Blackebergs gymnasium 1 Tjänsteutlåtande Dnr: 1.2:5 Sid 1 (17) 2017-01-30 Handläggare Till Jenny Rångeby Blackebergs gymnasium 1 Telefon: Verksamhetsberättelse VB 2016 för Blackebergs gymnasium 1 Naturvetenskapligt program inriktning naturvetenskap Blackebergs gymnasium 1 163 54 Bromma 08 508 38 600 jenny.rangeby@stockholm.se stockholm.se
Sid 2 (17) Innehållsförteckning Sammanfattande analys... 3 Uppföljning av Kommunfullmäktiges inriktningsmål... 4 1. Ett Stockholm som håller samman...4 1.1 Alla barn i Stockholm har goda och jämlika uppväxtvillkor...4 1.6 Alla stockholmare har nära till kultur och eget skapande...13 2. Ett klimatsmart Stockholm...14 2.1 Energianvändningen är hållbar...14 3. Ett ekonomiskt hållbart Stockholm...14 3.1 Stockholm är en världsledande kunskapsregion...14 3.5 Stockholms stads ekonomi är långsiktigt hållbar...15 4. Ett demokratiskt hållbart Stockholm...15 4.2 Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor...15 4.3 Stockholm är en stad som lever upp till mänskliga rättigheter och är fritt från diskriminering...16 Uppföljning av ekonomi och särskilda satsningar... 17 Särskilda satsningar...17 Uppföljning av driftbudget...17 Investeringar...17 Medel för lokaländamål...17 Övrigt...17 Synpunkter och klagomål... 17 Övrigt... Fel! Bokmärket är inte definierat. Bilagor Bilaga 1: Kopia av Bokslut 2016 Blackeberg xx
Sid 3 (17) Sammanfattande analys På Blackebergs gymnasium har 2016 drygt 1300 personer sin arbetsplats. Av dessa är cirka 1200 elever och ett hundratal personal. Personalen består av cirka 80 lärare där så gott som samtliga är legitimerade. Elevhälsoteamet om 11 personer har alla adekvat utbildning. Övrig personal, vaktmästeri, administration, IT-avdelning, bibliotek uppgår till 9 personer och kökspersonalen utgörs av 10 personer. Skolan som ursprungligen är från 50-talet har ändamålsenliga lokaler. Skolan erbjuder tre studieförberedande program: det naturvetenskapliga programmet med inriktningarna naturvetenskap, naturvetenskap och samhälle samt särskilda varianterna arkitektur och musik, det samhällsvetenskapliga programmet inriktning samhällsvetenskap samt det ekonomiska programmet inriktning ekonomi. Vidare tar skolan emot sju klasser gymnasieförberedande språkintroduktion. Enhet 1 utgörs av det naturvetenskapliga programmet med inriktning naturvetenskap, totalt cirka 385 elever fördelade på 12 klasser. För att möta framtidens utmaningar vill vi på Blackebergs gymnasium bli ännu bättre på det som är våra styrkor: trivsel och lärande. Begreppen trivsel och lärande sammanfattar såväl Blackebergs gymnasiums som enhetens arbete. Kunskapstillväxten gör att eleverna trivs och elever som trivs erövrar lättare ny kunskap. Båda begreppen står för den verklighet som bygger upp skolans och enhetens goda rykte och goda resultat, Det allt överskuggande målet för arbetet på skolan är naturligtvis en god och stimulerande kunskapsutveckling för varje elev på skolan. Eleverna ska veta vad som krävs och få den återkoppling de behöver. Men det är samtidigt såväl elevernas som personalens bestämda övertygelse att detta bäst sker i en miljö präglad av ömsesidig respekt. Eleverna på Blackebergs gymnasium ställer i stort upp på de normer och värden som återspeglas i skolans Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling och de lämnar efter tre år skolan med en stabil grund för fortsatta studier. Det är likaså personalens bestämda uppfattning att Blackebergs gymnasium, trots sitt goda rykte och sina fina resultat, inte får sluta att utvecklas. Världen förändras, de globala kontaktnäten blir allt viktigare och ny digitaliserad teknik får allt större betydelse. För att även i framtiden attrahera ungdomar och kunna fortsätta vara en skola i världsklass är det viktigt att inte slå sig till ro. Skolan måste vara i framkant, fortsätta att bli en ännu mer välskött skola och ständigt måste vi fundera vidare över, vad och hur, kring trivsel och lärande. En utmaning inför framtiden blir att bibehålla den höga nivån, inte minst när det gäller internationella utbyten, samarbeten med skolans avnämare och att ständigt fortsätta att utveckla undervisningen i linje med beprövad erfarenhet och aktuell forskning, t ex genom kollegialt lärande, förbättrad återkoppling till eleverna, förbättra användningen av IT som ett pedagogiskt verktyg och normkritisk pedagogik. Prioriterade åtgärder för utveckling under 2017 för att öka elevernas lärande: Fortsatt användning och utveckling av IT som ett pedagogiskt verktyg för att öka elevernas lärande. Fortsatt användning och utveckling av ett formativt förhållningssätt och återkoppling i undervisningen.
