FIRA EUROPADAGEN EU angår oss alla

europa FOKUS #4 2013 I DETTA NUMMER MILJÖ & KLIMAT VIKTIGAST CECILIA MALMSTRÖM SÅ HANTERAS KRISEN INFÖR EU-PARLAMENTSVALET DET HÄNDER PÅ EUROPADAGEN EN TIDNING FRÅN EU-KOMMISSIONEN FIRA EUROPADAGEN EU angår oss alla

foto: sanna skerdén Endast med samarbete kan vi lösa gemensamma problem LEDARE Europadagen är väl värd att fira! Den europeiska unionen, och därigenom alla EU-medborgare, fick ifjol fredspriset för att i över 60 år ha bidragit till fred, försoning, demokrati och mänskliga rättigheter i Europa. Priset är en påminnelse om Europas gemensamma historia. När kanonerna tystnade 1945 låg den europeiska kontinenten i ruiner. 50 60 miljoner människor hade förlorat sina liv i historiens mest omfattande konflikt. Upprinnelsen till kriget var en konflikt mellan europeiska länder, som flera gånger tidigare hade krigat mot varandra. När fredsklockorna ringde lovade många européer varandra att det aldrig mer skulle bli krig i Europa. Robert Schuman var säkerligen en av dem. Han var född i Luxemburg med tyskt påbrå. Sedermera blev han fransk utrikes- och premiärminister. Det var också han som den 9 maj 1950 föreslog att produktionen av kol- och stål, som varit avgörande för vapentillverkningen under andra världskriget, skulle kontrolleras av en överstatlig myndighet. Han trodde att en sådan kontroll skulle kunna förhindra framtida krig i Europa. Hans förslag fick sex länder att bilda en kol- och stålunion. Det blev startskottet för den europeiska integrationen och lade grunden för den Europeiska unionen. 9 maj är därför ett datum som symboliserar övergången från ett splittrat Europa, härjat av krig och konflikter, till en union präglad av samarbete och gemenskap. Därför ska vi européer fira denna dag, Europadagen. Vi ska också stanna upp och fundera på hur långt EU har kommit. Vem trodde för några decennier sedan att vi kunde skapa en gemensam marknad i Europa? Vem trodde att vi kunde införa en gemensam valuta som idag omfattar 17 länder. Det som för inte så länge sedan var en orealistisk idé är idag verklighet. Det ska vi vara stolta över. Det är inte en seger för den europeiska kommissionen, ministerrådet eller Europaparlamentet utan en seger för Europas folk. Det akuta skedet av den värsta finansiella krisen i EUs historia är över. Men det finns nya utmaningar. Vi måste pressa ned arbetslösheten, skapa sysselsättning för miljontals arbetslösa européer, stärka Europas konkurrenskraft och få igång den ekonomiska tillväxten. Dessutom måste vi fortsätta med den politiska integrationen. Vi ska stärka det offentliga samtalet med en engagerande debatt om EU-frågor. För att öka den demokratiska förankringen har vi utsett 2013 till det europeiska medborgaråret och bjudit in alla EU-medborgare till dialoger. Nästa vår hägrar valet till Europaparlamentet. När vi nu tar itu med dessa problem ska vi komma ihåg Europas styrka. Vi är inte ett ekonomiskt museum utan står på god ekonomisk grund och har en stark social sammanhållning. Vi ska också minnas vår historia, endast med samarbete löser vi gemensamma problem. Tillsammans kommer vi att lyckas. Vi kommer starkare ur denna kris än vi var när vi gick in i den. Historien visar att den som inte tror på mirakel i EU-sammanhang inte är realist. Pierre Schellekens, Chef för EU-kommissionen i Sverige. 2 fokus: europa

