Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gäller : Junibackens Förskola

Relevanta dokument
Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gäller : förskola: Sörgården

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gäller : förskola: Skattkistan - Smaragden/Kristallen

Kristallen Djurås förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gäller : Junibackens Förskola Blå/Grön

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gäller Björbo förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gäller Regnbågens förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gäller Bäsna förskola Vitsippan-Blåklockan-Smörblomman-Solrosen

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gäller Bäsna förskola Smörblomman Blåklockan Vitsippan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gäller Regnbågens Förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gäller Björbo förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gäller Regnbågens förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gäller : förskola: Rubinen/Safiren

Handelsakademins och NBI:s plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gäller Skogens förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gäller Björbo förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gäller Björbo förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Lidåkers skolområde DISKRIMINERINGSGRUNDERNA. Anna-Karin Florberger Rektor

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Månsarps förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling

TRYGGHETSPLAN. för Förskolan Mörten Likabehandling handlar inte om att alla ska vara lika, utan rätten att vara olika

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

TRYGGHETSPLAN. för Förskolan Mörten Likabehandling handlar inte om att alla ska vara lika, utan rätten att vara olika

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Sjöhagens förskola. Likabehandlingsplan och Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Sjöhagens förskola

Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Förskolan Laxens systematiska arbete mot kränkande behandling. Senast reviderad

Plan mot kränkande behandling och likabehandling

Innehållsförteckning

Kommungemensam vision för alla kommunens förskolor och skolor

Förskolan i Surahammars Kommun

LIKABEHANDLINGSPLAN. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Bäsna förskola BLÅKLOCKAN

Likabehandlingsplan. Knappen SÄTERS KOMMUN BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN

Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling samt Likabehandlingsplan 2017 Vätö förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt okt 2015

Begrepp. Diskriminering

PLAN FÖR ATT FRÄMJA LIKABEHANDLING OCH FÖREBYGGA SAMT ÅTGÄRDA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Pumpkällagårdens förskola upprättad

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Förskolan Laxens Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Förskolan Akvarellen

Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht Vt- 2015

PLAN FÖR ARBETET MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Familjedaghemmen i Filipstads kommun

PLAN FÖR ARBETET MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Bäckby norra förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht Vt- 2018

Plan för likabehandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011

Förskolans vision: På förskolan Sparven ska alla känna sig trygga och känna tillit till alla barn och vuxna.

Mycklingskolans Likabehandlingsplan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling samt Likabehandlingsplan Svanberga förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Datum PLAN FÖR ARBETET MOT DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Förskolan Lyckan. Förskolechef Katarina Magnusson

Plan mot diskriminering och kränkande behandling samt Likabehandlingsplan Sjöhagens förskola

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013

Segersta Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

BJÖRKHAGA FÖRSKOLA. Björkhaga förskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan- en plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan, plan mot kränkandebehandling

Skolledningens ställningstagande

Svanberga förskolas. Likabehandlingsplan och Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling

Förskolan Bergmansgården

SOLHEMS FÖRSKOLA. Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling för Sundby förskola

Likabehandlingsplan för pedagogisk omsorg 2017/2018

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

PLAN FÖR ARBETET MOT DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Nykroppa förskola. ansvarig förskolechef Ulla-Carin Drougge

Likabehandlingsplan. Fagerhults förskola

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan - för att förebygga diskriminering och annan kränkande behandling.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling samt plan för likabehandling.

