Vansbro kommun Årsredovisning 2017

Vansbro kommun Årsredovisning 2017

Vansbro kommun Årsredovisning 2017 Förvaltningsberättelse Året som gått 6 Måluppfyllelse 8 Kommunens kvalitet i korthet 16 Omvärld och befolkning 19 Analys och ekonomisk översikt 21 Organisation 33 Vart gick skattepengarna? 34 Fem år i sammandrag 35 Verksamheterna Utbildning, kultur och fritid 38 Socialt stöd och omsorg 40 Samhällsbyggnad 42 Kommunkansli, intern service och integration 44 Kommunfullmäktige och övriga nämnder 46 Revisorer 48 Finansiering 50 Kommunkoncernen 54 Redovisning Driftredovisning 60 Resultaträkning 61 Investeringsredovisning 62 Kassaflödesanalys 63 Balansräkning 64 Nothänvisningar 65 Redovisningsprinciper 73 Ord- och begreppsförklaringar 75 Kommunstyrelsens ledamöter 76 Revisionsberättelse 77

4 Förvaltningsberättelse

Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelse 5

Året som gått Tillbakablick är viktigt. I synnerhet när man befinner sig i en verksamhet där man aldrig blir klar. Att göra avslut på ett projekt som pågått en längre tid är viktigt för känslan av att ha slutfört arbetet för att sedan kunna ta sig an något annat i högen som aldrig krymper. När vi ser tillbaka på 2017 kan vi konstatera att det är mycket som har hänt, både positivt och negativt. Vi inser också att vi lever i en föränderlig värld med varierande förutsättningar och nya uppdrag för kommuner att ta sig an. I en liten kommun som Vansbro, fortfarande Dalarnas minsta kommun, måste vi ha en stor uppfinningsrikedomen för att möta alla dessa utmaningar. Något utöver det vanliga som hände var att vi fick möjlighet att vara med på tidernas födelsedagskalas när Björn Skifs fyllde 70 år och firades rejält på hemmaplan. Det blev en hyllning i världsklass med fem fullsatta föreställningar i vår fina teater. Detta evenemang hade inte varit genomförbart utan en stor dos ideellt engagemang, samverkan mellan föreningar och makalöst proffsiga artister och medhjälpare. Ett stort tack till alla som på ett eller annat sätt bidrog till denna fantastiska helg! Vi upplever att 2017 var ett positivt år i kommunen som helhet. Näringslivet går bra och arbetslösheten är låg. Vansbro kommun tilldelades 2017 priset Bästa tillväxt i länet. Det är kreditupplysningsföretaget Syna som har kartlagt alla svenska aktiebolags senaste bokslut för att utse vinnarna. Priset Bästa tillväxt delas varje år ut till den kommun i varje län där företagen växer bäst och som har störst andel företag som nyanställer, ökar sin omsättning och går med vinst. Syna-undersökningen visar bredden av företag som är framgångsrika. Sårbarheten blir mindre och möjligheterna till tillväxt större när många företag går bra. Det är vår ambition att Vansbro kommun ska undanröja hinder och underlätta för företagen att verka i kommunen. Vi har därför under året startat ett kommungemensamt projekt med Falun, Borlänge, Rättvik och Malung-Sälen för att införa arbetsmodellen Tillväxt och tillsyn, för att skapa en mer stödjande och lärande myndighetsutövning mot såväl enskilda som företag. När det gäller företagsklimat stärkte kommunen sin position ytterligare under 2017 och klättrade till plats 60 i Sverige och en andraplats i länet. Det är ett mycket bra resultat och kräver kontinuerligt arbete. 6 Året som gått

En hel del större satsningar pågår som är viktiga för framtiden. Äntligen är arbetet med den nya sträckningen av E16 mellan Hulån och Vansbro igång, och enligt Trafikverkets plan ska den stå klar hösten 2019. En annan strategiskt viktig satsning är att Västerdalsbanan rustas och under året har framför allt slipersbyten pågått. Arbetet fortsätter 2018 och totalt ska 35 000 sliprar bytas. Enligt Trafikverket fortsätter slipersbyten på sträckan Rågsveden Repbäcken. För att säkra vattenförsörjningen bygger kommunen ett nytt vattenverk. Kommunen beslutare att återinföra habiliteringsersättning och att bygga ett LSS-boende (LSS lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade). Boendet med sex lägenheter blir klart hösten 2018. Ett kvitto på att detta uppskattas är att FUB i Dalarna nyligen utsåg Vansbro kommun till årets LSS-kommun i Dalarna. FUB är en intresseorganisation som arbetar för att barn, ungdomar och vuxna med utvecklingsstörning ska kunna leva ett gott liv. Ett beslut om nytt äldreboende kommer allt närmare då vi under 2017 tagit fram ett program för utformningen och förslag på placering i anslutning till vårdcentralen och det befintliga boendet vid Bäckaskog. Eftersom Vansbro kommun har tagit emot många nyanlända fick vi möjlighet att delta i Skolverkets riktade insatser i projektet Nyanländas lärande. Efter kartläggning av behov beviljades kommunen 4 miljoner för utvecklingsarbete i skolan, vilket påbörjader under året och pågår till våren 2019. Under året har SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) valt att lyfta fram behoven av effektiviseringar inom kommunsektorn för att möta framtidens utmaningar när det gäller att både leverera välfärd på hög nivå och god ekonomisk hushållning. I en fördjupad analys har vi jämfört Vansbro kommuns kostnader för olika verksamheter med kostnaderna i jämförbara kommuner. Syftet var att identifiera de områden där det krävs åtgärder. Utifrån resultatet beslutade kommunstyrelsen om besparingar med 15 miljoner kronor till 2020 och det budgeterade besparingsbehovet för 2018 är 7,5 miljoner. Kommunens ekonomiska resultat för 2017 blev ett underskott med 3,7 miljoner. Orsaken är att kostnaderna för VDUF (vårt gemensamma utbildningsförbund med Malung-Sälens kommun) kraftigt översteg budget. Detta underskott påverkar kommunens resultat som annars hade varit positivt. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att det hänt mycket under 2017 och att vi på flera områden har tagit betydande steg i positiv riktning när det gäller en långsiktigt hållbar utveckling i kommunen och våra verksamheter. Vi gläds åt det fina föreningsliv som bedrivs i Vansbro och som bidrar till livskvalitet och gemenskap. Vi vill tacka alla medarbete för ett väl genomfört arbete. Vi har många utmaningar framför oss men vi får inte glömma att stanna upp och klappa varandra på axeln med jämna mellanrum. Det är en viktig del i ett långsiktigt, hållbart arbete att vi hjälps åt och sprider positiv energi till varandra i vardagen! Stina Munters, kommunstyrelsens ordförande Oscar Fredriksson, kommunchef Året som gått 7

Måluppfyllelse Kommunfullmäktige har beslutat om strategiska mål i den strategiska planen. Dessa mål följer fullmäktige upp genom verksamhetsmålen. Färgmarkeringarna anger i vilken grad målet uppnåtts: Målet uppnått Målet delvis uppnått Målet ej uppnått Medborgare och kunder Vansbro kommun är en attraktiv och trygg kommun, där medborgare och kunder är nöjda med kommunens verksamhet 2017 Utbildning, kultur och fritid 1. Ge god service, gott bemötande och vara tydliga med vad kommunen kan erbjuda. 2. Förbättra information och kontakt med vårdnadshavare via webb och andra it-lösningar. Socialt stöd och omsorg 3. Den enskilde är delaktig och ges inflytande i planering, utförande och uppföljning av insatser. 4. Medborgare ska få ett gott bemötande. 5. Medborgare ska få ett gott bemötande och uppleva att det är enkelt att kontakta kommunen. 6. Medborgaren ska ha ett lågt behov av försörjningsstöd. 7. Medborgaren ska aktivt stödjas att komma vidare till arbete eller egen försörjning. Samhällsbyggnad 8. Tillhandahålla en god service och ett gott bemötande till kommunens besökare och medlemmar. 9. Utveckla och förenkla medarbetarnas och kommunmedlemmarnas kontakter med kommunen. Kommunkansli, intern service och integration 10. Medarbetare inom kommunkontoret och integrationsverksamheten ger ett gott bemötande. Utbildning, kultur och fritid 1. För förskolan och grundskolan har skolledningen gjort bedömningarna utifrån det systematiska kvalitetsarbetet. För att fördjupa kvalitetsarbetet behöver verksamheterna utveckla sättet att bedöma måluppfyllelsen och kunna se resultatet av utvecklingsarbetet. Biblioteksverksamheten visar att utlån och biblioteksanvändandet på webben ökar medan de fysiska besöken minskar. Det är samma trend som i samhället generellt. Simhallens öppettider är tillräckligt bra. 2. Processen pågår med att införa digital information till föräldrar. Användandet är högst bland de äldre elevernas föräldrar. 8 Förvaltningsberättelse

Socialt stöd och omsorg 3. Målet har uppnåtts även om det finns variationer inom de olika enheterna. Medarbetarna försöker möta önskemål från brukaren i största möjliga mån. Planerare finns som varje dag ser över planering och i vilken utsträckning verksamheten kan tillgodose nya eller ändrade önskemål. 4. De flesta enheter nådde inte målet. Verksamheten har gjort flera aktiviteter för att nå målet: Personalen har arbetat utifrån den nationella värdegrunden för äldreomsorgen på arbetsplatsträffar, boenderåd och i det dagliga arbetet, och har en ständig dialog om vikten av gott bemötande. Personalen arbetar med ett förhållningssätt som inbjuder boende att föra fram sina tankar, åsikter och skapa relationer, samtalar med boende och samarbetar med närstående. Vid klagomål tas dessa alltid upp direkt med personal, antingen personligt eller på arbetsplatsträffar. Inom demensboende har ingen boende själv besvarat frågan, utan personalen måste vara extra lyhörd för de an höriga, då dessa är viktiga och betydelsefulla i verksamheten. 5. Målet att det ska vara enkelt att komma i kontakt med ansvarig handläggare eller chef nåddes inte. Resultatet från brukarenkäten är dock svårt att bedöma då frågorna inte har besvarats alls, besvarats endast delvis eller att det inte varit möjligt med kontakt med brukaren. En bidragande orsak kan även vara att tjänsten som enhetschef för LSS och socialpsykiatri varit vakant i sju månader vilket kan ha inneburit svårigheter att få kontakt. De som söker och får kontakt med ansvarig chef eller handläggare har fått ett gott bemötande. 6. Resultatet är från 2016 eftersom detta mått redovisas med ett års eftersläpning. Resultatet var bättre än året innan tack vare ett strukturerat arbetssätt och uppföljning för att få personer till egen försörjning. 7. Av 15 deltagare i arbetsmarknadsåtgärder har två gått vidare till en anställning 2017. Samhällsbyggnad 8. Verksamheten bedöms ha uppfyllt målen. 9. Under 2017 genomförde samhällsbyggnad ett antal insatser för att förbättra kommunens kontakter med invånarna. Bland annat infördes Mitt bygge där de som söker bygglov kan följa sitt ärende på webben. Att KKIKmätningen för kommunens informationsindex var lägre 2017 än målet beror på att bedömningen har skett genom självskattning för 2017. Kommunkansli, intern service och integration 10. Tillgängligheten via telefon inom verksamheten var låg, däremot får medborgarna ett gott bemötande i kontakten. Tillgängligheten via e-post är god. Förvaltningsberättelse 9

Framtidstro och utveckling Vansbro kommun skapar förutsättningar för en hållbar och positiv utveckling 2017 Utbildning, kultur och fritid 11. Öka användandet av IKT i alla verksamheter. It-stöd i den pedagogiska verksamheten, dokumentation, information och kommunikation. 12. Ha ett systematiskt kvalitetsarbete som leder till verksamhetsförbättringar. 13. Öka likvärdigheten och måluppfyllelsen. 14. Förbättra attityder till skola och skolarbete. 15. Utveckla utvecklingssamtal och redovisning av måluppfyllelse. 16. Ha en elevhälsa som stödjer arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Socialt stöd och omsorg 17. Äldre ska kunna återvända till hemmet efter en sjukhusvistelse på ett tryggt och säkert sätt och därmed bevara möjligheten att kunna bo kvar hemma. 18. Föräldrar ska erbjudas föräldrastöd under barnets uppväxttid 0 18 år. Samhällsbyggnad 19. Skapa goda förutsättningar för en bra infrastruktur och goda kommunikationer inom, till och från Vansbro kommun. 20. Skapa goda förutsättningar för näringslivet att etableras och utvecklas. 21. Aktivt arbeta för att skapa och bibehålla en hållbar miljö. Utbildning, kultur och fritid 11. Datoranvändandet ökar i högre årskurser. Måluppfyllelsen var hög i åk 7 9 tack vare god tillgång till datorer för elever och personal, men låg i förskolan. Bland de yngre eleverna krävs fortfarande en del utvecklingsarbete, framför allt av den pedagogiska dokumentationen kring eleverna och undervisningen. I förskolan pågår en utökning av antalet datorer och målet är att alla pedagoger ska ha varsin dator, så som det är på grundskolan. 10 Förvaltningsberättelse

12. Det systematiska kvalitetsarbetet i förskola och grund skola är under utveckling. Här är det främst dokumentationen som brister. Under året har verksamheten tagit fram en rutin som ska ge en bra start på arbetet. I skolverks projektet Nyanländas lärande får kommunen extern hjälp med att utveckla det systematiska kvalitets arbetet. Biblioteket följer upp och analyserar året som gått och gör löpande verksamhetsförbättringar. Simhallen kommer att utgå från simkunnigheten i åk 3 för att mäta utvecklingen och kvaliteten på simskolan. 13. Kunskapsresultaten bland de yngre eleverna behöver förbättras rejält, främst i matematik. I åk 6 skedde en klar förbättring från föregående år. När det gäller måluppfyllelsen för meritvärde och behöriga till gymnasiet påverkas den av många nyanlända. 14. Eleverna känner sig ganska trygga i skolan. De yngre eleverna är tryggare än de äldre. 15. Kvaliteten på utvecklingssamtalen varierar kraftigt. Här behövs ett arbete för att nå likvärdig bedömning tillsammans med en tydlig pedagogisk dokumentation med hjälp a skolans it-stöd. 16. I förskolan fungerar samarbetet runt barnen bra. I skolans tre elevhälsoteam har utvecklingen varit lite olika. Flera av elevhälsoteamen har haft personalomsättning vilket har bromsat utvecklingen. Alla elevhälsoteam har haft externt stöd av psykolog. Ärendegången bedöms fungera väl men har behövt justeras för att få ett tydligare och effektivare arbete i klass rummen med en inkluderande lärmiljö. Idag är det alldeles för många elever som har individuell undervisning utanför klassrummet. Socialt stöd och omsorg 17. Insatsen trygg hemgång har fungerat väl för de personer fått insatsen även om antalet personer som erbjudits insatsen var färre än målet. 18. En strukturerad samverkan mellan skola och ungdomsvård är upprättad för att föräldrar ska få ett samlat stöd. Samhällsbyggnad 19. Bredbandsutbyggnaden tog fart under 2017 och omfattningen är troligen högre än det redovisade resultatet. 20. Kommunen har inte deltagit i undersökningen Insikt och därmed kan målet inte mätas. 21. Vansbro kommun har avancerat i Aktuell hållbarhets mätning från 13 plats under 2016 till att placera sig på 4 plats bland glesbygdskommunerna. Förvaltningsberättelse 11

Förvaltningsutveckling Vansbro kommun har en modern och effektiv förvaltning 2017 Utbildning, kultur och fritid 22. Ha ett gott samarbete med interna och externa aktörer, föreningsliv, näringsliv, integrationsenheten m m. Socialt stöd och omsorg 23. Bemanning inom hemtjänst ska utgå ifrån behovet. Samhällsbyggnad 24. Arbetar för ökad samverkan med andra kommuner, myndigheter och organisationer. 25. Bedriver ett internt kontrollarbete. Kommunkansli, intern service och integration 26. Verksamheten bedrivs effektivt. Utbildning, kultur och fritid 22. Samarbetet med näringslivet har pågått i många år med gott resultat i grundskolan. Praoverksamheten förändrades utifrån nya direktiv för några år sedan och eleverna är nöjda. Biblioteket har nu tre servicepunkter och skulle vilja utöka till fyra. Ett arbete med att integrera turistbyrån i medborgarhuset pågår i samverkan med receptionen. Socialt stöd och omsorg 23. Nyttjandegraden minskade från föregående år. Resul tatet visar utförd tid i förhållande till tillgänglig tid, men måltalet avser beviljad tid i förhållande till tillgänglig tid. För att höja nyttjandegraden startades Jotib-projektet som syftar till att höja nyttjandegraden genom effektivare rutt- och resursplanering. Projektet påbörjades i oktober och pågår till juni 2018. Samhällsbyggnad 24. Under 2017 startade kommunen ett antal samverkansprojekt med andra kommuner, bland annat har plan- och byggenheten inlett samverkan med Gagnefs kommun för att utbyta erfarenheter. Miljökontoret har samverkat med Malung-Sälens kommun genom att köpa inspektörsuppdrag från Malungskontoret samt haft några gemensamma träffar för att utbyta erfarenheter. Stadsnätet samverkar med övriga kommuner inom MittNät och främst med Munkfors kommun vid inköp av verksamhetsstöd. 25. Uppföljning sker av beslutade kontrollpunkter, arbetet kan dock utvecklas. 12 Förvaltningsberättelse

Kommunkansli, intern service och integration 26. Fyra indikatorer har valts som mått på en effektiv verksamhet: Kontroller av anställningsbevis, kontroll av leverantörsbetalningar, kvalitetssäkra beslutsunderlag och it-drifttid. Bedömningen är att kontroll av anställningsbevis visar att målet inte uppfylls, av tio kontrollerade anställningsbevis måste alla korrigeras, vid kontroller av leverantörsbetalningar konstateras att en god kontroll sker av leverantörer och it-drifttid sker effektivt. Kvalitetssäkring av beslutsunderlagen behöver förbättras och framför allt behövs en annan mätmetod. Medarbetare Vansbro kommun är en attraktiv arbetsgivare där medarbetarna känner engagemang och arbetsglädje 2017 Utbildning, kultur och fritid 27. Utveckla samverkansformer (FAS-05), skapa möten och samarbetsytor som är ändamålsenliga och effektiva där personal kan utöva inflytande och delaktighet. 28. Öka kompetensen hos personalen. Medveten och strategisk fortbildning för alla/arbetslaget och för den enskilde. Socialt stöd och omsorg 29. Vansbro kommun är en attraktiv arbetsgivare där medarbetarna känner engagemang och arbetsglädje. Samhällsbyggnad 30. Arbetsplatserna inom samhällsbyggnad och service kännetecknas av tydliga mål och delaktighet i målarbetet. 31. Alla medarbetare ges möjlighet till inflytande och påverkan på verksamhetens utveckling och resultat. Kommunkansli, intern service och integration 32. Kommunkansliet och integrationsenheten är en attraktiv arbetsplats där medarbetarna känner engagemang och arbetsglädje. Förvaltningsberättelse 13

