Examensarbete 1 för Grundlärarexamen med inriktnin årkurs 4-6 Grundnivå 2 Skönlitteratur och film i historieundervisninen En litteraturstudie krin användninen av skönlitteratur och film i historieundervisninen samt hur det påverkar elevernas historiemedvetande och historieförståelse. Författare: Alexandra Hä Handledare: Henrik Åström Elmersjö Examinator: Maria Olson Ämne/huvudområde: Pedaoiskt arbete/so Kurskod: PG2051 Poän: 15 hp Examinationsdatum: 2017-06-09 Höskolan Dalarna 791 88 Falun Sweden Tel 023-77 80 00 Vid Höskolan Dalarna finns möjlihet att publicera examensarbetet i fulltext i DiVA. Publicerinen sker open access, vilket innebär att arbetet blir fritt tillänlit att läsa och ladda ned på nätet. Därmed ökar spridninen och synliheten av examensarbetet. Open access är på vä att bli norm för att sprida vetenskapli information på nätet. Höskolan Dalarna rekommenderar såväl forskare som studenter att publicera sina arbeten open access. Ja/vi meder publicerin i fulltext (fritt tillänli på nätet, open access): Ja X Nej
Sammanfattnin Det finns en mänd olika medier som är tillänlia för klassrummet. Dessa medier kan användas i olika områden och enom olika arbetssätt. Syftet med denna systematiska litteraturstudie har varit att undersöka vad forskninen säer om användninen av skönlitteratur och film i historieundervisninen. Litteraturstudiens fråeställnin har blivit besvarad enom tidiare jorda studier. Dessa vetenskaplia studier har ranskats, undersökts och analyserats utifrån syfte samt fråeställnin. Vid sökninen av relevanta vetenskaplia studier har fyra stycken databaser använts, dessa är DiVA, Swepub, Libris och Summon. Studiens resultat visar på viktia faktorer för att historieundervisninen ska bli lyckad. Det handlar bland annat om varierad undervisnin, stimulerin av intresse och nyfikenhet inom ämnet historia. Skönlitteratur och film kan påverka dessa faktorer samt elevernas historiemedvetande och historieförståelse. Båda dessa medier kan förmedla historia på ett sätt som läroboken inte lyckas med. De illustrerar och estaltar historia enom ett berättande sätt som ör att eleverna har enklare att förstå historia, enlit tidiare forsknin. Det finns en mänd olika sätt att arbeta med skönlitteratur och film i historieämnet. Genom studiens resultat framår det dock att lärare känner att de har väldit lite kunskap om medierna. De känner si osäkra vid användninen, därför är det enklare att använda läroboken. Nyckelord Historieundervisnin, historiemedvetande, historieförståelse, skönlitteratur och film.
Innehållsförtecknin 1. INLEDNING... 1 2. BAKGRUND... 2 2.1 LÄROPLANEN OCH VARIERAD UNDERVISNING... 2 2.2 KUNSKAPSÖVERSIKT I DE SAMHÄLLSORIENTERADE ÄMNENA... 3 2.3 SYNEN PÅ HISTORIEUNDERVISNINGEN... 3 2.4 SKÖNLITTERATUR OCH FILM I HISTORIEUNDERVISNINGEN... 4 2.5 SAMMANFATTNING... 4 3. SYFTE... 4 3.1 FRÅGESTÄLLNINGAR... 4 4. METOD... 5 4.1 ETISKA ÖVERVÄGANDEN... 5 4.2 VALIDITET OCH RELIABILITET... 5 5. DATABASSÖKNING... 6 5.1 URVAL... 6 5.2 DATABASSÖKNING I DIVA... 6 5.3 DATABASSÖKNING I SWEPUB... 9 5.4 DATABASSÖKNING I LIBRIS... 10 5.5 DATABASSÖKNING I SUMMON... 12 6. RESULTAT... 13 6.1 HISTORIEUNDERVISNING OCH HISTORIEDIDAKTIK... 14 6.2 MEDIER I HISTORIEUNDERVISNINGEN... 15 6.3 SKÖNLITTERATUR I HISTORIEUNDERVISNINGEN... 15 6.4 FILM I HISTORIEUNDERVISNINGEN... 17 6.5 SAMMANFATTNING... 19 7. DISKUSSION... 20 7.1 EN VARIERAD UNDERVISNING SOM FÖRMEDLAR HISTORIA... 20 7.2 SKÖNLITTERATUR OCH FILMS BIDRAGANDE EFFEKTER... 21 7.3 ARBETSSÄTTEN SOM ANVÄNDS I KLASSRUMMET... 21 7.4 SKÖNLITTERATUREN OCH FILMENS DIDAKTISKA UTMANINGAR I HISTORIEUNDERVISNINGEN... 22 7.5 SAMMANFATTNING... 24 7.6 METODDISKUSSION... 25 8. SLUTORD OCH FÖRSLAG PÅ FORTSATT FORSKNING... 26 9. LITTERATURFÖRTECKNING... 28
1. Inlednin Ämnet historia har sedan min een skoltid intresserat mi. Det som har jort ämnet så intressant är att ja fått tait del av tidiare händelser och hur de har påverkat daens samhälle. Det är även intressant att få ta del utav och skapa en förståelse för hur människor levt samt se kopplinar till hur människor lever ida. De minnen ja har från historieundervisninen under hela skoltiden är att läroboken användes flitit. Lärarna berättade väldit ofta om olika historiska händelser, nåon ån använde vi drama för att estalta en historisk händelse och ibland fick vi läsa böcker eller se på film för att få kunskaper inom ett visst område i ämnet historia. När ja har funderat krin val av ämne till examensarbetet så har ja tänkt mycket krin själva undervisninen i historia. Hur skapar historieundervisninen en förståelse hos eleverna? Hur arbetar man i historieämnet för att utveckla elevernas historiemedvetande? Dessa typer av fråor jorde att ja valde att läa fokus på att undersöka olika sätt att arbeta med historia i klassrummet. För att avränsa mitt val av ämne valde ja två specifika sätt att arbeta med historia mot skönlitteratur och film i historieundervisninen. Dessa två arbetssätt har ja sett i samband med min verksamhetsförlada utbildnin. Lärarna har använt skönlitteratur och film inom ämnet historia för att variera undervisninen. Dock har lärarna nämnt att det kräver både lektionstid samt planerinstid för att enomföra dessa arbetssätt. Lärarna påpekar ofta att det är enklare att utå ifrån läroboken vid lektionerna för att e eleverna kunskaper och det tar inte lika mycket lektionstid eller planerinstid av lärarna. Dessutom behöver man bearbeta skönlitteraturen och filmerna man ser på, vilket kräver både tid och planerin. Vid söknin efter litteratur till denna studie började ja med att försöka hitta vad Skolverket skriver krin användninen av skönlitteratur och film i historieundervisninen. På Skolverkets hemsida finns det en kunskapsöversikt över So-ämnena. Kunskapsöversikten heter Att förstå sin omvärld och si själv och är skriven ur ämnesdidaktiska perspektiv. En del i denna kunskapsöversikt handlar om ämne historia. De tar upp olika metoder att arbeta med historieämnet. En av dessa metoder som tas upp i texten är att använda film, konst, litteratur, spel och internet. Användninen av skönlitteratur och film beskrivs som metoder som kan påverka både elevernas historiemedvetande samt deras historieförståelse. Dessa metoder är dock inte bara att börja använda utan som lärare behöver man ha en tanke krin dessa metoder och dess syfte. Läraren behöver fundera krin hur skönlitteraturen eller filmen ska utveckla elevernas historiemedvetande och historieförståelse (Skolverket 2013). Utifrån det ja läst i denna kunskapsöversikt verkar det som att medierna ja ska undersöka har en utvecklande effekt men samtidit är det inte helt problemfritt att arbeta med dem. I denna litteraturstudie vill ja ta reda på vad tidiare forsknin säer om att använda skönlitteratur och film i historieundervisninen samt vilka för- och nackdelar som finns vid användninen. Ja vill även ta reda på vad den tidiare forskninen säer om hur metoderna påverkar elevernas historiemedvetande och historieförståelse. 1
