Revisionsrapport 2016 Genomförd på uppdrag av kommunens revisorer i Lerums kommun Lerums kommun Granskning av bokslut 2016-12-31
Innehåll 1. Inledning... 2 2. Måluppföljning och bedömning av god ekonomisk hushållning... 3 2.1. God ekonomisk hushållning... 3 2.2. Finansiella mål... 3 2.3. Verksamhetsmässiga mål... 4 2.4. Avstämning av balanskravet... 4 2.5. Bedömning av måluppfyllelsen... 4 3. Kommentar till resultaträkningen... 6 3.1. Analys resultaträkning... 6 3.2. Periodisering av statsbidrag för mottagning av flyktingar... 6 4. Kommentar till balansräkning... 7 4.1. Materiella anläggningstillgångar... 7 4.2. Exploateringsområden... 7 4.3. Avsättning för pensioner... 7 4.4. Fordran på Migrationsverket... 7 4.5. Byggnation Sävegården... 8 4.6. RKR 21 Redovisning av derivat och säkringsredovisning... 8 5. Upplysningar i årsredovisningen... 9 Bilaga 1...10 1
1. Inledning Vi har granskat kommunens årsredovisnings resultat- och balansräkningar med nothänvisningar, kassaflödesanalyser, driftsredovisning och investeringsredovisning. Revisionen har utförts enligt god revisionssed i kommunal verksamhet. Kommunen följer inte Lag om kommunal redovisning kap 5 4, Pensionsutbetalningar. Kommunen redovisar 799,2 mnkr som avsättning i balansräkningen vilket i enlighet med lagstiftningen istället skall redovisas som en ansvarsförbindelse. Kommunen har i årsredovisningen på ett tydligt sätt upplyst om avsteget mot gällande lagstiftning och även lämnat upplysning om avstegets effekter på resultat- och balansräkning. Kommunens redovisning av pensioner innebär också att årets resultat är 37,5 mnkr högre redovisat än om lagen efterlevts. Vår bedömning är att den felaktiga redovisningen är av betydande storlek och att räkenskaperna därför inte ger en rättvisande bild, i enlighet med gällande lagstiftning, om inte rättelse sker. Vår bedömning är att granskat material i övrigt överensstämmer med lagen om kommunal redovisning. Däremot framgår det av årsredovisningen och i denna rapport att kommunen gör ett antal avsteg från Rådet för kommunal redovisning (RKR) rekommendationer. Beaktat detta är ändå vår bedömning att kommunen i allt väsentligt upprättat bokslut och årsredovisning enligt god redovisningssed. Efter utförd revision avseende räkenskapsåret 2016 lämnas härmed följande bokslutsrapport där de väsentligaste iakttagelserna för en bedömning av kommunens bokslut år 2016 kommenteras. I denna rapport sammanfattas våra väsentligaste iakttagelser från granskningen i avvikelseform. Syftet med rapporten är att uppmärksamma förhållanden som bör åtgärdas samt att ge förslag till förbättringar. Baserat på de revisionsåtgärder som genomförts har inget framkommit som tyder på att det skulle föreligga väsentliga brister i kommunens interna kontroll. Observera att vår granskning av den interna kontrollen inte omfattat en fullständig genomgång i syfte att kartlägga alla tänkbara brister. Rapporten har lästs av personalen på ekonomienheten. Granskningen har gjorts med utgångspunkt från det utkast till årsredovisning som erhållits den 23 februari 2017. I årsredovisningen redovisas ett resultat på 85,4 mnkr och ett eget kapital om 526,4 mnkr för kommunen. Motsvarande siffror för koncernen är 103,9 mnkr och 681,4 mnkr. 2