Utbildning, kultur och fritid 27. Arbetet med att införa FAS-05-avtalet (centralt avtal om samverkan och arbetsmiljö slutet mellan arbetsgivare, SKL, och arbetstagarorganisationer) pågår. I de flesta delar av förvaltningen fungerar samverkansformerna med arbetsplatsträffar. LSAM har haft regelbundna möten under året. I takt med att förvaltningen förändrats under året har också detta samverkansforum förändrats. 28. All personal inom förskola och grundskola har fått kompetensutveckling i grupp, arbetslagsutveckling, föreläsningar och studiecirklar. Läslyftet och specialpedagogiklyftet har genomförts i grundskolan. Förskollärarnas roll och uppdrag enligt den nya läroplanen har varit i fokus. Kommunen har gjort en satsning på special lärare genom att möjliggöra studier under en del av arbets tiden. Socialt stöd och omsorg 29. Resultatet är ett genomsnitt för de enheter där tillräckligt många (tio) har svarat för att resultatet ska redovisas. Resultatet blev klart i början av februari 2018 och därför fanns ingen analys färdig till årsredovisningen. Samhällsbyggnad 30. Antalet arbetsplatsträffar var något lägre än målet. Främst beror det på att de flesta enhetschefsposter varit vakanta. Under stora delar av hösten var räddningschefen enda enhetschef inom förvaltningsområdet. 31. Medarbetarna inom förvaltningsområdet är delaktiga i framtagande av verksamhetsmål för förvaltnings området. Uppföljning av målen sker i samband med APT (arbets platsträffar). Kommunkansli, intern service och integration 32. Resultatet följer resultatet för kommuntotalen. Det är även ett lågt svarsdeltagande. Resultatet är lägre för området kunskap om målen än för motivation och styrning. LSAM (lokal samverkansgrupp) har inte kommit igång och alla arbetsplatser har inte genomfört arbetsplatsträffar (APT). 14 Förvaltningsberättelse

Ekonomi (finansiella mål) Vansbro kommun har en ekonomi i balans 2017 34. Politiska beslut stödjer en hållbar ekonomi. 35. Har en långsiktig ekonomisk planering. 36. Har ett överskott på 0,5 procent. Utbildning, kultur och fritid 37. Arbeta fram ett effektivt långsiktigt budgetarbete där tydlighet och förståelse är ledstjärnor. Övergripande 34. Vid kontroller konstaterades att vissa beslut, som också kräver beslut om finansiering, saknade sådant. 35. En långsiktig finansiell analys har gjorts som en grund för det långsiktiga arbetet. Kommunen behöver dock bli bättre på att både bedöma förändringsbehov på längre sikt och uppdatera investeringsplanen. 36. Kommunens nollresultat var ett underskott på 3,6 mkr (0,9 procent), därmed nådde kommunen inte målet. Kommunstyrelsen och förvaltningsledningen har haft överläggningar för att nå ett resultat enligt målet 2018. Främsta anledningen till underskottet är dock det stora underskott som VDUF redovisade och där kommunen tvingades att täcka kostnaderna. Utbildning, kultur och fritid 37. Efter Skolinspektionens tillsyn fick kommunens skolverksamhet anmärkning på budgetarbetet. Det saknades fördelningsprinciper och utifrån detta omarbetade verksamheten budgetprocessen till att ha en barnoch elevpeng som bas. Utifrån det fick förskolor och skolor ett anslag att disponera under budgetåret. Fördelningsprincipen förfinades till 2018 och den kan förbättras ännu mer framöver. Förvaltningsberättelse 15

Kommunens Kvalitet i Korthet Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK) är ett verktyg för att jämföra kommuner med varandra och beskriver kommunernas kvalitet ur ett medborgarperspektiv. KKiK drivs av SKL. I mätningen 2017 deltog drygt 260 kommuner. Syftet med KKiK är att ge kommuninvånarna information om kvaliteten på kommunens service, att kunna föra en dialog om resultaten med medborgarna och använda måtten som en del i styrningen och verksamhetsutvecklingen. Varje år undersöks kommunens kvalitet ur dessa fem perspektiv: Tillgänglighet Trygghet Information och delaktighet Effektivitet Kommunen som samhällsutvecklare Nedan redovisas Vansbro kommuns resultat jämfört med andra kommuner. Kommunens Kvalitet i Korthet mätning 2017 För att ge en snabb och enkel överblick över hur Vansbro står sig jämfört med andra kommuner har resultaten delats upp i tre nivåer. Grön anger att Vansbro tillhör kommunerna med bäst resultat (25 %). Gul anger att Vansbro tillhör de mittersta kommunerna (50 %). Röd anger att Vansbro tillhör kommunerna med sämst resultat (25 %). Tillgänglighet Tillgänglighet handlar om hur lätt, eller svårt, det är att komma i kontakt med kommunen. Till exempel om kommunens verksamhet har öppet på de tider allmänheten har möjlighet att ta del av kommunens tjänster och kontaktmöjligheter. I tillgänglighetsmåttet ingår också hur långa väntetider olika verksamheter i kommunen hade 2016, det vill säga hur snabbt medborgarna fick hjälp. Mått 2015 2016 2017 Andel som får svar på e-post inom två dagar (%) 91 81 89 Andel som tar kontakt med kommunen via telefon som får ett direkt svar på en enkel fråga (%) 50 52 57 Gott bemötande vid kontakt med kommun, andel av maxpoäng (%) 80 71 Bibliotekets öppethållande (inklusive meröppet) utöver 8 17 på vardagar, timmar/vecka 9 9 9 Simhallens öppethållande utöver 8 17 på vardagar, timmar/vecka 27 27 27 16 Förvaltningsberättelse

Mått 2015 2016 2017 Återvinningscentralens öppethållande utöver 8 17 på vardagar, timmar/vecka 3 3 3 Plats på förskola på önskat placeringsdatum, andel barn (%) 100 56 30 Väntetid i antal dagar för de barn som inte fått plats på förskola på önskat placeringsdatum, medelvärde 0 20 43 Väntetid i antal dagar från ansökningsdatum till erbjudet inflyttningsdatum till särskilt boende, medelvärde 50 32 26 Väntetid i antal dagar från första kontakttillfället för ansökan vid nybesök till beslut inom försörjningsstöd, medelvärde 4 4 Trygghet Trygghet handlar om kommunens förmåga att tillgodose behovet av kontinuitet och trygghet för äldre och trygghet i barngrupperna inom förskolan. Mått 2015 2016 2017 Elever i åk 9: Jag känner mig trygg i skolan, positiva svar, andel (%) 82,7 Personalkontinuitet, antal personal som en hemtjänsttagare möter under 14 dagar, medelvärde 13 12 14 Inskrivna barn per årsarbetare i förskolan, antal 4,1 4,8 Delaktighet och information Delaktighet och information handlar om förutsättningarna för medborgarinflytande och demokrati, och om kvaliteten på kommunens webbplats. Mått 2015 2016 2017 Informationsindex för kommunens webbplats, totalt 73 55 52 Delaktighetsindex, andel (%) av maxpoäng 67 33 33 Förvaltningsberättelse 17

Effektivitet Frågor om kommunens effektivitet handlar om vilket resultat kommunen får ut av de pengar den lagt på olika saker och hur mycket medborgarna får för pengarna inom skola, särskilt boende och hemtjänst. Mått 2015 2016 2017 Kostnad förskola, kr/inskrivet barn 124 702 141 859 Elever i åk 6 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen (som eleven läser), hemkommun, andel (%) 60,3 69,6 70,6 Elever i åk 3 som deltagit i alla delprov som klarat alla delprov för ämnesproven i SV, Sv2 och MA, hemkommun, genomsnittlig andel (%) 45 60 57 Elever i åk 9 som är behöriga till yrkesprogram, hemkommun, andel (%) 76,7 83,6 76,4 Elever i åk 9: Jag är nöjd med min skola som helhet, positiva svar, andel (%) 80,8 Kostnad per betygspoäng i åk 9 i kommunala skolor, kr/betygspoäng 376 381 550 Gymnasieelever med examen inom 4 år, hemkommun, andel (%) 75,8 79,3 78,3 Kostnad gymnasieskola hemkommun, kr/elev 179 614 161 552 Kvalitetsaspekter särskilt boende äldreomsorg, andel (%) av maxpoäng 71 64 66 Kostnad särskilt boende äldreomsorg, kr/brukare 613 202 715 774 Brukarbedömning särskilt boende äldreomsorg, helhetssyn, andel (%) 73 78 76 Omsorgs- och serviceutbud hemtjänst äldreomsorg, andel (%) av maxpoäng 70 61 52 Kostnad hemtjänst äldreomsorg, kr/brukare 263 620 307 976 Brukarbedömning hemtjänst äldreomsorg, helhetssyn, andel (%) 90 91 96 Ej återaktualiserade ungdomar 13 20 år ett år efter avslutad utredning eller insats, andel (%) 100 60 18 Förvaltningsberättelse

Samhällsutveckling Samhällsutveckling omfattar mått som kommunen själv kan påverka, men även mått för sådant som är utanför kommunens kontroll men som är viktigt för utvecklingen av ett samhälle. Här behandlas frågor såsom hur stor andel av befolkningen som har jobb, hur människor mår, hur väl kommunen jobbar med miljöfrågor och hur bra invånarna tycker att kommunen är att bo och leva i. Mått 2015 2016 2017 Förvärvsarbetande invånare 20 64 år, andel (%) 80,0 79,4 Invånare som någon gång under året fått ekonomiskt bistånd, andel (%) av befolkning 1,5 1,5 Nyregistrerade företag helårsprognos utifrån första halvåret, antal/1 000 invånare 3,6 4,5 3,2 Sjukpenningtalet, dagar/registrerad försäkrad 11,7 12,6 11,9 Hushållsavfall som samlats in för materialåtervinning, inklusive biologisk behandling, andel (%) 48 44 Miljöbilar av personbilar och lätta lastbilar enligt MFS (%) * 1,7 4,8 6,3 Ekologiska livsmedel i kommunens verksamhet under årets 6 första månader enligt KKiK, andel (%) 20 17 20 * Från 2016 avser detta mått andelen miljöbilar av alla motorfordon i kommunen, alltså även privatägda och företagsägda. Omvärld och befolkning Svensk ekonomi ångar på 1 Svensk ekonomi är inne i en högkonjunktur och Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, räknar med att BNP växer med närmare 3 procent 2018. Den inhemska efterfrågan väntas försvagas 2019, men samtidigt blir utvecklingen i omvärlden något bättre vilket gynnar svensk export. SKL räknar med att svensk BNP växer något långsammare 2019 än 2018. Högkonjunkturen når då sin topp och resursutnyttjandet i svensk ekonomi börjar försvagas. I och med att antalet arbetade timmar inte väntas öka alls nästa år kommer skatteunderlagstillväxten att bromsas upp kraftigt. Det innebär en risk för ett betydande glapp mellan kommunsektorns intäkter och de kraftigt ökande behoven av skola, vård och omsorg som den snabba befolkningsutvecklingen för med sig. 1 Källa: SKL:s, Sveriges Kommuner och Landstings, cirkulär 2018:5. Förvaltningsberättelse 19

Under konjunkturåterhämtningen har det framför allt varit den inhemska efterfrågan som drivit tillväxten i Sverige, medan tillväxten i omvärlden har varit svag. Nu tar den internationella utvecklingen bättre fart och svensk export växer också snabbare. I Europa, där många länder har haft en mycket svag återhämtning sedan 2010, väntas tillväxten öka och i USA är förväntningarna positiva. Även i tillväxtländerna har en negativ trend brutits. Däremot bromsas tillväxten i svensk inhemsk efterfrågan. 2019 väntas tillväxten i investeringarna minska. Det är framför allt bostadsbyggandet som inte längre kan öka i samma höga takt som tidigare. Även hushållens och kommunsektorns konsumtion ökar långsammare. Trots ett alltmer ansträngt arbetsmarknadsläge väntas löneutvecklingen bli fortsatt dämpad. De löneavtal som slutits för de närmaste åren ligger på låga nivåer och även löneglidningen är låg. Därmed bromsas också inflationen. Riksbanken antas dröja med att höja styrräntan till i oktober 2018. I takt med att styrräntan sedan stegvis höjs stiger också de räntor som påverkar hushållens ekonomi, vilket gör att KPI ökar betydligt snabbare än KPIF 2. Med den högkonjunktur som Sverige befinner sig i är det naturligt med överskott i de offentliga finanserna. Befolkning Vid årets slut hade Vansbro kommun 6 837 invånare. Det var en minskning med 47 invånare, efter att befolkningen ökade med 169 invånare 2016. De senaste tre åren har befolkningen ökat med sammanlagt 158 invånare, dessförinnan har Vansbro kommun haft en minskande befolkning i många år. Befolkningsminskningen 2017 var 0,7 procent, medan länet ökade med 1 632 personer (0,6 procent). Sveriges totala befolkning ökade med 1,25 procent. 2017 föddes 61 barn i Vansbro. De senaste tio åren har totalt 628 barn fötts i kommunen, i snitt 63 barn per år. Antalet avlidna var 77 personer. Antalet barn i förskoleåldern (0 6 år) ökade med 4 och antalet skolbarn (7 17 år) minskade med 32 jämfört med 2016. Antalet personer i arbetsför ålder (18 64 år) minskade med 41 medan ålderspensionärerna blev 22 fler. Ålderspensionärernas andel av befolkningen var högre i Vansbro (26,8 procent) än i både länet (24,0 procent) och riket (19,8 procent). Andelen utrikes födda var vid årets slut 601 personer (8,8 procent av folkmängden), en minskning med 18 invånare. Invandringen till kommunen var 105 personer mot 184 personer 2016, de flesta från Syrien. Befolkningsutveckling Vansbro kommun (invånare) 7 500 7 000 6 500 6 000 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Befolkning åldersfördelning (antal) 2 500 2 000 1 500 1 000 2016 2015 2017 2 Det vanligaste och mest kända måttet på inflation i Sverige är förändringen i konsumentprisindex, KPI. Syftet med KPI är att visa den generella prisutvecklingen för alla de produkter som hushållen konsumerar i ekonomin. Ett annat mått på inflation är förändringen i KPIF (KPI med fast ränta). Det visar samma prisutveckling som KPI, men utan de direkta effekterna av en ändrad penningpolitik. Riksbankens penningpolitik påverkar KPI genom ändrade räntesatser på hushållens bostadslån. KPIF har från september 2017 ersatt KPI som målvariabel för Riksbankens inflationsmål. 500 0 0-6 7-17 18-24 25-44 45-64 65-79 80+ 20 Förvaltningsberättelse

Känslighetsanalys Den ekonomiska utvecklingen styrs av många faktorer där kommunen kan påverka vissa, medan andra ligger utanför kommunens kontroll. Tabellen nedan visar hur kommunens kostnader påverkas av olika förändringar. Händelse Förändring +/ tkr 10 öres förändring av kommunalskatten 1 296 Förändrat invånarantal med 100 5 293 Löneförändring med 1 procent, inklusive PO * 2 972 Förändrad upplåning med 10 mkr 135 10 heltidstjänster 4 670 * Personalomkostnadspålägg Analys och ekonomisk översikt 2017 års resultat Resultatet för 2017 var ett underskott på 3,6 mkr vilket var en försämring mot resultatet 2016 som var ett överskott på 6,9 mkr. Kommunstyrelsens budget var på 354 mkr netto. Kommunstyrelsens verksamheter redovisade ett underskott på 7,7 mkr, vilket var 700 tkr bättre än augustiprognosen. Verksamheterna utbildning, kultur och fritid, socialt stöd och omsorg samt kollektivtrafik redovisade underskott, medan kommunstyrelsen, samhällsbyggnad, kommunkansli, intern service och integration redovisade överskott. Av kommunstyrelsens medel till förfogande finns 2,9 mkr kvar. Kostnaderna för överförmyndare ökade mellan 2015 och 2016 med nästan 2 mkr beroende på antalet flyktingar som kommit till kommunen, men 2017 var kostnaderna åter i nivå med budget. Resultatet för finansiering blev ett överskott på 9,2 mkr, de olika posterna beskrivs i avsnittet Finansiering. En återställning av underskottet ska ske inom tre år och kommunfullmäktige förväntas ge kommunstyrelsen i uppdrag att utarbeta en åtgärdsplan för återställningen. Under förutsättning av att budget hålls för 2018 kommer underskottet för 2018 vara återställt. Mellan 2016 och 2017 minskade verksamheternas intäkter med 11,6 mkr (9 procent) och kostnaderna ökade med 9,8 mkr (2 procent). Den främsta orsaken till minskade intäkter är minskade bidrag för flyktingmottagande. Vuxenutbildningen har från 2017 övergått till Västerdalarnas utbildningsförbund vilket syns i jämförelsen av resultat mellan åren. Orsaken till kostnadsökningen är bland annat ökade kostnader inom individ- och familjeomsorgen på grund av ökat antal nya ärenden inom barn och unga, vuxna och missbruk samt ekonomiskt bistånd, ökade ersättningar till Olympica (friskola) och underskottstäckning för Västerdalarnas utbildningsförbund. Verksamheternas resultat och kommentarer till resultatet finns i driftredovisningen och i varje verksamhetsberättelse. Från 2016 bedrivs gymnasieverksamheten i kommunalförbundet VDUF, Västerdalarnas utbildningsförbund, tillsammans Förvaltningsberättelse 21

med Malung-Sälens kommun. Från 2017 har även vuxenutbildningen övergått till utbildningsförbundet. Det innebär att alla kostnader och intäkter för gymnasiet och vuxenutbildningen inte längre redovisas i kommunen, och att kommunalförbundet finansieras genom ett bidrag från medlemskommunerna. Denna förändring påverkar jämförelser mellan åren. Under 2016 och 2017 har kommunen gjort en meravskrivning för investeringar i hvb-hem för ensamkommande barn. Syftet med avskrivningen är att anpassa kostnaderna till den planerade verksamheten. Från 2017 sänkte staten ersättningarna för hvb-hem och kommunen övergår därför succesivt till stödboende för att anpassa kommunens kostnader till ersättningen från staten. Avstämning av balanskravet (tkr) Årets resultat enligt resultaträkningen 3 617 Reducering av alla realisationsvinster 57 Årets resultat efter balanskravsjusteringar 3 674 Reservering/användning av medel till/från resultatutjämningsreserv 0 Balanskravsresultat 3 674 God ekonomisk hushållning Kommunen ska ha en god ekonomisk hushållning. Begreppet god ekonomisk hushållning har både en finansiell aspekt och en verksamhetsaspekt. Den finansiella aspekten innebär bland annat att varje generation ska bära kostnaderna för den service den konsumerar och att ingen generation ska behöva betala för det som tidigare generationer förbrukat. Verksamhetsaspekten är kommunens förmåga att bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. En förutsättning för en god ekonomisk hushållning är att det finns ett tydligt samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effektivitet. För att skapa ett sådant samband krävs bland annat en utvecklad planering med framförhållning och handlingsberedskap, tydliga och mätbara mål samt en rättvisande och tillförlitlig redovisning som ger information om avvikelser gentemot mål och budget. Kommunfullmäktige har beslutat om strategiska mål som visar prioriteringar för verksamheterna för att nå god ekonomisk hushållning. Utifrån dessa har kommunstyrelsen utarbetat konkreta verksamhetsmål som gör de strategiska målen tydliga för verksamheterna. Resultatutjämningsreserv Kommunallagen ger kommuner och landsting möjlighet att bygga upp en resultatutjämningsreserv (RUR). Reserven gör det möjligt att avsätta en del av ett överskott i goda tider och sedan använda denna buffert för att täcka underskott som uppstår på grund av en svag utveckling av skatteunderlaget. Genom en sådan reserv kan resultatet justeras/utjämnas mellan olika år. Syftet är att kunna möta konjunkturvariationer för att ge jämnare ekonomiska förutsättningar för de verksamheter kommunen bedriver. 22 Förvaltningsberättelse