2. Bakrund Bakrunden syftar till att motivera valet av undersöknin samt ämne. Den ska beskriva varför skönlitteratur och film i historieundervisninen är relevant att undersöka. Vad är det som ör att ämnet är intressant att fördjupa si i och varför är det intressant att veta hur tidiare forsknin uttrycker si krin detta? I inledninen nämner ja vad Skolverket skriver krin skönlitteratur och film inom historieundervisninen. Därför utår bakrunden samt motiverinen av ämnet med fokus på vad Skolverket skriver krin de olika arbetssätten, metoderna, skönlitteratur och film i historieundervisninen. 2.1 Läroplanen och varierad undervisnin I Läroplan för rundskolan, förskoleklass och fritidshemmet 2011 står det skrivet att ett av skolans alla uppdra är att e utrymme för olika former samt estaltninar av kunskaper. Undervisninen ska ske varierat och balanserat för att skapa en helhet. I de olika ämnena ska det även ske ett samspel och sammansättnin av innehållet och arbetsformer (Skolverket 2011: 10). Enlit läroplanen är syftet med ämnet historia att eleverna ska utveckla sina historiska kunskaper med insikter om det förflutna, detta kan ske enom olika typer av estaltninar. Historieundervisninen ska stimulera elevernas nyfikenhet samt utveckla deras historiska kunskaper enom olika typer av källmaterial. Undervisninen ska även syfta till att utveckla elevernas historiemedvetande (Skolverket 2011:172). Kommentarmaterialet till historia beskriver att alla människor har ett historiemedvetande, att alla människor har förmåan att reflektera krin si själv, sitt ursprun och framtiden. Ämnet historia skapar sammanhan enom tiden både utifrån det förflutna, nutiden och framtiden. Genom dessa reflektioner och sammanhan utvecklar eleverna sitt historiemedvetande (Skolverket 2011: 6). Via Skolverkets hemsida finns det forsknin för skolan i alla ämnen. Där kan man hitta artiklar om forsknin inom So-ämnena. En av dessa artiklar heter Vilka undervisninsmetoder lämpar si bäst för de olika So-ämnena? Författaren skriver att forskninen inte har kommit så lånt med denna fråa. Det påår forsknin som ska kunna läa en rund samt svara på fråan vilken metod som lämpar si bäst inom So-ämnena (Gustafsson 2016). Precis som Läroplan för rundskolan, förskoleklass och fritidshemmet 2011 så belyser artikeln att undervisnin och metoder bör varieras. Olika metoder och arbetssätt passar olika elever, detsamma äller även lärare. Därför är det viktit att undervisninsmetoderna är flexibla samt att läraren har flexibla undervisninsstrateier. Risken som finns om man beränsar undervisninsmetoderna och strateierna är att vissa elever inte fånas upp i undervisninen och på så sätt hamnar de utanför och halkar efter i undervisninen. Det är som sat svårt att svara på fråan krin vilken metod som lämpar si bäst i samhällsorienterad undervisnin. De olika ämnena har olika utånspunkter, förmåor, centralt innehåll och mål som ska uppnås. I artikeln beskrivs en enelsk forsknin inom historieämnet. Den visar att lärarna som undervisar i historia kan öka elevernas förståelse för ämnet enom att e eleverna en överripande bild över historien. Det kan ske enom olika arbetssätt och metoder inom undervisninen. Forskarna synliör att det finns problem att ta reda på vilken typ av metod som funerar bäst eftersom det beror på vilken bedömninsrund man utår ifrån. Enlit forskarna och läroplanen är det varierad undervisnin som ska funera bäst inom So-ämnena. 2
De beskriver även att det är för få studier som jorts krin de olika undervisninsstrateierna, metoderna och arbetssätten inom so-ämnena (Gustafsson 2016). 2.2 Kunskapsöversikt i de samhällsorienterade ämnena Som det beskrivs i inledninen har Skolverket jort en kunskapsöversikt över de samhällsorienterande ämnena. Där framår det att tre fjärdedelar av eleverna anser att Soämnena är mest intressanta i skolan enlit NU-03. De tar även upp att de lärare som undervisar i So-ämnena skapar intresse hos eleverna och eleverna är nöjda med undervisninen de får i So-ämnena. I denna undersöknin framår det inte vad det är som ör undervisninen så intressant. Skolverket er tänkbara förklarinar som att den samhällsorienterande undervisninen har varierat innehåll och varierande metoder. När de därefter år in mer på ämnena visar det si att historia är det ämne som är mest intressant enlit både lärare och elever (Skolverket 2013: 22-23). Vidare i denna kunskapsöversikt inom ämnet historia beskrivs olika sätt att arbeta med historia. Att arbeta med olika former av litteratur kan bidra till att eleverna utvecklar sitt historiska tänkande samt sitt historiemedvetande. Olika perspektiv kan bearbetas av eleverna enom att de får läsa till exempel skönlitteratur. Dock behöver det finnas ett syfte med att läsa litteraturen och ett förhållninssätt till ämnet historia (Skolverket 2013: 80). Filmer kan omfatta hur elever tolkar historiska händelser. Deras historieförståelse kan påverkas och de kan få en historisk inblick enom till exempel miljöer, kläder eller musik som visas enom filmer. Det som är värt att tänka på vid användninen av film i historieundervisninen är att en spelfilm kan vara förenklad och ha ett fokus på att öra en bra film i stället för att förmedla historiekunskap (Skolverket 2013: 79). 2.3 Synen på historieundervisninen Karlsson diskuterar ett dilemma i Undervisnin och lärande i historia som handlar om hur individer skapar historieförståelse. Historieundervisninen kretsar krin meninslös faktamemorerin enlit Karlsson. Denna typ av undervisnin dominerar i klassrummen, inte endast i Sverie utan i flera länder. I klassrummen lär si eleverna att memorera årtal, kunar och händelser. Både eleverna och lärarna vet att denna memorerin och historisk fakta inte är vikti. De vet om att undervisninen inte borde kretsa krin detta men ändå domineras historieundervisninen utav just detta (Karlsson 2014: 10-11). Historieundervisninen är väldit styrd av läroboken och dess innehåll. Eleverna läser läroboken, samlar fakta samt information och därefter reproducerar. Det handlar mer om en form av datamemorerin än att förstå varför. Eleverna skapar inen historieförståelse enom att memorera. Måna elever håller med och ser det som ytli fakta bara för att få odkänt (Karlsson 2014: 44-45). Eleverna bör träna upp förmåan att behandla historieämnet som en helhet. Detta lärs inte ut i klassrummet men det är det som krävs för att eleverna ska skapa si en historieförståelse (Karlsson 2014: 50). Genom historieundervisninen bör eleverna få möjlihet att samla redskap för att kunna skapa historieförståelse och historiskt tänkande. Det hela ska vara en kreativ process där eleverna både kan förstå och bearbeta innehållet i ämnet historia (Karlsson 2014: 103-104). 3