Sid 4 (17) Fortsatt satsning på det kollegiala lärandet för att öka likvärdigheten i undervisning och bedömning, genom deltagande i matematiklyftet, läslyftet och i andra konstellationer, där ett naturligt tillvägagångssätt är ömsesidiga auskultationer. Fortsatt fokus på att examensmålen ska få ökat genomslag i undervisningen, såväl inom olika kurser som i ämnessamverkan. Samarbetet med universitet och högskolor samt näringsliv fortsätter och utvecklas. Uppföljning av Kommunfullmäktiges inriktningsmål KF:s inriktningsmål: 1. Ett Stockholm som håller samman KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.1 Alla barn i Stockholm har goda och jämlika uppväxtvillkor Indikator utfall män/ pojkar kvinnor/ flickor utfall VB 2015 Årsmål KF:s årsmål Period Andel elever med gymnasieexamen 99 % 98 % 100 % 98 % 99 % 91 % 2016 Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Utbildningsnämnden ska verka för att fler skolor ansöker om att erhålla Skolverkets utmärkelse Skola för hållbar utveckling och att goda exempel på hur skolorna kan arbeta med hållbar utveckling sprids inom staden. 2016-01-01 2016-12-31 1.1.1 Alla elever utvecklas och når målen för sin utbildning Gymnasieskola Lärare har höga förväntningar på eleverna. Lärarnas undervisning utgår alltid från examensmålen, ämnesplanernas kunskapskrav, beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund. Alla lärare är engagerade och kompetenta, och planerar undervisningen gemensamt. Eleverna får i förväg veta vilka mål de arbetar mot, är delaktiga i planeringen av hur undervisningen ska genomföras och vilka olika former för redovisning och bedömning som kommer att användas. Formativ bedömning används för att varje elev ska kunna följa sin kunskapsutveckling och för att lärarna ska kunna bedöma och utveckla undervisningen. Kvalitativa analyser av resultat genomförs på alla nivåer för att utveckla verksamheten.
Sid 5 (17) Enheten arbetar ständigt med att förbättra förutsättningarna till en social- och kunskapsmässig utveckling hos eleverna, så att de i ännu högre grad når målen med sin utbildning. Den ökade digitaliseringen, de kontinuerliga kursutvärderingarna, fokus på examensmålen liksom satsningarna på det kollegiala lärandet bidrar alla till detta. Indikator utfall män/ pojkar kvinnor/ flickor utfall VB 2015 Årsmål KF:s årsmål Period Andel gymnasieelever med godkänt i samtliga kurser i examensbevisen Andel legitimerade lärare i gymnasieskolan 94 % 95 % 93 % 97 % 97 % 2016 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 2016 Digitalisering för ett ökat lärande Utvecklad användning av IT som ett pedagogiskt verktyg för att öka elevernas lärande. Större variation på arbetssätten under lektionerna. En förbättrad återkoppling från lärare till elev om elevens kunskapsutveckling. En ökad återkoppling till läraren från eleverna. IT-användningen har ökat. Samtliga elever och lärare har en egen bärbar dator och lärarna har dessutom en egen Ipad. Samtal med lärare och elever samt observationer vid lektionsbesök visar att datorn/ipad har blivit ett naturligt verktyg i undervisningen. Under läsåret 2015/2016 genomfördes sex workshops för lärare i olika digitala verktyg (t ex Digiexam, Office365, OneNote, Kahoot) Under våren 2016 användes våra reviderade kursutvärderingsfrågor, där frågorna om det är tillräcklig variation i arbetssätten på lektionerna och om användningen av digitala verktyg bidrar till ett ökat lärande för eleverna analyserades särskilt. Utvärderingen, som inte kan sorteras på enhetsnivå, visar att 71 % av skolans elever anser att det finns tillräckligt med variation i arbetssätten under lektionerna och att 76 % anser att digitala verktyg används på ett sätt som bidrar till ett ökat lärande för eleverna. Eftersom frågorna är nya kan ingen jämförelse göras med föregående år. Dock finns frågan om det är variation på arbetssätten under lektionerna med i elevundersökningen 2016, och en jämförelse med 2015 kan göras. Andelen elever på enheten som upplever att det är variation på arbetssätten har ökat från 58 % 2015 till 67 % 2016. Till skillnad från skolans egen kursutvärdering där vi frågar om variationen är tillräcklig, frågar elevundersökningen enbart om det är variation. Huruvida en ökad variation i arbetssätt är något eleverna efterfrågar framgår inte av elevundersökningen.
