Kompetensbehov inom teknik och tillverkning Industritekniskt utbildade Brist och överskott samtidigt? Vilken vägledning kan regionala matchningsindikatorer ge oss? REGLAB: REGIONALA MATCHNINGSINDIKATORER WORKSHOP 9 NOVEMBER 2017 Jakob Lindahl Västra Götalandsregionen
Varför titta närmare på gymnasialt industriutbildade? Stor grupp (närmare 206 000 personer år 2015) Driftsäkerhet och underhåll Processteknik Produkt- och maskinteknik Svetsteknik Brist på arbetskraft (60 000 år 2035 enligt SCB:s prognos) Strukturomvandling Stora pensionsavgångar på några års sikt Dagens syfte är att ge en bredare bild av den bristen som finns, och som spås framöver, på gymnasialt industriutbildade - Vad kan regionala matchningsindikatorer bidra med?
Stor brist på utbildade år 2035 Källa: SCB, Trender och prognoser
Minskad efterfrågan men även minskad tillgång 220 000 215 000 210 000 En minskning med 13 500 personer eller 6 procent År 2006 var 14 procent kvinnor, år 2015 den siffran 12 procent 205 000 200 000 195 000 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Källa: Källa: SCB, Regionala matchningsindikatorer, U1
Något minskad tillgång i de flesta län Antal industriutbildade per län år 2008-2015 45 000 40 000 2006 2015 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 Källa: Källa: SCB, Regionala matchningsindikatorer, U1
Strukturomvandling Hur kan vi använda RMI Antal och andel förvärvsarbetande inom tillverkningsindustrin år 2008-2015. 50% 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Män Kvinnor 487 200 438 100 436 400 441 800 431 500 418 600 412 700 410 100 154 800 138 000 137 100 138 000 135 400 130 700 128 900 127 900 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Minskning med 104 000 personer, eller 16 procent, mellan år 2008-2015 Störst procentuell minskning Jämtlands län: -23,5 % (-1 350) Gävleborgs län: -22,1 % (- 5 400) Södermanlands län: -22 % (- 4 500) Störst minskning i absoluta tal Västra Götalands län: -21 350 (15,9 %) Skåne län: -14 450 (-20,7 %) Stockholms län: - 7 650 (-10 %) Källa: SCB, Regionala matchningsindikatorer, R3a
Antal Åldersfördelning Åldersfördelning i riket bland gymnasialt industriutbildade år 2015 Kommande åldersavgångar Vissa regionala skillnader Förvärvsarbetande 60-64 år per län år 2015. Procent och antal 10 000 9 000 8 000 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 Utbildade Förvärvsarbetande 19 21 23 25 27 29 31 33 35 37 39 41 43 45 47 49 51 53 55 57 59 61 63 65 67 69 71 73 Ålder Källa: SCB, Stativ 23 Jämtlands län 09 Gotlands län 25 Norrbottens län 24 Västerbottens län 22 Västernorrlands 01 Stockholms län 17 Värmlands län 20 Dalarnas län 12 Skåne län 00 Riket 04 Södermanlands 13 Hallands län 03 Uppsala län 05 Östergötlands län 18 Örebro län 10 Blekinge län 08 Kalmar län 14 Västra 21 Gävleborgs län 19 Västmanlands län 07 Kronobergs län 06 Jönköpings län 300 106 716 624 636 1 633 721 634 1 471 14 686 472 428 377 771 507 319 478 2 430 601 443 361 635 0 2 4 6 8 10 12 14 % Källa: SCB, RMI (U4)
Frågeställning
Orsaker till att arbetsgivare kan uppleva brist på gymnasialt industriutbildade? Vilken vägledning kan regionala matchningsindikatorer ge oss? Utbildningsflöden? Arbetsmarknadsställning, utanför arbetskraften? Matchning? Ålders- och könsskillnader?