2.4 Skönlitteratur och film i historieundervisninen Via Skolverkets hemsida kan man hitta skolutvecklin och forsknin för skolan. Där finns det en artikel där författaren själv anser att eleverna kommer ihå mer ifrån en skönlitterär bok. Genom läsninen av skönlitteratur kan tankar krin till exempel identitet, miration och månkultur uppstå. Skönlitteraturen kan skapa upplevelser så att eleverna får en fördjupad samt nyanserad historieundervisnin (Skolverket 2016). En annan artikel vid Skolverkets hemsida krin forsknin för skolan handlar om film i historieundervisninen. Användninen av film beskrivs som ett vanlit insla i undervisninen och den kan användas på måna olika sätt och inom måna olika områden. Film i undervisninen kan handla om spelfilm eller dokumentärfilm, dessa kan ha olika syften och e olika inblickar i historien. Genom film i historieundervisninen kan eleverna koppla budskapet från filmen till ena tankar krin samtiden och framtiden. Film kan erbjuda faktaförmedlin och intresseskapande inom historia. Författaren avslutar artikeln med att berätta att hanterinen av film inte endast är inriktat på ymnasiet utan även för rundskolan. Detta kan nämlien utöra en utånspunkt för fortsatt forsknin krin film i undervisninen även i de läre åldrarna (Olofsson 2016). 2.5 Sammanfattnin Det som är intressant och ör detta ämne relevant att undersöka är att både skönlitteratur och film kan e olika historiska insikter från det förflutna. Det är två olika arbetssätt och metoder men båda har en berättande och förmedlande utånspunkt. Läroplan för rundskolan, förskoleklass och fritidshemmet 2011 säer att undervisninen ska bidra till en insikt om det förflutna samt stimulera deras nyfikenhet i ämnet historia enom olika typer av källmaterial och estaltninar. Vad säer tidiare forsknin om dessa arbetssätt, metoder och vad kan de bidra till? Ja har minnen från både min een skolån och även från den verksamhetsförlada utbildninen att läroboken används effektivt och att den styr undervisninen en hel del. Dessa tankar krin läroboken och historieundervisninen stämmer överens med Karlssons dilemma som diskuteras i Undervisnin och lärande i historia. Är historieundervisninen knuten till faktamemorerin och läroboken? Saknar undervisninen en variation och kombination utav olika arbetssätt? 3. Syfte Syftet med denna studie är att ta reda på vad tidiare forsknin säer om skönlitteratur och film i historieundervisninen. Undersökninen syftar även till att ta reda på vad tidiare forsknin säer om olika undervisninsmetoder krin dessa medier. Vad kan skönlitteratur och film bidra till och vad är för- och nackdelarna med dessa arbetssätt? Denna studie syftar också till att ta reda på hur skönlitteratur och film påverkar elevernas historiemedvetande och förståelse för historiska händelser, enlit den studerade forskninen. 3.1 Fråeställninar Vilka för- och nackdelar finns det med att använda skönlitteratur och film i historieundervisninen enlit tidiare forsknin? Vad säer tidiare forsknin om hur skönlitteratur och film påverkar elevernas historiemedvetande samt historieförståelse? 4
4. Metod Vid denna studie har systematisk litteraturstudie använts som metod. Genom att öra en systematisk litteraturstudie är tanken att ja ska fördjupa mi i mitt syfte och få svar på min fråeställnin utifrån publicerat forskninsresultat. Eriksson Barajas belyser systematisk litteraturstudie i boken Systematiska litteraturstudier i utbildninsvetenskap. Det som kännetecknar en systematisk litteraturstudie är att metoden handlar om att systematiskt söka, kritiskt ranska och sammanställa tidiare jorda studier inom det valda ämnesområdet. Denna systematiska litteraturstudie ska tydlit redovisa metoderna som använts samt att den ska kunna ranskas. Den ska sträva efter att kunna ienkänna evidens som är tillänli inom det valda ämnet. Vid utförandet av en systematisk litteraturstudie finns det ina reler för hur måna studier som bör användas, så läne forskninen är relevant för det valda ämnet (Eriksson Barajas 2013: 31-32). Eriksson Barajas beskriver ste för ste hur en systematisk litteraturstudie bör utföras. Dessa ste visar att ja bör motivera valet av studie, formulera fråor som år att besvara, formulera en plan för studien, sökord och bestämma sökstratei. När det kommer till den vetenskaplia litteraturen som ska användas ska ja identifiera den, systematiskt välja ut, kritiskt värdera, kvalitetsbedöma, analysera, diskutera och sammanställa för att därefter kunna dra slutsatser. Det som är viktit vid denna typ av studie är att tydlit beskriva tillväaånssätten enom hela studien. Metoderna och sökstrateierna som används i arbetet ska redovisas så att det enkelt år att följa sökprocessen (Eriksson Barajas 2013: 27-32). Syftet vid denna litteraturstudie är att sammanställa tidiare empirisk data. De empiriska data som ska användas i studien är baserad på erfarenheter från tidiare forsknin som upptäckts enom undersökninar. Ja som undersöker ska systematiskt söka efter vetenskapli litteratur, ja ska kritiskt ranska den och därefter sammanställa den. Det som är viktit vid studien är att ja år tillväa systematiskt och norant redovisar mina tillväaånssätt. Det ska å att följa mitt arbeta enom hela processen. 4.1 Etiska överväanden Vid en litteraturstudie finns det etiska aspekter att förhålla si till. Vetenskapsrådet har publicerat skriften Forskninsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskapli forsknin. I den skriften framår principerna för informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. I detta fall när systematisk litteraturstudie ska användas som metod behöver man fundera och förhålla si till användnin samt förmedlin utav publicerat forskninsresultat (Larsen 2009:14). Vid en systematisk litteraturstudie ska nåra etiska överväanden öras. Bland annat valet av litteratur, att man ser om litteraturen som ska användas har jort etiska överväanden. Alla artiklar som används ska redovisas och förvaras säkert i tio år. Forskarens ena åsikter bör ej styra resultaten utan resultaten byer på den valda litteraturen och alla resultat ska presenteras i litteraturstudien (Eriksson Barajas 2013: 69-70). 4.2 Validitet och reliabilitet Validitet handlar om iltihet och relevans. Det handlar om att det insamlade datamaterialet som ska användas i studien är relevant för fråeställninen och att fråeställninen i sin tur är 5
