Kumulativa effekter, lokal kunskap och samisk inflytande i MKB problemanalys och nya grepp Bilder: Matti Berg Kaisa Raitio, SLU Rasmus Kløcker Larsen, SEI MKB-dagen 18 sept. 2017, SLU, Uppsala
Vem har bott eller jobbat inom Sápmi?
2012 - Tapuli K nr 1 och 2 2006 - Svärtträsk 0 Ökad tryck på markerna i norra Sverige Antal vindkraftverk i norra Sverige Ackumulerad markanvisning till gruvor inom Svenska Sápmi 20000 18000 16000 14000 12000 10000 8000 6000 4000 2000 0 750 700 650 600 550 500 450 Hektar 400 350 300 250 Antal vindkraftverk 200 150 100 50 2004 - Malmberget 2001 - Storliden; Aitik; Ersmarksberget 1991 - Barsele; Petiknäs 1980 - Boliden 1972 - Guttusjön K nr 1 1969 - Leveäniemi nr1 Gruvberget nr1 1966 - Rackejaur 1963 - Storlaisan 4 1957 - Boliden, Lövstrand 1955 - Kedträsk 1947 - Kristineberg_2 1940 - Ormsjö 1935 - Bjurvattnet, Östra Högkulla 1930 - Mertainen 3st, Svartliden 1923 - Bjurliden 1884 - Luossavaara K nr 1, område 1 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Carl Österlin, SU. Källa: Larsen mfl. 2016.
Kumulativa effekter på betesmarker 1900-2015: 30 % förlust av funktionellt betesland (4 679 km 2 ) 54 % förlust av vinterbete (4 111 km 2 ) Källa: Sandström, Skarin, Buhot mfl. i Larsen mfl., 2016
Förbättrad hänsyn till kumulativa effekter? Nuvarande styrning fungerar inte Renskötselperspektiv saknas: landskap, kumulativa effekter Bristande erkännande av samiska rättigheter Orimliga krav samråd/yttranden en sameby 2014: > 60 samrådsdagar 20-30 yttranden Ev. överklagan
Hur kan vi förbättra hantering av kumulativa effekter? Kartläggning Lokal kunskap Konsekvensbeskrivning Bevisbördan Beaktandet vid prövning Rättigheter
Kritisk dialog - En pågående process Hänsyn till kumulativa effekter (Vindeln, 2015) - Tillståndsmyndigheter - Samebyar, SSR Gemensam problemanalys Konflikter gruvnäring - renskötsel (Storforsen, 2016) - Gruvbolag, Svemin - Myndigheter - Samebyar, SSR Kartlägga olika problembilder Främjande och möjlighet för inflytande (Sigtuna, 2017) - Myndigheter - Departement - Samebyar, SSR Ge innebörd till skyldigheten att främja
Att hantera osäkerhet och oenighet kring kunskap Hög osäkerhet + starka intressen Behövs nya grepp för kunskapsproduktion Gemansamt skapandet av data Kartläggning av olika perspektiv/problembilder Vända perspektivet på uppgiften för att utmana maktförhållanden Bygger på teorier om konflikthantering (e.g. Schön and Rein 1994, Gray 2003) och postnormal science (Funtowicz & Ravetz 1993) (Funtowicz & Ravetz 1993)
Forskningens roll: processledning och analys Planera programmet Skapa mötesplats för kritisk dialog Leda samtalen Synliggöra olika perspektiv/problembilder Sammanställa material Göra analyser för att förstå institutioner och praxis
Resultat - Vindeln Möjligheter för att ta hänsyn till kumulativa effekter - identifierade av tjänstemän
Resultat - Storforsen 1. Parterna är långt från varandra i synen på problembild Gruvbolagen och SveMin: problem i samverkans genomförande kunskap, tillit, vägledning Samebyarna och SSR: förutsättningarna för samverkan Rätten att säga nej, respekten för samiska rättigheter Brist på politiska mål för rennäringen 2. Men överens om att staten behöver förtydliga spelreglerna Samiska urfolksrättigheter Procedur för deltagande 70 60 50 40 30 20 Gruvnäringen Myndigheter Rennäringen 10 0 Resultat från problemanalys.