2. Måluppföljning och bedömning av god ekonomisk hushållning 2.1. God ekonomisk hushållning Från och med 2006 gäller för samtliga kommuner att: Kommunfullmäktige ska fastställa mål för god ekonomisk hushållning Uppföljning av dessa mål ska göras i delårsrapport och årsredovisning Kommunens revisorer ska granska och bedöma måluppfyllelsen Syftet med dessa krav är att politikerna med hjälp av målstyrning och måluppföljning ska styra kommunen mot ändamålsenlighet och effektivitet. Mål för god ekonomisk hushållning omfattar både finansiella mål och verksamhetsmål. Det är endast av fullmäktige fastställda mål inom ramen för god ekonomisk hushållning som är obligatoriska att utvärdera och bedöma i delårsrapport och årsbokslut. Initialt är det kommunstyrelsen som i förvaltningsberättelsen ska utvärdera uppfyllelsen av de mål kommunfullmäktige fastställt. Därefter ska revisorerna på basis av kommunstyrelsens utvärdering samt sin egen granskning av delårsrapport och årsredovisning bedöma uppfyllelsen av de mål som kommunfullmäktige fastställt. Balanskravet, det vill säga kravet på balans mellan intäkter och kostnader, är centralt för god ekonomisk hushållning. Sett över en inte allt för lång tid måste kommunerna och landstingen ha balans mellan intäkter och kostnader för att nå en god ekonomisk hushållning. Avstämning av balanskravet ska göras i delårsrapport och årsredovisning. Kommunfullmäktige i Lerums kommun har definierat god ekonomisk hushållning i budget 2016. Definitionen inkluderar både finansiella och verksamhetsmässiga mål. De finansiella målen omfattar fyra nyckeltal; årets resultat (balanskravet), soliditet, långfristiga skulder per invånare och nettokostnadsandel. De verksamhetsmässiga målen inkluderar tolv politiska inriktningsmål. För 2016 är de finansiella målen uppfyllda och arbetet med att uppfylla verksamhetsmålen anses tillfredsställande för året. Med utgångspunkt från detta gör kommunstyrelsen i årsredovisning 2016 bedömningen att Lerums kommun uppfyller målen för god ekonomisk hushållning. 2.2. Finansiella mål Som ovan nämnts anges fyra finansiella mål som ska bidra till god ekonomisk hushållning: Soliditet: Målet är att tillhöra de 25 % av Sveriges kommunkoncerner med högst soliditet. 3
Långfristiga skulder per invånare: Målet är att tillhöra de 25 % av Sveriges kommunkoncerner med lägst långfristiga skulder per invånare. Nettokostnadsandel: Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och finansnetto inklusive pensionsåtagande avseende ansvarsförbindelsen. Andelen ska vara 98 % i genomsnitt över en rullande tioårsperiod. Årets resultat: Målet är att minst uppfylla balanskravet över en rullande tioårsperiod. 2.3. Verksamhetsmässiga mål Utöver de finansiella målen nämnts tolv verksamhetsmål som ska bidra till god ekonomisk hushållning. Målen är av övergripande karaktär och sträcker sig över hela mandatperioden. Verksamhetsplanen för 2016 ska tydliggöra kommunstyrelsens plan och strategi för att verkställa kommunfullmäktiges mål. I årsredovisningen framgår en uppföljning av de tolv inriktningsmålen. Samtliga 12 mål anses delvis vara uppfyllda. Det framgår inte närmare vad bedömningen grundar sig på. Förutom de 12 inriktningsmålen innehåller budget och verksamhetsplan 29 mål och uppdrag. 14 av dessa mål och uppdrag har bedömts uppnådda eller genomförda, 24 delvis uppnådda/påbörjade. För ett mål och två uppdrag är bedömningen att målet inte uppnåtts eller att genomförande inte påbörjats. 2.4. Avstämning av balanskravet Det lagstadgade balanskravet innebär att de löpande intäkterna ska täcka de löpande kostnaderna. Vid avstämning av balanskravet får realisationsvinster inte medräknas. Avstämning mot balanskravet: Mnkr 2016 Årets resultat enligt resultaträkningen 85,4 Justering för realisationsvinster Pensionsförpliktelser intjänade före 1998-1,1-37,5 Positivt balansresultat 46,8 Kommunen uppfyller därmed balanskravet. 2.5. Bedömning av måluppfyllelsen Vi har översiktligt, enligt kommunallagen 9 a, granskat om resultatet är förenligt med fullmäktiges beslut om mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning. 4