Enligt regelverket beslutar kommunfullmäktige vilka regler som gäller i den enskilda kommunen och enligt Vansbro kommuns regelverk kan medel från resultatutjämningsreserv disponeras då kommunens balanskravsjusterade resultat är negativt. Kommunen får maximalt disponera det belopp som finns i resultatutjämningsfonden. 2015 2016 2017 Ingående värde 4 904 7 786 Reservering till resultatutjämningsreserv 4 904 2 882 Disponering av resultatutjämningsreserv Utgående värde 4 904 7 786 7 786 Nettoinvesteringar i löpande priser (tkr) 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Investeringar 2017 beslutade kommunen om investeringar på drygt 39,9 mkr och den totala investeringsutgiften blev 25,7 mkr. I investeringarna ingår även tidigare beslutade investeringar som löper över flera år. Tabellen visar investeringar som pågått 2017. Därefter kommenteras de större pågående investeringarna och när de beräknas bli klara. Varje år avsätter kommunen även medel för infrastrukturoch underhållsinvesteringar, mindre verksamhetsinvesteringar och it-investeringar, dessa redovisas i tabellen men kommenteras inte separat. Budget År Utfall tom 2016 Utfall 2017 Resterande/ Förbrukat Invallning Vansbro 3 200 2010/2016 2 931 206 63 Myrbacka skola, om- och tillbyggnad samt bussangöring 20 500 2013/2014 20 467 30 4 Brandskyddsåtgärder Bäckaskog, Söderåsen och medborgarhuset 4 400 2014/2017 1 680 2 907 187 Projektering äldreboende 3 000 2014/2015 674 64 2 262 Utbyggnad bredband 5 400 2014/2015 11 019 14 624 20 243 Renovering simhallens duschutrymmen och tilgänglighetsanpassning 2 800 2014/2016 3 734 686 1 620 Ombyggnad förskola Bergheden 2 700 2016 1 206 1 796 302 LSS-gruppboende 15 000 2016 60 1 496 13 444 Ombyggnad Östra skolan till förskola 2 800 2017 2 599 201 Aktivitetspark Järnvägsgatan 1 270 2017 112 1 158 Struktur- och verksamhetsinvesteringar Strukturinvesteringar 1 589 2017 970 Verksamhetsinvesteringar 240 2017 81 It-investeringar 350 2017 93 Investeringsutgift 25 663 Förvaltningsberättelse 23

Invallning av Vansbro Budget 3,2 mkr beslutad 2010 och 2016. Förbrukade medel till och med 2017: 3,1 mkr. Detta investeringsprojekt har pågått sedan 2010. Kommunen beviljades ett bidrag på 11,8 mkr från MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) 2010 och har beviljats ytterligare bidrag på 6,6 mkr, totalt 17,4 mkr. Totalt beräknas invallningen kosta 30 mkr, en fördyring med 11 mkr från ursprunglig uppskattning. Kommunens kostnad beräknas totalt till 7,6 mkr varav 3,2 mkr är beslutade 2010. Investeringen avser byggandet av ett översvämningsskydd i form av en jordvall. Förberedande markundersökningar är utförda och ansökan om vattendom för byggande av vallen är inlämnad till Mark- och miljödomstolen i Nacka och beslutad i slutet av 2017. Projektering och byggnation återstår. Investeringen väntas vara klar omkring 2020. Myrbacka skola, om- och tillbyggnad samt bussangöring Budget 20,5 mkr beslutad 2013 2016. Förbrukade medel till och med 2017: 20,5 mkr. Investeringen avser tillbyggnad av Myrbacka skola med klassrum, grupprum, lärarrum samt utrymme för skolsköterska. Huvuddelen av investeringen gjordes 2014, men hela omoch tillbyggnaden slutfördes 2015 och skolan invigdes våren 2015. Under 2016 byggdes bussangöring. Utgiften på 30 tkr 2017 avser kompletterande åtgärder för staket mot bussangöringen. Brandskyddsåtgärder Budget 1,5 mkr för brandskyddsåtgärder på medborgarhuset, Söderåsen och Bäckaskog beslutad 2014. Under 2016 beslutades om ytterligare budget med 2,9 mkr. Förbrukade medel till och med 2017: 2,9 mkr. Denna investering ingår i genomförda och framtida åtgärder för att klara brandskyddet i kommunens verksamheter. Investeringen ska ge ett fungerande byggtekniskt brandskydd i medborgarhuset, Söderåsen och Bäckaskog. Totalt kostar alla åtgärder betydligt mer är 2,9 mkr. Arbetet följer en handlingsplan över tre år för att färdigställa brandskyddet på fastigheterna. Åtgärderna på Söderåsen är klara, och delvis klara på Bäckaskog där den avslutande etappen pågår. För medborgarhuset saknas medel för att påbörja de planerade arbetena. Kommunen begärde 2016 därför anstånd till 2018 för färdigställandet av åtgärderna i medborgarhuset och Bäckaskog och anståndet är beviljat för åtgärderna på Medborgarhuset. För Bäckaskog fick kommunen anstånd för åtgärderna till den 30 september 2017 och de är nu genomförda. Budgeten var från början för liten, kommunstyrelsen beslutade därför att följa handlingsplanen men utan finansiering. För Medborgarhuset har kommunen tagit fram ett åtgärdsförslag och avsatt ytterligare 2,9 mkr 2018. Under 2018 kommer åtgärderna att färdigställas och investeringen bli klar. 24 Förvaltningsberättelse

Projektering äldreboende Budget 3,0 mkr beslutad 2014 och 2015. Förbrukade medel till och med 2017: 737 tkr. Investeringen avser förprojektering med en grovkalkyl för en eventuell ombyggnad av Söderåsens äldreboende. Kommunen har beslutat att fokusera på ut- och ombyggnad av Bäckaskogs äldreboende istället för Söderåsens äldreboende samt nybyggnation. Utredningsarbetet pågår och beslut om ut- och ombyggnad ska tas 2018. Utbyggnad av bredband Investeringen avser utbyggnad av fiberoptiskt bredbandsnät i Vansbro kommun. Projektet syftar till att 90 procent av hushållen och företagen i Vansbro kommun ska ha tillgång till minst 100 mbit/s i hastighet. Resterande 10 procent av hushållen skall ha tillgång till minst 30 mbit/s. Upparbetad kostnad från projektets start är 25,6 mkr. Finansiering sker med avsatta investeringsmedel av kommunen, bidrag och anslutningsavgifter. Investeringen är delfinansierad med statsbidrag dels från Tillväxtverket för utbyggnaden av det ortssammanbindande nätet, dels med stöd via Jordbruksverket för utbyggnad av spridningsnät i byar. Vansbro kommun har ansökt om stöd för utbyggnad av ortssammanbindande nät mellan Vansbro och Äppelbo, mellan Nås och Lindesnäs, delar av sträckan mellan Vansbro och Nås, från Vansbro till Dalasågen samt del av sträcka i Skamhed och i Ilbäcken. Stöd är beviljat för alla de sökta sträckorna med ortssammanbindande nät samt för spridningsnät i Skamhed, Skålö-Ilbäcken och Uppsälje. Renovering av simhallens duschutrymmen samt tillgänglighetsanpassning Budget 2,8 mkr. Förbrukade medel till och med 2017: 4,4 mkr. Renovering av simhallens duschutrymmen och tillgänglighetsanpassning av simhallen påbörjades 2015 och blev klart hösten 2017. Projektet omfattar renovering och utbyte av duschutrymmenas tätskikt och ytskikt, samt ombyggnad för att tillgänglighetsanpassa omklädningsrummen. Reparationerna av tätskikten och ytskikten i duschutrymmet var mer omfattande än vad man räknat med, eftersom ritningarna inte överensstämde med den faktiska uppbyggnaden. Det krävdes därför utökad rivning för att utreda omfattningen av vattenskadan vilket gjorde att renoveringarna kostade 2 mkr mer än budgeterat. Förvaltningsberättelse 25

Ombyggnad till förskola vid Berghedens skola Detta beslut går utanför planerade investeringar eftersom lokalerna inte räcker till antalet barn. Budget 2,7 mkr 2016. Förbrukade medel till och med 2017: 3,0 mkr. Investeringen avser ombyggnation av lokaler vid Berghedens skola för att anpassa dem till pedagogisk omsorg så att förskole verksamheten får nya ändamålsmässiga lokaler. Budgeten överskreds med 300 tkr på grund av ändringsarbeten för både projektering och utförande då ritningarna inte överensstämde med byggnaden. Extra beställda verksamhetsanpassningar i byggskedet påverkade också kostnaden. Investeringen blev klar i mars 2017. LSS-gruppboende Detta beslut går utanför planerade investeringar. Budget 15 mkr 2016. Förbrukade medel till och med 2017: 1,6 mkr. Investeringen avser byggandet av ett LSS-gruppboende med sex lägenheter och projektet startade 2016 med geoteknisk undersökning samt gallring av fastigheten Lyckan 2. Kommunen har gjort en entreprenadupphandling och entreprenaden startade hösten 2017 och beräknas bli klar hösten 2018. Projektet är tänkt att finansieras genom en justerad ersättning till utjämningssystemet då kommunen själv bedriver verksamheten. Ombyggnad f d Östra skolan till förskola Budget 2,8 mkr 2017. Förbrukade medel till och med 2017: 2,6 mkr. Investeringen avser ombyggnation av f d Östra skolan till förskola. F d Östra skolan har tidigare varit tomställd och bedömdes som lämplig att bygga om för att möta behovet av en förskola. Östra skolan är ombyggd och anpassad till en tvåavdelningsförskola. Förskolan ersätter de lokaler som tidigare använts på Triangeln. Ombyggnationen blev klar sin helhet hösten 2017 men verksamheten startade höstterminen 2017. Aktivitetspark Järnvägsgatan Budget 1,3 mkr. Förbrukade medel till och med 2017: 112 tkr. Investeringen avser anläggande av aktivitetspark i norra Järnvägsparken. Planering av parken pågår och beräknas bli klar under 2018. Kommunens bioenergianläggning Vansbro kommun har sedan 1999 haft ett finansiellt leasingavtal med Nordisk Renting. Kommunen har även ett värmeleveransavtal med Rindi Västerdalarna sedan 1999. Enligt värmeleveransavtalet ska Rindi, å kommunens vägnar, betala Vansbro Fjärrvärmes hyra enligt leasingavtalet. I praktiken betalar kommunen leasingavgiften till bolaget och Rindi betalar motsvarande belopp till kommunen. Rindi hyr därmed anläggningen av kommunen och levererar värme till kommunen. 26 Förvaltningsberättelse

2012 omförhandlades hyresavtalet mellan Vansbro kommun, Rindi och Nordisk Renting. Framför allt förtydligade man hyresavtalet mellan kommunen och Rindi. En viktig princip i avtalet var genomrinningsprincipen som innebär att kommunens skyldigheter gentemot Nordisk Renting så långt som möjligt återspeglas i hyresavtalet med Rindi. Det nya hyresavtalet gäller från och med 2013 till och med 2037, men går att säga upp tidigare. Också hyresavtalet mellan kommunen och Nordisk Renting gällde till och med 2037 med optionstidpunkter. Kommunfullmäktige beslutade 2015 att använda optionen och löste avtalet med Nordisk Renting den 31 december 2016, tillträdet skedde dock den 1 februari 2017. Det innebär att kommunen nu äger kommanditbolaget Vansbroviken Kommanditbolag. Från optionstidpunkten har ett arbete pågått för att lösa kommanditbolaget, vilket kommer att ske 2018. Kommunen har även haft förhandlingar med Rindi om eventuella förändringar i hyresavtalet, dessa väntas bli klara 2018. Kommunen har gett Rindi ett anstånd med hyresbetalningen på 17 mkr för åren 2012 2013. Hyrorna återbetalas enligt en betalningsplan under åren 2014 2024, som ett lån med ränta. Om Rindi skulle gå i konkurs efter 2013, men innan hyran är återbetalad, måste hela hyresbeloppet betalas direkt. Moderbolagsgarantin innebär att Rindi Energi AB kan krävas på hela hyresbeloppet för 2012 2013 om Rindi inte betalar enligt betalningsplanen. Förändring i eget kapital (tkr) 20 000 16 000 12 000 8 000 4 000 0 4 000 8 000 12 000 16 000 20 000 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Nettokostnader andel av skatteintäkter (procent) 110 108 106 104 102 100 98 96 94 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Inkl. finansnetto Exkl. finansnetto Resultaträkning Verksamhetens nettokostnader var 412,5 mkr, en ökning med 19,5 mkr från 2016. Skatteintäkterna, inklusive generella statsbidrag, utjämningsbidrag och fastighetsavgifter, var 408,0 mkr, en ökning med 8,5 mkr. Skatteintäkterna stod för 277,6 mkr och generella statsbidrag, utjämningsbidrag och fastighetsavgifter för 130,4 mkr. Tillsammans utgjorde dessa intäkter 78 procent av de totala intäkterna. Övriga intäkter kom från riktade statsbidrag, avgifter, taxor, intäktsräntor med mera. Verksamhetens nettokostnader visar hur mycket som måste täckas av framför allt skattemedel. För att kommunen ska ha balans i ekonomin får nettokostnaderna inte öka mer än skatteintäkterna. Förhållandet mellan verksamhetens netto kostnader och skatteintäkter måste också ge utrymme för investeringar. Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna, inklusive generella statsbidrag, utjämningsbidrag och fastighets avgifter, var 101,1 procent, vilket var en försämring med 2,7 procentenheter mot 2016. Inkluderar man finansnettot blev nettokostnadsandelen 100,9 procent. Nettokostnaderna var alltså 1,1 procentenheter högre än intäkterna. I verksamhetens nettokostnader ingick avskrivningar med 15,2 mkr. Kommunen betalar hela den individuella delen i det kommunala tilläggspensionsavtalet. Kostnaden för detta var 13,2 mkr inklusive löneskatt. Pensioner som utbetalades via KPA uppgick till 9,3 mkr inklusive skatt. Avsättningar för pensionskostnader ökade med 0,9 mkr inklusive skatt. Förvaltningsberättelse 27

Kommunen redovisar skatteintäkter enligt rekommendationen från Rådet för kommunal redovisning. Rekommendationen innebär att skatteintäkterna delas i tre delar: preliminära månatliga inbetalningar, prognos över slutavräkning för redovisningsåret och skillnaden mellan slutlig taxering och prognosen för året. 2013 2014 2015 2016 2017 Verksamhetens nettokostnader, tkr 347 808 359 524 368 765 392 974 412 454 Förändring, % 4 3 3 7 5 Skatteintäkter 1, tkr 359 510 368 285 377 594 399 513 407 999 Förändring, % 2 2 3 6 2 Nettokostnader genom skatteintäkter 1, % 97 98 98 98 101 Finansnetto, tkr 3 127 1 445 131 338 838 Nettokostnadsandel 2 96 97 98 98 101 1 Skatteintäkter inklusive generella statsbidrag, utjämningsbidrag och fastighetsavgifter. 2 Med nettokostnadsandel avses nettokostnader och finansnetto i förhållande till skatteintäkter inklusive generella statsbidrag, utjämningsbidrag och fastighetsavgifter. Finansnettot (skillnaden mellan ränteintäkter och räntekostnader) var 838 tkr. Kommunens lån uppgick till 145 mkr. Räntekostnaderna på lån hos Kommuninvest var 1,7 mkr. Räntan på pensionsavsättningar uppgick till 0,5 mkr. Balansräkning Anläggningstillgångar Anläggningstillgångarna (i huvudsak mark, byggnader och tekniska anläggningar samt finansiella anläggningstillgångar) ökade med 42,0 mkr till 408 mkr. Ökningen beror till största delen på köp av Vansbroviken Kommanditbolag (bioenergianläggningen). Omsättningstillgångar Fordringarna minskade med 20,0 mkr till 43,9 mkr. Kommunens likvida medel (kassa, bankgiro och bank) minskade med 131,5 mkr till 54,3 mkr. Minskningen av likvida medel beror på att kommunen gjorde nyupplåning av 120 mkr i slutet av 2016 och lösen av leasingskulden i början av 2017. Likviditet Likviditeten, det vill säga den omedelbara betalningsförmågan, var vid årsskiftet 10,7 procent, vilket motsvarade 38 dagars utbetalningar. 2016 var likviditeten 37,2 procent inklusive nyupplåningen på 120 mkr. Räknar man bort nyupplåningen på 120 mkr var likviditeten 13,2 procent. Likviditeten beräknas som de kontanta medlen i procent av driftkostnaderna. Finansnetto i relation till nettokostnaderna (procent) 1 0 1 2 3 4 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Likviditet (procent) 40 35 30 25 20 15 10 5 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 28 Förvaltningsberättelse