Sid 6 (17) Innevarande läsår har en ny förstelärare i IT-pedagogik tillsatts, en IT-grupp med representanter från varje arbetslag har bildats och serien med workshops fortsäter. Vi tror att dessa insatser ytterligare kommer att öka den digitala kompetensen. Elevernas upplevelse av att de får återkoppling på sin kunskapsutveckling, i elevundersökningen 2016 frågorna information under kursens gång om hur jag ligger till samt om lärarna hjälper mig att förstå vad jag ska göra för att förbättra mina studieresultat, har återigen ökat från föregående år. Skolan har under flera år arbetat intensivt med återkoppling, där IT som verktyg är ett sätt. Det är stimulerande att se att det arbetet ger fortsatt positivt resultat. Eleverna gör under året kursutvärderingar i syfte att skapa underlag för högre måluppfyllelse Kursutvärderingarna ger underlag till diskussioner om hur undervisningen kan förbättras avseende de utvärderade områdena. Resultaten blir också ett medel för lärare och skolledningen att reflektera över styrkor och förbättringsområden. En sammanställning av vårens två kursutvärderingar är gjord. Vid kursutvärderingarna användes de nya och reviderade frågor som i samarbete med förvaltningens FoU-enhets analytiker samt extern datakompetens utvecklades under hösten 2015. Resultaten togs upp i medarbetarsamtalen under hösten samt ämnesvis i skolans utvecklingsgrupp. Examensmålen ska få ökat genomslag Examensmålen ska få ett ökat genomslag i undervisningen. Genom ökat fokus på examensmålen i såväl ämnessamverkan som i enskilda kurser ska elevernas upplevelse av en helhetssyn, att kurserna hänger ihop, öka. Kontakter med högskolor, universitet och näringsliv ökar elevernas motivation att studera, då de får en bättre insikt i vad som väntar efter avklarade gymnasie- och universitetsstudier. Sammantaget ökar elevernas måluppfyllelse. I årskurs 1 och årskurs 2 har under läsåret 2015/2016 ämnesövergripande samarbeten genomförts med utgångspunkt i examensmålen i de flesta klasser. Under innevarande läsår fortsätter det arbetet. Våra väl upparbetade kontakter och samarbeten med högskolor och universitetet fortsätter och utvecklas. Föregående läsår deltog elever bl a i Youth science seminar, laborationer på Vetenskapens hus, Future Friday, mentorsprogram på KI,
Sid 7 (17) forskarskola på SU, gymnasiearbete i samarbete med institutioner på SU, språkdag på SU, forskarföreläsningar, rymdtema med besök av astronauter, författarbesök, teaterbesök, fysikdag på Gröna Lund, deltagande i tävlingen Unga Forskare samt forskarseminarium i samarbete med SU, KI och KTH. På skolan anordnades karriärdag och yrkesverksamma bjöds in till skolan, liksom gamla elever som berättade om högre studier. Dessa viktiga samarbeten och kontakter med såväl högskolor och universitet som med näringslivet utvecklas ytterligare under läsåret. Fortsatt satsning på det kollegiala lärandet Ökad likvärdighet i bedömning och undervisning mellan olika lärare och därigenom ökad måluppfyllelse för eleverna. Matematiklyftets andra år pågår. Deltagande lärare har extern handledning och nedsättning i undervisningsmängd. De lärare som ingick i projekt med kollegialt lärande redovisade sina projekt för sina kollegor i juni 2016. Samtliga deltagande lärare var mycket nöjda med arbetet, med möjligheten att i kollegial samverkan utveckla sin undervisning. Blackebergs gymnasium presenterade de kollegiala lärandeprojekten under Leda lärande- konferensen 7 september 2016, och en av grupperna kommer att skriva en artikel under läsåret. För att möjliggöra fortsatt kollegialt lärande har konferenstiden utökats något och undervisningsmängden minskat. Skolans förstelärare, lektor och andra ämnesansvarig leder det övriga kollegiala lärandet i ämnesgrupperna. Hög andel elever med minst betyget E i alla kurser i examensbeviset samt höga genomsnittliga betygspoäng Uppfylls delvis Enheten forsätter att visa höga betygsresultat. Bland avgångseleverna våren 2015 som erhöll examensbevis är det 97 % som har minst E i alla kurser. Den genomsnittliga betygspoängen för enhetens elever med examensbevis ökar något från en redan hög nivå, till 16,9 poäng. Enheten kommer även fortsättningsvis ha en hög andel elever med minst betyget E i alla kurser och höga genomsnittliga betygspoäng. Eleverna på Blackebergs gymnasium erbjuds en god studiemiljö där kunskap värderas högt och målet är att den genomsnittliga betygspoängen ytterligare ska öka något.
