Föreläsning 8. Reaktionslära I Kapitel

Relevanta dokument
1. Introduktion. Vad gör senapsgas så farlig?

Föreläsning 10. Alkener I Kapitel 10 F10

Föreläsning 4. Substituerade kolväten Kapitel 5

Föreläsning 11. Alkener II Kapitel 11 F11

2. SUBSTITUTION (Nukleofil substitution) S N 2

Polära och opolära ämnen, lösningsmedel och löslighet. Niklas Dahrén

Kiralitet former som är spegelbilder av varandra men ej identiska. Jämför med händer.

KARBOKATJON KARBANJON

Föreläsning 16. Karbonylkolets kemi I Kapitel 16 F16

Tentamen i Organisk kemi 25/5 2011,

Föreläsning 14. Aromater II - elektrofil aromatisk substitution Kapitel 14 F14

Tentamen i Organisk kemi 28/5 2013,

Inga hjälpmedel är tillåtna. 100 poäng

Reaktionsmekanismer. Kap 6

Föreläsning 15. Aromater III - andra reaktioner Kapitel 15

Reaktionsmekanismer. Kap 6

Efterarbete: LÖSNINGSFÖRSLAG TILL UPPGIFTER - O +

Valenselektroner = elektronerna i yttersta skalet visas nedan för några element ur grupperna

Tentamen i organisk kemi, KEMB01, 15 hp, fredagen den 13 januari 2012,

Kemiska reaktioner: Olika reaktionstyper och reaktionsmekanismer. Niklas Dahrén

TENTAMEN i FYSIKALISK-ORGANISK KEMI 7,5 hp, NKEC , kl

FUNKTIONELLA GRUPPER (Ämnesklasser) Fö

REAKTIONER : A. ADDITION Crowe p REAKTIONER: Del D-2009 Generella typer : 1. Addition 2. Substitution 3. Elimination 4.

H 3 C. 5. Förklara varför fenol (se ovan) är en starkare syra än cyklohexanol (pk a =18).

Föreläsning 13. Aromater I Kapitel 13 F13. 1) Introduktion 2) Bensens struktur och egenskaper 3) Aromaticitet 4) Aromatiska föreningar

7,5 högskolepoäng. Organisk kemi Provmoment: Tentamen Ladokkod: A100TG Tentamen ges för: Kemiingenjör, tillämpad bioteknik.

Lösningsförslag: Tentamen i Organisk kemi 2, TFKE06,

ALDEHYDER och KETONER Del D-2007

TENTAMEN i ORGANISK KEMI 2 (TFKE06) ,

Tentamensuppgifter moment 2, organisk kemi.

Olika typer av kolväten

Introduktion till kemisk bindning. Niklas Dahrén

Föreläsning 3. Substituerade kolväten Kapitel 5

Tentamen i organisk kemi, KOKA05, 5 hp, Måndagen den 1 juni 2009,

2. Transitions state theory för att jämföra relativa reaktiviteten hos olika substrat

Tentamen i organisk kemi, KOKA05 Tisdagen den 26 augusti 2010,

Organiska föreningar Kokpunkt och löslighet. Niklas Dahrén

Organisk kemi AK KOK Ulf Ellervik

Föreläsning 17. Karbonylkolets kemi II Kapitel 17 F17

Jonföreningar och jonbindningar del 1. Niklas Dahrén

Periodiska systemet. Atomens delar och kemiska bindningar

Separation av Yamadas universalindikator med TC

Föreläsning 7. Alkoholer, aminer och alkylhalogenider Kapitel 8. 1) Introduktion 2) Alkoholer 3) Aminer 4) Alkylhalogenider

Tentamen i Organisk kemi- grundkurs 7.5 hp (KEMA01),

1 Ange lämpliga reagens till följande reaktioner. Inga mekanismer behövs.

Föreläsning 20. Sammanfattning F20. 1) Introduktion 2) Organiska reaktioner 3) Mekanismer. 4) Reaktioner och reagens

Svar: Tentamen i Organisk kemi 2, TFKE06, ,

Organiska föreningar del 10: Vad bestämmer kokpunkten hos en förening? Niklas Dahrén

Totalt 10 uppgifter, vardera värd 10p (totalt 100p). För godkänt fordras minst 50p, för 4:a minst 66p och för 5:a minst 83p.