Resultat
Söktryck och inriktningar på gymnasiet Inriktningarna mot driftsäkerhet och underhåll processteknik produkt- och maskinteknik svetsteknik Vuxenutbildning tillkommer! Antalet förstahandssökande var 2 234 läsåret 2012/13 jämfört med 1 645 år 2016/17 Antalet kommuner som har elever i ett industritekniskt program har minskat från 134 till 120 Källa: Skolverket
Stor övervikt av manliga industriutbildade och en relativt hög medelålder Andel kvinnor och män av de som tillhör utbildningsgruppen år 2015 16 20 24 28 Män Kvinnor 32 36 40 44 48 52 56 60 64 87 procent är män Störst andel kvinnor av de utbildade finns i Stockholms län (16 procent), lägst i Jämtlands län (8 procent) 36 procent är över 45 år 68 72-4,0-3,0-2,0-1,0 0,0 1,0 2,0 3,0 4,0 Källa: SCB, Stativ
En mer nyanserad bild av det minskade antalet Förändring i antalet mellan år 2014-2015 i respektive län Personer som fyllt 20 år och som därför trätt in i åldersgruppen 20 64 år Vuxenutbildning 1500 Åldersinträde Inflyttare Examinerade inom regionen Åldersutträden Utflyttare Vidareutbildade 1300 1100 900 700 500 300 100-100 -300-500 -700-900 -1100-1300 -1500 Källa: SCB, RMI (U3)
0 49 179 28 88 81 117 58 93 233 127 121 190 109 104 97 225 156 187 639 142 19 135 366 55 129 102 132 63 100 206 106 93 140 80 70 64 140 89 101 314 56 Hur självförsörjande är länen? Andel examinerade inklusive åldersinträde samt andelen inflyttare till respektive region av det totala inflödet år 2014-2015 100% 90% Examinerade inklusive åldersinträde Inflyttare till regionen 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Källa: SCB, RMI (U3)
Förvärvsgrad strax över 80 procent för riket men vissa regionala skillnader Arbetsmarknadsställning år 2015 Jönköping Uppsala Västerbotten Halland Kronoberg Jämtland Norrbotten Västernorrland Dalarna Värmland Kalmar Gävleborg Riket Västra Götaland Gotland Stockholm Örebro Blekinge Östergötland Västmanland Södermanland Skåne Förvärvsarbetande Inskrivna på AF Inte i arbetskraften 86,3 85,3 84,9 84,7 84,5 84,4 83,5 83,3 83,3 82,8 82,6 82,5 82,5 82,1 82,1 81,9 81,7 81,3 81,2 81,1 79,9 79,9 4,2 4,0 4,7 4,5 4,9 4,7 4,8 5,9 5,2 5,5 5,4 6,7 5,6 5,1 6,3 4,2 5,8 8,2 7,3 6,5 7,6 6,8 9,5 10,7 10,4 10,8 10,6 10,9 11,8 10,8 11,5 11,7 12,0 10,7 12,0 12,7 11,6 13,9 12,5 10,5 11,5 12,3 12,5 13,3 0 20 40 60 80 100 Förvärvsarbetar inte och är inte inskrivna på arbetsförmedlingen I riket högre andel kvinnor utanför arbetskraften, 20 procent jämfört med 11 procent för män. Störst andel av kvinnorna utanför arbetskraften i Kalmar län (24 procent) och lägst i Västerbottens län (17 procent) Störst andel män utanför arbetskraften i Stockholms län (13 procent) och lägst i Jönköpings län (8 procent) Källa: SCB, Regionala matchningsindikatorer, U1
Antal och andel utanför arbetskraften bland gymnasiala yrkesutbildningar. År 2015 Utbildning Antal Andel (%) -Varav studerande (%) 33H handel- och administrationsutbildning, gymnasial nivå 38 340 14 % 8 % 73OX vård- och omsorgsutb.; övrig gymn. utb. i hälso- och sjukvård 32 110 13 % 10 % 73B barn- och fritidsutbildning, gymnasial nivå 12 890 12 % 13 % 83R restaurang- och livsmedelsutbildning, gymnasial nivå 14 390 12 % 11 % 53I industriutbildning, gymnasial nivå 24 600 12 % 4 % 85T transportutbildning, eftergymnasial nivå 1 300 12 % 7 % 63Z naturbruksutbildning, gymnasial nivå 7 680 10 % 15 % 53E data-, el- och energiteknisk utbildning, gymnasial nivå 13 700 8 % 19 % 53B byggutbildning, gymnasial nivå 9 770 7 % 10 % 53F fordonsutbildning, gymnasial nivå 7 780 7 % 8 % 53R vvs- och fastighetsutbildning, gymnasial nivå 2 050 6 % 13 % Källa: SCB, Regionala matchningsindikatorer, U1
Låg andel som arbetar i matchade yrken och stora regionala skillnader Andel gymnasialt industriutbildade som arbetar i matchande yrken år 2015 Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län Hallands län Blekinge län Gävleborgs län Örebro län Västmanlands län Östergötlands län Västra Götalands län Dalarnas län Riket Uppsala län Södermanlands län Värmlands län Västernorrlands län Norrbottens län Västerbottens län Skåne län Stockholms län Jämtlands län Gotlands län Vanlig förvärvsgrad Matchad förvärvsgrad 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 Källa: SCB, RMI (E3).