Sid 8 (17) Enheten forsätter att visa höga betygsresultat. Den genomsnittliga betygspoängen för enhetens elever med examensbevis våren 2016 ökar något, till 17,1 poäng. Bland avgångseleverna som erhöll examensbevis är det 94 % som har minst E i alla kurser och procentandelen skiljer sig inte nämnvärt åt mellan flickor och pojkar. Procentandelen är något lägre än föregående läsår, men det är fortfarande en hög procentandel som har minst E i alla kurser. Enhetens höga årsmål på 97 % nås dock inte. Det finns en spridning bland olika kurser som eleverna har F i och ingen kurs sticker särskilt ut. Eleverna på Blackebergs gymnasium erbjuds en god studiemiljö där kunskap värderas högt. Skolans kompetenta lärare och ett väl fungerande elevhälsoteam, inkluderat skolsköterskor, skolkurator, speciallärarresurser och studievägledning, gör det möjligt. Schemalagda stödstugor i ett antal ämnen på sen eftermiddagstid bidrar också. Ytterligare en faktor som skapar god studiemiljö och höga studieresultat är elevernas känsla av trygghet och trivsel, en fråga som skolan ständigt arbetar med. 1.1.2 Alla elever har en god lärmiljö Gymnasieskola Alla gymnasieelever känner sig trygga i skolan. Skolan erbjuder en god lärmiljö där bemötande och stöd ger eleverna förutsättningar att fokusera på utbildning och arbetsuppgifter. Det finns tydliga och kända rutiner på skolan för hur man ska hantera olika situationer exempelvis frånvaro och olika former av kränkningar. Medvetenheten om den fysiska miljöns betydelse för en trygg och kunskapsstödjande arbetsmiljö är hög. Skolan har god samverkan med socialtjänst och polis samt andra relevanta aktörer. Satsningarna på normkritik, utarbetandet av en ny elevhälsoplan liksom väl inarbetade rutiner för frånvarohantering bidrar alla till elevernas upplevelse av trygghet och trivsel. Detta är alla förutsättningar för en god lärmiljö. Indikator utfall män/ pojkar kvinnor/ flickor utfall VB 2015 Årsmål KF:s årsmål Period Andel gymnasieelever nöjda med - Det är arbetsro på mina lektioner Andel gymnasieelever nöjda med - Möjlighet att känna sig trygg i skolan Total frånvaro i gymnasieskolan 79 % 84 % 75 % 74 % 75 % 2016 99 % 100 % 98 % 97 % 100 % 2016 6 % 8 % 7 % 2016
Sid 9 (17) Ett gott elevhälsoarbete En god psykisk och fysisk hälsa samt goda studieresultat för samtliga elever. Medarbetarna i elevhälsoteamet har under våren arbetat i enlighet med formulerade åtaganden. Medarbetarna i elevhälsoteamet har under 2016 deltagit i ett utvecklingsarbetete för att öka det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. En EHT- plan har utarbetats. Skolans elevhälsoteam har utökats med två personer hösten 2016, varför EHT-planen har setts över och kompletterats under hösten. Elevundersökningen som genomfördes i februari 2016 bekräftar att skolan som helhet bedriver ett gott elevhälsoarbete, men att utrymme för förbättring finns. En majoritet av eleverna mår bra och uppnår goda studieresultat. För de elever med behov av olika typer av riktat stöd finns välfungerande rutiner för hur detta ska ske. Under hösten prövar vi en form av studieverkstad med våra specialpedagoger/speciallärare och vi förbättrar konakten mellan mentorer och elevhälsoteamet, framför allt i årskurs 1. Fortsatt låg total frånvaro Bland enhetens elever föregående läsår var den totala frånvaron 8 %. Den ogiltiga frånvaron varierade något mellan årskurserna och låg på 1 % i årskurs 1 samt 2 % i årskurs 2 och 3. En högre total frånvaro noteras ju högre årskurs eleverna går i. Målsättningen för innevarande läsår är att den totala frånvaron för enhetens elever inte ska överstiga 7 % och att den ogiltiga frånvaron även fortsättningsvis inte ska överstiga 2 %. Sammanställningen i juni 2016 visar att den totala frånvaron för enhetens elever läsåret 2015/2016 ligger på 6 %, vilket är två procentenheter lägre än förra året och årsmålet på högst 7 % total frånvaro nås härmed. Den ej anmälda frånvaron under läsåret för samtliga enhetens elever är 1 %. Frånvaron är lägre i årskurs 1 jämfört med de högre årskurserna, enligt nedan: Åk1: 0 % ej anmäld frånvaro och 4 % total frånvaro Åk 2: 1 % ej anmäld frånvaro och 6 % total frånvaro Åk 3: 2 % ej anmäld frånvaro och 7 % total frånvaro Enheten har ett väl fungerande frånvaroprogram med återkoppling till vårdnadshavare om en elev är ogiltigt frånvarande, vilket också återspeglar sig i den låga ej anmälda frånvaron.