Eget kapital (tkr) 230 000 220 000 210 000 200 000 190 000 180 000 170 000 160 000 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Lån (tkr) 150 000 120 000 90 000 60 000 30 000 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Eget kapital Kommunens eget kapital (anläggningskapital plus rörelsekapital) minskade med 3,6 mkr till följd av årets underskott. Det egna kapitalet uppgick vid årets slut till 225,3 mkr. 2013 2014 2015 2016 2017 Anläggningskapital 207 759 191 356 183 124 184 013 220 842 Rörelsekapital 4 917 21 691 38 883 44 871 4 425 Eget kapital 202 842 213 047 222 007 228 884 225 267 Avsättningar Avsättningar till pensionsförmåner uppgick till 26,1 mkr. Här ingick pensionsåtaganden exklusive ÖK-SAP (överenskommen särskild ålderspension) med 23,4 mkr. Pensionsförmåner intjänade före 1998 redovisas som ansvarsförbindelser. Avsättning för visstidspension för förtroendevalda var 2,4 mkr och avsättning för pensionsåtaganden för förtroendevalda enligt OPF-KL var 298 tkr. Från och med år 2000 redovisas årets intjänade pensionsförmåner som individuell del under kortfristiga skulder. Långfristiga skulder Kommunens långfristiga skulder uppgick vid årets slut till 161 mkr och 145 mkr av dessa var lån hos Kommuninvest. Kostnadsersättningar, investeringsbidrag och anslutningsavgifter ska täcka investeringar av olika slag och fördelas proportionellt i förhållande till betalda utgifter och beräknad användnings period för de olika investeringsobjekten. Av investeringsbidragen på 16,3 mkr avskrev kommunen 295 tkr 2017. Kommunen har fått in anslutningsavgifter till bredbandsnätet på 1,0 mkr som inte har börjat skrivas av. Soliditetsutveckling (procent) 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Kortfristiga skulder De kortfristiga skulderna minskade med 111,1 mkr till 93,8 mkr. Här ingår leverantörsskulder med 5,4 mkr och upplupna löner med 1,6 mkr. Löner som utbetalas i januari 2017 men avser 2016 uppgick till 5,2 mkr. Upplupna semesterlöner var 14,7 mkr och den individuella delen var 13,2 mkr inklusive löneskatt. Förändringen beror till största delen på att det i bokslutet 2016 fanns en leasingskuld upptagen som kortfristig, den löstes i början på 2017. Soliditet Med soliditet menas andelen eget kapital av de totala tillgångarna. Soliditeten anger därmed hur stor del av tillgångarna som är finansierade med kommunens eget kapital. Soliditeten var vid årsskiftet 45 procent, vilket var en förbättring jämfört med 2016 då den var 37 procent. Tar man hänsyn till de pensionsåtaganden som redovisas som ansvarsförbindelse var soliditeten istället 13 procent. Förvaltningsberättelse 29

Borgensförbindelser och övriga ansvarsförbindelser Kommunens borgensförbindelser och övriga ansvarsförbindelser uppgick till 381 mkr, varav 157 mkr var pensionsförpliktelser intjänade före 1998, inklusive löneskatt. Pensionsförpliktelserna minskade med 6,1 mkr. Kommunens borgensåtagande för Stiftelsen Vansbrohem omfattade 114,2 mkr för bostadslån, vilket var en minskning med 7,0 mkr. Kommunens borgensåtagande för Vansbro Teknik AB:s lån var 97,4 mkr och för Dala Vatten och Avfall AB:s lån 7,2 mkr. Borgensåtaganden för egnahem och småhus utgjorde 40 procent av den utestående skulden. Vid årsskiftet uppgick dessa åtaganden till 24 tkr, en minskning med 7 tkr. Kommunen tecknade 1995 underborgen för landstingets borgen till Dalatrafik. Förpliktelsen uppgick vid årsskiftet till 1,4 mkr. År 2000 beslutade kommunen att teckna underborgen till Landstinget Dalarna för deras borgen till AB Transitio. Detta åtagande uppgick vid årsskiftet till 3,6 mkr. För närvarande bedöms risken vara liten för att kommunen behöver infria någon borgensförbindelse. Personalförhållanden Antalet anställda minskade från 614 till 602 årsarbetare 3 och från 703 till 693 anställda totalt. Rekryteringsläget i kommunen är fortsatt svårt för vissa yrkeskategorier, bland annat lärare, socionomer, sjuksköterskor och omvårdnadspersonal. Detsamma gäller löneläget där kommunen har svårt att hålla samma lönenivåer som grannkommunerna. Under 2017 har ett arbete pågått kring samverkansavtalet. Fler fackliga organisationer har visat intresse för att teckna FAS-avtal med kommunen. SKL arbetade dock fram ett nytt avtal som tecknades i december 2017 och som ersätter det tidigare FAS-avtalet. Vansbro kommun behöver ta fram rutiner för att få arbetet med samverkan och arbetsmiljö att fungera ännu bättre. Enkät 2017 HME-enkäten (hållbart medarbetarengagemang) genomfördes i november och kompletterades med frågor kring den psykosociala arbetsmiljön. Resultatet kan arbetsplatserna använda som diskussionsunderlag om arbetsmiljön på respektive arbetsplats. Enkätresultatet är inrapporterat i Kolada, kommun- och landstingsdatabasen. 3 Årsarbetare är antalet medarbetare omräknat till heltider. 30 Förvaltningsberättelse

Personalkostnader inlusive sociala avgifter (tkr) 300 000 250 000 200 000 150 000 Frisktal (procent) 100 98 96 94 92 90 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Personalkostnader Personalkostnaderna ökade med 10,7 mkr (3,8 procent) jämfört med 2016. Det var en mindre ökning än 2016 då kostnaderna ökade med 16,2 mkr (6,1 procent). Kostnaderna för löneökningar blev 5,6 mkr (4,5 mkr 2016). Personalkostnaderna exklusive arvoden uppgick till 290,8 mkr (280,1 mkr 2016). Arvodeskostnaderna uppgick till 2,1 mkr (2,2 mkr 2016), en minskning med 4,8 procent. Sjukfrånvaro Frisktalet visar tillgänglig arbetstid med avdrag för sjukfrånvarotid i procent. Målet på 95 procent uppnåddes inte 2017 då frisktalet var 92,61 procent. Precis som i övriga Sverige ökar sjukfrånvaron, främst bland yngre kvinnor, men även bland män. Vansbro kommun arbetar aktivt med sjukfrånvaro och stöd till de som är sjukskrivna genom att tidigt ha kontakt och göra planering för återgång i eget eller annat arbete. Den längre sjukfrånvaron (60 dagar eller mer) ökade något till 46,16 procent av den totala sjukfrånvaron. Nedan redovisas sju olika mått för sjukfrånvaro enligt redovisningslagen. Statistiken omfattar alla anställda. Sjukfrånvaro (%) 2015 2016 2017 Av tillgänglig arbetstid (totalt) 5,43 6,45 7,39 60 dagar eller mer per tillfälle 47,54 44,83 46,16 Kvinnor 6,1 6,79 7,68 Män 2,22 4,85 5,99 29 år 3,32 6,23 8,44 30 49 år 6,11 7,87 7,61 50 år 5,42 5,25 6,99 Förvaltningsberättelse 31

Pensioner Kommunens pensionsåtaganden visas i tabellen nedan. (tkr) 2015 2016 2017 Individuella delen inklusive löneskatt 12 182 12 547 13 225 Avsättning pensioner inklusive löneskatt 25 883 25 254 26 132 Ansvarsförbindelser inklusive löneskatt 178 030 162 930 156 966 Visstidspension till förtroendevalda, ansvarsförbindelse 1 284 521 373 Totala pensionsförpliktelser inklusive löneskatt 217 379 201 252 196 696 Nyckeltal 2015 2016 2017 Frisktal, % 94,57 93,55 92,61 Sjukfrånvarodagar per anställd 17,4 19,9 23,2 Antal årsarbetare 609,5 619,9 603 Antal anställda, totalt 703 709 693 Antal anställda, kvinnor 590 594 587 Antal anställda, män 113 115 106 Antal heltidsarbetande, kvinnor 288 316 297 Antal heltidsarbetande, män 78 72 72 Antal deltidsarbetande, kvinnor 302 278 290 Antal deltidsarbetande, män 35 43 34 Genomsnittsålder, totalt 46,0 45,1 46,8 Genomsnittsålder, kvinnor 46,2 45,5 46,9 Genomsnittsålder, män 44,8 43,3 46,0 Personalomsättning, % 6,7 4,7 3,0 Övertid av arbetad tid, % 0,3 0,4 0,4 Antal sparade semesterdagar per anställd 12,4 11,7 11,2 Sparad semester, tkr 15 145 15 161 14 744 HME, skala 1 5 4,07 HME, index 1 100 76 74 32 Förvaltningsberättelse

Organisation Sedan årsskiftet 2010/2011 har Vansbro kommun en alternativ politisk organisation, vilket innebär att det bara finns den obligatoriska valnämnden och en jävsnämnd förutom kommunstyrelsen som ansvarar för alla verksamhetsområden. Kommunstyrelsen har fyra utskott: Leva och bo Utbildning och arbete Omsorg Styrning och ekonomi Valnämnd Revision Kommunfullmäktige 31 ledamöter Tillfälliga beredningar Tillfälliga beredningar Socialt stöd och omsorg Äldreomsorg Individ- och familjeomsorg Omsorg om funktionshindrade Hälso- och sjukvård Sysselsättningsåtgärder Färdtjänst Bostadsanpassning Överförmyndare Jävsnämnd 5 ledamöter/5 ersättare Demokratiberedningen Utbildning, kultur och fritid För- och grundskola Lärcentrum Simhall och gym Bibliotek och kultur Kommunstyrelsen 11 ledamöter/11 ersättare Samhällsbyggnad Gata och park Miljö och bygg Kollektivtrafik Räddningstjänst Övergripande fysisk planering Kommunfullmäktige har valt två ledord: öppenhet och tydlighet. Öppenhet i betydelsen insyn medborgarna ska känna sin rätt att ta del av det som händer inom kommunen och alla sammanträden ska hållas öppna i så stor utsträckning som möjligt. Tydlighet både i betydelsen att organisationen är tydlig i alla sina delar och att den är tydlig för både medarbetare och invånare. Kommunförvaltningens organisation Förvaltningsorganisationen består av fyra förvaltningsområden: socialt stöd och omsorg, utbildning, kultur och fritid, samhällsbyggnad och kommunkansli, intern service och integration. Kommunkansli, intern service och integration Näringsliv, utveckling, föreningsbidrag Integration Boende för ensamkommande flyktingbarn Kommunkansli Fastigheter Lokalvård Vaktmästeri Organisation 33

Vart gick skattepengarna? Härifrån fick kommunen sina pengar 2017 78 % Skatter och generella statsbidrag 11 % Riktade statsbidrag Avgifter och ersättningar som kommunen får för den 11 % service kommunen erbjuder Och 100 kronor i skatt till kommunen användes under 2017 så här 0,13 kr Kommunfullmäktige 0,60 kr Kommunstyrelsen 22,32 kr Utbildning, kultur och fritid 37,12 kr Socialt stöd och omsorg 5,54 kr Samhällsbyggnad 19,39 kr Kommunkansli, intern service och integration 3,37 kr Kollektivtrafik 11,13 kr Västerdalarnas utbildningsförbund 0,02 kr Jävsnämnd 0,25 kr Överförmyndare 0,14 kr Revisorer 100,00 kr Nettokostnad per invånare (kr) 25 000 Socialt stöd och omsorg 22 257 kr Utbildning, kultur och fritid 13 381 kr 20 000 Kommunkansli, intern service och integration 11 627 kr Västerdalarnas utbildningsförbund 6 671 kr 15 000 10 000 5 000 Samhällsbyggnad 3 320 kr Kollektivtrafik 2 018 kr Kommunstyrelsen 361 kr Överförmyndare 152 kr Revisorer 82 kr Kommunfullmäktige 75 kr Jävsnämnd 12 kr 0 34 Vart gick skattepengarna?

Fem år i sammandrag Finansiella nyckeltal (tkr om inget annat anges) 2013 2014 2015 2016 2017 Antal invånare 31 december 6 730 6 694 6 715 6 884 6 836 Årets resultat 14 829 10 206 8 960 6 877 3 617 Att återställa enligt balanskravet 7 008 0 0 0 3 674 Nettokostnad i procent av skatteintäkter 97 98 98 98 101 Verksamhetens nettokostnader 347 808 359 524 368 765 392 974 412 454 Skatteintäkter 359 510 368 285 377 594 399 513 407 999 Investeringar 20 923 51 594 10 529 20 118 25 663 Finansiella kostnader 11 610 6 084 5 154 5 274 2 200 Finansiella intäkter 8 483 7 529 5 285 5 612 3 038 Omsättningstillgångar per invånare 10 15 19 36 14 Likvida medel 32 779 65 320 79 792 185 860 53 348 Anläggningstillgångar per invånare 58 55 54 53 60 Totala tillgångar per invånare 68 70 74 89 74 Låneskuld 25 000 25 000 25 000 145 000 145 000 Låneskuld per invånare 4 4 4 21 21 Eget kapital per invånare 30 32 33 33 33 Soliditet i procent 44 46 45 37 45 Soliditet i procent, inklusive pensionsåtagande 1 5 9 11 13 Antal årsarbetare 563 573 610 620 606 Frisktal i procent 94,1 94,8 94,57 93,55 92,61 Hållbart medarbetarengagemang (HME), index 74 Skattesats 2013 2014 2015 2016 2017 Vansbro kommun 22,77 22,77 22,77 22,77 22,77 Landstinget Dalarna 11,16 11,16 11,16 11,16 11,16 Begravningsavgift 0,30 0,35 0,35 0,35 0,35 Avgift till Svenska kyrkan 1,33 1,28 1,28 1,28 1,28 Summa inklusive kyrkoavgift 35,56 35,56 35,56 35,56 35,56 Summa exklusive kyrkoavgift 33,93 34,28 34,28 34,28 34,28 Mandatfördelning 2011 2014 2015 2018 Majoritet Centerpartiet 9 Centerpartiet 11 Kristdemokraterna 3 Kristdemokraterna 3 Moderata samlingspartiet 2 Moderata samlingspartiet 1 Folkpartiet 1 Liberalerna 1 Opposition Socialdemokraterna 10 Socialdemokraterna 10 Vänsterpartiet 3 Vänsterpartiet 2 Kommunpartiet 3 Kommunpartiet 2 Sverigedemokraterna 1 Fem år i sammandrag 35

36 Förvaltningsberättelse

Verksamheterna Förvaltningsberättelse 37

Utbildning, kultur och fritid 38 Utbildning, kultur och fritid

Resultat 2017 2016 2017 Budget, netto (tkr) 86 026 79 695 Drift, netto (tkr) 90 523 91 488 Avvikelse (tkr) 4 497 11 793 Antal årsarbetare * 222,85 Män * 34,84 Kvinnor * 188,01 Frisktal (%) 93,93 92,99 * Statistik från 31 december respektive år. Medarbetare Verksamheterna har haft fortsatt svårt att rekrytera personal till förskola, skola och fritidshem och arbetar för att få fler att utbilda sig till lärare, bland annat genom arbetsintegrerad utbildning, partnerskoleverksamhet 1 och samtal för att få lärare att fullgöra utbildningen. Kompetensutvecklingen inom förskola har varit inriktad på att tydliggöra förskollärarnas roll. Grundskolan har fokuserat på kollegialt lärande, läslyftet och specialpedagogik. Personal i förskola och skola har även fått kompetensutveckling i förhållningssätt, TMO (traumamedveten omsorg) och lågaffektivt bemötande. Elevhälsan på grundskolan har varit decimerad på grund av sjukdom och vakans. Skolbibliotekets personal har utökats med omkring 75 procent. Årets resultat Budgetåret började med ett konstaterande om att den tilldelade budgeten för året inte skulle räcka, det saknades 9,2 mkr. Skolan kostade mer tidigare år vilket har täckts av överskott i andra verksamheter inom förvaltnings området. Ett stort arbete gjordes inför 2017 med att rättvist fördela anslag till för- och grundskola utifrån barn- och elevantal, delvis initierat av Skolinspektionens tillsyn som krävde förbättring av budgetprocessen. Den interkommunala ersättningen och bidrag till Olympica (privat driven förskola och skola) gav ett underskott på 1,5 mkr. Intäkterna från Migrationsverket var 1 mkr lägre än budgeterat eftersom fler asylsökande har fått asyl och/ eller flyttat från kommunen samt att många har börjat på gymnasiet. Kommunen har fått statligt bidrag för projektet Ny anländas lärande där verksamheten har planerat åtgärder i förskola och grundskola under två år. Viktiga händelser Förvaltningsområdet omorganiserades till utbildning, kultur och fritid och omfattar nu även bibliotek, kultur, simhall och gym. Två nya förskolor, Älvan och Jofsen, iordningställdes till följd av lokal brister inom förskolan. Efter Skolinspektionens tillsyn gjorde förvaltningen förbättringar inom systematiskt kvalitetsarbete med hantering och rutiner kring kränkande behandling i förskolan och i skolan samt trygghet och studiero i skolan. Strax före jul fick förvaltningen godkänt på alla punkter av Skolinspektionen. Utvecklingen av digitaliseringen i förskola och skola pågår och leds av en IKT-grupp. Från höstterminen 2017 har alla elever i årskurs 8 och 9 egen dator. Förvaltningen har byggt upp en struktur för kvalitetsarbete med fokus på rutiner, förankring samt dokumentation och kommunikation till den politiska organisationen. Flera aktiviteter har arrangerats för allmänheten, både på biblioteket och i samarbete med andra aktörer. Biblioteket skapade ett sagorum och under året anordnades jubileet Hooked on a feeling, en hyllning till bygdens son Björn Skifs som fyllt 70 år. Framtiden En utmaning är rekryteringen av personal och att utbilda fler lärare genom partnerskoleverksamheten. Kompetensutvecklingen fortsätter för att utveckla undervisning och lärmiljöer i förskola och skola, liksom den digitala utvecklingen och det systematiska kvalitetsarbetet. Förvaltningen arbetar med att anpassa resurserna till barn och elever i behov av särskilt stöd. Kompetensutvecklingen i specialpedagogik ska så småningom ge resultat. Skollokalerna ska ses över med syfte att hitta en effektiv lokalanvändning. Förvaltningen ska utveckla det länsgemensamma biblioteket och skapa en fungerande turismfunktion på hemmaplan. 1 Samverkan med Högskolan Dalarna och andra högskolor, där lärarstuderande gör sin praktik i Vansbro. Utbildning, kultur och fritid 39