relevant för problemformulerinen i undersökninen. Reliabilitet motsvarar pålitlihet och precision. Undersökninen ska vara tillförlitli och preciseras på rätt sätt samt bearbetas. För att precisera denna studie bör den tidiare forskninen bestämmas norant samt avränsas och det ska uttryckas tydlit i studien. Det ska å att utföra samma undersöknin och få exakt samma resultat (Larsen 2009: 40-41). Vid denna litteraturstudie innebär validitet och reliabilitet att utifrån fråeställninen samla in relevant data. I detta fall publicerat forskninsresultat. Genom det relevanta forskninsresultatet som ska användas ska fråeställninen kunna bli besvarad. Det är viktit att tillväaånssättet dokumenteras på så sätt att det blir tydlit hur litteraturstudien jorts. Läsaren ska kunna följa de olika steen enom hela arbetet. 5. Databassöknin I denna databassöknin har fyra databaser använts för att hitta relevant litteratur till litteraturstudien. Databaserna som använts är DiVA, Swepub, Libris och Summon. Vid användninen av dessa databaser har olika typer av avränsninar jorts. De texter som ranskats och används har olika funktioner i denna litteraturstudie. Vid val av tidiare forsknin utår studien ifrån historiedidaktisk forsknin med fokus på skönlitteratur och film i undervisninen. Forskninen som ska användas ska ha ett fokus på lärarnas historieundervisnin samt användninen av skönlitteratur och film. I studien ska även forsknin som har en inblick i hur dessa metoder samt hur undervisninen påverkar elevernas historiemedvetande och historieförståelse användas. 5.1 Urval För att hitta relevant och aktuell forsknin har ett urval jorts. Vid sökninarna har sex stycken sökord använts inom alla databaserna. Dessa sökord är historieundervisnin, historiedidaktik, historia mellanstadiet, historiemedvetande, undervisnin historia och history teachin. En del av den valda forskninen har förekommit upprepade åner i de olika databaserna, detta beror förmodlien på att samma sökord använts i alla databaser. Avränsninar har jorts vid sökandet för att underlätta och för att hitta relevant forsknin som passar ämnet. Tidsperioden är en avränsnin, forsknin som jorts under 2000-talet är det som blivit ranskat. En annan avränsnin är att fulltext online valts för att kunna ranska samt läsa sammanfattninar av forsknin för att därefter kunna välja ut relevant forsknin som passar det valda ämnet. Avränsninarna varier mellan databaserna samt sökorden, vid en del sökninar väljs andra avränsninar som till exempel avhandlin, forskninspublikationer, doktorsavhandlin, licentiatavhandlin och fritt online. Vid sökninarna har fokus varit på historieundervisnin på mellanstadiet, men vid sökninarna fanns det fåtal forskninsmaterial som hade inriktnin mot mellanstadiet. Det fanns mest forsknin av historieundervisnin på ymnasiet. En del av forskninen från ymnasiet var både relevant samt intressant att använda vid denna undersöknin därför blev sökninen lite bredare. 5.2 Databassöknin i DiVA I databasen DiVA som står för diitala vetenskaplia arkivet upptäcktes forsknin av intresse för denna litteraturstudie. I första sökninen användes endast sökorden, då uppkom det måna 6
olika vetenskaplia texter. Måna av dem var inte relevanta för denna studie vilket medförde att avränsninar jordes. Forskninspublikationer, fulltext och avhandlin valdes som avränsninar. Det första sökordet historieundervisnin av sjutton träffar varav sex stycken blev ranskade för att deras titlar innehöll ord som film, historieundervisnin, medier, historiedidaktiska och undervisninsstrateier. Eftersom dessa ord är centrala för undersökninen ranskades sammanfattninarna på dessa texter och därefter plockades två stycken ut för att ranskas mer på djupet. Dessa två studier valdes att användas vid denna litteraturstudie eftersom forskninens innehåll hade direkt kopplin till området skönlitteratur och film i historieundervisninen. Med andra sökordet som är historiedidaktik framkom sjutton texter, varav två texter redan var valda enom det första sökordet. De flesta texterna var inte relevanta för att titlarna innehöll årtal som inte passade in i denna studie samt att nåon text hade fokus på läroboken och dess användnin. En text valdes ut vid denna söknin för att titeln innehöll ord som spelfilm och historieundervisnin. Denna texts sammanfattnin ranskades och valdes att användas för att den belyser elevers erfarenheter och tankar krin användninen av film i historieundervisninen. Den texten hade dock fokus på äldre åldrar hos eleverna men hade både titel och innehåll krin film i historieundervisninen vilket jorde att den valdes att användas ändå. Det tredje sökordet historia mellanstadiet valdes för att få mer utav de läre åldrarna. Denna söknin av totalt två träffar men inen var relevant för denna studie då den ena titeln innehöll årtal från tidia 1900-talet och den andra textens titel innehöll elevtexter vilket inte är relevant för denna studie. Det fjärde sökordet historiemedvetande av fem träffar varav en valdes ut och ranskades, denna hade fokus på både skönlitteratur i historieundervisninen samt mellanstadiet vilket passade för denna undersöknin. Det femte sökordet undervisnin historia av elva träffar men inen var relevant för denna studie, två av dessa texter var redan valda enom ett annat sökord. De resterande texterna hade titlar som innehöll kopplinar till andra ämnen och andra strateier än vad undersökninen har fokus på. Det sjätte och sista sökordet history teachin av tjuosex träffar varav alla titlar ranskades, tre stycken av dessa var redan valda enom ett annat sökord och de resterande titlarna innehöll inte relevanta ord för denna undersöknin. Det som framkom i titlarna var bland annat årtal som inte var aktuella för denna undersöknin, även ämnet samhällskunskap, elevtexter och planerin vid ymnasiets historieundervisnin. Inen text valdes att ranskas djupare eftersom de inte var relevanta för denna undersöknin. Sökninarna från DiVA redovisas nedan i tabellen. Sökord Historieund ervisnin Avränsnin Forksnin spublikatio ner Fulltext Träff ar Läst a titlar Grans kade abstra cts Grans kade texter Anvä nda texter Titel på använda texter 17 17 6 2 2 Hultkrantz, Catharina (2014). Playtime! En studie av lärares syn på film som 7