EU-kommissionär Cecilia Malmström deltog i medborgardialogen i Göteborg. Miljö och klimat i topp när ungdomar får välja Miljön, klimatet och krisen är viktigast för ungdomarna. Det beskedet tog EU-kommissionär Cecilia Malmström med sig när den första stora medborgardialogen hölls i Göteborg i februari. TOTALT HADE DRYGT 300 gymnasieungdomar samlats på Hvitfeldtska gymnasiet för att diskutera vilket EU de vill leva i. De samtalade om främlingsfientlighet, utrikesfrågor, den ekonomiska krisen, miljö, sjukvård och skola. Med hjälp av mentometerknappar röstade ungdomarna på det de anser EU bör koncentrera sig mest på. Högst upp på ungdomarnas lista kom klimat- och miljöfrågorna, tätt följda av den ekonomiska krisen och främlingsfientlighet. Resultatet av dialogmötet sammanfattades i en rapport Ungdomarna diskuterade ivrigt i grupper. som Cecilia Malmström tog med sig tillbaka till Bryssel. Det har varit enormt inspirerande att få ta del av det engagemang som deltagarna har visat, särskilt att flera av grupperna har lyft fram fördjupat europeiskt samarbete och vikten av att försvara de grundläggande europeiska värderingarna, sade Cecilia Malmström vid dagens slut. Medborgardialogerna äger rum i hela EU under 2013 och i början av 2014 både fysiskt och via sociala medier och är ett sätt att främja en bredare debatt och dialog om EU:s framtid. Vad krävs för att ta oss ur krisen? Hur ökar vi kunskapen om våra rättigheter som EU medborgare? Vilket EU vill vi leva i? Den 15 oktober kommer EU-kommissionens vice ordförande Viviane Reding till Stockholm för att tillsammans med Sveriges EU-minister Birgitta Ohlsson och ett antal Europaparlamentariker delta i nästa stora medborgardialog. Denna dialog kommer också vara öppen för bidrag och frågor via sociala medier. Dessutom hoppas vi på flera lokala medborgardialoger i samarbete med våra Europa Direkt-kontor, som finns på 20 platser runt om i landet, berättar Pernilla Baralt, kommunikationschef på EU-kommissionens svenska representation i Stockholm. De synpunkter som kommer fram under året blir viktiga bidrag till de samtal som nu förs inom kommissionen om hur EU ännu bättre ska kunna ta sig an och möta aktuella och kommande utmaningar inklusive den att stärka EU:s demokratiska förankring. En rapport över resultaten från dessa dialoger, och andra aktiviteter där medborgarna kommit till tals, presenteras i början av 2014, säger Pernilla Baralt. FOKUS: EUROPA 3

Cecilia Malmström om framtiden Som EU- kommissionär för inrikesfrågor är Cecilia Malmströms agenda fulltecknad. Hon har bland annat ansvar för asylpolitiken i en tid då många flyktingar söker sig till EU-länderna. Cecilia Malmström har en fulltecknad agenda. det svårt att tala om asylfrågor och solidaritet. Europa måste bli mycket bättre på att öppna för arbetskraftsinvandring om vi ska stå oss i den internationella konkurrensen. Vad är det viktigaste för EU under det närmaste året? Den ekonomiska krisen är fortfarande väldigt närvarande. Att driva igenom de åtgärder vi kommit överens om är jätteviktigt. Vi måste få ordning på ekonomin, få igång tillväxt och framtidstro samtidigt som vi hanterar den sociala kris arbetslösheten fört med sig. Dessutom måste vi behålla allmänhetens förtroende för hela det europeiska projektet. För min del är det viktigast att se till att vi får den gemensamma asylpolitiken på plats. Det har tagit många år och ser äntligen ut att komma i hamn. Hur kan man öka valdeltagandet, som varit lågt vid de tidigare valen till Europaparlamentet? Jag tror faktiskt att krisen paradoxalt nog kan ha haft en positiv effekt. Tidningar och nyhetsprogram har varit fulla med EU-nyheter, och jag tror det har ökat förståelsen för vad EU sysslar med och vad som står på spel. Samtidigt behöver EU-institutionerna bli mycket bättre på att förklara hur och varför man gör det man gör. Hur märks den ekonomiska krisen, till exempel i Grekland, inom ditt område? De ekonomiska frågorna är i blickfånget. Det är en utmaning att se till att medlemsländerna fokuserar på samarbetet på migrations- och säkerhetsområdet. I Grekland är krisen väldigt konkret, eftersom asylsystemet där i stort sett har kollapsat. Samtidigt kommer många asylsökande till just Grekland. Att hjälpa Grekland upptar en stor del av min tid. Hela EU stöttar Grekland för att få till ett fungerande mottagande. Vi ser i Grekland ett ökat stöd för