Socialt stöd och omsorg 40 Socialt stöd och omsorg

Resultat 2017 2016 2017 Budget, netto (tkr) 146 146 146 414 Drift, netto (tkr) 147 050 152 169 Avvikelse (tkr) 904 5 755 Antal årsarbetare * 231,4 255,55 Män * 19,6 23,49 Kvinnor * 211,8 232,06 Frisktal (%) 93,02 91,46 * Statistik från 31 december respektive år. Medarbetare Medarbetare har fått utbildning i bland annat dokumentation, åldrande, våld i nära relationer och demens. En sjuksköterska och två undersköterskor har påbörjat utbildning till Silviasjuksköterska respektive Silviasyster. Vissa grupper med personliga assistenter har fått handledning. Två nya enhetschefstjänster inrättades inom särskilt boende och aktivitetscentrum har rekryterat en coach till verksamheten. Årets resultat Äldreomsorgen redovisade ett underskott på 500 tkr. Alla verksamheter inom äldreomsorgen utom hälsooch sjukvårdsenheten lämnade underskott mot budget. Den största avvikelsen uppstod då ansvaret för ersättning för personlig assistans gick över till kommunen istället för Försäkringskassan. Till underskottet bidrog även höga personalkostnader och sjuklönekostnader. Individ- och familjeomsorgen redovisade ett underskott på 5 mkr på grund av många nya ärenden inom barn och unga, vuxna och missbruk samt ekonomiskt bistånd. Det har krävt mer personal vilket gjort att verksamheten behövt använda bemanningsföretag. Antalet ärenden inom ensam kommande barn minskade däremot. Vansbro kommun fick stimulansmedel på 450 tkr för att öka bemanningen inom den sociala barn- och ungdomsvården. Äldreomsorgen har haft statliga stimulansmedel på 1,9 mkr för ökad bemanning. Viktiga händelser Inför den nya lagen om säker utskrivning från slutenvård har ett avtal om reglering av kostnader för medicinskt färdigbehandlade tecknats mellan alla länets kommuner och landstinget Dalarna. Gemensamma riktlinjer för samverkan har också utarbetats. Verksamheten arbetade hela året med ett systematiskt kvalitetsledningsarbete, som innefattar att kartlägga processer och ta fram riktlinjer för alla verksamheter, rutiner för klagomålshantering, av vikelsehantering samt egenkontroller och riskanalys. Alla trygghetslarm i ordinärt boende byttes ut till digitala trygghetslarm, bland annat för att öka driftsäkerheten. Verksamheten började övergå från varma till kalla matlådor, vilket medför mer kostnadseffektiv och säker leverans till de vårdtagare som har matdistribution. Kommunen beslutade att bygga ett LSS-gruppboende med sex platser, och att återinföra habiliteringsersättning inom daglig sysselsättning och sysselsättningsverksamhet. IFO fick en stor ökning av orosanmälningar under andra halvåret och behövde därför hyra in socialsekreterare på konsultbasis för att klara det ökade antalet ärenden. Framtiden Det kvalitetsledningssystem som nu utarbetas ska bli klart under 2018 och kommer att bli ett stort stöd för all personal inom socialt stöd och omsorg. Regeringen och SKL har tagit fram en vision för e-hälsa, med mål att Sverige år 2025 ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter för att bland annat uppnå en god och jämlik hälsa och välfärd. Alla verksamheter inom socialt stöd och omsorg behöver samverka för att nå denna vision. Med allt fler äldre i kommunen framöver är det viktigt att planera hur socialt stöd och omsorg ska tillgodose omsorgsbehovet, exempelvis genom olika boendeformer och användning av ny teknik. Rekrytering av medarbetare på alla nivåer är en utmaning där Vansbro konkurrerar med både näringsliv och grannkommuner. En strategi för att möta behovet är att utbilda nyanlända både i svenska språket och med kompetens inom omvårdnad, där praktikplatser kan vara en del. Arbetet med ny gruppbostad påbörjas med planerad inflyttning under hösten 2018. Caféverksamheten på medborgarhuset ska starta i början av 2018 och bli en del av aktivitetscentrum. Från och med 2018 ingår HVB-verksamheterna i förvaltningsområdet socialt stöd och omsorg. I och med de sänkta ersättningarna till kommunen för placering av ensamkommande behövs en omställning från HVB till stödboende. Socialt stöd och omsorg 41

Samhällsbyggnad 42 Samhällsbyggnad

Resultat 2017 2016 2017 Budget, netto (tkr) 28 380 22 999 Drift, netto (tkr) 28 628 22 701 Avvikelse (tkr) 248 298 Antal årsarbetare * 14,25 Män * 6,00 Kvinnor * 8,25 Frisktal (%) 92,85 93,90 * Statistik från 30 november 2017, ej jämförbart med 2016 på grund av organisationsförändring. Medarbetare Flera chefstjänster har varit vakanta hela eller delar av året, bland annat tjänsten som gatuingenjör varit vakant och tjänsten som enhetschef för plan- och byggenheten var vakant fram till november. Miljöchefen har varit föräldraledig. Årets resultat Enskilda enheter inom samhällsbyggnad redovisade underskott men totalt höll samhällsbyggnad sin budget. Störst underskott lämnade gata- och parkenheten. Kostnaderna omfördelades under året genom att vissa underhållsåtgärder inom gata och park prioriterades, bland annat beläggningsåtgärder på Norra Allégatan och Järnvägsgatan och ny gång- och cykelväg utanför OK i Vansbro. Dessutom har akuta reparationsåtgärder efter vattenläckor utförts på dagvattennätet i Dala- Järna och i Saltvik. Snöröjningen under december var också mer omfattande än normalt. Ett nytt avtal för RIB-personal (räddningstjänstpersonal i beredskap) påverkade resultatet med en kostnadsökning på 400 tkr. Bedömningen är att förvaltningsområdet i stort har uppnått både de ekonomiska målen och verksamhetsmålen. Viktiga händelser Samhällsbyggnad påbörjade planläggningen av flera områden i Vansbro, bland annat Skamsberget och Järnvägsgatan. MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, beviljade ett extra anslag för kommunens merkostnader för skyddsvallen. Fiberutbyggnaden fortsatte och stora delar av det ortssammanbindande nätet byggdes ut. Parkeringsövervakning infördes på försök under årets andra halva. Lekplatsen vid medborgarhuset i Nås renoverades, och lekplatsen vid Storbyn i Dala-Järna togs bort av säkerhetsskäl. Stabilitetsutredningen av älvslänterna i centrala Vansbro har dragit ut på tiden men blev klar 2017. Framtiden Vansbro kommun står inför stora behov av investeringar i gatunätet och i infrastrukturen framöver. Det behövs även handelsområden och bostadsområden i attraktiva lägen. För att lösa framtidens utmaningar behöver kommunen samverka bättre mellan flera olika områden. Under 2017 beslutade kommunfullmäktige om att delta i en utredning tillsammans med fem andra kommuner om att bilda ett gemensamt räddningstjänstförbund. Utredningen ska vara klar sommaren 2018 för att gå till politiskt beslut under hösten för en eventuell start av ett räddningstjänstförbund 1 januari 2019. Samhällsbyggnad 43

Kommunkansli, intern service och integration 44 Kommunkansli, intern service och integration

Resultat 2017 2016 2017 Budget, netto (tkr) 82 206 85 630 Drift, netto (tkr) 77 328 78 432 Avvikelse (tkr) 4 878 7 198 Antal årsarbetare * 109,9 Män * 29,0 Kvinnor * 80,9 Frisktal (%) 5,76 * Statistik från 31 december respektive år. Medarbetare Inför 2017 gjordes en omorganisation i förvaltningen och intern service flyttades till kommunkansli, intern service och integration. Integrationsenheten har avvecklats den 31 december 2017. Inom HVB-verksamheten har antalet medarbetare minskats. Personalfunktionen och ekonomi- och IT-funktionen har haft hög belastning på grund av föräldraledighet, sjukdom och vakanta tjänster vilket medfört en prioritering av arbetsuppgifter. VDUF utökades med vuxenutbildningen i bägge kommunerna vilket medfört mer hantering av löne- och personalfrågor. Årets resultat Från och med 2017 redovisas chefslöner på överordnad chefs ansvar, vilket gör att resultaten inte är jämförbara mellan åren. Kommunchefs verksamheter lämnade ett överskott på 4,8 mkr på grund av överskott inom integrationsenheten både för HVB-hem och schablonersättningar. Resultatet har även påverkats negativt av kostnader för bland annat telefoniupphandling, omställningskostnader vid övergång till Visit Dalarna, utbildningar, länsövergripande samverkan, digitaliseringsarbete, processkartläggning och informationssäkerhetsarbete. När det gäller asylsökande ungdomar som får avslag på asylansökan och samtidigt skrivs upp till 18 år har dessa efter kommunstyrelsens beslut fått stanna inom verksamheten om de velat ha insats, och efter IFO:s bedömning. Kommunstyrelsen beslutade även att de som fyller 18 år innan Migrationsverket fattar beslut i deras asylärende ska få stanna tills deras ärende är avgjort. Dessa ungdomar får ingen ekonomisk ersättning av kommunen. Båda besluten är för att ungdomarna ska få fortsätta sin skolgång. Personal-, ekonomi- och IT-funktionen lämnade överskott på grund av vakanser. Viktiga händelser Under hösten 2017 gjorde kommunen en förlikning med Snöå Resort AB och den nya hyresgästen Spejaren har tagit över verksamheten på Snöå Bruk. Ett omfattande arbete med att höja informationssäkerheten inleddes efter att fullmäktige fastställt en informationssäkerhetspolicy. Integrationsenheten avvecklades den 31 december 2017 och därmed har HVB-verksamheten flyttats till förvaltningsområdet socialt stöd och omsorg. Kommunen beslutade att IT-verksamheten inte ska gå samman med MOA (Mora, Orsa, Älvdalen), utan bedrivas i egen regi med möjlighet till samverkan med andra kommuner. Framtiden En omfattande kartläggning av alla processer som genererar allmänna handlingar har gjorts och ska leda till informationshanteringsplaner som beslutas i maj 2018. Internt stöd och service ska fokusera på det byggnadstekniska brandskyddet på medborgar huset, att göra klar entreprenaden och starta det nya LSS-boendet. Nybyggnation eller ombyggnation av särskilda boenden på Bäckaskog ska utredas. Utvecklingsområden framöver är arbetet med prognoser och effektiviseringar inom ekonomiområdet, en kommunövergripande systemförvaltningsmodell inom IT-området och att utveckla IT-säkerheten. Arbetet med bemanningsenheten startar i mars 2018. Kommunkansli, intern service och integration 45

Kommunfullmäktige och övriga nämnder 46 Kommunfullmäktige och övriga nämnder

Kommunfullmäktige Resultat (tkr) 2016 2017 Budget, netto 509 509 Drift, netto 376 515 Avvikelse 133 6 Jävsnämnd Resultat (tkr) 2016 2017 Budget, netto 78 78 Drift, netto 83 79 Avvikelse 5 1 Årets resultat Kommunfullmäktige redovisade ett underskott på 6 tkr. Viktiga händelser Kommunfullmäktige hade nio sammanträden. Demokratiberedningen hade fem sammanträden. Fullmäktige beslutade om ett antal styrande dokument och åtgärder: Informationssäkerhetspolicy för Vansbro kommun. Policyn initierade ett omfattande arbete med att stärka informationssäkerheten i Vansbro kommun. Taxa för kapacitetstjänster och svartfiber. Bostadsförsörjningsprogram. Kommunstyrelsen fick mandat att införa kommunal parkeringsövervakning. Lokalförsörjningsplan. Kommunen blev delägare i bolaget Inera AB som ska samordna, tillhandahålla och utveckla gemensamma tjänster och lösningar för digitalisering och verksamhetsutveckling i kommuner, landsting, regioner, samt bolag och organisationer som de utövar ett rättsligt bestämmande inflytande över, inom deras verksamhetsområden och ansvar. Kommunen blev delägare i bolaget Kommunassurans Syd Försäkrings AB. Bolagets syfte är att erbjuda ägarna ett välanpassat försäkringsskydd. Fullmäktige beslutade att sälja Snöå Bruk. En rad reglementen reviderades. Årets resultat Jävsnämnden höll i princip sin budget. Viktiga händelser Jävsnämnden hade åtta sammanträden. Nämnden antog två tillsynsplaner. Nämnden behandlade ett stort antal tillsynsärenden om kommunens egna fastigheter och verksamheter. Nämnden antog tillämpningsanvisningar för intern kontroll. Överförmyndare Resultat (tkr) 2016 2017 Budget, netto 955 955 Drift, netto 1 917 1 042 Avvikelse 962 87 Årets resultat Överförmyndaren redovisade ett underskott på 87 tkr mot budget vilket var bättre än föregående år. Verksamheten har också minskat betydligt i omfattning. Verksamheten administreras via det kommungemensamma kansliet med säte i Mora. De kommuner som gemensamt finansierar verksamheten är Vansbro, Mora, Rättvik, Leksand, Orsa och Älvdalen. Överförmyndare i Vansbro är Elisabeth Säljgård. Viktiga händelser Kommunfullmäktige beslutade att upphäva tidigare beslut om ersättning till gode män då det enligt lag ligger på överförmyndaren. Verksamhetens omfattning minskade under året på grund av färre ensamkommande barn. Framtiden Möjligheten att återsöka (få tillbaka) kostnader för ensamkommande upphör 2018 vilket kan medföra avsevärt högre kostnader för kommunen. En farhåga är att de 979 tkr som budgeterats för överförmyndaren 2018 inte kommer att räcka. Kommunfullmäktige och övriga nämnder 47

Revisorer 48 Revisorer

Resultat 2017 2016 2017 Budget, netto (tkr) 554 554 Drift, netto (tkr) 537 558 Avvikelse (tkr) 17 4 Revisionskostnad (kr per invånare) 78 82 Måluppfyllelse Revisorerna genomförde alla sina planerade granskningar under året. Resultaten av granskningarna har redovisats och meddelats till de berörda verksamheterna. Revisionen bedömer att målen uppfylldes vad gäller planerad och utförd revision. För 2017 års granskningsarbete fick revisorerna ett anslag på 554 tkr. Kostnaderna blev 558 tkr. Viktiga händelser Kommunens revisorer genomförde 2017 en revision inom ramen för god revisionssed. Revisorerna ska förutom god revisionssed också följa kommunallagen och fullmäktiges revisionsreglemente. Nedan sammanfattas revisorernas aktiviteter för att skaffa ett underlag för sin bedömning. Granskning av styrelsens och nämndernas ansvarsutövning Med ansvarsutövande menas aktiva åtgärder för att styra, följa upp och kontrollera verksamheten och ekonomin. Fördjupade granskningsprojekt i utvalda delar av verksamheten Den fördjupade granskningen 2017 omfattade granskning av mest sjuka äldre som var en samgranskning med Landstinget Dalarna och flertalet av länets kommuner. Revisorerna granskade också hur kommunstyrelsen styr och följer upp arbetsgivarfrågor med fokus på personalförsörjning samt hur kommunen arbetar för att motverka ohälsa och sjukfrånvaro hos de anställda. Löpande granskningsarbete Revisorerna följde nämndernas och kommunstyrelsens verksamhet genom studiebesök, träffar med förtroendevalda och anställda, protokollgranskning samt uppföljningar och mindre granskningar utifrån revisorernas iakttagelser. Revisorerna biträddes under året av företaget KPMG AB som har gjort granskningar och uppföljningar på uppdrag av revisorerna. Framtiden Eftersom allt mer kommunal verksamhet bedrivs genom samarbete med andra kommuner ska revisionen framöver utveckla samarbetsformerna med revisorerna från Vansbros samarbetskommuner. Det är även viktigt att utveckla lekmannarevisionen i kommunens aktiebolag. Revisionen ska i övrigt fortsätta sitt utvecklingsarbete inom ramen för sin risk- och väsentlighetsanalys samt revisionsplan. Granskning av årsredovisning och kommunens delårs rapport per 2017-08-31 Kommunens årsredovisning styrs av den kommunala redovisningslagen, och kommunrevisorerna har i uppgift att bedöma om kommunen i sin redovisning följt denna lag och om redovisningen ger en rättvisande bild av kommunens resultat och ekonomiska ställning. Revisorer 49

Finansiering 50 Finansiering

Nettokostnad (tkr) Bokslut 2016 Bokslut 2017 Budget Avvikelse 2017 2017 Realisationsvinster och -förluster 63 190 190 Pensionskostnader med mera som inte fördelats på verksamheterna 6 104 7 237 7 396 159 Momskompensation, omsorgsboende 220 221 221 Momsjustering 563 454 454 Ersättning vägrätt 556 556 Utökat medlemsbidrag VDUF 700 700 Intäkt löneväxling 17 18 18 Upplösning statliga investeringsbidrag 295 295 295 Kundförluster/återvunna fordringar 50 160 160 Löneökningar 2 406 2 406 Avskrivningar 17 057 15 168 15 661 493 Kapitalkostnadsintäkt 22 379 18 884 17 004 1 880 Skatteintäkter 267 820 277 648 282 078 4 430 Generella statsbidrag 13 230 8 884 8 286 598 Utjämningssystemet 117 211 124 121 117 740 6 380 Utjämning, LSS-kostnader 10 617 14 702 14 618 84 Fastighetsavgift 11 882 12 048 11 811 237 Finansiella kostnader och intäkter 519 1 199 1 009 190 Bioenergianläggning 898 2 039 530 1 509 Summa 400 231 406 303 397 059 9 244 Kommentarer Realisationsvinster och realisationsförluster Realisationsvinsten blev 190 tkr och kom från försäljning av bilar och en fastighet. Pensionskostnader med mera som inte är fördelade på verksamheterna Arbetsgivaravgifter, pensionskostnader, fastighetsförsäkringar och fastighetsskatt fördelades schablonmässigt under året. Det innebär bland annat att samma procentuella påslag gjorts för arbetsgivaravgifter oavsett de anställdas ålder. Fördelningen gjordes via personalomkostnadspålägget som rekommenderats av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Fördelningen av arbetsgivaravgifterna och pensionskostnaderna resulterade i en underfinansiering och därför har kommunen budgeterat för en del av pensionskostnader inom finansiering. Efter avstämning av kostnader för arbetsgivaravgifter och pensionskostnader mot budget blev resultatet ett överskott på 159 tkr. Momskompensation för omsorgsboende Kommunen fick momskompensation på 221 tkr för lokalhyror inom omsorgsboende. Momsjustering Kommunen har gjort rättelse av moms för åren 2014 2016 och betalat in 454 tkr. Ersättning vägrätt Kommunen fick ersättning med 556 tkr av Trafikverket för nyttjande av mark i samband med Trafikverkets ombyggnation av E16. Utökat medlemsbidrag VDUF Beslutet om utökat medlemsbidrag till VDUF innebar att budgeten för finansiering minskade med 700 tkr då det i prognosen konstaterats att finansiering förväntades ge ett överskott vid årets slut. Totalt justerades VDUFs medlemsbidrag med 2,6 mkr. Intäkt löneväxling Vid löneväxling för anställda tar kommunen en avgift för att täcka sina administrativa kostnader. Avgiften gav en intäkt på totalt 18 tkr 2017. Upplösning av statliga investeringsbidrag Investeringsbidrag ska intäktsbokföras i takt med avskrivningarna för den investering bidraget gäller. Upplösningen av investeringsbidrag 2017 uppgick till 295 tkr. Kundförluster/återvunna fordringar Återvunna avskrivna fordringar uppgick till 160 tkr. Löneökningar Löneökningarna inklusive sociala avgifter blev 2,4 mkr lägre än budgeterat. Finansiering 51

