Likabehandlingsplan och Plan mot diskriminering och kränkande behandling Göinge utbildningscenter Gymnasieskola, Gymnasiesärskola, Vuxenutbildning och Särskild utbildning för vuxna Planen gäller för läsår 2016/17 Reviderad: Juni 2016 Ansvarig: Therese Lindecrantz, rektor 1
Innehållsförteckning 1. Inledning s.3 2. Vår Vision s.3 3. Lagstiftning s.3 4. Årshjul s.4 5. Ansvarfördelning s.5 6. Delaktighet s.6 7. Kartläggning s.6 8. Utvärdering s. 6 9. Främjande arbete s.9 10. Förebyggande arbete s. 11 11. Åtgärdande arbete s. 14 12. Begrepp s. 15 2
1 Inledning Varje skola i Sverige skall årligen upprätta en plan mot diskriminering (enligt Diskrimineringslagen) och en plan mot kränkande behandling (enligt Skollagen). Vi har valt att kombinera dessa i en gemensam likabehandlingsplan. På Göingeutbildningscenter har vi Gymnasieskola, Gymnasiesärskola, Vuxenutbildning och särskild utbildning för vuxna. På Göingeutbildningscenter finns 570 elever och 55 personal. 2. Vår Vision På Göinge utbildningscenter ska alla elever känna sig trygga och bli respekterade, oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. På Göinge Utbildningscenter ska ingen elev bli diskriminerad, trakasserad eller utsatt för kränkande behandling. Vi ska visa respekt för varandra och värdesätta varandras olikheter. Tillsammans skapar vi en skola där lärande, ömsesidig respekt och glädje växer. 3. Lagstiftning Likabehandlingsarbetet regleras främst i: Skollagen (2010:800), 6 kap. - Verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Diskrimineringslagen (2008:567), 3 kap. - Alla som arbetar i verksamheten skall främja barns och elevers lika rättigheter samt motverka diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder och motverka annan kränkande behandling. Förordning (2006:1083) om elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling. 3
4. Årshjul Maj: Alla elever i gymnasieskolan, gymnasiesärskolan och vuxenutbildningen på Göinge utbildningscenter svarar på den gemensamma elevenkäten. Juni Augusti: Resultatet av enkäten analyseras av ledningsgruppen som sedan blir presenterad i EHT. - Arbetslagen utvärderar läsåret och skriver en kvalitetsberättelse som lämnas in till ledningsgruppen Likabehandlingsplanen revideras av ledningsgruppen och EHT inför kommande år. Augusti: Eleverna får kännedom om skolans likabehandlingsplan. Därefter börjar EHT arbeta med kartläggningen och utvärderingen av föregående läsårs likabehandlingsarbete. September: Information om likabehandlingsplanen ges till vårdnadshavare till elever i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan under öppet hus-kvällen. November Juni: Det främjande och förebyggande arbetet som är inskrivet i likabehandlingsplanen fortskrider. 4
5. Ansvarsfördelning Rektor Det är rektors ansvar enligt lag att: se till att det bedrivs ett målinriktat arbete för att främja barns och elevers lika rättigheter, samt att motverka diskriminering på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan uppfattning, sexuell läggning, funktionshinder eller ålder samt kränkande behandling. Se till att all personal, alla elever och vårdnadshavare känner till att diskriminering och kränkande behandling inte är tillåten på skolan. Får personal kännedom om att diskriminering eller kränkande behandling förekommer skall rektor snarast se till att utredning görs och att åtgärder vidtas. Vid anmäld/upptäckt diskriminering eller kränkande behandling ska rektor se till att all skolpersonal har gemensamma rutiner för akuta åtgärder och uppföljande insatser och hur dessa skall dokumenteras. Personal All personal har ansvar för att känna till likabehandlingsplanen, dess innehåll och var den finns att tillgå. Alla som arbetar i skolan ska uppmärksamma och vidta nödvändiga åtgärder för att motverka, förebygga och förhindra alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Mentorer är skyldiga att gå igenom likabehandlingsplanen varje år med sina mentorselever och informera vårdnadshavare om likabehandlingsplanen och dess innehåll. 5