Konc. i början 0.1M 0 0. Ändring -x +x +x. Konc. i jämvikt 0,10-x +x +x

Tentamen i Organisk kemi- grundkurs 7.5 hp (KEMA01),

KEMA00. Magnus Ullner. Föreläsningsanteckningar och säkerhetskompendium kan laddas ner från

Intermolekylära krafter

Kapitel 4. Reaktioner i vattenlösningar

Aromatiska föreningar

KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ

Intermolekylära krafter

Ange längst upp på omslaget ett referensnummer (6 tecken, t.ex. bilnummer) om du vill kunna se resultatet på kurshemsidan när rättningen är klar.

Tentamen i Organisk Kemi (3B1760) Tisdagen den 30 augusti 2005, kl

Övningsuppgifter. till Ellervik, Sterner; Organisk Kemi. Studentlitteratur, 2004

Kapitel 12. Kemisk kinetik

Avsnitt 12.1 Reaktionshastigheter Kemisk kinetik Kapitel 12 Kapitel 12 Avsnitt 12.1 Innehåll Reaktionshastigheter Reaktionshastighet = Rate

Jonföreningar och jonbindningar del 1. Niklas Dahrén

.Kemiska föreningar. Kap. 3.

Repetition F6. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00

Inga hjälpmedel är tillåtna. 100 poäng

TENTAMEN I ALLMÄN OCH ORGANISK KEMI: FACIT

O O EtOAc. anilin bensoesyraanhydrid N-fenylbensamid bensoesyra

Proteiner. Biomolekyler kap 7

ATOMENS BYGGNAD. En atom består av : Kärna ( hela massan finns i kärnan) Positiva Protoner Neutrala Neutroner. Runt om Negativa Elektroner

Föreläsning 12. Alkener III Kapitel 12 F12

Efternamn:...Mapp nr.. OBS! TEXTA TYDLIGT! Förnamn:... Personnr:... Totalsumma: Resultat: OBS! MYCKET VIKTIGT!! FÖRSE VARJE SIDA MED MAPP NUMMER!

Tentamen i Organisk Kemi 2 (KD1100/3B1760) Torsdagen den 27 augusti, kl Tillåtet hjälpmedel: molekylmodeller

Tentamen i Organisk kemi AK 2/6 2005,

Allmän kemi. Läromålen. Viktigt i kapitel 11. Kap 11 Intermolekylära krafter. Studenten skall efter att ha genomfört delkurs 1 kunna:

2. Starka bindningar

Lämpliga uppgifter: 2.3, 2.7, 2.9, 2.10, 2.17, 2.19, 2.21, 20.1, 20.3, 20.4,

Här växer människor och kunskap

Kemisk reaktionskinetik. (Kap ej i kurs.)

Tentamen i Organisk kemi, 7.5 hp (KO3003) FACIT

Totalt 10 uppgifter, vardera värd 10p (totalt 100p). För godkänt fordras minst 50p, för 4:a minst 66p och för 5:a minst 83p.

Analysera gifter, droger och läkemedel med högupplösande vätskekromatografi (HPLC) Niklas Dahrén

Vad bestämmer ett ämnes kokpunkt? Niklas Dahrén

Jonföreningar och jonbindningar del 2. Niklas Dahrén

Den elektrokemiska spänningsserien. Niklas Dahrén

F1 F d un t amen l a s KEMA00

Tillåtet hjälpmedel: molekylmodeller Periodiskt system och tabeller med bindingsstyrkor och pka-värden är bifogade efter frågorna

CH 3 N. metylamin dimetylamin trimetylamin tetrametylammonium jon primär sekundär!!!!!!!!!!!!! tertiär!!!!!!!!!!!kvartenär