Sid 10 (17) Utmaningen ligger främst i att även fortsättningsvis ha en låg total frånvaro och minska denna ytterligare. Skolan har väl utarbetade rutiner för frånvarouppföljning, där skolans kansli, mentorer, elevhälsoteam och rektorer, i samarbete med elever och vårdnadshavare, arbetar tillsammans. Dessa rutiner vidareutvecklades ytterligare under hösten 2016. Ökad medvetenhet om normer och likabehandling Elevernas och personalens psykosociala miljö handlar bland annat om upplevelsen av bemötande och trygghet i och utanför skolan. Ett projekt i normkritik som pågår under läsåret 2015/2016 leder till en större kunskap hos personal och elever om hur normer kring exempelvis etnicitet, kön och sexuell läggning fungerar och verkar begränsande. Vidare uppnås en ökad förståelse för hur diskriminering och utsatthet uppstår. Verktyg erövras för ett förändrat agerande och förhållningssätt både i relation till andra och till sig själv. Sammantaget leder detta till ett ökat välbefinnande och en större upplevelse av trygghet. Projektet med normkritisk pedagogik pågick under läsåret 2015/ 2016 och involverade all personal. Ett tjugotal medarbetare var handledare med uppgift att öka medvetenheten och stimulera till samtal. Externa utbildare var kopplade till projektet och en forskare följde projektet och lämnade en utvärdering av det hösten 2016. Utvärderingen presenterades för arbetslagsledare och skolledning. Utbildningsförvaltningen bidrog med medel till projektet och analytiker från FoU genomförde en enkät bland skolans elever. Skolan deltog i DATE-projektet som arbetar med att utveckla läromedel för att medvetandegöra diskrimineringsgrunderna bristande tillgänglighet och funktionshinder. En av skolans förstelärare är ansvarig för att arbetet med normkritisk pedagogik hålls levande även efter avslutat projekt, och höll i en introduktion för nyanställda i augusti 2016. Under september 2016 fick skolan en handbok i normkritisk pedagogik för Blackebergs gymnasium. Dessa projekt tillsammans med övriga insatser har bidragit till en bättre inkludering, ett gott bemötande och ökad trygghet. Normkritiska frågor diskuteras bland personalen. Många elever har visat en ökad medvetenhet och ett ökat engagemang som bl a har visat sig i konkreta förbättringsförslag. Ökad trygghet och trivsel Uppfylls delvis
Sid 11 (17) När det gäller trygghet och trivsel har siffrorna i Elevundersökningen i årskurs 2 tidigare år varit höga. 2015 kände 97 % av enhetens elever sig trygga i skolan, en något lägre siffra än 2014. Målsättningen för 2016 är att samtliga elever på enheten ska känna sig trygga i skolan. Andelen elever på enheten, enligt elevundersökningen februari 2016, som känner sig trygga i skolan är mycket hög, 99 %, och skiljer sig inte nämnvärt åt mellan flickor och pojkar. Enheten har som årsmål att samtliga elever, 100 %, ska känna sig trygga i skolan och det målet nås dock inte. Enheten forsätter sitt målinriktade arbete med att samtliga elever ska känna sig trygga i skolan. Ett exempel är att introduktionen för årskurs 1 sedan flera år ser likadan ut för samtliga skolans klasser, för att säkerställa att alla elever får en likvärdig start på sin gymnasietid. Inför varje läsårsstart vidareutvecklas introduktionen ytterligare. Eleverna i årskurs 1 har också av lärarna bestämda platser i klassrummen och då eleverna ska arbeta i grupper med olika uppgifter är det alltid undervisande lärare som gör gruppindelningen. Fasta placeringar eftersträvas också i övriga årskurser. Den stress som elever kan känna kring att inte ha någon att sitta bredvid i klassrummet, eller att arbeta med vid grupparbete, elimineras därmed. Skolans normkritiska projekt, som involverade elever och personal under förra läsåret, och som till hösten 2016 resulterar i en handbok för normkritiskt pedagogik på Blackebergs gymnasium, är ytterligare exempel på hur Blackebergs gymnasium arbetar med frågor kring trygghet och trivsel för alla. Andelen elever som upplever arbetsro på lektionerna har ökat från 74 % till 79 %, enligt elevundersökningen februari 2016, och årsmålet på 75 % upplevd arbetsro nås härmed. Att pojkarna upplever arbetsro i högre grad (84 % upplevd arbetsro) än vad flickorna gör (75 % upplevd arbetsro) stämmer dock till eftertanke. Den undersökning som Avdelningen för utveckling och samordning på Utbildningsförvaltningen genomförde på skolan för några år sedan visade att arbetsron på lektionerna var