Historiedid aktik Historia mellanstadi et Historieme dvetande Undervisni n historia History teachin Avhandlin Forksnin spublikatio ner Fulltext Avhandlin Forksnin spublikatio ner Fulltext Avhandlin Forksnin spublikatio ner Fulltext Avhandlin Forksnin spublikatio ner Fulltext Avhandlin Forksnin spublikatio ner Fulltext Avhandlin pedaoiskt hjälpmedel i historieämnet på ymnasiet. Umeå Universitet. Norlander, Peter (2016). Historieundervisnin i det multimediala klassrummet Lärares förhållninssätt till olika mediers kvaliteter och användbarhet. Umeå Universitet. 17 17 1 1 1 Deldén, Maria (2014). Historien som fiktion Gymnasieelevers erfarande av spelfilm i historieundervisnin en. Umeå Universitet. 2 2 0 0 0 5 5 1 1 1 Inemansson, Mary (2007). Skönlitterär läsnin och historiemedvetande hos barn i mellanåldrarna. Lunds Universitet. 11 11 0 0 0 26 26 0 0 0 8
5.3 Databassöknin i Swepub Swepub är en databas där man kan hitta vetenskaplia texter som publicerats enom lärosäten i Sverie. Vid första sökninen jordes avränsninar eftersom databasen innehåller måna olika typer av texter. Avränsninen var fritt online för att kunna ranska resultaten av sökninarna samt doktorsavhandlinar för att få ett trovärdit resultat. Vid första sökninen av sökordet historieundervisnin påträffades sju stycken texter, två stycken ranskades och valdes att användas. De valdes på rund utav att de i hö rad var relevanta. Titlarna innehöll ord som film, pedaoiskt hjälpmedel, historieundervisnin, mediers kvaliteter och användbarhet vilket jorde att de var relevanta. De var även relevanta för att den ena handlar om vikten av intresse vid historieundervisninen vilket visat si häna ihop med de didaktiska valen lärare ör inom historieämnet. Den andra licentiatavhandlinen valdes för att den undersöker lärares erfarenheter och strateier i historieundervisninen, denna är relevant för att erfarenheter ifrån användninen av skönlitteratur och film synliörs. Båda texterna hade fokus på undervisninen i historia dels från lärares synvinkel och dels utifrån elevers synvinkel vilket kan vara av vikt att ha med vid denna typ av litteraturstudie. Det andra sökordet historiedidaktik av fem träffar varav en text redan var vald enom det första sökordet. De andra texterna var inte relevanta för att titlarna dels innehöll tidsperioder som inte är aktuella och dels för att en av texternas titlar innehöll ord som yrkesprorammet vilket inte är relevant för denna undersöknin. Vid det tredje sökordet historia mellanstadiet byttes avränsninen doktorsavhandlin mot licentiatavhandlin på rund utav att doktorsavhandlinen inte fanns med vid sökninen. Sökordet av två träffar varav inen valdes att ranskas på rund utav saknaden av relevans för denna undersöknin då de innehöll årtal som inte är aktuella samt ett fokus på olika undervisninsresurser i samband med skrift i historieundervisninen. Det fjärde sökordet historiemedvetande av fem träffar varav en ranskades eftersom den innehöll bereppet historiemedvetande. Denna text var dock inte relevant då den belyser måna delar av historieundervisninen vilket jorde det svårare att avränsa undersökninen. De andra titlarna valdes inte att ranskas mer eftersom titlarna innehöll berepp och ord som inte var relevanta för denna undersöknin. Sökordet undervisnin historia avränsades till fritt online och doktorsavhandlin, det av elva träffar varav inen ranskades närmare eller användes för att de saknade relevans. En av texterna var redan vald enom ett annat sökord och de andra texternas titlar innehöll andra ämnen än historieämnet vilket jorde att de föll bort. Det sista sökordet history teachin avränsades även med tidsperioden 2010-2013 för att få den mest aktuella forskninen då resultatet annars blivit för stort och för brett. Tidsperioden hade kunnat öras bredare så att det hade varit 2010-2017 men det ick inte att välja, 2013 var det närmaste man kunde komma. Sökninen av femton träffar men inen av dessa träffar ranskades eller användes eftersom de inte lämpade si för denna undersöknin, en text var redan vald enom ett annat sökord och de andra titlarna innehöll ord och årtal som inte var aktuella för denna undersöknin. Databassökninen från Swepub redovisas i tabellen nedan. 9
Sökord Historieund ervisnin Avränsnin Fritt online Doktorsav handlin Träff ar Läst a titlar Grans kade abstra cts Grans kade texter Anvä nda texter Titel på använda texter 7 7 2 2 2 Hansson, Johan (2010). Historieintresse och historieundervisnin Elever och lärares uppfattninar om historieämnet. Umeå Universitet. Historiedid aktik Historia mellanstadi et Historieme dvetande Fritt online Doktorsav handlin Fritt online Licentiata vhandlin Fritt online Doktorsav handlin 5 5 0 0 0 2 2 0 0 0 5 5 1 0 0 Nyren, Thomas (2009). Erfarna lärares historiedidaktiska insikter och undervisninsstrate ier. Umeå Universitet. Undervisni n historia Fritt online Doktorsav handlin 11 11 0 0 0 History teachin Fritt online Doktorsav handlin 15 15 0 0 0 År 2010-2013 5.4 Databassöknin i Libris Databasen Libris är en nationell biblioteksdatabas där man kan hitta olika typer av texter som finns på svenska forskninsbibliotek. Via söktjänsten kan man bland annat öra en enkel söknin och en utökad söknin. Vid denna söknin efter forsknin användes enkel söknin utifrån sökorden. Avränsninen som användes till sökorden var fritt online och avhandlin. Det som noterades vid denna databas var att måna olika texter framkom, det var bland annat kapitel från böcker och även korta artiklar. Vid första sökordet historieundervisnin framkom femtiofyra träffar varav inen sammanfattnin ranskades, men titlarna lästes. Detta berodde 10