Joner Syror och baser 2 Salter. Kemi direkt sid

Vätebindningar och Hydro-FON-regeln. Niklas Dahrén

Ke2 forts jämvikt. Jämviktssystem i olika miljöer Kap 4

NUKLEINSYRORNAS UPPBYGGNAD: Två olika nukleinsyror: DNA deoxyribonukleinsyra RNA ribonukleinsyra

Proteiner. Biomolekyler kap 7

Kemiska beteckningar på de vanligaste atomslagen - känna till jonladdning på de vanligaste olika kemiska jonerna

Skrivning i Oorganisk och organisk kemi för Bt3 och K2, KOK080

Kapitel 3. Stökiometri. Kan utföras om den genomsnittliga massan för partiklarna är känd. Man utgår sedan från att dessa är identiska.

Alla papper, även kladdpapper lämnas tillbaka.

Oxidationstal. Niklas Dahrén

Omättade kolväten med dubbelbindning Generell formel: CnH2n Ändelsen -an ändras till -en

Transkript:

Föreläsning 8 Reaktionslära I Kapitel 9.1-9.3 1) Introduktion 2) Nukleofila substitutioner 3) Parametrar 4) Praktisk användning 5) Elektrofiler och biologi

1. Introduktion Varför gråter vi när vi hackar lök??

Förra föreläsningen Alkoholers reaktioner F7 osymmetriska etrar görs med hjälp av Williamsons etersyntes Alexander Williamson 1824-1904 + Na + Na + 1 / 2 2 I ur går detta till?

2. Nukleofila substitutioner Bimolekylär nukleofil substitution SN2 ett enklare exempel temperatur lösningsmedel DMF 3 C C 3 22 C nukleofil elektrofil produkt lämnande grupp

2. Nukleofila substitutioner Bimolekylär nukleofil substitution reaktionen kan beskrivas på olika sätt. mekanism - hur reaktionen går till δ δ Övergångstillstånd Transition state (TS)

2. Nukleofila substitutioner Bimolekylär nukleofil substitution reaktionen kan beskrivas på olika sätt. energier - reaktionskoordinatdiagram ΔG δ δ övergångstillstånd kan inte isoleras! ΔG ΔG

Nukleofilen en nukleofil är ett reagens som söker positiva center de har överskott på elektroner S vätesulfid N 3 ammoniak N C cyanid bromid N N N azid I jodid acetat hydroxid F fluorid Cl klorid 2 vatten

Nukleofilen en nukleofil är ett reagens som söker positiva center de har överskott på elektroner negativt laddade nukleofiler är starkare än oladdade relativ hastighet 10000 2 1

Nukleofilen steriska hinder sänker nukleofiliciteten nukleofiliciteten beror på lösningsmedlet

Lösningsmedlet ε Polaritet - ett lösningsmedels polaritet bestäms av dielektricitetskonstanten, ε vatten dimetylsulfoxid (DMS) dimetylformamid (DMF) 2 S NMe 2 78 47 37 acetonitril C 3 CN 36 metanol C 3 33 etanol aceton F4 C 3 C 2 25 21 metylenklorid C 2 Cl 2 9 ättiksyra 6 dietyleter 4 bensen 2 heptan 2

Lösningsmedlet Polaritet - ett lösningsmedelspolaritet bestäms av dielektricitetskonstanten Protisk och aprotiska protiska lösningsmedel har väten som är bundna till N eller aprotiska lösningsmedel har inte väten som är bundna till N eller

Lösningsmedlet ε Dimethylformamid (DMF) 80 2 40 C3 N S Acetone 0 Protic Aprotic

Lösningsmedlet polära lösningsmedel - löser joner dåligt och fungerar därför inte bra för dessa reaktioner

Lösningsmedlet Polära protiska lösningsmedel - stabiliserar både katjoner och anjoner Cl δ δ δ Na

Lösningsmedlet Polära protiska lösningsmedel stabiliserar både katjoner och anjoner bra för SN2-reaktioner vanligtvis ökar nukleofiliciteten när vi går nedåt i periodiska systemet relativ hastighet 16000 Cl relativ hastighet 1000 S 125000 I 100000