hög. Siffran ska också jämföras med länets sammantagna resultat på frågan, där 56 % av Stockholms läns elever svarar att de upplever att det är arbetsro på lektionerna. Det är glädjande att allt fler av enhetens elever, en ökande siffra för tredje året i rad, känner att det råder arbetsro på lektionerna. Att eleverna på enheten till fullo ändå inte upplever arbetsro på lektionerna, och då särskilt flickorna, trots samtal kring arbetsro på lektionerna, utarbetande av dokument på mentorstid kring hur en ideal lektion ska se ut, fasta klassrumsplaceringar i årskurs 1 etc, kan bero på hur begreppet tolkas. Många elever upplever stress och en prestationsångest, vilket kan göra att man inte känner arbetsro. Detta är ett område som kan behöva analyseras vidare och ytterligare strategier för att motverka stress kan bli aktuella.
Sid 12 (17) 1.1.3 Alla elever har inflytande över, förståelse för och tar ansvar för sitt eget lärande utifrån sina förutsättningar Gymnasieskola Alla elever i gymnasieskolan är delaktiga i planering och uppföljning av sin kunskapsutveckling och har genom detta en god kännedom om sin prestationsförmåga i förhållande till målen. Eleverna har utvecklat en positiv attityd till lärande och ser sin egen ansträngning som betydelsefull. Varje elev har en studieplan som regelbundet följs upp. För att eleverna ska kunna följa progressionen i lärandet används exempelvis kontinuerlig feedback från lärarna och andra bedömningsunderlag. Indikator utfall män/ pojkar kvinnor/ flickor utfall VB 2015 Årsmål KF:s årsmål Period Andel gymnasieelever nöjda med - Hur deras lärare informerar om vad som krävs för att uppnå de olika betygen Andel gymnasieelever nöjda med - Hur deras lärare under kursens gång informerar om hur man ligger till Andel gymnasieelever nöjda med - Jag får vara med och påverka hur vi arbetar under lektionerna 69 % 82 % 60 % 67 % 70 % 2016 73 % 82 % 67 % 59 % 65 % 2016 38 % 39 % 50 % 2016 Inslagen av ett formativt förhållningssätt och återkoppling utvecklas i undervisningen Uppfylls delvis Blackebergs gymnasium uppvisar goda resultat samt når goda värden i olika undersökningar, t.ex. Elevundersökningen i årskurs 2. Resultaten bekräftar att Blackeberg är en mycket välskött skola. För att behålla och utveckla denna position söker skolan ständigt förbättra sin verksamhet genom att bygga på vetenskaplig grund. En sådan står att finna i det formativa förhållningsätt som av den pedagogiska forskningen framhålls som ett av de mest framgångsrika sätten att systematiskt förbättra och effektivisera elevernas lärande för en högre måluppfyllelse. Skolan fortsätter därför att utveckla de formativa arbetssätten i de olika kurserna. Vid lektionsbesök och medarbetarsamtal ser skolledningen att inslagen av formativ återkoppling har ökat. Tekniska lösningar, så som Socrative och Kahoot, för att underlätta
Sid 13 (17) återkopplingen till eleverna har presenterats för lärarna och används av en del lärare, liksom gemensamma matriser i vissa ämnen. Samtliga elever och lärare använder det digitala omdömessystemet Forum för en dialog kring förväntningar och mål i respektive kurs. Detta arbete har gett resultat vilket elevundersökningen 2016 visar. Andelen elever på enheten som är nöjda med hur deras lärare under kursens gång informerar hur man ligger till har ökat från 59 % till 73 %, att jämföra med 53 % för Stockholms län. Årsmålet på 65 % nås härmed. Dock ses en skillnad mellan flickor och pojkar, där 67 % av flickorna och 82 % av pojkarna är nöjda med hur deras lärare under kursens gång informerar hur man ligger till. Andelen elever som är nöjda med hur deras lärare informerar om vad som krävs för att uppnå de olika betygen har ökat från 67 % till 69 %, att jämför med 63 % för Stockholms län. Dock nås inte enhetens årsmål på 70 % nöjdhet. Även här syns en skillnad mellan flickor och pojkar, där 60 % av flickorna och 82 % av pojkarna är nöjda med hur deras lärare informerar om vad som krävs för att uppnå de olika betygen. Det finns fortfarande en diskrepans mellan vad lärare och elever uppfattar som återkoppling. Samtal om detta, och varför flickor upplever en lägre nöjdhet, behöver föras i lärargruppen, och mellan lärare och elever. Andelen elever som anser att de får vara med och påverka hur vi arbetar under lektionerna är låg, endast 38 % av enhetens elever anser detta, att jämföra med den också låga siffran 40 % för Stockholms län. Diskussioner behöver föras kring vad denna låga siffra står för och hur vi kan öka delaktigheten, och elever måste bjudas in i dessa samtal. KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.6 Alla stockholmare har nära till kultur och eget skapande Eleverna upplever och deltar i kulturlivet Alla elever får ta del av professionella kulturupplevelser. Kultur, estetiska lärprocesser och eget kreativt skapande är en integrerad del i lärandet. