Marriages and births in Sweden/sv Statistics Explained Allt vanligare att gifta sig i Sverige Författare: SCB, enheten för befolkningsstatistik Data från juni 2015. Den här artikeln, som handlar om äktenskap och födslar är en del av ett pilotprojekt som genomförs av Eurostat tillsammans med åtta medlemsländer (Estland, Spanien, Lettland, Kroatien, Nederländerna, Rumänien, Slovenien och Sverige). Målet med detta projekt är att på ett bättre sätt möta användarnas behov genom att komplettera Eurostats artiklar, som innehåller data på EU nivå, med mer detaljerad information om samma ämne, men på nationell nivå. Artiklar från de åtta medlemsstaterna finns både på respektive nationellt språk och på engelska. Tillsammans med Eurostats artikel bildar de en webbpublikation. Det har blivit vanligare att gifta sig i Sverige under 2000-talet, en utveckling som går stick i stäv med övriga EU. Giftermålsfrekvensen, alltså hur vanligt det är att gifta sig, är också högre i Sverige än i EU:s medlemsländer totalt. Samtidigt lever många ihop utan att vara gifta, och majoriteten av barnen föds utanför äktenskapet. Diagram 1: Antal giftemål och giftemålsfrekvens, Sverige Source : Statistics Explained (http://ec.europa.eu/eurostat/statisticsexplained/) - 01/06/2017 1
Diagram 2: Medelålder vid första giftemålet, Sverige Diagram 3: Antal skilsmässor och skilsmässofrekvens, Sverige Diagram 4: Antal födda och fruktsamhet, Sverige Tabell 1: Antal personer som ingått äktenskap med en person av samma kön under 2013 efter ålder och kön, Sverige Marriages and births in Sweden/sv 2
Diagram 5: Antal gifta per månad, 2013, Sverige Viktigaste statistiska resultaten Tabell 2: Antalet födda per månad, 2013, Sverige År 2013 ingicks 51 554 äktenskap i Sverige. Antalet giftermål har varierat de senaste åren, men trenden är att det har blivit vanligare att gifta sig. Det kan man se om man tittar på andelen giftermål per 1000 invånare som har gått från 4,5 under 2000 till 5,4 under 2013. Det är också vanligare att gifta sig i Sverige om man jämför med övriga EU. Den senaste tillgängliga giftemålsfrekvensen för EU:s samtliga 28 medlemsstater, från 2011, är 4,2. Om man tittar på befolkningen som är över 20 år levde totalt 43,9 procent i ett äktenskap 2013. Kvinnor är i genomsnitt yngre än männen när de gifter sig första gången. Medelåldern för personer som ingick äktenskap för första gången var 33,0 år för kvinnor och 35,7 år för män. En annan trend är att giftermålen sker senare i livet. Sedan år 2000 har medelåldern för såväl kvinnor som män som gifter sig ökat med nästan tre år. Tittar man tillbaka till 60-talet så har medelåldern för de som gifter sig ökat med runt tio år. Hög notering av antalet skilsmässor Men alla äktenskap håller inte hela livet. Under 2013 slutade 26 933 äktenskap med skilsmässa. Det var den högsta noteringen sedan 1975. De senaste tre decennierna har siffran pendlat mellan 20 000 och 25 000 Marriages and births in Sweden/sv 3
skilsmässor per år, med några få undantag. I genomsnitt varar äktenskap som slutar med skilsmässa i elva år i Sverige, men många skilsmässor inträffar redan efter 4-5 år. När äktenskapen blir vanligare så innebär det därför att det blir vanligare att skilja sig efter några år. Mellan 2001 och 2008 ökade antalet vigslar, och det följdes av ett ökande antal skilsmässor åren 2005 och därefter. Antalet skilsmässor per 1000 invånare gick från 2,2 år 2005 till 2,8 under 2013. Det är högre än i resten av EU. Om man tittar på alla EFTA-länderna samt kandidatländer och potentiella kandidatländer till EU-medlemskap så var skilsmässofrekvensen under 2,5. 1,3 miljoner lever ihop utan att vara gifta I slutet av 2011 var det cirka 46 procent av befolkningen som levde i en parrelation, oavsett om de är gifta eller inte. Nästan 70 procent av personerna i dessa relationer var gifta eller registrerade partner i ett samkönat äktenskap. Men i Sverige är det också vanligt att leva i samma hushåll under äktenskapsliknande former, men utan att vara gift. I början av 2011 rörde det sig totalt om 1,3 miljoner personer som var 20 år och äldre och som levde tillsammans med en annan person utan att vara gift. Totalt rörde det sig 18,3 procent i den åldersgruppen. Det var dessutom den högsta siffran av alla EU-länder. Fler barn per kvinna under 