Innehållsförteckning

Likabehandlingsplan/ årlig plan för Sandviks förskolor

Förskolan Frö & Freja

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Förskolan Pratbubblans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016/2017

Likabehandlingsplan Föräldrakooperativet Bullerbyn förskola 2018

PLAN FÖR ARBETET MOT DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Verksamhetsår Förskolan Bergabacken

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Förskolan Kullalyckan

Likabehandlingsplanen

Transkript:

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Gäller 2017-09-08 2018-09-08: Junibackens Förskola

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förskolans vision samt delaktighet:... 3 Utvärdering och analys av föregående års plan:... 4 Prioriterade mål:... 5 Främjande insatser:... 6 Kartläggning:... 6 Förebyggande åtgärder:... 6 Upptäcka och anmäla:... 7 Utreda och dokumentera:.7 Rutiner och åtgärder när barn kränks av personal:... 7 Till dig som förälder:... 8 Begrepp:... 9 Diskrimineringsgrunderna:.10

FÖRSKOLANS VISION SAMT DELAKTIGHET: Vision: Alla barn och vuxna i Gagnefs kommun tar bestämt avstånd mot alla former av diskriminering och kränkande behandling Verksamheter som omfattas av planen: Mockfjärds Förskola Junibacken Ansvarig för planen: Biträdande Förskolechef i samarbete med all personal på Junibackens Förskola Barns delaktighet: Vi pedagoger inventerar Förskolans ute och innemiljö för att kartlägga var kränkningar och olustkänslor kan förekomma. Vi arbetar tillsammans med barnen fram en kompissol samt figuren Bamse som gestalt för att kunna nå barnens förståelse hur man är mot varandra, där vi gör gemensamma regler. Med de största barnen sker enskilda intervjuer om deras trivsel på Förskolan. Vårdnadshavares delaktighet: Vi tar emot föräldrarnas kunskap om barnens trivsel samt önskemål och förväntningar på verksamheten vid höstens utvecklingssamtal. Planen för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling presenteras på föräldramötet hösten 2017, här tar vi del av vårdnadshavarnas synpunkter och åsikter gällande planen. Personalens delaktighet: Upprättande av ny plan görs av Förskolans spjutspetsar i samråd med Förskolans övriga pedagoger. Planen är ett levande dokument som lyfts på varje avdelningsmöte och förnyas vid behov. Personalen arbetar i vardagen med förebyggande och främjande åtgärder. Förankring av planen: Biträdande Förskolechef ansvarar för att alla inom Förskolan känner till planen mot diskriminering och kränkande behandling. Planen publiceras på Förskolans hemsida. Planen gäller från: 2017-09-08 Planen gäller längst till: 2018-09-08

UTVÄRDERING OCH ANALYS AV FÖREGÅENDE ÅRS PLAN: På Junibackens förskola är pedagogerna goda förebilder för barnen. Vi har fortsatt att arbeta efter Den Goda Förskolan där den gemensamma barnsynen är en självklarhet och hur vi bemöter varandra är av stor vikt. Utifrån detta arbete med barngruppen har det blivit synligt att de blivit hjälpsamma och utvecklar bra kamratrelationer och samspel. Vi har tillsammans med barnen utformat gemensamma regler om hur man är en bra kamrat vilket har resulterat i en trygg barngrupp. På Förskolan har vi arbetat nära barnen och tillsammans hjälpts åt att uttrycka deras känslor och behov. Vi ser vikten av att alla barn få göra sin röst hörd och bli respekterad för den de är. För att minimera kränkningar har vi pedagoger fördelat oss i lokalerna på förskolan och även vid utevistelse på gården. Både blå och grön avdelning har delat upp barnen i grupper vid olika aktiviteter och arbetat i samlingar samt i den dagliga verksamheten med hur man är en bra kamrat. Vid påklädning i hallen är båda gruppernas barn uppdelade så att närvarande pedagog kan vara barnen behjälpliga i konflikthantering och därigenom förhindra kränkningar. Vi har vid samlingar och i alla vardagssituationer samtalat och reflekterat med barnen hur en bra kompis bör vara, samt när och var de kan känna sig rädda och otrygga. Vid vardagliga händelser reflekterade barnen ofta över vad som är rätt och fel samt vikten av hur man förhåller sig till varandra. Några av de äldsta barnen vägledde de yngre genom att säga/visa stopp och förklara. Vi spelade rollspel vid några tillfällen, för att skapa diskussioner om hur man är en bra kamrat. För att barnen ska känna sig trygga har vi tillverkat en kamratsol tillsammans med barnen där vi vid samlingar pratat om hur man är en bra kamrat. Vi har under årets gång relaterat till olika situationer till kamratsolen. Det har varit svårt att ta till sig solens budskap. Det är för abstrakt för den åldersgrupp vi har. Vi ser när vi jämför från tidigare år att det är bättre att använda sig av en välkänd figur eller annan figur som på olika sätt kan förmedla/visa hur man är en bra kamrat. Dramapedagogen Tina Cherin var på besök en gång och spelade teater om Lilla My, som tog upp om hur man är en bra kamrat. Hon fick många tips från barnen som berättade om hur man är en bra kompis. Vi har under året haft en rak kommunikation med barnens vårdnadshavare i både positiva och negativa händelser. Detta skapar goda relationer och en trygghet hos vårdnadshavarna. Det grundar för ett öppet klimat från båda håll. Vi fortsätter att arbeta på liknande sätt. Angående arbetet med olika kulturer, har vi arbetat på samma sätt. En internationell matvecka har vi genomfört under våren där vi sjöng sånger från veckans aktuella länder samt konstruerat flaggor och gjort bilddokumentation.