extremistiska rörelser, vilka gör Det kommer många flyktingar till EU, bland annat från Syrien, och mottagandet av dem är inte alltid så bra, hur kan man ändra på det? Det brister i mottagandet i en rad EU-länder, och många länder tar inte emot många asylsökande. Den största uppgiften för mig de senaste tre åren har varit en gemensam asylpolitik för EU, men den har varit extremt svår att enas kring. Den skulle förbättra hur flyktingar behandlas, göra processen mer rättssäker och transparent samt ge medlemsländerna strukturer för att ta emot flyktingar, vilket kan leda till att fler länder tar ansvar. Vi hoppas ha en överenskommelse på plats innan sommaren. När det gäller just Syrien ger EU mycket humanitär hjälp för att underlätta situationen i grannländerna. Jag har nästan daglig kontakt med FN:s flyktingorgan om frågan. Vad gör du på Europadagen? För mig har Europadagen alltid varit viktig att fira. Att 4 fokus: europa

påminnas och påminna om varför EU en gång bildades. I år börjar vi förfesten redan måndagen den 6 maj i Europahuset i Stockholm. 9 maj tillbringar jag i Florens i Italien då European University Institute samlar många av Europas ledande politiker, forskare och näringslivsföreträdare för att diskutera läget i EU. Du deltog ju vid medborgardialogen i Göteborg i februari, vad anser du om medborgardialoger? Jag var i Göteborg för att lyssna på ungdomarna och för att ta med mig deras idéer till vårt arbete i EU-kommissionen. I år är det medborgaråret, kommissionen arrangerar därför medborgardialoger i alla 27 länder och samlar in åsikter. Jag träffar tusentals ungdomar och andra varje år och det är alltid intressant att få nya perspektiv på EU-frågorna. Vad står härnäst på din agenda? Innan sommaren presenterar jag en anti-korruptionsrapport. Kommissionen har granskat de 27 medlemsländerna, Kroatien och EU:s institutioner, och föreslår åtgärder för att minska korruptionen. Det pågår också förhandlingar om visumlättnader med flera länder i världen. Dessutom fortsätter arbetet i den internationella alliansen mot barnpornografi på nätet. Krishanteringens ABC Det är ekonomisk kris i delar av Europa; folk är arga och demonstrerar mot sina regeringar och mot EU i Grekland och på Cypern. Kritiken mot EU är orättvis, för EU arbetar hårt för att lösa kriserna, men också för att se till att de inte uppstår igen. Krishanteringen inom EU är relativt komplex, men kan enkelt sägas stå på tre ben. Men att EU skulle avstå från att ingripa för att hjälpa krisländerna, det är inte aktuellt eftersom krisen då riskerar att sprida sig till fler länder. Dels agerar kommissionen för att rädda de drabbade länderna, och tar hjälp av Internationella valutafonden och den Europeiska Centralbanken. Ett program, anpassat till det enskilda landet sätts samman, och det går ut på att landet får låna pengar vilket länderna inte hade kunnat göra på de finansiella marknaderna mot att landet genomför reformer för att gynna ekonomisk tillväxt, stärka de offentliga finanserna samt reformera banksektorn. Dels finns den årliga europeiska planeringsterminen. Planeringsterminen ska samordna medlemsländernas budgetpolitik och ekonomiska politik. Arbetet börjar med en kartläggning av de problem och utmaningar som finns i medlemsländerna. Varje land presenterar sina strategier för den ekonomiska politiken och sedan lägger Europeiska kommissionen förslag till specifika rekommendationer till varje land, vilka senare slås fast av det Europeiska rådet. På det viset tar man tag i problemen innan de utvecklas till kriser. Men man kan inte bara om att skapa balans i de offentliga finanserna. det behövs tillväxt också och därför har EU utformat en tillväxtstrategi, Europa 2020. Tillväxtstrategin ska hjälpa medlemsländerna att uppnå hög sysselsättning, god produktivitet och stor social sammanhållning fram till 2020. Det finns fem övergripande