Hur kan vi alla som bor här, i Sverige ta del av våra rättigheter? Hur ser våra rättigheter ut?

Relevanta dokument
Röst - nytt kortfilmsinitiativ för att genom unga och nya röster, bakom och framför kameran, inspirera till samhällsengagemang.

Diskriminering och fördomar. Alla skall ha rätt att bli behandlade lika.

Välkommen Viktigt att veta för dig som är ny i Sverige

Demokrati och Mänskliga rättigheter Alla FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från år Religionsfrihet * Rösträtt Yttrandefrihet

Privilegiepromenad. Att tänka på: Välj ut rollkort och ett antal påståenden i förväg utifrån vad du tror passar gruppen.

Alkohol & droger. Vad är din bild av läget i Linköping?

معلومات مهمة لكم كوافدين جدد إلى السويد. Welcome. Soo dhowoow መርሓባ Добро пожаловать! Välkommen

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

Ett steg fram. Förberedelse. Genomförande

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

Demokrati & delaktighet

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

Osynliga fördelar. Mål: Att bli medveten om de privilegier vissa grupper får i samhället.

Bilagor. till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september!

MÅNGFALD OCH JÄMSTÄLLDHET. Normkritik i praktiken. Marit Nygård Utbildning & metodutveckling Mångkulturellt centrum

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald.

Lättläst sammanfattning TOLERANSENS MEKANISMER: EN ANTOLOGI

En serie om demokratibegreppet

Material till boken Vi är romer

Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt okt 2015

Intraservice Kan man titta på en människa utan att se henne?

Vad är Verdandi? utbildningsmaterial MEDLEMS- UTBILDNING FÖR BARN OCH UNGDOMAR

Intraservice Kan man titta på en människa utan att se henne?

Upptäck Samhälle. Provlektion: Hur genomför man ett demokratiskt beslut?

Januari Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

MBT 2011 Att vara global nomad Undervisning av Ulrika Ernvik

Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället?

Demokrati Folket styr

FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter

ATT FÅ VARA SIG SJÄLV

!!!!!!!!!!! LÄTTLÄST VÅR POLITIK 2014

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling

ARBETSMATERIAL MR 1 ODELBARA RÄTTIGHETER

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET

November Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Att arbeta i Dempatibranschen. Seroj Ghazarian

Landstingets program om integration LÄTT LÄST

En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002.

Samtal med Hussein en lärare berättar:

Lägg upp på Snap LÄRARMATERIAL OKEJ?

Ett litet steg. Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter. Innehåller handledning och spel


Policy mot våldsbejakande extremism. Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Jag vill säga något!

Mötesplats Inkludering

NORMSPELET EN UTMANING FÖR EN JÄMLIK HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

Hur kan vi främja unga hbtq-personers hälsa?

INTEGRATION. Integration. Svenska samhället. Invandrare

Ett steg framåt. Material Time Age C6 2x40 min Nyckelord: Likabehandling, könsidentitet, hbt, normer/stereotyper. Innehåll

Lärarhandledning: Sluta tafsa. Författad av Jenny Karlsson

Lika värde. en kompisbok. Lika värde. baserad på Barnkonventionen. Alla barn är lika mycket värda och har samma rättigheter.

Tro hopp och kärlek är ingredienser i för ett gott liv. Hur använder vi dessa när vi bygger vår demokrati? Hur kan vi alla oavsett tro vara

Stockholm ska motverka utanförskap och strukturell diskriminering i politiken

Dokumentation från workshops Somalidagen i Tibro 25 Mars

Läsårsplan i Samhällskunskap år 6-9, Ärentunaskolan

Machofabriken i gymnasiet: Livskunskap, Samhällskunskap & Svenska

Elevernas likabehandlingsplan

Svenska, samhällskunskap, historia, religion och klasstid.

Vilken värld! Om demokrati i kläm. Om hotade mänskliga rättigheter. Om din möjlighet att förändra världen.

Mänskliga rättigheter i Sverige

Viktiga ord i planen. Kommunens plan Ett samhälle för alla är en del av kommunens arbete för mångfald.

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Antagen av kommunfullmäktige

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Vem diskriminerar? Inte jag! Bild Svenska familjer av Anna-Carin Magnusson

Studiehandledning. Studiecirkeln Landskap åt alla. Studiehandledning: Landskap åt alla 2

Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Det handlar om kärlek

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR!

Alla barn har egna rättigheter

Valplattform. Vi ser en annan framtid. För oss handlar politik om att längta efter en annan framtid.

Intraservice Integration i boendemiljö

Johanna, Yohanna. -lärarhandledning Tage Granit 2004

Lgr 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas:

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

Almedalens goda samtal möten Sverige behöver

Till dig som söker asyl i Sverige

Likabehandlingsplan på lätt svenska. Kompetenscenter, Köpings kommun

En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

LIKABEHANDLINGSPLAN

HOTET MOT VÅRA GRUNDLAGSSKYDDADE RÄTTIGHETER BENTON WOLGERS, ANNA WIGENMARK, FÖRENINGEN ORDFRONT PÅ FOLKBILDARFORUM

Värdegrunds-sfi Elevhäfte 1: Introduktion Läroplanen, mänskliga rättigheter, Sveriges grundlag

Intraservice Intro socialarbetare 4 maj 2017

Reflektera kring anonymitet på nätet 2 av 2

HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER

Om barns och ungas rättigheter

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET

Filmen är baserad på romanen Pojkarna av Jessica Schiefauer som fick Augustpriset i barn- och ungdomskategorin

VALÅR I KLASSRUMMET. Det är viktigt att unga förstår vilka beslut som fattas i Strasbourg och i Bryssel och hur det påverkar deras vardag.

