bitande kyla och vind bland Himalayas höga berg. Olika växter har helt enkelt anpassat sig till att leva på olika platser. Visst är vår jord fantastisk med så många olika typer av natur? De växter som finns på ängen eller i en sjö, ser inte ut som de man hittar på fjället eller i skogen. Och du hittar inga kaktusar i Himalaya. Kaktusar är helt anpassade att leva där det är väldigt varmt och ont om vatten. Att ge exempel på mångfalden av växter. Att få möta namngivna exempel på olika arter av växter. Att ge underlag för diskussioner om hur olika växter och kan se ut och att visa på hur likheterna och olikheterna hänger ihop med hur de är anpassade till att leva i olika biotoper. LGR 11 Uppslaget ger eleverna möjlighet att utveckla förmågan att använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning samt att använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband De kunskapskrav som du kan bedöma elevernas kunskaper mot är Eleven beskriver livets utveckling och andra biologiska sammanhang med hjälp av exempel och grundläggande begrepp. Eleven beskriver och ger exempel på människors beroende av och påverkan på naturen och gör kopplingar till organismers liv och ekologiska samband. Centralt innehåll: Djurs, växters och andra organismers liv. Ekosystem i närmiljön och några arter som lever där, samt vilka samband som finns mellan dem. Samband mellan organismer och den icke levande miljön. ORD OCH BEGREPP regnskog, Himalaya taggiga och håriga stammar, havsnivå, tuva, rotsystem, trädklyka, trädkrona, nektar, anpassat, artrikedom, styltrot kaktus, näckros, sjögull, mangroveträd, orkidé, lian, klätterväxt, barrträd, lövträd, blåklocka, prästkrage, vallmo namngivna, piskande vind, hiva, näring, vajar, bitande kyla Så här kan du arbeta med uppslaget Detta det första uppslaget i växtkapitlet är en exposé som till stor del handlar om mångfald, variation och anpassning. Det är en introduktion till sådant som fördjupas på senare uppslag. Här i vattnet nära stranden växer både näckros och sjögull. Algerna som trivs under vattenytan ser ju ut som växter. Men de dyker upp senare i kapitel 4, Varken växter eller djur. I öknen kan det skjuta upp vackra blommor. Men bara om det regnar. Fröna ligger och väntar år efter år tills regnet kommer. Kaktusar kommer från öknar och andra torra platser i Nord- och Sydamerika. Nuförtiden går det att hitta kaktusar över hela världen. Kanske för att de är så bra på att lagra vatten? Eller för att deras taggiga och håriga stammar är svåra att äta? När det inte kommer något regn slutar de helt enkelt att växa. Mangroveträden har styltrötter som klarar översvämningar. Bra idé om havsnivån stiger! Eller sjunker. 18 En ände att börja i Var tror du det finns växter? Gör en inventering av hur eleverna tänker om detta innan ni tittar på uppslaget. Var tror de att man kan hitta växter? Låt dem rita och berätta om detta. Det blir ett bra avstamp för lärandet om växter. Utgå från elevernas förkunskaper. Ta sedan fram bilderna efter att arbetsområdet är genomfört så ni kan jämföra och få syn på om ni har lärt er något. Vad finns det för växter? Om ni gör en inventering av var det finns växter kan eleverna också få namnge alla de växter som de känner till. Diskutera Frågor i fokus Hur gör växterna för att klara av att leva på olika ställen? Hur är det att växa där det är torrt? Där det regnar en gång vart femtionde år? Där det blåser? Varför klarar sig inte en tulpan i öknen? Varför skulle inte en kaktus klara sig på ängen? Vad är det egentligen som en växt måste klara om den ska överleva i/på de olika miljöer som finns på bilden? 38 4711067_Boken om Biologi Lararbokenk_Korr_3_anv2.indd 38 1/23/15 4:00 PM 3