mål för sysselsättning; innovation, utbildning, social sammanhållning, energi och klimat och varje medlemsland har antagit konkreta, nationella mål som ska uppnås, för varje område. Fakta Europa 2020 är en strategi för att stärka EU-ländernas produktivitet och ekonomiska tillväxt. I huvudsak handlar det om ekonomi, social och miljömässig förnyelse samt hållbarhet. Sexpack: Fem förordningar och ett direktiv som berör alla medlemsländerna, men där det finns särskilda regler för de länder som är med i eurosamarbetet. Sexpack gäller från december 2011 och har som syfte att stötta och övervaka ländernas ekonomiska politik. Tvåpack: Här handlar det om två förordningar som enbart rör euroländerna. Syftet är att ytterligare stärka mekanismerna för koordinering och övervakning av euroländernas budgetprocesser, särskilt för euroländer med stora underskott eller som är föremål för finansiellt program. En politisk överenskommelse har nåtts om Tvåpackreglerna mellan Ministerrådet och Europaparlamentet. Regelverket förväntas träda i kraft före sommaren. fokus: europa 5

det skulle vara bra med en gemensam valdag i hela EU SÅ SKA FLER RÖSTA I EU VALET 2014 Nästa år ska vi välja ledamöter till Europaparlamentet, och indirekt också välja vem som blir EU-kommissionens nästa ordförande. Valet hålls 22 25 maj, det beslutades i mars i år. Men EU-kommissionen vill att länderna ska enas om en gemensam valdag och att vallokalerna ska stänga vid samma tid i alla EU-länder. Vid de senaste valen till Europaparlamentet har valdeltagandet varit lågt. Men ett högre valdeltagande är viktigt för demokratin, eftersom parlamentsledamöterna företräder invånarna direkt. För att få fler invånare att rösta har EU-kommissionen lagt fram en rad rekommendationer. Kommissionen tror att förutom en fast valdag behövs mer information till väljarna, bland annat om de blivande europaparlamentarikerna politiska mål. Eftersom partiindelningen i Europaparlamentet är annorlunda än i Sveriges Riksdag, behöver också väljarna informeras om vilken partigrupp kandidaten kommer att tillhöra. 6 FOKUS: EUROPA Ett annat förslag är att de olika partigrupperna ska enas om en kandidat till valet av EU-kommissionens ordförande. EU-kommissionens representation i Sverige börjar redan i år, under medborgaråret, att informera om EU-valet. FAKTA OM VALET TILL EUROPAPARLAMENTET Val till Europaparlamentet sker vart femte år, 2014 sker valet i slutet av maj. I valet får alla svenska medborgare, som fyllt 18 år senast på valdagen, rösta. Också medborgare i annat EU-land, folkbokförda i Sverige senast 30 dagar före valet, får rösta i Sverige om de anmält detta till länsstyrelsen. Den som får rösta får också ställa upp i valet för ett parti för att ta ett svenskt mandat. Vi svenskar väljer 20 ledamöter. Antalet mandat i parlamentet ska minskas från dagens 754 till 751 som konsekvens av Lissabonfördraget.

Politiker tycker till om förslaget Anna Hedh (s) kandiderar igen till EU-parlamentet. Vi har frågat två politiker om hur vi kan öka intresset för EU-valet nästa år. Politikerna är Anna Hedh (s), ledamot i Progressiva förbundet av Socialdemokrater i Europaparlamentet och Gunnar Hökmark (m), ledamot i Europeiska folkpartiets grupp i Europaparlamentet. Vad tycker du om EU-kommissionens förslag för att öka valdeltagandet; att valdagen ska vara gemensam i alla EU-länderna? ANNA HEDH: Jag tycker nog att det skulle vara bra med en gemensam valdag i hela EU, det skulle bli mer tryck i medierna då och mer tydligt hur mycket EU påverkar vår vardag. GUNNAR HÖKMARK: Jag tror inte på symbolhandlingar och tror inte att det gynnar valdeltagandet att vi har en gemensam valdag, det är bättre att varje land får ha valet på den dag man traditionellt går och röstar, i Sverige på en söndag, och i t.ex. Storbritannien på en torsdag. Det viktiga är att väljarna får en tydlig bild av