mycket på att relevanta titlar redan var valda via andra databaser där sökninarna redan jorts samt att måna titlar innehöll inriktninar som inte hade fokus på historieundervisnin i samband med skönlitteratur och film. Vid det andra sökordet historiedidaktik valdes avränsninen fritt online och avhandlin. Vid denna söknin framkom sexton träffar varav en uppmärksammades. Detta berodde på att de andra femton titlarna inte innehöll relevanta ord för denna studie. Till exempel som museiutställninar, miration, bilder som kunskapskällor och struktur i historieundervisninen. Texten som valdes att läsas handlade om film i historieundervisninen vilket var relevant för denna studie. Sökordet historia mellanstadiet resulterade i endast en text som inte ranskades eftersom titeln visade på ett fokus på läsförståelse, läroböcker och dessa skildrinar. Historiemedvetande resulterade i femton texter varav en sammanfattnin lästes men inen ranskades mer eller användes eftersom en av dessa texter redan var valda och de andra var inte relevanta för undersökninen på rund utav titlarnas innehåll. De innehöll ord och berepp som visade på att de inte handlade om de medier som undersökninen ska redovisa. Sökordet undervisnin historia av tjuofem träffar där inen ranskades eller användes på rund utav att två var valda enom ett annat sökord och det resterande titlarna innehöll bland annat årtal som inte var aktuella, yrken enom historien och medier som inte var relevanta för undersökninen. History teachin av sextiofem träffar där titlarna lästes men inen ranskades eller användes för att fyra av dem redan var valda enom annat sökord och utav de andra texterna var måna redan ranskade enom andra sökord. Anledninen till att inen text valdes vid denna söknin var för att de inte var relevanta för undersökninen, då måna titlar innehöll specifika historiska händelser eller inriktninar inom historien som inte passar ihop med denna undersöknin. Nedan i tabell redovisas sökresultatet. Sökord Avränsnin Träff ar Läst a titlar Grans kade abstra cts Grans kade texter Anvä nda texter Titel på använd text Fritt online 54 54 0 0 0 Historieund ervisnin Avhandlin Historiedid aktik Fritt online Avhandlin 16 16 1 1 1 Dahl, Steven (2013). Folkmord som film Gymnasieelevers möten med Hotel Rwanda- en receptionsstudie. Lund Universitet. 11
Historia mellanstadi et Fritt online 1 1 0 0 0 Historieme dvetande Fritt online Avhandlin 15 15 1 0 0 Undervisni n historia Fritt online Avhandlin 25 25 0 0 0 History teachin Fritt online Avhandlin 65 65 0 0 0 5.5 Databassöknin i Summon Databasen Summon är Höskolan Dalarnas biblioteksdatabas. Där söktes forskninen enom sökorden samt enom avränsninar. De avränsninar som användes var fulltext och avhandlin. Vid första sökordet historieundervisnin blev det trettiosex träffar varav två stycken sammanfattninar och en text ranskades men valdes att inte användas eftersom de inte hade fokus på historieundervisninen. De andra trettiofyra texterna som direkt valdes bort innehöll bland annat texter som redan var valda enom andra sökninar och titlarna innehöll ord som inte var relevanta för denna undersöknin. Historiedidaktik av fjorton träffar varav två redan var valda enom annan söknin. De andra texterna hade inte nåon kopplin till ämnet, historia mellanstadiet av endast en träff som var mer kopplad till läsförståelse än historieundervisninen vilket ledde till att den valdes bort. Historiemedvetande av sjutton träffar varav en var relevant för ämnet men var redan vald enom en annan söknin, de andra texterna valdes bort för att titlarna inte innehöll relevanta ord för denna undersöknin. Sökordet undervisnin historia valdes redan vid planerinen av denna litteraturstudie eftersom relevant litteratur till ett PM skulle väljas. Sökordet av etthundrasextiotvå träffar varav en text både ranskades och valdes att användas som en del av bakrunden för att synliöra betydelsen av denna typ av undersöknin. Denna söknin innehöll inte mycket systematik eftersom sökninen jordes för att se vad som fanns enom ett brett perspektiv till detta PM. Tio andra titlar lästes men var inte relevanta för studien och dess syfte. Avränsninen som valdes var fulltext, bok och år 2010-2017 för att hitta den mest aktuella forskninen. Den texten som valdes att användas i undersökninen användes även som försla till litteratur inför detta arbete där ett PM skrevs. Det sista sökordet history teachin av två träffar som inte hade nåon kopplin till det valda ämnet och föll därför bort direkt. Eftersom detta var den sista databassökninen som jordes förekom de texter som redan är valda att använda måna åner. Detta jorde att måna texter som fanns med i de olika 12
sökninarna föll bort eftersom de redan var valda att använda enom andra sökninar. Resultatet för sökninarna visas i tabellen nedan. Sökord Historieund ervisnin Avränsnin Fulltext Avhandlin Träff ar Läst a titlar Grans kade abstr acts Grans kade texter Anvä nda texter 36 36 2 1 0 Titel på använd text Fulltext Historiedid aktik Avhandlin 14 14 0 0 0 Historia mellanstadi et Fulltext Avhandlin 1 1 1 0 0 Historieme dvetande Fulltext Avhandlin 17 17 1 0 0 Undervisni n historia History teachin Fulltext Bok År 2010-2017 Fulltext Avhandlin 162 10 1 1 1 2 2 0 0 0 Per-Arne Karlsson (2014). Undervisnin och lärande i historiaett kreativt rum för narrativ kompetens. Stockholm Universitet. 6. Resultat I denna del redovisas den valda forskninen som hittats enom databassökninen. Detta kommer att redovisas enom olika delar. Den första delen innehåller överripande forsknin och behandlar historieundervisninen. Där behandlas historieundervisninen, lärandet och strateier inom historieundervisninen. Den andra delen innehåller medier i historieundervisninen, där beskrivs olika medier samt deras användnin inom ämnet historia. Därefter kommer resultatet inom området skönlitteratur och film i historieundervisninen. Vid dessa delar beskrivs medierna samt deras användnin i ämnet historia, deras för- och nackdelar samt tankar som lärare fått enom användninen av dem. 13
6.1 Historieundervisnin och historiedidaktik Hansson inleder sin avhandlin Historieintresse och historieundervisnin med att beskriva att intresse och lärande häner samman. Både lärare och elever har en varierad inställnin till ämnet historia. Elevernas historieintresse påverkar deras lärande och har inverkan på undervisninen. Hansson läer stor vikt krin intresset och att det påverkar lärandet i stor utsträcknin. Därför undersöks lärares och elevers uppfattninar om historieundervisninen och betydelsen av intresset i avhandlinen (Hansson 2010: 1-3). Lärare ör didaktiska val vid planerinen för att lära ut historia, dessa val har stor betydelse för elevernas intresse och uppfattninar av historia. De didaktiska valen kan handla om metoder och strateier för att lära ut historia (Hansson 2010:17). Det finns måna faktorer som kan påverka elevernas syn på det förflutna samt påverka deras syn på arbetssätten i undervisninen. Metoder och strateier är didaktiska val som lärarna utför. Det kan till exempel vara rollspel, dramatiserinar, rupparbeten och film. Elevers delaktihet kan spela stor roll för deras intresse