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR UTBILDNING OCH ARRANGEMANG

LÄTTLÄST. Presentation av Allmän kommentar 2 om artikel 9. Myndigheten för delaktighet. Tillgänglighet

Sörby förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Om barns och ungas rättigheter

Om värdegrundsarbete och vilka möjligheter det finns inom vuxenutbildningens ram. Tommy Eriksson och Ingrid Jerkeman, Skolverket.

Skebo förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Norrskenets förskola 2015/2016

Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11

Transkript:

Det finns många sätt att påverka. Att göra sin röst hörd är ett av dem. RÖST vill öppna för diskussion om vilken roll var och en av oss kan spela i demokratin. RÖST är en spegel av nutiden som visar det vi kanske annars missar. Det är länge sedan Sverige och de demokratiska principerna sattes på lika hårda prov som under de senaste åren. Men vad betyder demokratin på riktigt och vem hörs i det offentliga samtalet? RÖST är en avläsning, en bild men också ett bollplank, ett tuggmotstånd och en katalysator med åtta filmer som får oss att reflektera över verkligheten i Sverige, valåret 2018. Genom att lyfta nya röster bakom och framför kameran vill RÖST väcka tankar och lust till samtal och engagemang. Är det viktigt att rösta? Vad betyder demokratin i våra dagliga liv och inte bara på pappret? Vad händer i smärtpunkterna; när demonstrationsfrihet krockar med diskriminering, eller när allas rätt till likabemötande ifrågasätts? När säkerhet krockar med integritetskränkning med övervakningskameror eller kroppsvisiteringar? Med RÖST funderar vi över vad det betyder att leva i ett demokratiskt samhälle. Vad ingår i vår demokrati som kan förändras över tid? Hur ser demokratin ut och hur vill vi att den ska se ut? Vem får ta plats? Kvinnor, på lika villkor som männen? Barn, på lika villkor som vuxna? Pensionärer, på lika villkor som de som jobbar? Nyinflyttade, på samma villkor som de som varit här längre? Hur bygger vi vårt samhälle? Kan vi bygga ut, bygga om och bygga bort så att det offentliga rummet blir mer demokratiskt? Hur gör man det i så fall? Numera bygger man galler säger någon i Centrum - i en 4.25 minuters där vi följer de som hänger där.

Hur får vi alla i Sverige att känna sig delaktiga? Känner sig varje människa lika mycket värd - i Sollefteå, Östermalm, Pajala och Botkyrka? Om inte, vad krävs för att det ska bli så? När vi ser Stamnätet förstår vi hur man kan känna sig lurad. Det är ok med vattenkraftverken när eltandborsten ska laddas. En berättelse om en ganska stor plats om man ser till hela Sveriges yta - som förlorar i kraft. Och ändå; platsens kraft är kvar. Hur kan vi alla som bor här, i Sverige ta del av våra rättigheter? Hur ser våra rättigheter ut? Vi har mycket att ta itu med och allting börjar i våra egna huvuden. Det är där värderingar skapas och det är där värderingar förändras. RÖST är ett verktyg för att fundera kring hur det ser ut nu. Vi vill väcka lust och tro på möjligheterna att vara med och påverka. En plats i Europa. Tomas har hamnat mellan regler, mellan det svenska samhället och EU. Han har bott under en lastbrygga i tre år, med råttorna som enda sällskap. Nu ska han vräkas. En film om att tvingas be att få bli ställd inför rätta så att man kan försvara sig. För vilken verklighet kommer man till här? Vem räknas som medborgare? Varför kan inte alla få bostad? Vad vet vi om de regler som gäller? Vem får plats i staden, i samhället? Centrum Vårt köpcentrum är vår tids by. Varför anses det inte lika fint att hänga i centrum som på en fotbollsplan, på ett fik eller i en simhall? Vad får vi egentligen göra där, i köptemplet? Vem har tillträde? Vem räknas som en accepterad medborgare? Kanske fyller centrumet en djupare funktion än vi omedelbart ser. Är det inte egentligen en perfekt demokratisk mötesplats? Det offentliga rummet - vems är det? Aktivisterna Zahra, Masi och Mina får oss att fundera över delaktighet, utanförskap och framtid. Livet de kommer ifrån med talibaner och kidnappningar, livet här där de kanske inte får stanna. De lever med en ständig oro och en längtan efter familjen. Hur ska man bemöta dem som hatar?