I avstämning av årsredovisningen noteras att samtliga fyra finansiella mål uppfyllts då kommunen placerat sig inom uppsatta målintervall. Kommunens resultat enligt balanskravsavstämningen uppgår till 46,8 mnkr. Årets resultat, exklusive ansvarsförbindelsen och realisationsvinster, i förhållande till skatteintäkterna uppgår till 2,2 % för 2016. Resultatet har varit positivt under hela perioden, 2007 till 2016, utom för år 2011. Kommunens modell för god ekonomisk hushållning innebär att balans inte behöver uppnås varje år, utan det räcker om kommunen uppnår balans under en rullande tioårsperiod. 2011 fick Lerums kommun ett negativt balansresultat men bedömdes trots det ha uppnått balanskravet då de tidigare år haft ett positivt balansresultat. Denna modell överensstämmer inte med kommunallagens 8 kap 5 där det anges att negativa resultat ska återställas under de närmast följande tre åren. Under 2012 återställde kommunen däremot underskottet och för 2015 uppvisar kommunen också ett positivt resultat. Vi noterar också att kommunen fortfarande har en soliditet som ligger nära den nedre gränsen i målintervallet men måldefinitionerna skall ses på lång sikt. Vi anser att kommunen tar hänsyn till och är medvetna om rådande förutsättningar, varför vi ändå bedömer att måluppfyllelsen för god ekonomisk hushållning, sett ur ett finansiellt perspektiv, är tillräcklig. Kommunstyrelsen gör i årsredovisningen bedömningen att kommunen uppnår god ekonomisk hushållning. Bedömningen görs mot bakgrund av att de finansiella målen är uppfyllda och arbetet med att uppfylla verksamhetsmålen anses tillfredsställande för året. Vi kan konstatera att samtliga av de verksamhetsmässiga målen som ingår i definitionen av god ekonomisk hushållning bedöms vara delvis uppfyllda. Vi bedömer, utifrån avrapporteringen i årsredovisningen, att resultatet i allt väsentligt är förenligt med de mål som fullmäktige fastställt. Vi delar styrelsens bedömning att god ekonomisk hushållning uppnåtts, men vill betona vikten av att styrelsen tillser att ett arbete sker för att uppnå de verksamhetsmässiga inriktningsmålen fram till 2018. Bedömningen av måluppfyllelsen för inriktningsmålen bör enligt vår mening tydliggöras så att det i årsredovisningen framgår vad denna grundar sig på. 5
3. Kommentar till resultaträkningen 3.1. Analys resultaträkning Resultaträkningen har granskats utifrån vår genomgång av väsentliga rutiner, kontoanalyser, verifikationsgranskning samt jämförelse mot utfall föregående år och budget. Kommunen redovisar ett resultat för år 2016 om 85,4 mnkr, vilket är 50,5 mnkr högre än budget 2016. Samtliga verksamheter redovisar positiva avvikelser mot budget. Största avvikelserna finns hos Sektor stöd och omsorg med 14,9 mnkr och Finansförvaltningen med 12,9 mnkr. Kommunen beskriver i årsredovisningen, vilket även vi kan konstatera, att avvikelsen inom Sektor stöd och omsorg främst hänförs till högre intäkter för ensamkommande barn. Beträffande överskottet inom Finansförvaltningen är detta främst hänförligt till reavinster inom exploateringsverksamheten. 