6. Delaktighet Personal Ledningsgruppen är ansvarig för utarbetandet och sammanställningen av likabehandlingsplanen. I början av varje termin går rektor igenom likabehandlingsplanen med all personal. Elever Eleverna informeras och diskuterar planen i början av läsåret tillsammans med sin mentor. Eleverna utvärderar innehållet i planen och svarar på enkät om trivsel i samband med kursutvärdering. EHT och ledningsgrupp håller intervjuer 1 gång/termin med representanter från varje skolform för att inhämta deras synpunkter. 7. Kartläggning Eleverna svarar på en trivselenkät i maj. Varje undervisande pedagog ansvarar att föra diskussioner i klassrummet och föra informationen vidare till elevhälsan löpande under läsåret. Pedagogerna skriver kvalitetsberättelse efter varje läsår, där de utvärderar och reflekterar över det gångna läsåret. EHT och ledningsgruppen träffar representanter för olika elevgrupper, 1 gång/termin och intervjuar dem om och trivsel på skolan. 8. Utvärdering Kvalitetsberättelser (Utdrag) Gymnasieskolan: Elever och personal upplever att arbetet med studiero måste fortsätta pga att vi är trångbodda. Saknad av grupprum eller avskilda studieplatser påpekas som en avgörande faktor. 6
Gymnasiesärskolan: Tät uppföljning av mentor och sambedömning med praktikhandledare under den arbetsplatsförlagda tiden har resulterat i betyg i kurserna. Fortlöpande samarbete har skett med barnhabiliteringen kring anpassning av arbetsplatsen. Skolan har ordnat arbetspraktikresor för transport till och från arbetsplatsen under vårterminen. Under året har gymnasiesärskolan varit en del i gemensamma aktiviteter med IM/IMS däribland en kickoff i Immeln i början på höstterminen, studiebesök med övernattning i Ullared i oktober, hajk med övernattning i Filkesboda i maj och avslutande samvarodag på Tosselilla. Vuxenutbildningen: SFI har jobbat med att strukturera upp organisationen runt eleverna och det stora antalet grupper. Kartläggning av elevernas studiebakgrund och förmågor har kommit igång under året. Eleverna har många frågor och behöver mycket hjälp med annat som inte rör skolan, vilket har belastat undervisande lärare. En betydande faktor för eleverna är också att kartläggaren under senare delen av läsåret också har blivit studie- och yrkesvägledare för SFI. Grundläggande Vux och KomVux har i år jobbat med nivågrupperingar för att öka studietakten för studiestarka elever. Arbetet kommer fortsätta under läsåret 2016/17 och kommer då också utvärderas. Under påsklovet flyttade vård- och omsorgsutbildningen till nya lokaler centralt i Sibbhult. Det blev ett lyft för eleverna. De blyga eleverna har klivit fram och det har inneburit en bättre socialisering för gruppen i stort. Eleverna kommer till skolan på lektionsfria dagar för att de känner studiero. Särskild utbildning för vuxna (Pedagogernas utvärdering och muntlig utvärdering/intervjuer med eleverna): Eleverna som läst inkluderat med gymnasieskolan i liten grupp har till största del tyckt att det fungerat bra. Största framgångsfaktorn är det täta lärarstödet och en lugn studiemiljö i den lilla gruppen. En elev avbröt sina studier i geografi (grsk åk 9). Samtliga nio elever nådde minst betyget E i Medieproduktion. Daglig verksamhet sänder nu podradio och har startat en blogg där deltagarna ska dokumentera vissa aktiviteter och händelser via filmer, ljud, text och foto. De har uttryckt önskemål om en fortsatt digital 7
vidareutbildning. De två eleverna som studerat yrkesvux har båda slutfört kurser om minst 200 poäng. Båda ämnar fortsätta med fler yrkeskurser hösten 2016. Utifrån rådande förhållande med en halvtidstjänst, samt tre timmar av IT-pedagog har ett gott kursutbud erbjudits Lärvux. Samtliga Lärvuxelever upplever att det överlag har varit ett roligt och bra studieklimat. Två av eleverna som studerat inkluderat med gymnasieskolan och gymnasiesärskolan har upplevt att det har varit jobbigt dels socialt och dels med hög studietakt. I grupper med fler än fem Lärvuxelever krävs mer än en personal för att tillgodose stödbehovet. Inkluderad undervisning med gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ställer höga krav på att stoffet konkretiseras och att uppgifterna görs tydliga och begripliga för elever med funktionsvariationer. För att Lärvuxelever ska hinna med bör centrala delar lyftas fram och mindre väsentligt strykas. Lärobokstexten bör samläsas, samtalas och problematiseras i grupp. Trivselenkät (Se bilaga 1) Gymnasieskolan: En övervägande majoritet känner sig trygga på skolan samt motiverade att gå till skolan. En övervägande majoritet säger sig varken ha utsatts för stöld, våld eller annat slag av trakasserier. De fåtal som säger sig ha utsatts för stöld säger att det sker ofta. Intressant att notera är att ingen (med något enstaka undantag) säger sig säga fula saker till någon, men trots det finns det en synlig minoritet som menar att det finns de som säger fula saker till dem. Relationen till personalen är bra. Alla är snälla. Önskvärt är ett större lugn under lektionstid. 8