Avskrivningar och kapitalkostnadsintäkt Med avskrivningar menas en planmässig minskning av anläggningstillgångarnas värde som beräknas på anläggningarnas anskaffningsvärde. Avskrivningen av immateriella tillgångar var 397 tkr, avskrivningen av byggnader och anläggningar 12,3 mkr och avskrivningen av maskiner och inventarier 2,4 mkr. Avskrivningarna blev 493 tkr lägre än budgeterat beroende på att kommunen gjorde större avskrivning än planerat för två objekt för att bättre följa investeringarnas användningstid, samtidigt som andra investeringar inte blev klara i den takt som beräknades för kapitalkostnaden i budget för 2017. Verksamheterna belastas med kapitalkostnad som ska täcka avskrivningar inklusive ränta. Det blir samtidigt en kapitalkostnadsintäkt inom finansiering. Kapitalkostnadsintäkten blev 1,9 mkr högre än budgeterat av samma orsak som ovan; högre avskrivning än planerat på vissa objekt för att bättre följa investeringens användningstid. Skatteintäkter Skatteintäkterna bestäms av dels kommunens skattesats, dels invånarnas totala beskattningsbara inkomst. I årets skatteintäkter ingår dessa delar (tkr) Preliminära skatteintäkter för bokslutsåret 278 677 Prognos över slutavräkning för bokslutsåret 1 387 Prognos slutavräkning för året före bokslutsåret 358 Summa 277 648 Generella statsbidrag Kommunen fick 8,2 mkr från de så kallade välfärdsmiljarderna (extra tillskott för kommuner som tagit emot en stor andel flyktingar), 560 tkr i bidrag för ensamkommande unga över 18 år och 164 tkr i byggbonus. Utjämningssystemet Syftet med utjämningssystemet är att ge alla kommuner likvärdiga ekonomiska förutsättningar. Systemet består av fem delar: inkomstutjämning, kostnadsutjämning, strukturbidrag, införandebidrag och regleringsbidrag eller regleringsavgift. Inkomstutjämning I huvudsak finansierar staten utjämningen. Alla kommuner garanteras en beskattningsbar inkomst per invånare som motsvarar 115 procent av genomsnittet i landet. Utjämningen sker genom att den beskattningsbara inkomsten i kommunen jämförs med den garanterade beskattningsbara inkomsten. Kommuner som har en lägre skattekraft än den garanterade får ett utjämningsbidrag, medan kommuner som har en högre skattekraft än garantin får vara med och bidra till utjämningen till de andra kommunerna. 52 Finansiering

Kostnadsutjämning Kostnadsutjämningen syftar till att jämna ut strukturella behovs- och kostnadsskillnader, exempelvis skillnader i andelen barn eller äldre. Systemet utjämnar däremot inte kostnader som beror på skillnader i service eller avgiftsnivåer, inte heller skillnader i effektivitet. Strukturbidrag Strukturbidraget syftar till att stärka kommuner och landsting som har en liten befolkning och/eller problem med arbetsmarknaden. Regleringsbidrag och regleringsavgift Regeringen anger i budgetpropositionen nivån på statsbidragen till kommunerna för nästa år. Om det uppstår en skillnad mellan den angivna nivån och den totala summan som behövs för att garantera alla kommuner 115 procent av medelskattekraften, plus kostnader för struktur- och införandebidrag och minus avgiftsintäkterna för de kommuner som ligger över den garanterade nivån, regleras detta genom ett lika stort bidrag eller en avgift i kronor per invånare. (tkr) Inkomstutjämning 99 907 Kostnadsutjämning 24 280 Regleringsavgift 66 Summa 124 121 Utjämning av LSS-kostnader Kostnader för stöd och service till vissa funktionsnedsatta personer enligt LSS utjämnas genom avgifter eller bidrag. Vansbro kommun fick 2017 betala en sådan avgift på 14,7 mkr. Fastighetsavgift Den kommunala fastighetsavgiften, som kommunen får från staten, uppgick till 12,0 mkr. Fastighetsavgiften ersatte 2008 den statliga fastighetsskatten på bostäder. Denna intäkt åts dock upp genom att kommunens anslag till den kommunalekonomiska utjämningen minskades med samma belopp. Finansiella kostnader och intäkter Finansnettot var 190 tkr sämre än budgeterat. De finansiella kostnaderna bestod av kostnadsräntor på lån 1,7 mkr, bankkostnader 19 tkr samt ränta på pensionsavsättning 450 tkr. De finansiella intäkterna bestod av ränteintäkter 47 tkr, ränteintäkter på kundfordringar 21 tkr, borgensavgifter 493 tkr, utdelningar 412 tkr, likvidation av Vämo Elnät 10 tkr och avyttring av aktier i Destination Inlandsbanan AB 16 tkr. Bioenergianläggning Bioenergianläggningen har Vansbro kommun tidigare hyrt från Nordisk Renting via en finansiell leasing. Under 2017 nyttjade kommunen en option och kommunen finansierar numera anläggningen med banklån. Kommunen hyr ut anläggningen till Rindi Energi AB. För 2012 och 2013 beviljades Rindi ett anstånd med hyran och Rindi återbetalar anståndet under en tioårsperiod, huvuddelen av intäkten avser anståndet. Intäkten var 2,0 mkr. Finansiering 53

Kommunkoncernen 54 Kommunkoncernen

Vansbro kommunkoncern omfattar förutom kommunen även bolaget Vansbro Teknik AB som är helägt av kommunen, Dala Vatten och Avfall AB där kommunen äger 25 procent, Stiftelsen Vansbrohem som är en allmännyttig bostadsstiftelse helägd av kommunen och Västerdalarnas utbildningsförbund, VDUF, som är ett gemensamt kommunalförbund bildat av Malung- Sälens och Vansbro kommuner, där Vansbros andel är 40,4 procent 2017. Det här avsnittet redovisar årets händelser och resultat för hela koncernen och de olika koncerndelarna. 2015 2016 2017 Årets resultat, tkr 14 254 10 856 1 452 Nettokostnad genom skatteintäkter, % 95 96 100 Nettokostnadsandel *, % 96 97 100 Investeringar, tkr 26 112 34 556 57 993 Soliditet, % 32 29 32 Eget kapital, tkr 239 218 250 073 248 936 * Med nettokostnadsandel avses nettokostnader och finansnetto räknat som andel av skatteintäkter. Vansbro Teknik AB Vansbro Teknik AB ansvarar för kommunens VA-verksamhet och för avfallsverksamheten i Vansbro, på uppdrag av Vansbro kommun. Både VA-verksamheten och avfallsverksamheten drivs och administreras av Dala Vatten och Avfall AB. Måluppfyllelse Kommunfullmäktige i Vansbro beslutade om oför änd - rade brukningsavgifter för både VA- och avfallsverksamheten inför 2017. Anläggningsavgiften för VA-verksamheten ökade med 10 procent. Investeringarna 2017 uppgick till 26 mkr där de projekt som tog de största resurserna i anspråk var arbetet med vattentäkten och nytt vattenverk vid Flögforsen samt förnyelse av ledningsnät och pumpstationer. Resultat 2017 Vansbro Teknik AB har en stabil ekonomi. Likviditeten i bolaget är god och räcker till normala årliga investeringar. Årets resultat efter finansiella poster var 2,6 mkr mot budgeterade 1,1 mkr. VA-verksamhetens resultat efter finansiella poster var 2,2 mkr mot budgeterade 1,0 mkr. Överskottet beror främst på större intäkter än beräknat och lägre fakturerade kostnader från Dala Vatten och Avfall AB. Avfallsverksamhetens resultat efter finansiella poster var 329 tkr mot budgeterade 38 tkr. Årets viktigaste händelser Årets stora händelser var arbetet med vattentäkten och det nya vattenverket vid Flögforsen samt förnyelse av ledningsnät och pumpstationer. Under året slöt kommunerna i Dala Avfall ett samarbetsavtal om en gemensam anläggning för förbehandling av matavfall. Anläggningen ligger i Borlänge och startades hösten 2017. Efter förbehandlingen i anläggningen rötas matavfallet vilket ger såväl näring till åkermark som biogas till fordonstrafik. Det bidrar till de nationella miljömålen. Finansiella nyckeltal tkr 2015 2016 2017 Nettoomsättning 32 666 32 797 33 653 Resultat efter finansiella poster 3 426 3 005 2 573 Balansomslutning 101 744 104 898 128 746 Justerat eget kapital 8 956 11 299 13 303 Investeringar 11 081 10 681 25 997 Långfristiga skulder 80 849 78 449 97 399 Soliditet, % 8,8 10,8 10,3 Tekniska nyckeltal 2015 2016 2017 Förbrukning, vatten (m³) 393 996 406 000 628 000 Anslutna fastigheter antal vatten (m³) st 2 609 2 621 2 637 avlopp (m³) st 2 579 5 588 2 603 Andel otjänligt vatten producerat kemiskt, % 0 0 0 mikrobiologiskt, % 2 0 1,5 Antal vattenläckor per 10 km ledning 0,06 0,05 0,47 Behandlad mängd vatten, reningsverk (m³) 1 059 167 885 000 754 000 Reningsgrad fosfor, % 96 90 96 BOD (biologiskt nedbrytbart material), % 94 72 84 Framtid Byggandet av ett nytt vattenverk i Flögforsen tillsammans med en ny ledning till Vansbro startade 2017. Undersökningar fortsätter också i området kring Van för att hitta ytterligare grundvatten så att täkten i Flögforsen inte överbelastas. Kommunkoncernen 55

Dala Vatten och Avfall AB Dala Vatten och Avfall AB är ett samordningsföretag som sköter driften och administrerar verksamheterna vatten, avlopp och avfallshantering i Gagnefs, Leksands, Rättviks och Vansbro kommuner via respektive kommuns driftbolag. Ägandet i bolaget fördelas lika mellan Gagnefs, Leksands, Rättviks och Vansbro kommuner. Bolaget startade sin verksamhet 2007. Resultat 2017 Bolaget har en stabil ekonomi och god likviditet. Kostnaderna blev dock 1,2 mkr högre än budgeterat vilket främst beror på större fordonskostnader. Bolaget vidarefakturerade merparten av sina kostnader till driftbolagen i Gagnef, Leksand, Rättvik och Vansbro. Årets viktigaste händelser Dala Vatten och Avfall AB har 2017 haft ungefär 45 projekt igång i de fyra kommuner där bolaget arbetar. Projekten har varit allt från reinvesteringar i ledningsnätet till större projekt som ombyggnationer av reningsverk i Leksand, Rättvik och Gagnef, vattenverk i Vansbro och större investeringar i återvinningscentraler i bland annat Leksand. Totalt uppgick investeringarna till 146 mkr i de fyra kommunerna. Nyckeltal tkr 2015 2016 2017 Nettoomsättning 57 172 61 624 64 784 Resultat efter finansiella poster 125 52 507 Balansomslutning 40 351 43 824 42 130 Justerat eget kapital 1 339 1 140 645 Soliditet, % 3,3 2,6 1,5 Total sjukfrånvaro (inklusive långtidsfrånvaro), % 3,15 4,30 4,49 Framtid Under 2018 kommer investeringstakten att bestå med en investeringsbudget på omkring 140 mkr i de fyra kommunerna. Utöver investeringsbehoven ökar de legala och miljömässiga kraven på verksamheterna kontinuerligt vilket innebär fler utmaningar i framtiden. För att klara att upprätthålla sina åtaganden på ett effektivt och kvalitetsmässigt sätt, och samtidigt uppfylla de ökande legala och miljömässiga kraven, är det av största vikt att säkra Dala Vatten och Avfalls kompetensförsörjning. Bolaget ska därför arbeta mycket med arbetsgivarvarumärket och för att fortsätta vara en attraktiv arbetsgivare i bygden. Dala Vatten och Avfalls roll i samhället och det stora ansvar bolaget har genom sina verksamheter, gör det extra viktigt att kunder, ägare och medborgare har kunskap om bolagets uppdrag. För att öka förståelsen för verksamheterna är det viktigt att utveckla bolagets externa kommunikation. Stiftelsen Vansbrohem Vansbrohem är en bostadsstiftelse som äger, bygger och förvaltar bostäder i Vansbro. Fastigheterna omfattar totalt 685 lägenheter och 43 lokaler samt garage och bilplatser. Den totala ytan är 46 934 kvadratmeter och Vansbrohem har 15 tillsvidareanställda. Resultat 2017 2017 års resultat var ett överskott med 315 tkr. Under året ökade kostnaderna för underhåll, personal, uppvärmning och skador, vilket har bidragit till att resultatet var lägre än föregående år. Stiftelsen har samtidigt påverkats positivt av de fortsatt låga räntorna och den låga vakansgraden. Resultatet innebär att verksamheten har redovisat överskott de senaste tio åren. Vansbrohem är exponerat för ränterisker, risker för kreditförluster samt risker för fastighetsskador. Dessa risker hanterar stiftelsen genom en tydlig finanspolicy, systematisk kreditbedömning samt fullvärdesförsäkring av fastighetsbeståndet. Låneskulden minskade med 7 mkr i samband med omsättning av lån. Det innebär att Vansbrohem har sju lån och låneskulden uppgick vid årets slut till drygt 114 mkr. Viktiga händelser I april var den resterande delen av Ripstigen 3 iordningställd efter att ha varit tomställd i många år och åtta nya lägenheter skapades. Under hösten såldes ytterligare ett av radhusen längs Säljevägen i Dala-Järna vilket innebär att sju av totalt tretton radhus är sålda. Uthyrningsgraden var fortsatt hög och i snitt var 12 lägenheter outhyrda (1,6 procent) per månad vilket var samma nivå som 2016. Hyrorna höjdes från 1 januari 2017 med 0,55 procent efter förhandling med Hyresgästföreningen. Överenskommelsen gav en ökad hyresintäkt med 216 tkr. Förhandlingar har även genomförts om nya hyror för 2018 och resulterade i en höjning med 0,98 procent vilket ökar hyresintäkterna med 440 tkr. Större projekt som genomfördes 2017 var bland annat installation av ny bergvärmepumpsanläggning vid Mellan gården i Äppelbo och vid Elfsborgsvägen i Nås, två sophus har färdigställts vid Tallvägen 1 och Bergheden samt ny ventilation i form av lägenhetsaggregat som ger bättre inomhusmiljö och energibesparing. Årets underhållskostnader uppgick till 8,5 mkr vilket var 1,5 mkr mer än 2016. 56 Kommunkoncernen

Nyckeltal 2015 2016 2017 Vakansgrad, % 3,1 1,6 1,6 Soliditet, % 8,1 9,2 10 Likviditet, % 218 221 165 Driftkostnad/m 2 596 636 653 Bokfört värde/m 2, kr 2 604 2 555 2 536 Resultat/m 2, kr 60,28 42,15 6,62 Västerdalarnas utbildningsförbund, VDUF Västerdalarnas Utbildningsförbund är ett gemensamt kommunalförbund bildat av kommunerna Malung-Sälen och Vansbro för gymnasie- och vuxenutbildning. Faktaruta 2016 2017 Intäkter (tkr) 36 127 50 319 Kostnader (tkr) 125 051 159 411 Nettokostnad 88 924 16 Medlemsbidrag 88 951 109 178 Finansnetto 27 70 Årets resultat (tkr) 0 0 Investeringar, netto (tkr) 0 0 Antal årsarbetare * 108,4 144,1 Män (%) 47,4 Kvinnor (%) 52,6 Frisktal (%) 95,33 96,32 * Statistik från den 31 december respektive år. Resultat 2017 Förbundet redovisade ett sammanlagt underskott på 13,0 mkr 2017. Underskottet täcks, i enlighet med förbundsordningen, av medlemsbidrag som innebär ett nollresultat för året. Verksamheten gymnasieutbildning gav ett underskott jämfört med budget medan övergripande verksamhet och vuxenutbildning gav överskott mot budget. Överskottet för övergripande verksamhet beror på tillkommande medlemsbidrag för täckning av förbundet samlade underskott, lägre personalkostnader än beräknat, lägre intäkter för så kallad tillkommande administration samt lägre kostnader än budgeterat för interkommunala ersättningar. För gymnasieutbildning beror underskottet främst på högre kostnader för personal vilket i sin tur beror på ett ökat antal elever. Vuxenutbildningens överskott beror främst på högre intäkter än budgeterat. Fördelning av resultat VDUF 2017 Fördelning av underskott Befolkningsstatistik från SCB Folkmängd 1/11 2016 % Fördelat resultat, tkr Vansbro kommun 6 801 40,42 5 264,0 Malung-Sälens kommun 10 024 59,58 7 761,5 Summa 16 825 100,0 13 027,4 Viktiga händelser Under 2017 gjorde Skolinspektionen en tillsyn för perioden februari september på MSG (Malung-Sälens gymnasium). Av nio granskningsområden fick MSG anmärkning på två. IM-programmen omstrukturerades i augusti med syfte att eleverna snabbare ska bli behöriga till nationella program. Verksamheten vid VUC, Vansbro Utbildningscentrum, präglades av ett ökat elevantal. Skolinspektionen gjorde även tillsyn på VUC under hösten och beslut ska meddelas första kvartalet 2018. Under hösten 2017 deltog hela lärarstaben på VUC i kompetenssatsningen läslyftet, en nationell fortbildningsinsats som Skolverket organiserar för lärare. Samarbetet med grundskolan, framför allt Smedbergsskolan, stärktes under hösten. VUC har även gjort insatser inom marknadsföring och information till åk 8 och 9, elevtrygghet inför övergång till gymnasieskolan samt ökad kvalitet på överlämningar inför nästa läsår. Vuxenutbildningarna i respektive medlemskommun fördes över via en verksamhetsövergång 1 januari 2017. I Malung-Sälen följde alla medarbetare med från Malung-Sälens kommun till VDUF, medan ett fåtal tillsvidareanställda medarbetare följde med i Vansbro kommun efter en omorganisation. Verksamheten i Malung-Sälen fortsatte enligt riktlinjerna, medan verksamheten fick göra en omstart i Vansbro. Under året har den gemensamma rektorstjänsten för vuxenutbildningen i Malung och Vansbro ändrats till en rektorstjänst på heltid i Malung och en rektor på halvtid samt en utvecklingsledare på halvtid i Vansbro. För vuxenutbildningen i Vansbro har året inneburit en infasningsperiod. Många av lärcentrums medarbetare valde att stanna kvar i Vansbro kommun och inte följa med i verksamhetsövergången. Myndigheten för yrkeshögskolan har beslutat att bevilja fortsatt drift av spårsvetsutbildningen i flera år framåt. Inom vuxenutbildningen har SFI vuxit under året. Ny ordförande valdes vid årsskiftet i enlighet med förbundsordningen. Under 2017 hade Vansbro kommun ordförandeskapet och Malung-Sälens kommun vice ordförandeskapet. Kommunkoncernen 57