PRIORITERADE MÅL: En bra kamrat Rak kommunikation med vårdnadshavare och ett direkt agerande vid kränkande behandling Lyfta olika kulturer En bra kamrat För att barnen ska vara trygga och få möjlighet att förstå allas lika värde kommer vi aktivt att arbeta med hur man är en bra kamrat, vilket överensstämmer med vår värdegrund i läroplanen för förskolan 1998/10. Vi kommer att tillsammans med barnen rita av och klippa ut och barnens och våra händer som ska sättas upp på en gemensam plats för att stärka vår gruppsammanhållning, tillhörighet och att alla på Junibacken är kompisar med varandra. Vi samtalar på samlingar och som närvarande pedagog i barnens lek, hur man är en bra kamrat! Vi kommer att använda oss av figuren Bamse när vi pratar om hur man är en bra kamrat och värdegrundsfrågor. Vi pedagogerna skriver på Bamses honungsburkar barnens tankar om hur en bra kompis ska vara. Man kan alltid relatera till honungsburkarna vad barnen sagt om hur en bra kamrat ska vara vid konflikthantering! Med de äldsta barnen kommer vi att fördjupa oss i värdegrundsfrågor. Med de yngre barnen sker arbetet mer direkt, vid dagliga händelser. Rak kommunikation med föräldrar Läroplanen för förskolan 98/10 lyfter vikten av ett gott samarbete med hemmen och att förskolan ska ge det stöd barnen behöver för att utvecklas optimalt. För att utvecklas/lära krävs det att barnen är trygga, vilket också är förskolans uppdrag. När kränkningar sker anser vi att det är ytterst viktigt att föräldrar blir delaktiga för att tillsammans kunna reda ut händelsen. På föräldramötet i oktober månad 2017 får föräldrarna veta att vi har noll tolerans mot kränkande behandling och att det är viktigt att ha en rak och ärlig kommunikation med varandra. Lyfta olika kulturer I Läroplanen för förskolan 98/10 står det att den växande rörligheten över nationsgränserna skapar en kulturell mångfald som ger barnen möjligheter att grundlägga respekt och aktning för varje människa oavsett bakgrund. På Förskolan har vi familjer från flera länder med olika kulturer, vilket gör att det är viktigt att lyfta likheter/olikheter för att främja ett bra klimat där alla är lika värdefulla. Vi Pedagoger bemöter barnens funderingar och frågor om varandra och dess kulturer, om vi inte vet svaren så tar vi hjälp av föräldrarnas profession i området.