3.2. Periodisering av statsbidrag för mottagning av flyktingar Kommunen erhöll i december 2015 18,0 mnkr i statsbidrag som gavs som tillfälligt stöd till kommuner och landsting för att hantera rådande flyktingsituation. Statsbidraget gavs som tillfälligt stöd till kommuner och landsting för att hantera den rådande flyktingsituationen. Rådet för kommunal redovisning utgav med anledning av bidraget ett särskilt yttrande över hur det tillfälliga stödet ska redovisas. Där angavs följande: Inkomsten bör periodiseras med en jämn fördelning från och med december 2015, eller från den månad 2015 när kommunen eller landstinget bedömt att kostnaderna för flyktingsituationen började öka i betydande omfattning. Periodiseringen sträcker sig fram till och med december 2016. Bidragets storlek samt hur periodiseringen har skett ska framgå av not till resultaträkningen. Bidraget ska i resultaträkningen klassificeras som generellt. Kommunen har trots RKR:s yttrande valt att endast intäktsföra 0,9 mnkr av bidraget under 2016, vilket de bedömer motsvararar kommunens ianspråktagna del av bidraget. Resterande 17,1 mnkr har förts över till 2017. Kommunen hänvisar sin hantering till RKR:s avstegsregel och menar att exceptionella förhållanden föreligger. Kommunen lämnar i årsredovisningen en upplysning om att bidraget flyttats till 2017. Något skäl till hanteringen framgår dock inte. Vår bedömning är likt RKR:s ställningstagande att bidraget i sin helhet borde ha intäktsförts under 2016. 6
4. Kommentar till balansräkning 4.1. Materiella anläggningstillgångar Enligt RKR:s rekommendation 11.4 Materiella anläggningstillgångar ska komponentavskrivning tillämpas från och med 2014. Komponentavskrivning innebär att betydande komponenter i en anläggningstillgång ska redovisas var för sig för att förbrukning och nyttjandeperiod ska kunna beaktas och bedömas för enskilda komponenter. Kommunen tillämpar från och med 2016 komponentavskrivning för större nya investeringar. Kommunen har under december 2016 beslutat att inte komponentindela anläggningar färdigställda före 2014 då arbetsinsatsen anses överstiga nyttan. 4.2. Exploateringsområden Exploateringstillgångar uppgår till 82,4 mnkr i årsbokslutet. Utifrån den prognos som lämnas i årsredovisningen kan vi konstatera att utgifterna för ett antal projekt överstiger intäkterna. Projekt som upparbetat väsentliga utgifter är Lerums centrum, utfall om 24,2 mnkr och prognos om -40,9 mnkr och Floda centrum, utfall om 5 mnkr och prognos om -22,3 mnkr. Vi har samband med årsbokslutet inte erhållit någon skriftlig bedömning om det föreligger förlustrisk för något av projekten. Det har även framkommit att det föreligger osäkerhet i lämnande prognos avseende hur stor del av utgifterna som avser investeringar vilka kommer återgå till kommunens ägo vid projektets slutredovisning. Vi rekommenderar kommunen att under 2017 gå igenom sina exploateringstillgångar för att säkerställa att inget nedskrivningsbehov föreligger. Kommunen gör avsteg från RKR:s rekommendation 18.1 avseende när intäkten ska redovisas. Rekommendationen anger att försäljning av mark ska redovisas i resultaträkningen direkt i anslutning till försäljningen. Kommunen redovisar istället intäkten då projektet slutredovisats. Kommunen lämnar upplysningar om avsteget bland redovisningsprinciperna i årsredovisningen. 4.3. Avsättning för pensioner Pensionsskulden ska enligt den kommunala redovisningslagen redovisas enligt den så kallade blandmodellen, vilket innebär att endast pensioner intjänade från 1998 ska skuldföras. Tidigare intjänade pensioner ska tas upp som ansvarsförbindelse och inte skuldredovisas i balansräkningen. Från och med 2004 så redovisar kommunen hela pensionsförpliktelsen i balansräkningen. Denna hantering är därmed inte i linje med den kommunala redovisningslagen. Kommunen har i årsredovisningen på ett tydligt sätt upplyst om avsteget mot gällande lagstiftning och även lämnat upplysning om avstegets effekter på resultat- och balansräkning. Vår bedömning är att den felaktiga redovisningen är av betydande storlek och att räkenskaperna därför inte ger en rättvisande bild, i enlighet med gällande lagstiftning, om inte rättelse sker. 4.4. Fordran på Migrationsverket Kommunen har i årsbokslutet en fordran på Migrationsverket om 46,5 mnkr, vilket är 27,5 mnkr högre än 2015 (19 mnkr). Kommunen har i samband med bokslutsarbetet gått igenom 7