Matchningsgrad bland gymnasiala yrkesutbildningar år 2015 Byggutbildning, gymnasial nivå Vård- och omsorgsutb.; övrig gymn. utb. i hälso- och sjukvård vvs- och fastighetsutbildning, gymnasial nivå Data-, el- och energiteknisk utbildning, gymnasial nivå Fordonsutbildning, gymnasial nivå Industriutbildning, gymnasial nivå Barn- och fritidsutbildning, gymnasial nivå Restaurang- och livsmedelsutbildning, gymnasial nivå 0 10 20 30 40 50 60 70 Källa: SCB, RMI (E3).
Matchning över tid Andel gymnasialt industriutbildade som arbetar i matchande yrken år 2008-2013. Procent 90 80 män kvinnor totalt 70 60 50 40 30 20 10 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Källa: SCB, RMI (E3).
Delvis en fråga om ålder och kön Källa: SCB, RMI (E3) män kvinnor 20-64 år 20-39 år Jönköpings län Gävleborgs län Blekinge län Västmanlands län Kronobergs län Uppsala län Hallands län Västra Kalmar län Örebro län Riket Värmlands län Östergötlands län Södermanlands Dalarnas län Västernorrlands Skåne län Västerbottens län Stockholms län Jämtlands län Norrbottens län Gotlands län 0 10 20 30 40 50 60 70 Antalet kvinnor totalt (justerat) var 19 000 år 2015 Kalmar län Jönköpings län Hallands län Kronobergs län Uppsala län Gävleborgs län Västmanlands län Örebro län Östergötlands län Västra Götalands län Blekinge län Riket Södermanlands län Dalarnas län Västernorrlands län Värmlands län Västerbottens län Skåne län Jämtlands län 0 10 20 30 40 50 60 70 Antalet personer totalt (justerat) i åldersgruppen 20-39 år var 32 500 år 2015
Matchad förvärvsgrad bland industriutbildade En faktor? Relationen mellan matchad förvärvsgrad och andel förvärvsarbetande inom tillverkningsindustrin. År 2015 70 Jönköpings län 60 50 40 Stockholms län Uppsala län Hallands län Örebro län Kronobergs län Riket Västmanlands län Värmlands län Skåne län Hur har det förändrats över tid? 30 Gotlands län 20 10 0 0 5 10 15 20 25 30 Andel förvärvsarbetande inom tillverkningsindustrin av det totala antalet R 2 =0,69
Skillnad i matchad förvärvsgrad (kvinnor-män) En faktor? Relationen mellan andel kvinnor i en utbildningsgrupp och skillnaden i matchad 30 20 10 0 förvärvsgrad mellan könen. Riket, år 2015 00S samtliga utbildningsgrupper 75A apotekarutbildning 15B förskollärarutbildning 15G lärarutbildning för grundskolans tidigare år 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Hur har det förändrats över tid? Regionala skillnader? -10 15V yrkeslärarutbildning R 2 =61-20 45F fysikerutbildning, högskoleutbildning (minst 3 år) -30 53B byggutbildning, gymnasial nivå Industriutbildade Andel kvinnor Källa: SCB, RMI (E3)