Vi kommer att ha en kulturvecka vecka 8, där vi ska lyfta allas kulturella bakgrund. Vi kommer att lyssna på sånger samt ta hjälp av föräldrarna om vad vi kan ta upp. FRÄMJANDE INSATSER: På vår förskola ska alla känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt för den man är. I en kreativ tillåtande miljö skapas ett lustfyllt lärande. All personal inom förskolan tar aktivt avstånd till alla former av kränkande behandling och diskriminering. Alla som lämnar förskolan ska minnas sin förskoletid med glädje! Som vuxna har vi en skyldighet att ingripa när vi ser ett kränkande beteende! Om vi inte gör det, kan det tolkas som att vi accepterar beteendet! På Junibackensförskola är pedagogerna goda förebilder gentemot varandra och mot barnen, är delaktiga i barnens lek och medvetet delar pedagogerna upp sig i lokalerna, eller vid utevistelse, alltför att minimera kränkningar. Pedagogerna lägger stor vikt att handleda och stärka barnen att lösa konflikter på egen hand, som att hjälpa barnen att sätta ord på känslor. Stor vikt läggs även vid att lyfta positiva handlingar samt är uppmärksam på kränkningar som kan förekomma i den fria leken så som blickar, sårande ord, men även att barnens ord och känslor tas på största allvar. KARTLÄGGNING: Pedagogerna har gått igenom förskolans inom och utomhusmiljö. Det som framkommer är att på Blå kan det förekomma kränkningar i hallen vid påklädning, vid handfaten ute i hallen, innanför entrédörren samt mellan målarrummet och hemvistrummet. På Grön kan det förekomma kränkningar i hallen, i omklädningsrummet, i toaletten/ handfatet. FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER: Vi pedagoger ska bli bättre på att planera vistelsen i hallen vid påklädning, där vi endast hjälper några barn åt gången. När de är färdigklädda brukar de få vänta innanför entrédörren. Då ska en pedagog vara färdigklädd för att följa med barnen ut så de slipper vänta i hallen. Vi ser över pedagogernas rutinschema.

Vid handfaten begränsar vi pedagoger antal barn som tvättar sig och en pedagog är alltid närvarande. Mellan målarrummet och hemvistrummet på Blå är en smal passage, där försöker alltid en pedagog att närvara. Rum stängs på båda avdelningarna när inte personal kan närvara och ha uppsikt. På Grön finns alltid en pedagog närvarande i barnens lekutrymmen som är mer överskådliga än på Blå. Pedagogerna sprider sig i de olika rum där verksamhet bedrivs. Vid uteleken ska pedagogerna följa barnen och sprida sig på gården så man inte samlas i klungor. UPPTÄCKA OCH ANMÄLA: Så snart någon i förskolan får kännedom om kränkningar som förekommer/förekommit, ska uppgifterna utredas genom samtal med berörda samt samtal med arbetslaget för att få konkreta exempel på vad som hänt, både av den som utfört och den som blivit utsatt för kränkningen. Händelsen dokumenteras på pedagogiska utvecklingstiden om inte annat tillfälle ges. Vårdnadshavare till inblandade barn informeras snarast. UTREDA OCH DOKUMENTERA: Förskolans medarbetare reflekterar över det inträffade och ser över vilka åtgärder som behövs utifrån vad utredningen visar, både gällande organisation och verksamhet, för att förhindra upprepad kränkning. Förskolans medarbetare ska söka långsiktiga lösningar för att förhindra upprepad kränknig. Förskolans medarbetare ska söka hjälp utifrån om de egna åtgärderna inte räcker till. Åtgärderna ska alltid dokumenteras, följas upp och utvärderas. Förskolans medarbetare ansvarar för att en överrenskommelse upprättas då ett barn blivit kränkt av ett annat barn. Ansvarig chef ansvarar för att en handlingsplan upprättas då ett barn blivit kränkt av en vuxen.

