Hållbara villkor för konkurrenskraft på en tuff världsmarknad Maria Sunér Fleming, Enhetschef Energi, Infrastruktur och Miljö
En hårdnande global konkurrens ett utmanat Sverige Ett företags konkurrenskraft = dess förmåga att skapa värden som är attraktiva för konsumerar och användare på global marknader Ett lands konkurrenskraft = förmåga att upprätthålla hög produktivitet och högt välstånd 2
Sveriges konkurrenskraft 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 Källa: World Economic Forum 12 3 Sveriges placering i konkurrenskraftsindex
Vad skapar konkurrenskraft? Närhet till marknad Existerande marknader Framtida växande marknader Leverantörer God fysisk infrastruktur Tillgång till väl fungerande hamnar, vägar, flyg Planering av industriområde Stabila leveranser av el och annan energi IT- och telekommunikation Hög kompetens och support Möjlighet att anställa kvalificerad och kompetent arbetskraft Närhet till högkvalitativa forskningssamarbeten Tillgång till högkvalitativ teknisk support och stödfunktioner 4 God konkurrenskraft Annat Energikostnader, skatter, kostnad för arbetskraft, transportkostnader Smidig och förutsägbar tillståndsgivning Stabilt, förutsägbart och långsiktigt politiskt ramverk Låga handelshinder Låg risk för korruption Låg risk för immateriell-stöld Fungerande lokalsamhälle (dagis, skolor, rekreation, bostäder, säkerhet etc) Work-life balance
Parisöverenskommelsen 5
Globala system för prissättning av koldioxid, Maj 2016 6
Andel globala utsläpp som prissätts 42 system Omfattar 15 % - snart drygt 20 % 7
Prisnivåer på koldioxid Svenska koldioxidskatten är högst i världen EU ETS är bland de lägre 8
Översynen av utsläppshandeln är viktig Parisavtalet ikraftträdande var ett viktigt steg Men ingen global spelplan finns ännu Osäkerheter om genomförande av löften i olika länder Utmaningen i utsläppshandeln är att hantera de ingående sektorernas olikheter industri som konkurrerar på globla marknader, med global prissättning av produkter energi nationella eller regionala marknader, med möjlighet att flytta över ökade kostnader till kund Sverige: 70 % av utsläppen i utsläppshandeln kommer från industrin 9
Krav på utsläppshandeln efter 2020 för att säkra industrins konkurrenskraft Säkerställa att det finns tillräckligt många gratis utsläppsrätter till industrin De som är bäst i sina sektorer inte ska få ökade kostnader Förhindra att orättvisa åtgärder behöver införas om utsläppsrätterna inte räcker till. Garantera att riktmärken är nåbara och realistiska, samt sätts utifrån verklig data Riktmärkena premierar de bästa 10 procenten i varje sektor Säkerställa att alla industrisektorer som riskerar att konkurreras ut av verksamheter utanför EU finns med på koldioxidläckagelistan Dessa branscher ska garanteras full fri tilldelning upp till riktmärket Göra kompensation av de indirekta effekter på elpriset obligatorisk En central fond på EU-nivå är önskvärd. 10
En ny klimatpolitik för Sverige Miljömålsberedningen Förslag En klimatlag instiftas Ett klimatpolitiskt råd tillsätts Mål att till 2045: Minska klimatutsläppen med 85 % jämfört med 1990 inom Sverige (= netto-noll) Delmål 2030: Minska utsläppen i icke-handlande sektorn med 63 % Sektormål transportsektorn 2030: Minska utsläppen med 70 % Forskningsprogram för en klimatneutral processindustri 11
Energiöverenskommelsen 12
Energiöverenskommelsen: Vad har man egentligen kommit överens om? Målet år 2040 är 100% förnybar elproduktion. Ny kärnkraft tillåts Ett mål för energieffektivisering för perioden 2020 till 2030 ska beslutas Effektskatten på kärnkraft fasas ut Den förhöjda fastighetsskatten på vattenkraft sänks Skattesänkningarna finansieras med höjd elskatt för hushåll om 4 öre/kwh Elcertifikatsystemet förlängs till 2030 och ett nytt mål för tiden 2020-2030 sätts till 18 TWh Ingen ändrad elmarknadsmodell Kontrollstationer 13
Samhällsekonomiskt oklokt att inte nyttja befintliga resurser TWh 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029 2030 2031 2032 2033 2034 2035 2036 2037 2038 2039 2040 2041 2042 2043 2044 2045 2046 2047 2048 2049 2050 Övrig kraft, dagens nivå Kärnkraft Skillnad mellan snabb stängning och fortsatt drift av kärnkraftverk Kostnad att driva befintlig kärnkraft = ca 35 öre/kwh Kostnad ny produktion (oavsett vilken) = mer än 50 öre/kwh 150-200 miljarder i ökade kostnader för samhället om kärnkraften inte skulle nyttjas
Mer el än vad som används subventioneras fram ser ljust ut för elkunderna (som inte betalar subventionerna) Elproduktion och förbrukning av el i Sverige Summa produktion Användning 180 000 170 000 GWH 160 000 150 000 Ca 35 TWh 140 000 130 000 120 000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2023 2025 2026 2027 2028 2029 2030 15 Total kostnad för elcertifikat = 40-55 miljarder 2020-2045 om ett certifikatpris på 15-20 öre/kwh antas
Utmaningar för Sveriges konkurrenskraft miljö/klimat/infrastruktur/transporter/energi Avklarat: Energifrågan (?) Återstår: Miljötillstånd Infrastrukturens kvalitet Transporternas miljöpåverkan Skatter, avgifter och styrmedel Att gå före avsaknad av globalt perspektiv 16
Den ljusnande framtid är vår? 17