återsökta kostnader för att säkerställa att fordran inte är för högt upptagen. Som stöd för sina antaganden har tidigare historik över återbetalning använts. Kommunen bedömer i dagsläget fordran på Migrationsverket som säker. 4.5. Byggnation Sävegården Vi noterar att kommunen likt föregående år har ett pågående projekt per balansdagen som hänförs till byggnation Sävegården. Då byggnationen är gjord på en fastighet som ägs av kommunens bolag, KB Hedehem, kvarstår frågan hur denna ska hanteras/överföras inom kommunkoncernen. Kommunen har i dagsläget tagit fram förslag på hantering som ska behandlas politiskt. Beslut väntas tas under 2017. Då byggnationen var färdigställd i november 2015 ger hanteringen en klassificeringseffekt i årsredovisningen motsvarande byggnations värde 105 mnkr (pågående projekt istället för byggnader och mark). Vidare har ingen avskrivning påbörjats. Detta ger dock ingen väsentlig resultatpåverkan för kommunen. 4.6. RKR 21 Redovisning av derivat och säkringsredovisning RKR:s rekommendation 21 Redovisning av derivat och säkringsredovisning innehåller generella villkor som ska vara uppfyllda vid tillämpning av säkringsredovisning gällande säkringsinstrument, säkrade poster samt säkringsförhållandet dem emellan. Rekommendationen ställer också krav på att lämna upplysningar om finansiella instrument i årsredovisningen för kommunkoncernen. Kommunen upprättar en säkringsredovisning sedan 2013, vilken uppdaterats löpande under 2016. Kommuners årsredovisning uppfyller i huvudsak de krav som ställs enligt RKR 21. 8
5. Upplysningar i årsredovisningen I samband med vår granskning av årsredovisningen har vissa noteringar i övrigt gjorts där upplysningar som krävs enligt lag eller rekommendation inte lämnats. Se bilaga 1 för en förteckning över övriga noteringar. Göteborg den 9 mars 2017 Hans Gavin Auktoriserad revisor och certifierad kommunal revisor Ernst & Young AB Marcus Gustafson Certifierad kommunal revisor Ernst & Young AB 9
Bilaga 1 Följande övriga noteringar avseende årsredovisningen har gjorts: Upplysning saknas om sjukfrånvaron för anställda i åldrarna 29 år eller yngre, 30-49 år och 50 år eller äldre (LKR 4:1a) Kompletterande information om antalet visstidsförordnanden och särskilda villkor som avviker från vad som är normalt och som kan leda till betydande ekonomiska konsekvenser saknas i not (RKR 2.1) Upplysning lämnas inte för varje slag av materiell anläggningstillgång avseende (RKR 11.2): o Anskaffningsvärde o Ackumulerade avskrivningar o Redovisningsprincip som tillämpats vid beräkning av kostnader för återställande av den plats där en materiell anläggningstillgång varit installerad eller uppförd Upplysning lämnas inte för varje slag av immateriell tillgång avseende (RKR 12.2): o Tillämpad avskrivningsmetod o Nyttjandeperiod o Uppgifter för periodens början och slut om, anskaffningsvärde, ackumulerade avskrivningar och ackumulerade nedskrivningar Upplysning lämnas inte om pensionsavsättning i not avseende (RKR 17): o Aktualiseringsgrad för underlaget för beräkningen av pensionsförpliktelserna Hänvisningar ovan i parantes är till Lagen om kommunal redovisning (LKR) samt rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning (RKR). 10