Lösningsmedlet Polära protiska lösningsmedel stabiliserar både katjoner och anjoner bra för SN2-reaktioner för samma atomslag följer nukleofiliciteten basiciteten relativ hastighet 16000 500

Lösningsmedlet Polära protiska lösningsmedel stabiliserar både katjoner och anjoner bra för SN2-reaktioner relativ ordning: S CN > I > R > > > N 3 N 3 > Cl > RC > F > 2

Lösningsmedlet Polära aprotiska lösningsmedel stabiliserar bara katjoner anjonerna blir nakna kraftig ökning av reaktiviteten S Na + N 3 N 3 + lösningsmedel relativ hastighet metanol 1 vatten 7 DMS 1300 DMF 2800 C3CN 5000 (MPA) 200000

Lösningsmedlet Polära aprotiska lösningsmedel stabiliserar bara katjoner anjonerna blir nakna kraftig ökning av reaktiviteten S Na nukleofiliciteten följer oftast basiciteten en stark bas är en bra nukleofil N 2 > R > > RS > CN > S > N 3 > F > Cl > > I

Elektrofilen 3. Parametrar Elektrofiler har elektronunderskott Den nya bindningen bildas mellan en fylld orbital i nukleofilen och en ofylld antibindande orbital i elektrofilen δ δ Övergångstillstånd Transition state (TS) δ δ

Elektrofilen 3. Parametrar Elektrofiler har elektronunderskott Den nya bindningen bildas mellan en fylld orbital i nukleofilen och en ofylld antibindande orbital i elektrofilen detta leder till inversion av stereokemin δ δ T D D T (S) (R)

praktisk gräns 3. Parametrar Elektrofilen Steriska hinder är mycket viktiga i SN2-reaktioner hastighet = 1 0.03 0.0008 0 0

Elektrofilen vinylhalogenider och arylhalogenider reagerar inte! bensylhalogenider reagerar bra!

Temperatur som en tumregel gäller att en ökning av temperaturen med 10 ger en dubblering av reaktionshastigheten problem: bireaktioner

Produkten inversion av stereokemin 3. Parametrar T D D T (S) (R)

Den lämnande gruppen en bra lämnande grupp ska vara en svag bas S lämnande grupp pka (motsvarande syra) relativ hastighet hydroxid ( - ) 16 -- fluorid (F - ) 3 1 klorid (Cl - ) -7 200 bromid ( - ) -9 10000 jodid (I - ) -10 30000 tosylat -6 60000 tosylat

Den lämnande gruppen en dålig lämnande grupp kan göras om till en bra P P P F7 -, dålig lämnande grupp P2, bra lämnande grupp

Den lämnande gruppen en dålig lämnande grupp kan göras om till en bra 2 S 4 F7 2 S 4 + 2S4 -, dålig lämnande grupp 2, bra lämnande grupp

4. Praktisk användning ur vet vi om en SN2-reaktion går bra? 1) kontrollera att vare sig nukleofil eller elektrofil är steriskt hindrade 2) har du en bra lämnande grupp? 3) vilket lösningsmedel används? protiskt aprotiskt opolärt 4) är nukleofilen tillräckligt bra i detta lösningsmedel?

4. Praktisk användning ur vet vi om en SN2-reaktion går bra? I DMF I DMF F N 2 F N 2 Cl DMF Cl

4. Praktisk användning Användning för kemisk syntes R RR R X X = Cl,, I R = Methyl, 1, 2 alkyl RS R RN 3

5. Elektrofiler och biologi elektrofiler är skadliga för oss S N C S

5. Elektrofiler och biologi elektrofiler är skadliga för oss 2 C N N N 2 N N 3 C I 2 C N N 3 C N N N adenosin

5. Elektrofiler och biologi elektrofiler är skadliga för oss kan förstöra DNA och proteiner försvarssystem: glutation S N N N 2

5. Elektrofiler och biologi elektrofiler är skadliga för oss kan förstöra DNA och proteiner varningssystem: TRPA1