Nickname Szanto Therese spelar e-sport på elitnivå men får inte spela på samma villkor som killarna. Vem har bestämt det och varför är killar och tjejer uppdelade i en sport där den fysiska styrkan inte spelar någon roll? Waryaa De skriver om dig, mig, och alla vi känner. Arbetslöshet, frånvarande fäder. Jävla flyktingar. Vet de att vi flyr en konflikt, och kommer till en annan? Vi är som maskrosbarn - vi somaliska män. Hur kommer man in i ett samhälle? Hur blir man delaktig i ett nytt land? Waryaa får oss att se hur vi lätt klumpar ihop människor i grupper. Hur kan vi jobba bort fördomar? Hur påverkas vi i samhället av medias skildring av en grupp människor? Stamnätet En kompis från förr skriver ett brev. De har vuxit upp i Sveriges fattigaste kommun, en kommun med nio kraftverk. Kraften i platsen avtar, köpkraften, skattekraften och arbetsmarknadens kraft. Men vi pratar aldrig om kraften i platsen här som INTE avtar. Det handlar om utanförskap och det urbana tolkningsföreträdet. När den berättelse man gjort till sin inte duger och man känner sig lurad. Hur uppgraderar vi landsbygden? Hörs en röst i Haparanda lika mycket som i Stockholm? Grannar Ja, varför ska man rösta? Spelar det någon roll när allt kommer omkring? Ja- och nejröstare förklarar när Nazira knackar på hos sina grannar i Tensta, Stockholm. Att det känns svårt när man just flyttat hit och kanske viktigast tillhörighet. Röstar man om man inte känner att man tillhör det svenska samhället? Hur blir man då en del av samhället? Noratanten Åttioåriga Sabine kan inte bara sitta och titta på när världen ser ut som den gör. Noratanten visar oss hur man kan göra. Hon tar ensam tåget mot Göteborg för att demonstrera mot nazisterna. Kan en människas protest göra skillnad? Accepterar vi orättvisor? Hur reagerar vi när vi upplever att något är fel?

RÖST är åtta filmer som vill sätta igång samtal om demokrati, delaktighet, utanförskap och framtid. Att diskutera; Är demokratins grundstenar - demonstrationsfrihet? - att få rösta? - säga vad man tycker? - att lagar och regler följs? är det också - att alla har samma förutsättningar? - att inte behöva vara rädd för rättssamhället - polisen t ex? - vad mer? Men! är alla åsikter ok? Alla demonstrationer? I yttrandefrihetens namn? Nationella motståndsrörelsen? Sverigedemokraterna? Var går gränsen? - Är alla människor lika mycket värda i Sverige? Män, kvinnor, oavsett sexualitet och religion/värdesystem? - Hur demokratiskt är Sverige? - Var går gränsen för att ett land ska kunna leva upp till att vara en demokrati? - Är det alltid majoriteten som bestämmer i en demokrati? Är det alltid demokratiskt när majoriteten bestämmer? - Går det att bestämma på ett annat sätt än att rösta? - Hur kan vi ta plats i politiken? I samhällsdebatten? Är det viktigt att vi gör det? - Vad är svårt? Varför gör vi inte det mer? - Får icke-handlingar också konsekvenser? - Hur kan man påverka politiken även mellan valen? - Har de politiska partierna spelat ut sin roll? Är de omoderna? Kan vi organisera oss på något annat sätt? Hur? - Vad är viktigt i framtiden? Miljön? Allas lika rätt? Jämlikhet? - Hur tror du vi lever våra liv om femtio år? Vilka frågor kommer att vara viktiga? - Vad är egentligen makt? Finns det bra och dålig makt? Hur syns makt i samhället? Varför ser fördelningen av makt ut som den gör?

- Ska man få stanna i Sverige om man kommer hit som flykting? - Är det annorlunda om man bor i på landet i Norrland, Skåne eller i en storstad? I centrum eller i en förort? - Hur kan vi göra för att minska klassklyftorna? För att få alla i Sverige att känna sig lika viktiga. Att alla hörs i samhällsdebatten? Andra exempel på diskussionsfrågor: - Vilka är våra mänskliga rättigheter? Varför är det viktigt med mänskliga rättigheter?- Är det någon skillnad i vad man kan uttrycka i tal, skrift, musik, teater, konst? - Vad är skillnaden mellan mänskliga och medborgerliga rättigheter? Övning! Vad skulle först ryka om du var tvungen att välja bort något? Dra ifrån mer och mer.. Rätten att gå i skola. Rätten att äta dig mätt. Rätten att utöva den religion du vill. Rätten att tala ditt eget språk. Rätten att söka skydd i ett annat land vid behov. Rätten att vara med i en förening och demonstrera. Rätten att ha ett arbete med en lön du kan leva på. Rätten att få vila, fritid och semester. Rätten att inte bli diskriminerad på grund av kön, religion, ursprung, sexuell läggning, funktion, ålder eller könsidentitet. Rätten att inte utsättas för tortyr. Rätten att säga och tycka vad du vill. Rätten att få rösta.

Rätten att ha tillgång till sjukvård. Rätten att ha ett eget hem. Rätten att lyssna på vilken musik du vill. Rätten att bära de kläder du vill. Rätten att utbilda dig till det du vill. Rätten att vara ihop med vem du vill.