den politik som kandidaterna vill föra i EU-parlamentet. Vad mer kan göras för att öka valdeltagandet till Europaparlamentet? Gunnar Hökmark (m) vill också sitta en period till. ANNA HEDH: EU måste bli en naturligt integrerad del av den svenska politiken, fler politiker måste se längre än kommun eller riksgränsen. Vi måste tydligare visa på vilka beslut som tas på EU-nivå och se till att medborgarna tidigt får reda på att ett lagförslag är på gång, eftersom man faktiskt kan påverka de lagar som tas på EU-nivå också. GUNNAR HÖKMARK: Det är de som kandiderar som tydligt ska visa vilken politik de vill föra. Vilka egenskaper har en bra kandidat till parlamentet? ANNA HEDH: Svår fråga, men det krävs ju inte andra egenskaper än en riksdagsledamot t.ex., man behöver inte vara språkexpert eller före detta minister eller partiledare. GUNNAR HÖKMARK: Den som har en tydlig politisk linje och har förmåga att genomföra sina idéer i parlamentet. Under den här länken kan du få veta mer om EU-valet nästa år: www.europaportalen.se/tema/eu-valet-2014 FOKUS: EUROPA 7

Program Europadagen 2013 Europadagen firas i hela Sverige under maj månad. Nedan är ett urval av aktiviteter i storstäderna. För fler aktiviteter i landet, kontakta ditt lokala Europa Direkt informationskontor. Här finner du listan över de 20 kontoren: http://ec.europa.eu/sverige (klicka på»eu för dig«) Stockholm måndag den 6 maj kl 08 17 Europahuset, Regeringsgatan 65, Stockholm. Heldagsfirande genom flera seminarier om aktuella Europafrågor. Medverkar gör EU-kommissionär Cecilia Malmström, ett flertal Europaparlamentariker, EU-minister Birgitta Ohlsson, justitieminister Beatrice Ask m.fl. SVT-Forum direktsänder och filmar. Delta på Twitter #europadagen och Facebook Europahuset. Läs mer på: http://www.europadagen.se Göteborg tisdag den 7 maj kl 12 18 Nordstan, centrala Göteborg. Följ spännande debatter mellan Europaparlamentariker, riksdagsledamöter, kommunalråd, ungdomsförbund, forskare och tjänstemän på temat ungdomsarbetslöshet. Läs mer på: www.europaveckan.nu Malmö tisdag den 14 maj kl 12:00 13:30 Media Evolution City, Stora Varvsgatan 6A, Malmö. Följ ett intressant panelsamtal om ungas arbetsmöjligheter i Europa och aktivt deltagande från publiken med mentometerknappar. Läs mer på: http://ec.europa.eu/sverige myterna om eu del 2»Snuset ska förbjudas«nej, EU vill inte förbjuda snuset i Sverige. Vi får ha snuset kvar, men däremot ställs nya krav på snusets innehåll. När Sverige förhandlade om att gå med i EU 1995, fick vi ett undantag från det generella förbud mot snus, som gäller i EU. Det undantaget behåller vi, men enligt det nya tobaksdirektivet får snuset inte innehålla smaksättare som mentol och salmiak utan tobaksvaror, som snus, ska smaka just tobak. Det reviderade tobaksdirektivet ska beslutas av Europaparlamentet och rådet under 2014, och det är tänkt att träda i kraft 2015 2016. Kontaktuppgifter 2013 Europaår för alla medborgare Med anledning av av att Maastrichtfördraget trädde i kraft för 20 år sedan har 2013 utsetts till Europaåret för medborgarna. Syftet är att medborgarna bättre ska känna till sina rättigheter, och som en följd av det också kunna utöva dem på ett bättre sätt. Under den här länken hittar du alla dina rättigheter som EU-medborgare: europa.eu/youreurope/citizens/ Chef för avdelningen för press, media och kommunikation: Pernilla Baralt Telefon: 08-562 444 06. Mobiltelefon: 070-458 23 06. E-post: pernilla.baralt@ec.europa.eu Chef för representationen Pierre Schellekens Telefon: 08-562 444 22, 0704-952 302. E-post: pierre.schellekens@ec.europa.eu EU-kommissionens svenska hemsida: http://ec.europa.eu/sverige/index_sv.htm EU:s officiella hemsida på svenska: http://europa.eu/index_sv.htm Fokus Europa ges ut av EU-kommissionens representationskontor i Stockholm. Produktion: Factum. Tryck: Skaraborgs Offset, april 2013.