Resultat Sigtuna (I) Alla myndigheter har skyldighet att främja och ge samer inflytande Mycket går att göra inom gällande lag genom förbättrad praxis Bred stöd från myndigheter och samebyar kring många av förslagen för bättre praxis Proaktivt arbete gynnar alla parter: ökad förutsägbarhet Sektorslagstiftning behöver tolkas tillsammans med minoritetslagen Bild: Matti Berg
Myndigheternas skyldighet Bolagens ansvar Grundlagen RF 1:2 st 4 5 Minoritetslagen (2009:724) Förvaltningsmyndigheter ska ge de nationella minoriteterna möjlighet till inflytande i frågor som berör dem. FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter Regeringens handlingsplan företag som är verksamma i Sverige ska respektera de mänskliga rättigheterna i all sin verksamhet.
Resultat Sigtuna (II) Skyldigheten att främja behöver förtydligas Myndigheter och samebyar/ssr kan tillsammans utveckla checklistor för rutiner Samiska aktörer ska ge innehållet åt främja i markanvändning Långsiktiga resurser för samebyar/ssr från staten (och från bolag) Myndigheter/andra aktörer behöver mer kunskap om rättigheter, renskötseln, kumulativa effekter Statens roll: tillräckliga resurser, kompetenser och samordning Eventuella ändringar i sektorslagstiftning Bild: Matti Berg
Inspiration från utlandet ( room for improvement ) Community-owned 4,0 Co-managed 3,0 NWT, Canada Aoteroa/New Zealand Australia 2,0 Consultation Norway Sweden 1,0 Notification 1 SCOPING 2 EVIDENCE 3 SIGNIFICANCE 4 FOLLOW-UP GENERATION DETERMINATION Källa: Larsen, 2018, kommande artikel, Impact Assessment and Project Appraisal
Vad betyder allt detta för MKB konsulter? 1. Stödja nya sätt för samisk deltagande och inflytande i MKB (genuint och tidigt, samisk rennäringsanalys, sam-förvaltning) 2. Metodval & hänsyn till kumulativa effekter på renskötseln (tydlighet, toleransnivå, samisk kunskap, forskning om störningszoner, osv.) 3. Kompetensutveckling inom kumulativa effekter och samiska rättigheter ödmjukhet inför vår roll som utomstående till den samiska kulturen 4. Påminna myndigheterna (om skyldigheten att främja) och bolagen (om ansvaret för att respektera samiska urfolksrättigheter) 5. Behov för etisk kod för MKB-konsulter i renskötselområdet? När ska man säga nej till ett uppdrag?
Planerade nästa steg Workshoprapport från Sigtuna (okt. 2017) Forskningsartikel 2018 Nordisk workshop Arctic EIA best practices Del av ett projekt ledd av Finlands miljödepartement för Arktiska Rådets SDWG (dec 2017) Kommunikation med lagstiftare Interdepartemental beredningsgrupp (höst 2017) Rundabordssamtal med inbjudna internationella experter (höst 2018)
Våra frågor till publiken Bästa tips om innovativa metoder/tillvägagångssätt med KE? Viktigaste ändringsbehov inom styrning av MKB/KE? Kan de kommande nya procedurerna stärka greppet om kumulativa effekter och lokalt/samisk deltagande (MKBvägledning, konsultationsprocedur)? Lokala kunskapens roll vs forskning? Har ni använt minoritetslagstiftningen som stöd för ert arbete, studier och/eller yttranden? Vad borde vi forskare göra härnäst för att följa upp? (möten att anordna, interna seminarier på konsultföretag, branschorganisationer osv)
Mer information Projekt: Omtvistade landskap: Navigering mellan konkurrerande markanvändning och kumulativa effekter (CO-LAND), Miljöforskningsanslaget (Naturvårdsverket 2016 2018), https://www.sei-international.org/projects?prid=2221 Vidare läsning: Larsen, R. K., Raitio, K., Stinnerbom, M., Wik-Karlsson, J. 2017. Sami-State collaboration in the governance of cumulative effects assessment: a critical action research approach. Environmental Impact Assessment Review 64: 67-76, http://dx.doi.org/10.1016/j.eiar.2017.03.003. Marie Hagsgårds tal: https://www.youtube.com/watch?v=v1itooyak7w&feature=youtu.be Vi diskuterar gärna vidare! Kontakt oss på: kaisa.raitio@slu.se rasmus.klocker.larsen@sei-international.org