I regnskogen kan man hitta vackra orkidéer högt uppe i träden. När träden tappar sina löv hamnar några i en trädklyka. Efter några år har löven blivit jord som olika växter kan överleva i. I Amazonas regnskogar finns en helt fantastisk artrikedom. Många arter är inte ens undersökta och namngivna ännu. Kanske finns här arter som innehåller oupptäckta ämnen som kan bota sjukdomar? Men det gäller att hitta dem fort, eftersom regnskogen är hotad. Det huggs ner fem och en halv fotbollsplaner regnskog i minuten. Dygnet runt. För att överleva den bitande kylan och piskande vinden här uppe i fjällen har flera av blommorna tagit på sig fleecetröja, kan man säga. Eller rättare sagt: de är utrustade med håriga blad som skydd. För att inte blåsa bort sitter många växter fast ordentligt genom att de bildar tuvor och har ett kraftigt rotsystem. Det gäller att växa fort också, sommaren är kort här uppe! Visst verkar det coolt att få svinga sig i en lian i djungeln. Men här gäller det ATT SE UPP. Lianerna är nämligen klätterväxter och använder stora träds stammar för att klättra på. När de når toppen och ljuset, växer blad och smågrenar ut till en stor trädkrona. Från trädkronan skjuter växten ut rötter som hänger och dinglar fritt i luften. Det är de rötterna som man så smidigt kan hiva sig fram med. Men lianerna sitter fast väldigt dåligt, och kan vara flera 100 meter långa. Ser man inte upp kan man få ett helt träd i huvudet! I våra svenska skogar finns både barrträd och lövträd. Mer än halva Sveriges yta täcks av skog. Barrträden klarar sig även där det är kallt och där jorden inte innehåller så mycket näring. Sveriges högsta träd är två granar som bägge ståtar med rekordhöjden 43 meter. De växer vid Uddeholm i Värmland. På ängen vajar olika gräs i vinden och här växer också många vackra blommor. Kanske du känner igen en del av dem från där du bor? Blåklocka, prästkrage, vallmo Det surrar och brummar av insekter som flyger från den ena blomman till den andra för att suga söt nektar. Det här är godis som blomman gärna bjuder på eftersom matgästerna hjälper till att föröka de olika växterna. 19 Fakta Vad är artrikedom? Ett bra ord att fördjupa sig i är artrikedom. Begreppet är mycket centralt inom biologin. Äkta bilder. Leta gärna rätt på (eller be eleverna försöka hitta) digitala bilder från de biotoper (miljöer) som förekommer på uppslaget. Dyk djupare in i öknen, havet, stranden, ängen, alptoppen osv. och hitta fler spännande exempel på extrem anpassning och mångfald. Varför inte njuta av en vacker bild av en blommande öken? Sök efter någon typ av djungelhjälte, typ Tarzan, som slingrar sig i en lian eller de märkliga styltrötter som vissa träd har. Hur kan sjögull vara ett hot mot Mälaren? Sjögull är en växt som på grund av övergödning brett ut sig i enorma fält i vissa vikar i Mälaren. Läs mer om vilka problem som uppstår och hur man kan komma till rätta med problemen. Googla t.ex. på Varning för sjögull. Hur hotad är regnskogen? Detta är ett helt tema i sig. Många lärare och elever har samlats kring denna framtidsfråga och genomfört meningsfulla skolprojekt. Här finns massor av fakta, tabeller och bilder att hitta. Se länkar nedan. Alpväxterna. De växter som växer högt upp i bergen måste vara snabba från frö till frö. Varför? Fantastiska fakta: Snödrottningorkidé heter en art som växer i Himalaya som märkligt nog blommar innan snön har smält. Knyt ihop innan ni går vidare Denna övning kan ge dig en uppfattning om elevernas förståelse för hur växterna har anpassat sig. Rita en enkel skiss av bilden på uppslaget på tavlan. Skriv de arter och de biologiska begrepp som står under Ord och begrepp på kort och dela ut korten. Låt eleverna, i par, fundera på var på bilden deras art eller begrepp passar in. Be dem också ge en kort förklaring till varför den passar in där. Arbetsboken Var finns det växter? s. 12 och Varför ser växterna ut som de gör? s. 13. BOKTIPS Persson, H: Försök med biologi hela kap 1.. LÄNKTIPS http://www.barnensregnskog.se/ http://www.skogssallskapet.se/skogsvarden/2014_1/sv09.php 39 4711067_Boken om Biologi Lararbokenk_Korr_3_anv2.indd 39 1/23/15 4:00 PM 4