2000-talet Under 2013 föddes 113 593 barn i Sverige, 58 472 pojkar och 55 121 flickor. Antalet nyfödda har ökat stadigt sedan år 2000 med en topp 2010, för att sedan minska något. Att antalet nyfödda har haft en stigande trend beror, förutom på befolkningsökningen, även på att det har blivit vanligare att skaffa ett tredje barn. Den så kallade fruktsamheten, som beskriver hur många barn en kvinna förväntas föda under en livstid, har ökat stadigt i Sverige under 2000-talet och är nu bland de högsta i Europa. Under 2013 låg fruktsamheten på 1,89 per kvinna, vilket kan jämföras med snittet för EU:s 28 medlemsländer, som låg på 1,55. Går man tillbaka till år 2000 så låg fruktsamheten i Sverige på 1,54, alltså jämförbart med snittet för EU-länderna 2013. Trenden de senaste decennierna är att kvinnor i Sverige, liksom i övriga EU, senarelägger sin familjebildning. År 2000 var medelåldern för förstagångsmammor 27,9 och den har ökat till 29,1 under 2013. Den är något högre än EU-snittet på 28,7. Det finns också vissa regionala skillnader i landet. Framför allt är medelåldern för kvinnor som får barn för första gången högre i och kring storstadsområdena, vars befolkning ökar stadigt. Majoriteten av barnen i Sverige föds utanför äktenskapet och så har det varit sedan 1993. Sedan år 2000 har andelen legat på en ganska stabil, men svagt minskande, nivå. Trots att det blir allt vanligare att barn föds utanför äktenskapet i övriga Europa så sticker Sverige ut. Under 2013 var det 54,4 procent av barnen som föddes av en ogift mamma, att jämföra med EU-snittet på cirka 40 procent. Tittar man bara på de barn som är både mammans och pappans första barn så är andelen som är födda utanför äktenskapet ännu högre, över 60 procent. Samkönade äktenskap vanligast i storstäderna Sedan 2009 har Sverige en könsneutral äktenskapslag. Det innebär att två personer av samma kön kan gifta sig enligt samma lagstiftning som två personer av olika kön. Den nya lagen ersatte lagen om registrerat partnerskap som infördes 1995. Trots att det inte är någon juridisk skillnad mellan ett partnerskap och ett äktenskap valde många samkönade par att omvandla sina partnerskap till äktenskap när den nya lagen infördes. Under 2013 gifte sig 652 kvinnor och 498 män som är folkbokförda i Sverige med en person av samma kön. Kvinnorna som gifter sig med varandra är i regel yngre än männen. Medelåldern för kvinnorna som ingick samkönade äktenskap var 34 år medan männen var 42 år. Totalt levde 4883 kvinnor och 3962 män i ett samkönat äktenskap eller registrerat partnerskap i slutet av 2013. Det motsvarar knappt en person per 1000 invånare i Sverige. Vanligast med samkönade äktenskap och Marriages and births in Sweden/sv 4
registrerade partnerskap är det i de tre storstadslänen Stockholm, Västra Götaland, Skåne samt i Uppsala län. Populärast att gifta sig i augusti En stor del av äktenskapen i Sverige ingås under sommarmånaderna. Under 2013 gifte sig nästan hälften av brudparen, 48 procent, under sommarmånaderna juni, juli och augusti. Men så har det inte alltid sett ut. När Sverige var ett bondesamhälle så var det vanligare att gifta sig under slutet av året. Först efter sommarens hårda arbete i lantbruket fanns det utrymme för festligheter och familjebildning. Under sommaren, och i synnerhet i augusti, var det däremot få giftermål. Att gifta sig på sommaren blev vanligare i takt med att bondesamhället ersattes av industrisamhället. Flest barn föds under sommaren Sommaren är över huvud taget händelserik när det kommer till familjebildning. Under 2000-talet har det varit den tid på året som det har fötts flest barn, vilket kan tyda på att graviditeter planeras i högre utsträckning, och många par föredrar då att få barn i semestertider. 2013 föddes det 10 506 barn i juli, att jämföra med siffran i december, då det föddes minst antal barn, som var 8101. Detta är också ett mönster som har förändrats över tid. Under 70-80- och 90-talen föddes flest barn på våren, i mars- april, det vill säga ungefär nio månader efter semestrarna. November och december har dock länge varit månader på året då minst antal barn fötts i Sverige. Se även Online publication on marriages and births in the EU and 8 Member States Externa länkar Statistika Centralbyrån Publikationer Marriages and births in Sweden/sv 5