samt påverka deras inlärnin (Hansson 2010:20). De vanliaste arbetssätten i all europeisk undervisnin är att lyssna på läraren när den berättar krin arbetsområdet samt att studera läroboken (Hansson 2010:21). Två viktia faktorer som påverkar elevernas inställnin till historia är innehållet och läraren. Dessa är betydelsefulla och kan vara avörande för undervisninen samt resultaten (Hansson 2010: 36). Lärare som undervisar i historia skall stödja lärandet och främja intresset för ämnet. De behöver utforma undervisninen så att den blir så meninsfull som möjlit (Hansson 2010:40). Nyren har skrivit Erfarna lärares historiedidaktiska insikter och undervisninsstrateier. Detta är en licentiatavhandlin vars syfte är att undersöka historiedidaktiska insikter och undervisninsstrateier hos erfarna lärare och deras erfarenheter. I undersökninen synliörs det lärarna tycker är viktit krin metoder samt innehåll (Nyren 2009: 11). Undersökninen jordes enom kvalitativa intervjuer med sju erfarna lärare (Nyren 2009: 15). Vid dessa intervjuer framkom en hel del faktorer som de erfarna lärarna anså vara viktia. Det var bland annat det historiska tänkandet som lärarna ska förmedla vid undervisninen. Olika perspektiv och kritiskt tänkande ska åskådliöras. Värderundsfråor, diskussioner krin orsak och verkan är viktit inom historieundervisninen. Den berättande och narrativa historieundervisninen ska förmedla kunskaper och det är viktit att innehållet levandeörs för eleverna. En variation i klassrummet är viktit att använda. Det kan till exempel vara muntlia presentationer, dialoer i klassrummet, kartor, tidninar, arkivmaterial, bilder, böcker, film och korsord. Dock framkommer det att de erfarna lärarna anser att tidsbristen är ett problem. Att man behöver tid till planerin, för- och efterarbete samt tid till diskussioner i klassrummet. Eleverna behöver få tid att få en överblick över det förflutna och ta si ienom viktia händelser. Elevinflytandet är också viktit och kräver tid. Genom att lyssna på elevernas önskemål inom historieundervisninen kan den utvecklas och skapa intresse. Det behövs även tid till diskussioner om historien och om dess likheter och skillnader. Vid intervjuerna tar lärarna upp att läroboken har en viss betydelse i historieundervisninen. Läsnin i läroboken är en vanli metod som används för att få kunskap. Läroboken bör användas med variation och i kombination med andra medel. De berättar även att lärare bör ta till si historiska kunskaper enom skönlitteratur inte endast enom läroböcker. Via 14
skönlitteratur levandeörs det förflutna på ett annat sätt än vad läroboken förmedlar (Nyren 2009: 40-77). Lärarna som intervjuades var överens om att de har en frihet att styra sin undervisnin. De kan välja att arbeta med olika metoder, innehåll och mål. Historieundervisninen kan estaltas och uppfattas på olika sätt (Nyren 2009: 103). Det som synliörs i denna forsknin är att dessa lärare har olika strateier, de använder si utav olika medel och metoder i sin undervisnin. Detta styrs utav innehållet, kunskaper, vad undervisninen ska lyfta fram och även lärarnas syn på historieundervisninen. Lärarna samt deras undervisnin kateoriseras enom fyra undervisninsstrateier flerperspektivism, narrativ, samhällsvetenskapli och eklektisk historia (Nyren 2009: 85). Till dessa undervisninsstrateier ställs ämnesdidaktiska fråor som varför, vad och hur. Både inom flerperspektivism samt narrativ historia kan man se att skönlitteratur och film kan användas som undervisninsstratei. Flerperspektivism handlar om att betrakta historien utifrån olika perspektiv, vilket kan synliöras enom till exempel olika medier som skönlitteratur och film. Narrativ historia handlar om att lyfta fram olika historiska berättelser för att öra ämnet intressant och lärorikt. Berättandet kan till exempel ske enom skönlitteratur och film. Dessa undervisninsstrateier är uppdelade utifrån lärarnas syn på historieämnet och hur de anser att historia bör läras ut (Nyren 2009: 85-87). 6.2 Medier i historieundervisninen Enlit Norlanders licentiatavhandlin Historieundervisninen i det multimediala klassrummet har läroboken en central roll och har dominerat i historieundervisninen under en länre tid (Norlander 2016:24). Det kan handla om att lärare känner si bekanta med läroboken och vet hur de kan arbeta med den, andra medier kan vara obekanta områden vilket ör att det bidrar till en viss osäkerhet hos lärarna som undervisar i historia (Norlander 2016:7). Norlander belyser att det finns oändlit med undervisninsmaterial enom olika typer av medier. Detta medför även olika typer av fråor samt forsknin krin hur dessa kan användas och vad lärare vill uppnå med medieanvändninen (Norlander 2016:2-3). Det finns olika anledninar till hur lärare förhåller si till medierna och en av dessa faktorer beskriver påverkan av mediebruk i undervisninen. Där tas det upp att användninen påverkas utav lärarnas uppfattninar krin hur eleverna använder och tillodoör undervisninen utifrån medier (Norlander 2016: 69). Bland annat är olika typer av skönlitteratur och spelfilm exempel på undervisninsmaterial och medier som kan användas inom ämnet historia. De beskrivs som medier som kan användas för olika syften och sammanhan. De har förmåan att skapa intresse och framställa historia på ett sätt som eleverna kan dra lärdom av. Både skönlitteratur och spelfilm har ett fokus på aktörerna och berättande vilket ör att dessa medier levandeör historien. Detta är en vikti uppift inom ämnet historia som inte läroboken uppfyller på samma sätt (Norlander 2016: 80-81). 6.3 Skönlitteratur i historieundervisninen I Norlanders licentiatavhandlin beskrivs två intervjuer med lärare som använt skönlitteratur i historieundervisninen. Dessa lärare framhäver betydelsen av att använda skönlitteratur i ämnet historia. Skönlitteraturen har en förmåa att frambrina förståelse för historia. Eleverna får möjlihet att tänka och sätta si in i hur det var att leva under den tiden som boken 15