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Kulturnämnden, Stockholms Stadsteater AB, utbildningsnämnden samt stadsdelsnämnderna har ett gemensamt ansvar för att alla barn i stadens förskolor och skolor ska komma i kontakt med minst en professionell kulturupplevelse per termin. 2016-01-01 2016-12-31
Sid 14 (17) KF:s inriktningsmål: 2. Ett klimatsmart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.1 Energianvändningen är hållbar Skolan bidrar till en hållbar livsmiljö Det finns strategier för energihushållning, kosthållning och hållbar utveckling. Detta vävs även in i undervisningen för att synliggöra betydelsen av det personliga ansvaret för vår gemensamma livsmiljö och hälsa. KF:s inriktningsmål: 3. Ett ekonomiskt hållbart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.1 Stockholm är en världsledande kunskapsregion Alla elever har kontakt med högskolor, branscher, näringsliv och andra aktörer Alla elever ska under sin utbildning ha kontakter med högskola, branscher eller näringsliv utifrån utbildningens innehåll och mål. Eleverna ska därigenom ges möjlighet till kunskap, inspiration och underlag inför framtida studier och yrkesval. Blackebergs gymnasium, och enhet 1, samarbetar med näringsliv och med högskolor i regionen. Flertalet elever i årkurs 2 besöker KTH s Future Friday, en inspirationsdag kring den framtida teknikutvecklingen. Ytterligare samarbete med KTH samt med Karolinska Institutet (KI) och Stockholms Universitet (SU) sker inom ramen för den Naturvetenskapliga specialiseringskursen, där fördjupade kontakter mellan elever och forskare sker. Inom den Naturvetenskapliga specialiseringskursen sker också elevutbyten och samarbeten med skolor i Finland och Estland. KI erbjuder även ett mentorsprogram för ett antal av enhetens elever. Genom ett samarbete med den geografiska institutionen på SU ges elever möjligheter att göra sitt gymnasiearbete i fält, i Abisko. SU erbjuder skolans elever att delta i språkdagar och i forskardagar. Förbundet Unga Forskare anordnar Stockholm International Youth Science Seminar som eleverna i årskurs 2 deltar i, samt Utställningen Unga forskare där elever i årskurs 3 ges möjlighet att ställa ut sina gymnasiearbeten eller projekt från den Naturvetenskapliga specialiseringskursen. Elever på enheten deltar i workshops kring
Sid 15 (17) hållbarhetsfrågor, We change. Samarbetet med Vetenskapens Hus fortsätter vilket möjliggör studiebesök och laborationer där. Eleverna i årskurs 3 besöker Gröna Lund för en dag, för att göra mätningar och observationer på nöjesfältets åkattraktioner. Elever från enheten erbjuds att delta i Svenska Kemistsamfundets Berzeliusdagar och, av Umeå Universitet, anordnade Sonja Kovalevskydagar. En karriärdag anordnas under våren för eleverna i årskurs 3 i syfte att skapa möten mellan våra elever och samhället utanför i form av högskolor och representanter för olika yrken eller utbildningar. Yrkesverksamma inom den naturvetenskapliga sektorn bjuds in till alla klasser i årskurs 2 för att berätta om sitt arbete. Vi kan se att se att ovanstående samarbeten har gett stora positiva effekter på skolan och vi planerar att bibehålla och utveckla dessa ytterligare. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Gymnasieskolorna ska i tertialrapport 2 redovisa samarbeten/kontakter med högskolor, branscher, näringsliv och andra aktörer 2016-01-01 2016-09-30 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.5 Stockholms stads ekonomi är långsiktigt hållbar Det ekonomiska resultatet är i balans Nämndens verksamheter håller budget. Goda analyser bidrar till att prognossäkerheten är hög. KF:s inriktningsmål: 4. Ett demokratiskt hållbart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.2 Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor Indikator utfall män/ pojkar kvinnor/ flickor utfall VB 2015 Årsmål KF:s årsmål Period Sjukfrånvaro 4,6 % 0,5 % 7,2 % 4,1 % 4,4 % tas fram av nämnde n VB 2016 Målet för sjukfrånvaron nås inte helt. Enheten har en långtidssjukskriven medarbetare.