Framtid På MSG ökar antalet elever i behov av särskilt stöd samtidigt som antalet hemmasittare ökar. För att kunna möta dessa elevers behov behövs ytterligare en specialpedagog. Antalet lärlingsplatser på utbildningarna behöver också öka och det finns behov av att starta en lärlingsklass, dels som ett sätt att undvika studieavbrott på lärlings- och yrkesutbildningarna, dels för att locka fler elever, men även för att möta arbetsmarknadens behov av arbetskraft. Erfarenheter från andra gymnasier visar att en avgörande framgångsfaktor för lärlingsutbildning är att lärlingarna läser i en sammanhållen klass (oavsett yrkesinriktning). Bedömningen är att det behövs en lärartjänst för att kunna göra detta (halvtid gymnasiegemensamma ämnen, halvtid yrkesämnen). I den tjänsten ingår även mentorskap för lärlings klassen. Inför hösten 2018 planerar MSG i samarbete med Malungs IF att erbjuda fotboll som individuellt val med ett upplägg liknande Hockey Academy. VDUF räknar med ett ökat antal elever läsåret 2018 19 i och med den satsningen. VUC väntas fortsätta växa, dels utifrån prognosticerat elevunderlag och ett möjligt trendbrott (där fler mantalsskrivna elever i kommunen väljer sin egen gymnasieskola), dels för att skolan tilldelas riksintag på särskild variant av fordonsprogrammet. Verksamhetens eget mål är att skolan vid elevintaget hösten 2018 passerar 200-strecket. Med sikte framåt är Vansbro Utbildningscenter en skola med mycket goda framtidsutsikter. Skolan har en stabil personalstab med god kontinuitet och med stor andel behöriga lärare. Att fortsätta satsa på resurser för kompetensutveckling, god arbetsmiljö och goda pedagogiska förutsättningar ger ytterligare möjligheter att växa. VDUF:s två gymnasieskolor, VUC och MSG, behöver utveckla samarbetet samtidigt som förbundstanken behöver stärkas för att de ska nå samverkansvinster. Exempelvis behöver man se över lokaliseringen av program på grund av att flera program genomförs parallellt på båda gymnasieskolorna med dubbla kostnader som följd. Skolorna behöver även samarbeta mer vad gäller tjänstefördelning och bemanning. Många funktioner kan vara gemensamma för båda skolorna, administrativa såväl som pedagogiska. Från 1 januari 2017 gäller Rätt till komvux. Rätten omfattar utbildningar inom komvux på gymnasial nivå för att nå grundläggande behörighet och särskilda behörigheter för högskoleoch yrkeshögskolestudier. Lagen om rätt till komvux samt statens olika satsningar för ökad och breddad målgrupp gör också att VDUF räknar med fler elever vilket kräver utökade lokaler. Kraven på vuxenutbildning samtidigt som det sker olika nationella satsningar, exempelvis genom Arbetsförmedlingen och Skolverket, innebär att vuxenutbildningen får bredare mål grupper och därmed fler studerande. Vuxenutbildningen i Malung är i stort behov av behöriga yrkeslärare. Inom yrkesutbildningen behöver man samutnyttja lokaler bättre. Utvecklingsområden för vuxenutbildningen är att regionalt utveckla yrkesvux och lärlingsvux mer systematiskt och effektivt. Samverkan med näringslivet behöver också öka och VDUF behöver utveckla utbildningar som möter arbetsmarknadens behov. SFI-undervisningen (svenska för invandrare) ska fortsätta utvecklas för att bli mer effektiv och flexibel utifrån de olika gruppernas nivåer och med riktade insatser utifrån elevens behov. Möjligheten att kombinera SFI och SVA (svenska som andraspråk) med yrkeskurser samt möjlighet att läsa SFI-matte behöver förbättras. VDUF fortsätter att erbjuda SFI på distans för elever som läser på B-, C- och D-nivå. Valideringen behöver utvecklas där Malung är en av tre valideringsnoder i Dalarna med inriktning kök och turism tillsammans med Leksand. Här behövs behöriga kökslärare som kan validering. Malung satsar också på att fortsätta och vidareutvecklas som lärcentrum. Lärcentrum är i första hand en mötesplats för studerande. Här finns bland annat studie- och yrkesvägledare (SYV), mötesverktyg för att underlätta utbildning och kompetensutveckling på hemorten, studielokaler och teknikstöd, möjlighet att tenta på hemmaplan med mera. Vansbro vuxenutbildning ska försöka rekrytera lärlingselever. Stora delar av lärlingskostnaderna bekostas av statsbidrag från Skolverket. Yrkesutbildning bekostas också till viss del av statliga medel. Tyvärr har anslagen från Skolverket minskat för vårdutbildning samt barn- och fritidsutbildning. Anslaget har dock ökat för till exempel svetsutbildning. Kostnader för vanliga gymnasiekurser får VDUF inga statsbidrag för. Det medför ökade kostnader då VDUF inte kan neka personer att läsa in sin behörighet för högre studier. Om det finns efterfrågan hos de studerande som läser sina yrkesspår idag, kommer VDUF att försöka tillgodose det. Det kräver ett samarbete med näringslivet, för att hitta praktikplatser. VDUF arbetar med att öka volymen för uppdragsutbildning inom järnvägsskolan, vilket skulle ge mer intäkter. Sammanfattningsvis behöver VDUF samarbeta mer och stärka förbundstanken för att uppnå fler samverkansvinster i förbundet och konsolidera verksamheten och elevökningen som VDUF haft de senaste åren. 58 Kommunkoncernen

Redovisning Förvaltningsberättelse 59

Driftredovisning (tkr) Bokslut 2017 Budget 2017 Bokslut 2016 Kostnad Intäkt Nettokostnad Kostnad Intäkt Nettokostnad Avvikelse netto Nettokostnad KOMMUNFULLMÄKTIGE 515 0 515 509 0 509 6 376 KOMMUNSTYRELSEN Kommunstyrelsen 2 468 0 2 468 3 041 0 3 041 573 3 390 Utbildning, kultur och fritid 115 265 23 777 91 488 98 469 18 774 79 695 11 793 90 523 Socialt stöd och omsorg 182 788 30 619 152 169 176 975 30 561 146 414 5 755 147 050 Samhällsbyggnad 29 068 6 367 22 701 29 388 6 389 22 999 298 28 628 Kommunkansli, intern service och integration 129 892 51 460 78 432 127 620 41 990 85 630 7 198 77 328 Kollektivtrafik 13 934 136 13 798 12 834 115 12 719 1 079 Strategisk utveckling 1 061 0 1 061 1 000 0 1 000 61 499 Till kommunstyrelsens förfogande 0 0 0 2 943 0 2 943 2 943 Lärcentrum 0 0 0 4 600 SUMMA KOMMUNSTYRELSEN 474 476 112 359 362 117 452 270 97 829 354 441 7 676 352 018 VÄSTERDALARNAS UTBILDNINGSFÖRBUND 46 821 1 212 45 609 40 428 0 40 428 5 181 38 424 JÄVSNÄMND 79 0 79 78 0 78 1 83 ÖVERFÖRMYNDARE 2 887 1 845 1 042 3 606 2 651 955 87 1 917 REVISION 558 0 558 554 0 554 4 537 SUMMA 525 336 115 416 409 920 497 445 100 480 396 965 12 955 393 355 FINANSIERING 39 827 446 130 406 303 42 513 439 572 397 059 9 244 400 232 RESULTAT 565 163 561 546 3 617 539 958 540 052 94 3 711 6 877 60 Utbildning och arbete

Resultaträkning (tkr) Kommunen Sammanställd Utfall 2017-12-31 Utfall 2016-12-31 Utfall 2017-12-31 Utfall 2016-12-31 Verksamhetens intäkter Not 1 112 246 123 833 232 409 232 770 Verksamhetens kostnader Not 2 509 532 499 750 616 489 592 708 Jämförelsestörande intäkt Avskrivningar Not 3 15 168 17 057 23 461 25 194 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNAD 412 454 392 974 407 541 385 132 Skatteintäkter Not 4 277 648 267 807 277 648 267 807 Generella statsbidrag och utjämning Not 5 130 351 131 706 130 351 131 706 Finansiella intäkter Not 6 3 038 5 612 2 752 5 312 Finansiella kostnader Not 7 2 200 5 274 4 096 8 157 RESULTAT FÖRE EXTRAORDINÄRA POSTER 3 617 6 877 886 11 536 Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Skattekostnader 34 36 Uppskjuten skatt 532 644 PERIODENS RESULTAT 3 617 6 877 1 452 10 856 Räkenskaper 61

Investeringsredovisning (tkr) Budget År Utfall tom 2016 Utfall 2017 Resterande/ Förbrukat Invallning Vansbro 3 200 2010/2016 2 931 206 63 Myrbacka skola, om- och tillbyggnad samt bussangörning 20 500 2013/2014 20 467 30 4 Brandskyddsåtgärder Bäckaskog, Söderåsen och Medborgarhuset 4 400 2014/2017 1 680 2 907 187 Projektrering äldreboende 3 000 2014/2015 674 64 2 262 Utbyggnad bredband 5 400 2014/2015 11 019 14 624 20 243 Renovering simhallens duschutrymmen och tillgänglighetsanpassning 2 800 2014/2016 3 734 686 1 620 Ombyggnad förskola Bergheden 2 700 2016 1 206 1 796 302 LSS-gruppboende 15 000 2016 60 1 496 13 444 Ombyggnad Öa skolan till förskola 2 800 2017 2 599 201 Aktivitetspark Järnvägsgatan 1 270 2017 112 1 158 Struktur- och verksamhetsinvesteringar Strukturinvesteringar 1 589 2017 970 Verksamhetsinvesteringar 240 2017 81 It-investeringar 350 2017 93 Investeringsutgift 25 663 62 Utbildning och arbete

Kassaflödesanalys (tkr) Kommunen Sammanställd 2017-12-31 2016-12-31 2017-12-31 2016-12-31 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat 3 617 6 877 1 452 10 856 Justering för av- och nedskrivningar Not 8 15 168 17 057 23 461 25 194 Justering för gjorda avsättningar Not 9 878 628 974 612 Justering för avsättning uppskjuten skatt 532 644 Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster Not 10 352 295 229 30 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapitalet 12 077 23 011 23 286 36 052 Ökning/minskning förråd och varulager 11 21 31 40 Ökning/minskning fordringar 20 024 13 359 16 231 16 986 Ökning av kortfristiga skulder 111 101 113 459 108 004 122 399 Ökning (+)/minskning ( ) kortfristiga avsättningar 1. MEDEL FRÅN DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN 78 989 123 090 68 518 141 505 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Förvärv av materiella anläggningstillgångar Not 11 25 664 19 784 57 926 34 383 Förvärv av immateriella anläggningstillgångar Not 12 0 334 0 334 Försäljning av materiella anläggningstillgångar Not 13 1 682 70 2 032 700 Förvärv av finansiella anläggningstillgångar Not 14 151 118 150 151 118 150 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar Not 15 1 1 1 1 2. MEDEL FRÅN INVESTERINGSVERKSAMHETEN 175 099 20 197 207 011 34 166 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Minskning långfristiga fordringar Not 16 118 012 2 495 118 036 2 585 Ökning långfristiga fordringar Erhållna anslutningsavgifter Not 17 990 990 Erhållna investeringsbidrag Not 18 3 574 13 3 574 13 Förändring av långfristig leasingskuld Not 19 119 333 119 333 Nyupptagna lån Not 20 25 000 120 000 116 799 121 000 Amortering av långfristig skuld Not 21 25 000 105 024 2 507 3. MEDEL FRÅN FINANSIERINGSVERKSAMHETEN 122 576 3 175 134 375 1 758 FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL (1+2+3) 131 512 106 068 141 154 109 097 Likvida medel vid årets början 185 860 79 792 216 216 107 119 Likvida medel vid årets slut 54 348 185 860 75 062 216 216 Förändring av likvida medel 131 512 106 068 141 154 109 097 Räkenskaper 63

Balansräkning (tkr) Kommunen Sammanställd 2017-12-31 2016-12-31 2017-12-31 2016-12-31 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella tillgångar Not 22 327 724 327 724 Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar Not 23 215 593 219 191 455 923 435 699 Maskiner och inventarier Not 24 30 141 17 275 35 290 22 435 Finansiella anläggningstillgångar Not 25 161 937 128 832 159 289 126 208 Summa anläggningstillgångar 407 998 366 022 650 829 585 066 Omsättningstillgångar Förråd med mera Not 26 10 21 746 715 Fordringar Not 27 43 828 63 852 56 207 72 438 Kassa och bank Not 28 54 348 185 860 75 062 216 216 Summa omsättningstillgångar 98 186 249 733 132 015 289 369 SUMMA TILLGÅNGAR 506 184 615 755 782 844 874 435 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Årets resultat Not 29 3 617 6 877 1 452 10 856 Resultatutjämningsreserv 7 786 7 786 7 786 7 786 Övrigt eget kapital 221 098 214 221 242 602 231 431 Summa eget kapital 225 267 228 884 248 936 250 073 Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Not 30 26 132 25 254 26 245 25 271 Andra avsättningar Not 31 2 884 2 352 Summa avsättningar 26 132 25 254 29 129 27 623 Skulder Långfristiga skulder Not 32 161 024 156 755 380 617 364 573 Kortfristiga skulder Not 33 93 761 204 862 124 162 232 166 Summa skulder 254 785 361 617 504 779 596 739 Summa avsättningar och skulder 280 917 386 871 533 908 624 362 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 506 184 615 755 782 844 874 435 PANTER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER Panter och därmed jämförliga säkerheter Uttagna pantbrev 1 286 1 286 78 214 78 214 Avgår i eget förvar 512 512 57 200 57 200 Summa ställda panter 774 774 21 014 21 014 Ansvarsförbindelser Pensionsförpliktelser som inte har upptagits bland skulderna eller avsättningarna Not 34 157 338 163 451 157 338 163 451 Övriga ansvarsförbindelser Not 35 223 765 212 297 5 053 5 352 Summa ansvars- och borgensförbindelser 381 103 375 748 162 391 168 803 64 Räkenskaper

Nothänvisningar Not Kommunen Sammanställd 2017 2016 2017 2016 1 Verksamhetens intäkter Verksamhetens intäkter enligt driftredovisningen 115 416 129 550 Realisationsvinst 57 Inlösen/försäljning bilar 133 62 Momsbidrag omsorgsboende 222 221 Upplösning investeringsbidrag 295 295 Administrationsavgift löneväxling 18 17 Återvunnen moms 563 Återvunna fordringar 160 Ersättning vägrätt E16 556 Interna poster 4 611 6 875 Verksamhetens intäkter kommunen 112 246 123 833 2 Verksamhetens kostnader Verksamhetens kostnader enligt driftredovisningen 525 336 522 905 Personalförsäkringar och pensionskostnader som ej fördelats ut på verksamheterna 7 235 6 049 Reservation kundfordringar 50 Rättelse moms 2014 2016 454 Kalkylerad kapitalkostnad 18 884 22 379 Driftbidrag Utveckling i Dalarna Holding AB 17 Justering fastighetsskatt 2016 19 Interna poster 4 611 6 875 Verksamhetens kostnader kommunen 509 532 499 750 3 Avskrivningar Beräknas på anläggningstillgångarnas anskaffningsvärde. I underlaget ingår årets investeringar i förhållande till när de togs i bruk. 15 168 17 057 23 461 25 194 Summa 15 168 17 057 23 461 25 194 4 Skatteintäkter Skatteintäkter Egna skatteintäkter preliminärt för bokslutsåret 278 677 268 901 278 677 268 901 Prognos slutavräkning för bokslutsåret 1 387 1 381 1387 1 381 Rättning av prognos på slutavräkningen för året före bokslutsåret 358 287 358 287 Summa 277 648 267 807 277 648 267 807 5 Generella statsbidrag och utjämning Inkomstutjämning 99 907 91 811 99 907 91 811 Kostnadsutjämning 24 280 25 629 24 280 25 629 Regleringsavgift/-bidrag 66 229 66 229 Utjämning LSS-kostnader 14 702 10 617 14 702 10 617 Fastighetsavgift 12 049 11 882 12 049 11 882 Tillfälligt statsbidrag för mottagande av flyktingar. Bidraget uppgår totalt till 14 332 tkr varav 1/13 intäktsförts 2015. 0 13 230 0 13 230 Välfärdsmiljarderna 2017 8 159 8 159 Byggbonus 164 164 Bidrag för ensamkommande unga över 18 år 560 560 Summa 130 351 131 706 130 351 131 706 Räkenskaper 65

Not Kommunen Sammanställd 2017 2016 2017 2016 6 Finansiella intäkter Räntor likvida medel 43 47 43 47 Ränteintäkter kundfordringar 21 63 217 203 Utdelning aktier och andelar 412 480 412 480 Ränteintäkt förlagslån Kommuninvest 4 16 4 16 Ränteintäkt/borgensavgift koncernbolag 493 451 11 11 Ränteintäkt Rindi 2 039 4 555 2 039 4 555 Likvidation VÄMO Elnät AB 10 10 Avyttring aktier Destination Inlandsbanan AB 16 16 Summa 3 038 5 612 2 752 5 312 7 Finansiella kostnader Räntekostnad på lån 1 731 1 083 3 626 3 966 Räntekostnad leasad biobränsleanläggning 3 657 3 657 Ränta på pensionsavsättning 450 197 451 197 Kapitaltillskott, förlusttäckning 327 327 Bankkostnader med mera 19 10 19 10 Summa 2 200 5 274 4 096 8 157 8 Justering för av- och nedskrivningar Avskrivningar enligt not 3 15 168 17 057 23 461 25 194 Summa 15 168 17 057 23 461 25 194 9 Justering för gjorda avsättningar Avsättning för pension 878 628 974 612 Summa 878 628 974 612 10 Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster Realisationsvinst Vansbro Skålö 64:2 57 57 Upplösning investeringsbidrag 295 295 295 295 Realisationsvinst försäljningar Stiftelsen Vansbrohem 114 Realisationsförlust försäljningar Stiftelsen Vansbrohem 35 Utrangeringar VA-ledningar Vansbro Teknik AB 237 315 Realisationsvinst VTAB 85 Summa 352 295 229 30 11 Förvärv av materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar 10 362 12 972 41 804 25 372 Maskiner och inventarier 15 302 6 812 16 122 9 011 Summa 25 664 19 784 57 926 34 383 12 Förvärv av immateriella anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar 0 334 0 334 Summa 0 334 0 334 66 Räkenskaper

Not Kommunen Sammanställd 2017 2016 2017 2016 13 Försäljning av materiella anläggningstillgångar Vansbro Bagaren 9, del av 70 70 Saltvik 118:1, del av 15 0 15 Vansbro Skålö 64:2 1 348 1 348 Vansbro Grönalid 3:50 50 50 Vansbro Grönalid 3:3, del av 269 269 Stiftelsen Vansbrohem fastigheter 350 270 Stiftelsen Vansbrohem inventarier Vansbro Teknik AB försäljning maskiner 360 Summa 1 682 70 2 032 700 14 Förvärv av finansiella anläggningstillgångar Karlstads El- och Stadsnät 150 150 Inera 43 43 Nya Visit Dalarna 220 220 Kommunassurans Syd Försäkring AB 461 461 Inlandsbanan AB 15 15 Vansbroviken KB 31 111 31 111 Vansbro Fjärrvärme KB 119 268 119 268 Summa 151 118 150 151 118 150 15 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar Äppelbovind, återbetalning av insats 1 1 1 1 Summa 1 1 1 1 16 Minskning av långfristiga fordringar Biobränsleanläggning 118 012 2 495 118 012 2 495 Stiftelsen Vansbrohem 24 Andra långfristiga fordringar 90 Summa 118 012 2 495 118 036 2 585 Ökning långfristiga fordringar Stiftelsen Vansbrohem Vansbro Teknik AB Summa 17 Erhållna anslutningsavgifter Anslutningsavgifter fiber 990 990 Summa 990 990 18 Erhållna investeringsbidrag Nytt bidrag till bredbandsutbyggnaden 274 13 274 13 Nytt bidrag till invallningen 3 300 3 300 Summa 3 574 13 3 574 13 19 Förändring av långfristig leasingskuld Förändring av långfristig leasingskuld till kortfristig 119 333 119 333 Summa 0 119 333 0 119 333 Räkenskaper 67