RUTINER OCH ÅTGÄRDER NÄR BARN KRÄNKS AV PERSONAL: All personal på förskolan ska villkorslöst, utan dröjsmål, lyfta fall där personal misstänkts ha kränkt en elev till förskolechef. Förskolechef ansvarar för att ärendet utreds omgående. Förskolechef gör en anmälan till huvudmannen. Barn Om ett barn känner sig kränkt av någon vuxen på skolan ska detta tas på extra stort allvar då barnet kan anses stå i beroendeställning till den vuxne. Barnet eller dennes föräldrar ska omedelbart kontakta/berätta för personal, eller rektor. Om en vuxen kränker en elev är förskolechefen ansvarig för att utreda ärendet. Vuxen Vuxen på skolan som misstänker eller märker att en annan vuxen kränker eller diskriminerar en elev ingriper direkt. Förskolechef informeras alltid om det inträffande. Förskolechefen inleder därefter en utredning kring händelsen. TILL DIG SOM FÖRÄLDER: Om du misstänker att ditt barn eller något annat barn utsätts för diskriminering eller kränkande behandling ska du i första hand vända dig till någon i personalen. Det kan vara svårt att ta till sig att ens egna barn kränker andra barn men även i detta fall är det viktigt att prata med personalen. Alla måste ta ett gemensamt ansvar och arbeta för barnens trygghet och samhörighet. Enl. skollagens 4 kap. 8 ska huvudmannen ha skriftliga rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen. Blankett för detta finns att fylla i på kommunens hemsida under E- tjänster/klagomålshantering.

BEGREPP: Diskriminering Diskriminering är när förskolan på osakliga grunder behandlar ett barn sämre än andra barn och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Direkt diskriminering Med direkt diskriminering menas att ett barn missgynnas och det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Indirekt diskriminering Indirekt diskriminering sker när en förskola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar ett barn på ett sätt som har samband med diskrimineringsgrunderna. Om exempelvis alla barn serveras samma mat, kan förskolan indirekt diskriminera de barn som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat. Trakasserier och kränkande behandling Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker ett barns värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling nedan). Trakasserier eller kränkande behandling kan vara Fysiska (slag, knuffar, krokben, nyp, tafsande, sabotage) Verbala (hot, svordomar, öknamn, glåpord, sprida rykten, trakassera, förtal) Psykosociala (utfrysning, grimaser, miner, blickar, suckar, alla går när man kommer) Texter och bilder (kränkningar eller hot via teckningar, lappar, klotter) E-kränkning (kränkningar eller trakasserier via sms, mms, fotografier, sociala former på internet) Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar av till exempel kvinnliga, homosexuella eller etniska egenskaper. Det kan också handla om att någon blir kallad neger, mongo, fjolla, hora, eller liknande. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att en elev eller student känner sig förolämpad, hotad, kränkt eller illa behandlad. Kränkande behandling Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker ett barns värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker ett barns värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning och kränkande bilder eller meddelande på sociala medier (till exempel Facebook). Både förskolepersonal och barn kan agera på ett sätt som kan upplevas som trakasserier eller kränkande behandling. Exempel på händelser som kan vara det som i lagen benämns kränkande behandling. Oliver har slutat fråga om han får vara med och leka. Han är hellre ensam än att behöva höra de andra säga att han inte får vara med. Förskolans personal tror att Oliver är ensam för att han tycker om det. Han är en ensamvarg, säger personalen. Oliver orkar inte förklara hur det egentligen ligger till. Sexuella trakasserier Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier. Det kan handla om beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt anspelande. Det kan också handla om sexuell jargong. Det är personen som är utsatt som avgör vad som är kränkande.

Repressalier Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att barnet eller vårdnadshavaren har anmält förskolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. DISKRIMINERINGSGRUNDERNA: Kön Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man. Könsidentitet eller könsuttryck Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är en avvikelse från det normala. Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella. Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter. Religion eller annan trosuppfattning Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med religion faller utanför. Funktionsnedsättning Med funktionshinder menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Diskriminerings Ombudsmannen använder sig av Handisams beteckning, funktionsnedsättning och inte funktionshinder eftersom hindren finns i samhället och inte hos personen. Sexuell läggning Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Ålder Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas

yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet gäller alltså även i skolan. Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en tillämpning av skollagen.