Många arbetar med yrken som har en helt eller delvis annan inriktning än utbildningen Typ av matchning bland anställda 20-64 år. År 2015 Bärplockare o plantörer m.fl./återvinningsarb, tidn.distrib o övr. servicearb Vårdbiträden/Personliga assistenter Buss- och spårvagnsförare Snickare, murare och anläggningsarbetare Städledare och fastighetsskötare m.fl. Smeder och verktygsmakare m.fl. Process- o maskinoperat. Gjutare, svetsare och plåtslagare m.fl. Inriktning stämmer inte med yrket Inriktning stämmer delvis med yrket Inriktning stämmer helt med yrket Rätt utbildningsnivå 17 950 20 550 71 000 För hög utbildningsnivå 0 0 0 För låg utbildningsnivå 2 900 1 450 1 000 Källa: SCB, RMI (E4)
Rätt utbildningsnivå, helt rätt utbildningsinriktning matchade De fem vanligaste yrkena som är matchade med utbildningen år 2015. Riket Andel av totala antalet, exklusive de utan godkända arbetsuppgifter Smeder och verktygsmakare m.fl. 11,5% Process- o maskinoperat. (exkl. 811)/Arbetsledare inom tillv. 10,4% Gjutare, svetsare och plåtslagare m.fl. 5,3% Underhållsmekaniker och maskinreparatörer 5,0% Montörer 4,7% 0 2 000 4 000 6 000 8 000 10 000 12 000 14 000 Källa: SCB
Fem vanligaste yrkena som är delvis respektive inte matchade med utbildningen år 2015. Riket Delvis matchade Andel av totala antalet, exklusive de utan godkända arbetsuppgifter Inte matchade Andel av totala antalet, exklusive de utan godkända arbetsuppgifter Snickare, murare och anläggningsarbetare/arbetsledare inom bygg, anläggning och gruva 4,6% Bärplockare o plantörer m.fl./torg- o markn.försälj/återvinningsarb, tidn.distrib o övr. servicearb 2,8% Städledare och fastighetsskötare m.fl. 2,7% Vårdbiträden/Personliga assistenter 1,7% Lastbilsförare m.fl. 2,6% Bil-, motorcykel och cykelförare/bussoch spårvagnsförare 1,7% Maskinförare/Matroser och jungmän m.fl. 2,1% Undersköterskor 1,4% Motorfordonsmekaniker och fordonsreparatörer/flygmekaniker m.fl. 1,6% Kontorsass. o sekreterare (exkl. 4117 Med.sekr., vårdadm.) 1,3% 0 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000 6 000 0 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000 6 000 År 2013 arbetade drygt 20 procent av kvinnorna som vård och omsorgspersonal Källa: SCB
Summering och slutsatser Relativt hög andel utanför arbetskraften, dock i nivå med andra gymnasialt yrkesinriktade utbildningar Könsstereotypa utbildnings- och yrkesval Relativt låg matchningsgrad Ålder Kön Näringsgrensstruktur
Vidare analys och fortsatt diskussion exempel på frågeställningar Varför är matchningsgraden låg bland industriutbildade? Ser ni det som ett problem i era län? Hur kommer den fortsatta strukturomvandlingen att påverka matchningen? Vilka är andra utbildningar kompletterar efterfrågan? Hur arbetar gymnasieskolorna i ert län med att rekrytera studenter avseende kön och bakgrund? Förklaring till skillnaden i matchningsgrad mellan länen? Förklaring till skillnaden i matchningsgrad mellan könen? Hur kan RMI användas för att analysera den könssegregerade arbetsmarknaden?
Tack för er uppmärksamhet! Jakob Lindahl Samhällsanalytiker, avd: Samhällsanalys Västra Götalandsregionen jakob.l.lindahl@vgregion.se tel: 0700-20 79 54