I KAPITLET FÅR DU LÄRA DIG: ) varför växter ser ut som de gör " om växternas livscykel { hur fotosyntesen går till # hur växter kan sorteras ( vilken nytta vi kan ha av växter i vår vardag / om växter i myter, sagor och konst Var finns det växter? finns nästan överallt. I den fuktiga och varma regnskogen vimlar det av olika växter. Men det finns också växter som klarar att leva i bitande kyla och vind bland Himalayas höga berg. Olika växter har helt enkelt anpassat sig till att leva på olika platser. Visst är vår jord fantastisk med så många olika typer av natur? De växter som finns på ängen eller i en sjö, ser inte ut som de man hittar på fjället eller i skogen. Och du hittar inga kaktusar i Himalaya. Kaktusar är helt anpassade att leva där det är väldigt varmt och ont om vatten. Här i vattnet nära stranden växer både näckros och sjögull. Algerna som trivs under vattenytan ser ju ut som växter. Men de dyker upp senare i kapitel 4, Varken växter eller djur. I öknen kan det skjuta upp vackra blommor. Men bara om det regnar. Fröna ligger och väntar år efter år tills regnet kommer. Kaktusar kommer från öknar och andra torra platser i Nord- och Sydamerika. Nuförtiden går det att hitta kaktusar över hela världen. Kanske för att de är så bra på att lagra vatten? Eller för att deras taggiga och håriga stammar är svåra att äta? När det inte kommer något regn slutar de helt enkelt att växa. Mangroveträden har styltrötter som klarar översvämningar. Bra idé om havsnivån stiger! Eller sjunker. 18 KAP_2_boken om biologi.indd 18 2014-06-03 13.43 5

I regnskogen kan man hitta vackra orkidéer högt uppe i träden. När träden tappar sina löv hamnar några i en trädklyka. Efter några år har löven blivit jord som olika växter kan överleva i. I Amazonas regnskogar finns en helt fantastisk artrikedom. Många arter är inte ens undersökta och namngivna ännu. Kanske finns här arter som innehåller oupptäckta ämnen som kan bota sjukdomar? Men det gäller att hitta dem fort, eftersom regnskogen är hotad. Det huggs ner fem och en halv fotbollsplaner regnskog i minuten. Dygnet runt. För att överleva den bitande kylan och piskande vinden här uppe i fjällen har flera av blommorna tagit på sig fleecetröja, kan man säga. Eller rättare sagt: de är utrustade med håriga blad som skydd. För att inte blåsa bort sitter många växter fast ordentligt genom att de bildar tuvor och har ett kraftigt rotsystem. Det gäller att växa fort också, sommaren är kort här uppe! Visst verkar det coolt att få svinga sig i en lian i djungeln. Men här gäller det ATT SE UPP. Lianerna är nämligen klätterväxter och använder stora träds stammar för att klättra på. När de når toppen och ljuset, växer blad och smågrenar ut till en stor trädkrona. Från trädkronan skjuter växten ut rötter som hänger och dinglar fritt i luften. Det är de rötterna som man så smidigt kan hiva sig fram med. Men lianerna sitter fast väldigt dåligt, och kan vara flera 100 meter långa. Ser man inte upp kan man få ett helt träd i huvudet! I våra svenska skogar finns både barrträd och lövträd. Mer än halva Sveriges yta täcks av skog. Barrträden klarar sig även där det är kallt och där jorden inte innehåller så mycket näring. Sveriges högsta träd är två granar som bägge ståtar med rekordhöjden 43 meter. De växer vid Uddeholm i Värmland. På ängen vajar olika gräs i vinden och här växer också många vackra blommor. Kanske du känner igen en del av dem från där du bor? Blåklocka, prästkrage, vallmo Det surrar och brummar av insekter som flyger från den ena blomman till den andra för att suga söt nektar. Det här är godis som blomman gärna bjuder på eftersom matgästerna hjälper till att föröka de olika växterna. KAP_2_boken om biologi.indd 19 19 2014-06-03 13.43 6

VÄXTER [ { Var finns det växter? GRUNDBOKEN S. 18 21 1. Hur kan det komma sig att växter klarar att leva på så många olika platser? 2. Vad menas med att växter anpassar sig? 3. Hur kan kaktusar klara att leva i öknen? Tips från coachen 4. Ge tips till växter hur de kan göra för att anpassa sig till: blåst torka vintern Varför har man inte hittat några växter på månen? 12 2014-11-14 16:53 Arbetsbok inlaga_korr.indd 12 7

Varför ser växterna ut som de gör? 5. Var tror du man hittar dessa växter? Skriv orden på rätt vykort. Mangroveträsk vid Mexikos kust Boda ängar Arizonas öken Skogen i Kalifornien Amazonas regnskog Mälarens stränder 6. Tänk dig att du är en växt som ska skicka ett mejl eller ett vykort där du berättar lite om dig själv: Hej Kompis! Du ville veta lite mer om mig. Jag är ganska liten och mina blommor är gula. Jag kommer tidigt på våren. För att klara kylan har jag små hår på stjälken. Jag finns i hela Sverige. Hälsningar från Tussan Nu är det din tur att skicka en hälsning från någon växt. 13 Arbetsbok inlaga_korr.indd 13 2014-11-14 16:53 8