Sammanfattningsvis känner sig de studerande trygga på skolan, men önskar mer studiero. Vuxenutbildningen: Majoriteten upplever både trygghet och studiero på skolan. De upplever vidare att de har en god relation till samtlig personal på skolan. En större del SFI-studerande anser att arbetsdagarna är för långa och att bussförbindelserna borde vara bättre. En del av de SFI-studerande önskar mer konversation. De vill endast ha SFI på sitt schema och inte andra aktiviteter. En del av Vux-studerande har önskemål om nivågrupperingar och möjligheter till flexibelt lärande. Några få av de vux-studerande pekade på att ungdomarna ofta använder ett allt för grovt språk och att de inte respekterar svenska regler. Sammanfattningsvis: De studerande känner trygghet och upplever studiero på skolan. De trivs med personalen. Tyvärr har vi ett stort antal nyanlända som inte har förstått hur enkäten skulle fyllas i och till stor del beror det på språkförbistringar. 9. Främjande arbete (arbete kring allas välbefinnande) Det främjande arbetet handlar om att förankra alla människors lika värde och att skapa en skolmiljö, där alla elever känner sig trygga och utvecklas. Gymnasieskolan Mål På Göinge Utbildningscenter ska alla få vara som man är. Insats - Genom värdegrundsarbete arbetar vi kontinuerligt i undervisningen med trygghet och studiero och allas lika värde. 9
- Genom en gemensam kick off i september där relationer skapas och eleverna får laga mat tillsammans i olika lag. Ansvar Arbetslaget och EHT Tid Läsår 16/17 Gymnasiesärskolan Mål På Göinge Utbildningscenter ska alla elever kunna ta till sig undervisningen. Insats - Genom att undervisningsmetoder varieras och utvärderas för att passa alla. Ansvar Undervisande pedagoger Tid Läsår 16/17 Vuxenutbildning Mål På Göinge Utbildningscenter ska alla mötas med respekt oberoende kön, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning. Insats - Genom att planera och vara drivande i temadagen på FN-dagen i oktober och Nobel- 10
dagen i december, som innefattar gymnasieskolan, gymnasiesärskolan och Vuxenutbildningen Ansvar Pedagoger på vuxenutbildningen Tid Läsår 16/17 Särskild undervisning för vuxna Mål På Göinge Utbildningscenter har alla rätt till utbildning. Insats - Genom att öka tillgängligheten för utbildning för eleverna. Ansvar Undervisande pedagoger och Ledningsgruppen Tid Läsår 16/18 10. Förebyggande arbete (insatser för identifierade problemområde) Det förebyggande arbetet handlar om att avvärja risker för trakasserier och kränkningar. Grunden för detta är kartläggning av elevernas trivsel samt förekomsten av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. 11
Gymnasieskolan Mål Alla elever ska känna sig lika värda. Insats - Att i undervisningen aktivt motverka segregation mellan olika etniska grupper. Ansvar Personalen i arbetslaget Tid 16/17 Gymnasiesärskolan Mål Att alla ska känna sig trygga. Insats - Genom att vara delaktig i aktiviter med gymnasieskolan. - Genom värdegrundsarbete i undervisningen Ansvar Arbetslaget Tid Läsår 16/17 12
Vuxenutbildning Mål Att alla elever ska ha möjlighet att ta till sig information som ges på skolan. Insats - Genom att översätta fler informationsblad och trivselenkäten så att vi försäkrar oss att elever med lite kunskaper i det svenska språket också förstår. Ansvar Arbetslaget och ledningsgruppen Tid Läsår 16/17 Särskild utbildning för vuxna Mål Att värna om det inkluderande studieklimatet. Insats - Genom att vara lyhörda och aktiva i sociala sammanhang på skolan och på lektionerna. - Genom att jobba med värdegrundsfrågor med alla elever på skolan. Ansvar Undervisande pedagoger och EHT Tid 16/17 13
11. Åtgärdande arbete Det är den utsatte elevens upplevelse som avgör om beteendet eller handlingen är kränkande eller oönskad. Om en elev utsatts för trakasserier eller kränkande behandling måste åtgärder vidtas snabbt. All personal som får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling är skyldig att agera skyndsamt (inom 24 h). Anmälan skall göras till rektor. Rektor ansvarar för utredningen. På vår skola anmäls och utreds kränkningar enligt nedan: Personal som eleven tar kontakt med lyssnar på vad eleven berättar. Ta kontakt med den utsatta eleven (om ej samma) var lyhörd för elevens önskemål. Ta reda på vad som hänt från den som blivit utsatt och den/de som kan ha eller har utövat handlingen. Uppföljning sker inom en vecka med inblandade elever för att undersöka om kränkningen har upphört. Anmälan om kränkande behandling fylls i och lämnas till rektorn. (Se bilaga 2) Rektor ansvarar om utredningen skall genomföras. Är den diskriminerande eller den/de som diskriminerar omyndiga ska vårdnadshavare kontaktas. Rektor gör en bedömning i varje enskilt fall om kränkningen är så allvarlig att den skall anmälas till socialtjänst och/eller polis. Utifrån situationen upprättar rektorn i samråd med mentor och elevhälsa ett åtgärdsprogram mot kränkande behandling. För omyndig elev görs detta i samråd med vårdnadshavare. Uppföljningssamtal ska hållas inom en månad såväl för den som diskriminerats som för den som diskriminerar. Uppföljningen ska innehålla en utvärdering av åtgärderna. Om en anställd på skolan är den som utför en kränkning mot elev ansvarar rektor för utredning och åtgärder. Även dessa fall ska rapporteras till elevhälsoteamet. Om en rektor på skolan är den som utför en kränkning mot en elev eller en anställd 14