behandlar. Lärarna som intervjuades berättar hur skönlitteraturen inbjuder till förståelse och inlevelse till historien. Skönlitteraturen skapar en viss förståelse som läroboken inte lyckas med. Användninen av skönlitteratur tillsammans med läroboken har potential till att estalta historiska kunskaper och skapa en djupare förståelse för historia. Dessa kan komplettera varandra. Ett kombinerande arbetssätt av både skönlitteratur och läroboken kan leda till analys av olika medier. Eleverna skulle kunna få upp öonen för hur olika medier estaltar och förmedlar historia på olika sätt. Problem samt nackdelar vid användninen av skönlitteratur som upptäckts av dessa lärare är bland annat tidsåtånen, att hitta tid för läsninen i undervisninen. En av lärarna undervisade även i svenska vilket jorde att eleverna kunde få läsa vid svensklektionerna också. Alla lärare har dock inte den möjliheten vilket kan skapa tidsbrist. En annan sak som upptäckts är att elevernas läsförmåa har blivit sämre. Detta kan bli ett problem vid läsninen av skönlitteratur i historieundervisninen, då fokus bör vara på förståelse och inlevelse. Detta blir svårt att uppnå om läsförmåan brister (Norlander 2016: 81-82). Inemansson har skrivit licentiatavhandlin Skönlitterär läsnin och historiemedvetande hos barn i mellanåldrarna. I den beskrivs hur elever kan utveckla sina kunskaper inom ämnet historia enom skönlitteratur. Licentiatavhandlinens bakrund tar upp en diskussion som påått sedan 1970-talet. Denna diskussion handlar om förhållandet mellan läroböcker och skönlitteratur. Användninen av dem, deras roll samt för- och nackdelar. Läroböckerna lyckas inte estalta historien på ett intressant sätt. Den narrativa och berättande delen saknas i läroböckerna vilket leder till att läsaren saknar personer att identifiera si med. Detta är en anlednin som Inemansson tror påverkar valet av att använda skönlitteratur i historieundervisninen, för att uppfylla en intressant och narrativ undervisnin inom ämnet historia (Inemansson 2007: 8). I licentiatavhandlinen beskrivs det att barn kan bya upp sitt historiemedvetande enom skönlitteratur. Det krävs dock att skönlitteraturen kan skapa både intresse och e historisk kunskap. Inemansson skriver även att det finns påverkninsfaktorer krin skönlitteratur och läroböcker. Författarens syn på historien och författarens historiemedvetande kan påverka hur eleverna kommer uppleva läsninen. En annan påverkninsfaktor som kan påverka elevernas syn på historia är bland annat lärarna som undervisar. Deras syn och förståelse för historia kan förmedlas i undervisninen och på så sätt påverka elevernas syn på det förflutna (Inemansson 2007: 9-10). Denna licentiatavhandlin har ett syfte att undersöka barn som är i åldrarna tio till elva år som ska medverka i ett tematiskt arbete inom ämnet historia. I detta arbete har skönlitteraturen en central roll och används enom hela arbetet (Inemansson 2007:11). Skönlitteraturen som valdes till detta arbete var Maj Bylocks bok Drakskeppet (1997). Tidsperioden som boken estaltar är vikinatiden. Boken handlar i korta dra om en adelsflicka som blir bortrövad av vikinar och säljs som träl i Norden. I boken förekommer det måna karaktärer som eleverna kan identifiera si med. Boken visar även på ett historiskt perspektiv som läsaren får ta del utav. Uppläet av undervisninen och undersökninen som Inemansson ska utföra innehåller läsnin av boken, boksamtal, intervjuer och eleverna ska skriva ena texter krin vikinatiden. Detta arbete ska lia till rund för att Inemansson ska få svar på hur skönlitterär läsnin påverkar elevernas historiemedvetande (Inemansson 2007: 13-14). I 16
undersökninen jordes en analys av elevernas historiemedvetande. Denna analys utick ifrån tre stycken elever och deras historiemedvetande samt utvecklin under arbetets ån. Inemansson beskriver att det skett utvecklin hos alla tre under processen. De tre eleverna har haft olika förförståelse och de har varit fokuserade på olika historiska saker i processen. Genom skönlitteraturen har alla tre eleverna utvecklat olika tankar krin förr och nu. De har bland annat upptäckt sociala skillnader och värderinsfråor. Ett exempel är skillnaden på behandlinen mellan flickor och pojkar under vikinatiden som skönlitteraturen tar upp. Könsperspektivet är en faktor som en av eleverna berör upprepade åner (Inemansson 2007: 95-96). Avslutninsvis i licentiatavhandlinen beskrivs läsninen av skönlitteraturens potential och didaktik. Där står det att läsnin av skönlitteratur är viktit för tolkninen av historien. Eleverna får nya insikter enom läsninen och tolkninen av texten. Inemansson uttrycker även i texten att skönlitteratur är en stor kunskapskälla. Samtal krin skönlitteraturen kan ha stor betydelse eftersom en del elever har en bristande läsförståelseförmåa och då är det viktit att samtala så att inen elev missar vikti information. Författaren anser att eleverna fått måna nya insikter enom läsninen av skönlitteratur. Läsninen har väckt intresse hos eleverna och fått iån ett visst tänkande hos dem. Det kan vara tankar krin till exempel jämförelse mellan dåtid och nutid vilket är positivt eftersom dessa tankar kan skapa kunskaper hos eleverna (Inemansson 2007: 98). 6.4 Film i historieundervisninen Norlander beskriver det nya utbudet av medier som finns tillänlia och kan användas i klassrummet. I samband med detta framkommer det fråor krin dessa medier samt deras användnin, till exempel hur lärare använder olika medier i undervisninen och hur medierna kombineras (Norlander 2016: 3). Film är ett av dessa medier som kan användas inom undervisninen. Ett antal lärare har beskrivit användninen av film i deras historieundervisnin. De beskriver film som ett sätt att nå fram till eleverna, att elevers oförmåa att ta till si text kan skapa problem vid kunskapsinhämtninen och att film kan öra att de tar till si historiekunskaper utan att ta till si text. Spelfilm kan illustrera och levandeöra historia och dess viktia händelser. Den kan vara bra jord och ha verklia miljöbeskrivninar vilket ör att det blir enklare att sätta si in i ett historiskt sammanhan. Spelfilmerna kan vara väldit verklihetstrona och stötta elever till att förstå olika historiska fenomen. Alla spelfilmer har dock inte den eenskapen att estalta verkliheten utan har ett fokus krin att skapa en film som drar till si publik. Därför är det viktit att ha ett syfte samt mål med filmen. Lärarna tycker det är viktit att sätta in filmen i ett historiskt sammanhan. Filmen kan ha kvaliteter som läroboken saknar men det bästa enlit lärarna är att kombinera film och lärobok. På så sätt får eleverna en variation och kunskaper ifrån båda medierna (Norlander 2016: 83-86). Hultkrantz har skrivit licentiatavhandlinen Playtime! En studie av lärares syn på film som pedaoiskt hjälpmedel i historieämnet på ymnasiet. I inledninen beskrivs det att lärare använder film i historieundervisninen, det intressanta är hur film används och varför. Anledninen till att denna undersöknin utförs är för att ta reda på hur och varför film 17