Sid 16 (17) Utbildningsförvaltningen är en attraktiv arbetsgivare för chefer, medarbetare och framtida medarbetare Utbildningsförvaltningens arbete med strategisk kompetensförsörjning säkerställer att alla nivåer gemensamt har den kompetens som är nödvändig för att skapa den bästa skolan för varje elev. Utbildningsförvaltningen attraherar, rekryterar, introducerar och behåller kompetenta och engagerade medarbetare som tar initiativ till och får möjlighet att utveckla sig själva och sitt uppdrag. Lärarna är behöriga och legitimerade, och bidrar tillsammans med övrig personal till skolans utveckling. Arbetsmiljön på utbildningsförvaltningens samtliga arbetsplatser är god. Ett särskilt fokus läggs på frågor kring arbetsbelastning och ledarskap. KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.3 Stockholm är en stad som lever upp till mänskliga rättigheter och är fritt från diskriminering I samtliga verksamheter integreras jämställdhets-, mångfalds- och barnrättsperspektiv samt frågor om demokrati och inflytande Utbildningsförvaltningen beaktar jämställdhets-, mångfalds- och barnrättsperspektiv i det ordinarie arbetet på central förvaltning och på skolenheter. Personal på utbildningsförvaltningen har kunskap om genus, antirasism och normkritisk pedagogik. Verksamheten motverkar ojämlika strukturer bland både elever och personal för att alla ska garanteras samma rättigheter och möjligheter. Skolan kartlägger verksamhetens form och innehåll tillsammans med elever och förebygger kränkningar, diskriminering och trakasserier. Eleverna har inflytande i skolans likabehandlingsarbete samt känner till sina rättigheter i enlighet med FN:s barnkonvention. Skolan samverkar utifrån barnets bästa med socialtjänst och andra aktörer. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Skolornas upprättade planer mot diskriminering och kränkande behandling stäms av årligen av central förvaltning. 2015-01-01 2016-12-31
Sid 17 (17) Uppföljning av ekonomi och särskilda satsningar Särskilda satsningar Förvaltningen hade under våren ett akut behov av fler platser på språkintroduktion. För att möta behovet togs ytterligare 40 elever in till de 96 redan planerade. I syfte att kunna ge dessa elever ett gott mottagade utökades elevhälsoteamet. Detta medförde ett behov av fler rum och därmed en nödvändig ombyggnad av skolans lokaler. För att möta söktrycket på det naturvetenskapliga programmet startade skolan naturvetenskapligt program med särskilda varianter. Detta innebar ett behov av flera laborationssalar vilket också medförde en ombyggnad av skolans lokaler. Ombyggnadsarbetet startade under hösten 2016 och beräknas vara klart februari 2017. Uppföljning av driftbudget För bokslutet 2016 se bilaga 1. Blackebergs gymnasium redovisar ett överskott om drygt 3,1 miljoner under 2016. Tre miljoner av överskottet härrör från sent utbetalad (3 januari 2017) ersättning för sommarskolan 2016. Redovisat överskott kommer att tillföras skolans ingående fond. Större delen av den socioekonomiska tilldelningen har används på språkintroduktionsprogrammet. En mindre del har använts på det naturvetenskapliga programmet, och då i form av olika integrationsprojekt och som extra stöd för elever i behov av särskilt stöd. Investeringar Det ökade elevantalet har medfört investeringar i elevskåp, elevbänkar och stolar. För att förbättra personalens arbetsmiljö inköptes nya arbetsstolar till all pedagogisk personal samt flera höj- och sänkbara skrivbord. Medel för lokaländamål Övrigt Andelen ekologiska livsmedel i skolmåltiden har ökat markant och ligger idag på 19 %. Skolan sorterar ut matavfall för biologisk behandling. Synpunkter och klagomål Inga klagomål av allvarligare art har lämnats in under året. Synpunkter på undervisning och bedömning har tagits emot, behandlats och har vid behov åtgärdats genom dialog med berörda.