ansvarar verksamhetschef för utredningen och åtgärdar. Kurator erbjuder stödsamtal med den som utsatts för kränkning. Rektor och elevhälsan medverkar till att planera och utforma åtgärder som utgår från aktuell situation. En kränkning ska inte göras mindre eller större än vad den är. Åtgärderna ska spegla kränkningens omfattning och karaktär. Målet med åtgärderna är att en trygg situation ska skapas. Åtgärderna ska avhjälpa akuta situationer samt ge långsiktiga lösningar. När skolan haft en uppföljning och åtgärderna avslutats är det viktigt att den utsatte känner sig trygg och vet vart den ska vända sig om något händer igen. 12. Begrepp Diskriminering Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Direkt diskriminering Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på just detta program. Indirekt diskriminering Indirekt diskriminering sker när en skola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband med diskrimineringsgrunderna. Om exempelvis alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat. 15
Trakasserier Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling nedan). Kränkande behandling Kränkande behandling kan definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning och kränkande bilder eller meddelande på sociala medier (till exempel Facebook). Både skolpersonal och elever kan agera på ett sätt som kan upplevas som trakasserier eller kränkande behandling. Sexuella trakasserier Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier. Det kan handla om beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt anspelade. Det kan också handla om sexuell jargong. Det är personen som är utsatt som avgör vad som är kränkande. Repressalier Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när en elev, exempelvis som vittne, medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. 16
Diskrimineringsgrunder Kön Men kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man. Exempel på händelser som kan vara diskriminering och trakasserier Maria vill göra sin praktik på en målarfirma, men studie- och yrkesvägledaren avråder henne med argumentet Det är för hårt arbete för en tjej. [diskriminering] Pedro blir retad av kompisarna på fritidshemmet för att han är den enda killen som valt att gå med i dansgruppen. [trakasserier på grund av kön] Några elever på skolan sprider ett rykte om Karin, att hon beter sig som en hora och hånglar med vem som helst. [sexuella trakasserier] Könsidentitet eller könsuttryck Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Diskrimineringsombudsmanen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är en avvikelse från det normala. Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier Jorge blir förlöjligad och hånad av en grupp killar i skolan eftersom han sminkar sig med mascara och läppglans. [trakasserier] Kim, som identifierar sig som intergender, söker upp skolkuratorn på sitt gymnasium 17
för att tala om problemen i familjen. Skolkuratorn ifrågasätter Kims könsidentitet och istället för att få prata om sina problem henna, måste Kim förklara och försvara vad intergender betyder och innebär. [diskriminering] Alex, som klär sig i kjol och klänning, blir utföst av de andra tjejerna från skolans tjejtoalett eftersom de tycker att Alex är för mycket kille för att få gå in där. [trakasserier] Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter. Religion eller annan trosuppfattning Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med religion faller utanför. Funktionsnedsättning Med funktionshinder menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. DO använder sig av Handisams beteckning funktionsnedsättning och inte funktionshinder eftersom hindren finns i samhället och inte hos personen. Sexuell läggning Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. 18
Ålder Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet gäller alltså även i skolan. Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en tillämpning av skollagen. 19