Not Kommunen Sammanställd 2017 2016 2017 2016 20 Nyupptagna lån Vansbro kommun 25 000 120 000 25 000 120 000 Stiftelsen Vansbrohem 12 000 Dala Vatten och Avfall AB 0 1 000 Vansbro Teknik AB 79 799 Summa 25 000 120 000 116 799 121 000 21 Amortering av skuld Vansbro kommun 25 000 25 000 2 507 Stiftelsen Vansbrohem 19 000 Dala Vatten och Avfall AB 175 Vansbro Teknik AB 60 849 Summa 25 000 0 105 024 2 507 22 Immateriella tillgångar Ingående värde 724 840 724 840 Årets investeringar 0 334 0 334 Avskrivningar 397 450 397 450 Summa 327 724 327 724 Avskrivningstid är 5 år, linjär avskrivning Ackumulerade anskaffningsvärden 3 601 3 601 3 601 3 601 Ackumulerade avskrivningar 3 274 2 877 3 274 2 877 Summa 327 724 327 724 23 Mark, byggnader och tekniska anläggningar Ingående värde mark, byggnader och tekniska anläggningar 219 191 220 636 435 699 432 480 Årets investeringar 10 362 12 972 41 991 25 291 Försäljningar 1 625 70 1 970 690 Omklassificeringar Avskrivningar 12 335 14 347 19 797 21 382 Summa 215 593 219 191 455 923 435 699 Avskrivningstid för byggnader och tekniska anläggningar är 10 33 år, linjär avskrivning Två anläggningar har avvikande avskrivning för att matcha användningstiden. Ackumulerade anskaffningsvärden mark, byggnader och tekniska anläggningar 445 719 436 982 794 969 754 948 Ackumulerade avskrivningar mark, byggnader och tekniska anläggningar 230 126 217 791 339 046 319 249 Summa 215 593 219 191 455 923 435 699 68 Räkenskaper

Not Kommunen Sammanställd 2017 2016 2017 2016 24 Maskiner och inventarier Ingående värde maskiner och inventarier 17 275 12 723 22 435 16 980 Årets investeringar 15 302 6 812 16 122 9 010 Försäljningar 0 275 Omklassificeringar Avskrivningar 2 436 2 260 3 267 3 280 Summa 30 141 17 275 35 290 22 435 Avskrivningstid är 3, 5 eller 10 år, linjär avskrivning Ackumulerade anskaffningsvärden 65 683 50 381 82 475 66 353 Ackumulerade avskrivningar 35 542 33 106 47 185 43 918 Summa 30 141 17 275 35 290 22 435 Kommunen har under året haft leasingkostnader för bilar uppgående till 1 853 tkr, 2016 till 1 757 tkr. Framtida förfallobelopp avseende bilar uppgår till 1 945 tkr. Kommunen har under året haft leasingkostnader för datorer uppgående till 2 393 tkr, 2016 till 2 241 tkr. Framtida förfallobelopp avseende leasade datorer uppgår till 4 157 tkr. 25 Finansiella anläggningstillgångar Aktier och andelar 7 095 6 357 7 095 6 357 Aktier och andelar koncernbolag 153 654 3 275 150 379 Långfristiga fordringar 1 188 119 200 1 815 119 851 Balans enligt lag om bostads- och underhållslån Summa 161 937 128 832 159 289 126 208 26 Förråd Sängpaket 10 21 10 21 Råvaror och förnödenheter Vansbro Teknik AB 564 492 Råvaror och förnödenheter Stiftelsen Vansbrohem 172 202 Summa 10 21 746 715 27 Fordringar Kundfordringar 6 511 2 998 9 972 6 615 Diverse kortfristiga fordringar 28 024 50 698 36 464 53 111 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 9 293 10 156 9 771 12 712 Summa 43 828 63 852 56 207 72 438 28 Kassa bank Kassa 21 105 21 105 Bank 54 327 185 755 75 041 216 111 Summa 54 348 185 860 75 062 216 216 29 Eget kapital Avstämning balanskrav Årets resultat 3 617 6 877 Reducering av samtliga realisationsvinster 57 Årets resultat efter balanskravsjusteringar 3 674 6 877 Reservering av medel till resultatutjämningsreserv 2 882 Disponering av medel från resultatutjämningsreserv Årets balanskravsresultat 3 674 3 995 Räkenskaper 69

Not Kommunen Sammanställd 2017 2016 2017 2016 30 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Avsättning för pensionsåtaganden exklusive ÖK-SAP Ingående avsättning 22 758 22 313 22 775 22 313 Ränteuppräkning 263 261 264 261 Basbeloppsuppräkning 182 64 182 64 Nya utbetalningar 865 854 865 854 Sänkning av diskonteringsränta Intjänad PA-KL Slutbetalning FÅP Intjänad förmånsbestämd ålderspension 477 1 027 553 1 041 Intjänad särskild avtalspension Nya efterlevandepensioner 474 16 474 16 Övrig post 15 28 15 28 Förändring löneskatt 125 87 144 90 Summa 23 399 22 758 23 512 22 775 Avsättning för pensionsåtaganden ÖK-SAP Ingående avsättning 12 0 12 0 Ränteuppräkning Basbeloppsuppräkning Utbetalning ÖK-SAP 18 18 Sänkning av diskonteringsränta Arbetstagare som pensionerats 28 28 Ändrad samordning Övrig post 10 10 Förändring löneskatt 2 2 2 2 Summa 0 12 0 12 Avsättning för pensionsåtaganden för förtroendevalda enligt OPF-KL Pensionsavsättning 240 49 240 49 Löneskatt 58 12 58 12 Summa 298 61 298 61 Avsättning för visstidspension för förtroendevalda 2017:2 personer, 2016: 2 personer 1 960 1 950 1 960 1 950 Löneskatt 475 473 475 473 Summa 2 435 2 423 2 435 2 423 Summa avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 26 132 25 254 26 245 25 271 Uppdelning per förmån Avsättning för pensionsåtaganden exklusive ÖK-SAP Pensionsbehållning 1 671 1 782 1 671 1 782 Förmånsbestämd ÅP 15 757 15 322 15 848 15 336 Särskild avtalspension 0 0 0 0 Pension till efterlevande 791 540 791 540 PA-KL-pensioner 612 670 612 670 Löneskatt 4 568 4 444 4 590 4 447 Summa 23 399 22 758 23 512 22 775 70 Räkenskaper

Not Kommunen Sammanställd 2017 2016 2017 2016 Avsättning för pensionsåtaganden ÖK-SAP Särskilda avtalspensioner 0 10 0 10 Visstidspensioner 0 0 Löneskatt 0 2 0 2 Summa 0 12 0 12 Avsättning för visstidspension för förtroendevalda Ålderspension 1 604 1 594 1 604 1 594 Efterlevandepension 356 356 356 356 Löneskatt 475 473 475 473 Summa 2 435 2 423 2 435 2 423 31 Andra avsättningar Avsättning för obeskattad reserv 2 884 2 352 Summa 0 0 2 884 2 352 32 Långfristiga skulder Lån i banker och kreditinstitut 145 000 145 000 364 593 352 818 Skuld vid finansiell leasing av biobränsleanläggning 0 0 0 Anslutningsavgifter, ej upplösta 990 990 0 Investeringsbidrag, ej upplösta 15 034 11 755 15 034 11 755 Summa 161 024 156 755 380 617 364 573 33 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 5 405 10 851 17 142 16 038 Personalens skatter, avgifter och löneavdrag 4 435 4 665 4 435 4 665 Kort del av långfristig leasing 0 119 333 0 119 333 Övriga kortfristiga skulder 11 261 11 594 15 393 15 449 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 72 660 58 419 87 192 76 681 Summa 93 761 204 862 124 162 232 166 Räkenskaper 71

Not Kommunen Sammanställd 2017 2016 2017 2016 34 Pensionsförpliktelser som inte har upptagits bland skulderna eller avsättningarna Pensionsförpliktelser intjänade före 1998 Ingående ansvarsförbindelse 162 930 178 030 162 930 178 030 Ränteuppräkning 1 305 1 295 1 305 1 295 Basbeloppsuppräkning 2 527 698 2 527 698 Gamla utbetalningar 6 570 7 357 6 570 7 357 Sänkning av diskonteringsräntan 0 0 0 0 Aktualisering 1 820 7 072 1 820 7 072 Bromsen 0 0 0 0 Övrig post 242 284 242 284 Förändring löneskatt 1 164 2 948 1 164 2 948 Summa 156 966 162 930 156 966 162 930 Uppdelning per förmån Intjänad pensionsrätt 104 562 107 878 104 562 107 878 Livränta 3 949 3 885 3 949 3 885 Utgående pension till efterlevande 707 920 707 920 PA-KL och äldre utfästelser 17 103 18 437 17 103 18 437 Löneskatt 30 645 31 810 30 645 31 810 Summa 156 966 162 930 156 966 162 930 Visstidspension till förtroendevalda Ett pågående intjänande Ett ansvar för samordnad pension, påbörjad utbetalning 300 419 300 419 Löneskatt 72 102 72 102 Summa 372 521 372 521 Summa 157 338 163 451 157 338 163 451 35 Övriga ansvarsförbindelser Borgen och andra förpliktelser gentemot kommunens företag Stiftelsen Vansbrohem 114 200 121 200 Vansbro Teknik AB 97 399 78 449 Dala Vatten och Avfall AB 7 219 7 394 Summa 218 818 207 043 Kommunalt förlustansvar för egnahem 24 31 24 31 Övriga förpliktelser 4 923 5 223 5 029 5 321 Summa 223 765 212 297 5 053 5 352 72 Räkenskaper Vansbro kommun har i november 2007 ingått en solidarisk borgen så som för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 288 kommuner och landsting/regioner som per 2017-12-31 var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemmarna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlem lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemmarnas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Vansbro kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per 2017-12-31 uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till 342 483 929 484 kronor och totala tillgångar till 349 243 746 321 kronor. Vansbro kommuns andel av de totala förpliktelserna uppgick till 391 537 136 kronor och andelen av de totala tillgångarna uppgick till 399 915 754 kronor.

Redovisningsprinciper Redovisningen har skett i enlighet med kommunallagen och lagen om kommunal redovisning (KRL) samt enligt rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning (RKR) och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Jämförelsestörande poster Jämförande poster, enligt RKR 3.1, är resultat av händelser eller transaktioner som inte är extraordinära men som är viktiga att uppmärksamma vid jämförelser med andra perioder. Skatteintäkter Den preliminära slutavräkningen för skatteintäkter baseras på SKL:s prognos i cirkulär 17:67 i enlighet med rekommendation RKR 4.2. Materiella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar har en livslängd på minst tre år och ett anskaffningsvärde på minst ett prisbasbelopp (44 800 kronor 2017). Anläggningstillgångarna är i balansräkningen bokförda till anskaffningsvärdet med avdrag för investeringsbidrag och avskrivningar. Avskrivningarna beräknas på nettoinvesteringar till och med redovisningsåret i förhållande till när de togs i bruk. Avskrivningstiderna har fastställts med utgångspunkt från RKR:s skrift om avskrivningar men med en egen bedömning av tillgångarnas beräknade nyttjandetid. Komponentavskrivningar Viktiga delar, komponenter, i anläggningstillgångar kan behöva ersättas regelbundet men med olika tids intervall. Även byggnader har normalt många betydande komponenter som har väldigt olika nyttjandeperioder och därför byts ut med olika tidsintervall i takt med sin förbrukning. Om skillnaden väntas vara stor mellan förbrukningen av en materiell anläggningstillgångs betydande komponenter ska, i enlighet med RKR 11.4, tillgången delas upp på dessa komponenter och varje komponent ska då skrivas av separat. Vansbro kommun har inte infört komponentavskrivning men har inlett ett arbete för att införa komponentavskrivning från och med 2018. Leasingavtal Leasingavtal med kortare löptid än tre år hanteras som operationell leasing enligt RKR:s rekommendation 13.1. Även längre avtal avseende bilar och kopiatorer redovisas som operationella leasingavtal. Dessa avtal har en löptid på högst fem år och bedöms därför ha en marginell påverkan på redovisningen. Den biobränsleanläggning som kommunen tidigare har leasat, har kommunen köpt ut vid optionstillfället 1 januari 2017. Ett arbete pågår med att överföra det köpta kommanditbolaget till kommunen i form av en fastighet. Fordringar Fakturafordringar med förfallodag längre tillbaka än tre månader redovisas som osäkra fordringar. Lånekostnader Lånekostnader redovisas i enlighet med huvudmetoden och belastar därmed resultatet för den period de gäller. Avsättning för pensioner Pensioner intjänade 1998 och 1999 redovisades till och med 2010 som en avsättning i balansräkningen. Kommunen betalade dessa skulder 2011. Pensioner intjänade från och med 2000 behandlas som en individuell del och betalas ut till de anställda under påföljande år. Dessa redovisas därför som en kortfristig skuld. Från och med år 2006 har kommunens ansvar för intjänandet av visstidspension enligt bestämmelser om pension och avgångsersättning för förtroendevalda förtydligats under ansvarsförbindelser. Aktualiseringsgraden i KPA:s beräkningar av pensionsskuld och pensionskostnader är 94 procent. Löneskulder Vid beräkning av skulder för sociala avgifter avseende löneskulder använder kommunen ett generellt personal omkostnadspåslag (PO) på 38,33 procent. Redovisningsprinciper 73

Driftredovisningen I driftredovisningen ingår interna kapitalkostnader för tillgångar samt personalomkostnadspålägg (PO) för sociala avgifter enligt lag och avtal. PO-påslagen uppgick till totalt 38,33 procent. Driftredovisningen påverkas också av intäkter och kostnader mellan verksamheterna. Intäktsredovisningen Kommunen tillämpar RKR:s rekommendation 18.1 för redovisning av intäkter. Rekommendationen innebär bland annat att investeringsbidrag och anslutningsavgifter ska periodiseras över anläggningstillgångarnas nyttjandeperiod. Sammanställd redovisning I den sammanställda redovisningen ingår bolag som kommunen äger helt eller delvis. Dessa är Stiftelsen Vansbrohem (100 procent), Dala Vatten och Avfall AB (25 procent) Vansbro Teknik AB (100 procent) och VDUF, Västerdalarnas Utbildningsförbund (40,4 procent). Kommunen har inte gjort några justeringar för att anpassa Stiftelsen Vansbrohems redovisning till kommunens redovisningsprinciper, eftersom det inte skulle ha någon väsentlig påverkan på koncernens resultat. Stiftelsens årsredovisning är upprättad enligt årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd. För mer detaljerad information om Stiftelsen Vansbrohems redovisningsprinciper hänvisas till stiftelsens årsredovisning. Från och med 2011 ingår Dala Vatten och Avfall AB, där kommunen äger 25 procent, och Vansbro Teknik AB, som helägs av kommunen, i den sammanställda redovisningen. All va- och renhållningsverksamhet har skett i bolagen. Från och med 2016 ingår Västerdalarnas Utbildningsförbund, VDUF, i den sammanställda redovisningen. Västerdalarnas Utbildningsförbund bedriver gymnasieutbildning för Vansbro och Malung-Sälens kommuner. Kommunandelen bestäms av antalet invånare. Den andel Vansbro finansierade 2017 var 40,4 procent. Systemdokumentation Systemdokumentation håller på att upprättas men är inte färdigställd. 74 Redovisningsprinciper

Ord- och begreppsförklaringar Anläggningskapital Skillnaden mellan anläggningstillgångar, långfristiga skulder och långfristiga avsättningar. Anläggningstillgångar Fast och lös egendom som kommunen avser att fortsätta äga långsiktigt. Avskrivningar Planerad värdenedsättning av anläggningstillgångar. Avsättningar Ekonomiska förpliktelser vars storlek eller betalningstidpunkt inte är helt bestämda. Balansräkning Den ekonomiska ställningen vid årets slut. Balansräkningen visar hur kommunen har använt sitt kapital (i anläggnings- och omsättningstillgångar) och hur kapitalet har anskaffats (avsättningar, skulder och eget kapital). Eget kapital Kommunens totala kapital består av anläggningskapital (bundet kapital i anläggningar med mera) och rörelsekapital (fritt kapital för framtida drift och investeringar). Finansieringsanalys Visar hur årets drift-, investerings- och låneverksamhet med mera påverkar rörelsekapitalet. Internränta Beräknad kostnad för det kapital (bundet i anläggnings- och omsättningstillgångar) som utnyttjas inom en viss verksamhet. Kortfristiga skulder Kortfristiga lån och skulder som hör till den löpande verksamheten. Likviditet Kommunens betalningsberedskap på kort sikt. Nettokostnader Driftkostnader efter avdrag för driftbidrag, avgifter och ersättningar. Långfristiga skulder Skulder med en löptid längre än ett år. Omsättningstillgångar Lös egendom som inte är anläggningstillgång. Periodisering Fördelning av kostnader och intäkter på de redovisningsperioder de tillhör. Resultaträkning Redovisar intäkter och kostnader samt visar hur förändringen av kommunens eget kapital har skett. Denna förändring kan man också få fram genom att jämföra eget kapital i de två senaste årens balansräkningar. Rörelsekapital Skillnaden mellan omsättningstillgångar, kortfristiga avsättningar och kortfristiga skulder. Rörelsekapitalet är ett mått på kommunens finansiella styrka. Soliditet Andelen eget kapital av de totala tillgångarna, det vill säga hur stor del av kommunens tillgångar som är finansierade med eget kapital. Kapitaltjänstkostnader Benämning på internränta och avskrivningar. Ord- och begreppsförklaringar 75

Kommunstyrelsen år 2017 Stina Munters (C), kommunstyrelsens ordförande Nils-Erik Edlund (S), kommunstyrelsens förste vice ordförande Pär Skagerling (C) Anneli Hultgren (C) Lars-Olov Liss (C) Anders Lundin (C) Torsten Larsson (KD) Nall Lasse Andersson (S) Anders Edlund (S) Monica Eriksson (S) Wahan Harutun (KP) 76 Kommunstyrelsens ledamöter

Ord- och begreppsförklaringar 77