Anteckningar från samråd med kommittén för rättighetsfrågor den 2 december 2015 Närvarande: Samrådet för funktionshindersfrågor: Britt Artursson, Erik Johansson Lönnroth, Hans Hedström, Kenneth Sandberg, Lena Svensson, Kent Olaisson, Lisbeth Schmauch, Elaine Johansson, Ulla Adolfsson, Bengt Fernström Kommittén för rättighetsfrågor: Stig-Olov Tingbratt, Rasha Riad Sandén, Patrik Karlsson Gunilla Thunberg DART Anna Jacobsson, Anni Rydberg, Åsa Olsson avdelning rättighet Kommunikationsstöd inom vårdsituationer Gunilla Thunberg arbetar på DART som är ett regionalt kommunikations- och dataresurscenter för personer med funktionsnedsättning inom Västra Götalandsregionen (VGR). Gunilla berättar att för barn och ungdomar på barnoch ungdomshabiliteringarna i VGR ingår en kommunikationsutredning på DART inom regionens vårdavtal. Vuxna personer debiteras. Idag berättar Gunilla om ett projekt, Kom HIT som finansieras av Allmänna Arvsfonden och är inne på år 3 av 3. Samverkande parter är DART, olika enheter inom barnsjukvård och tandvård inom VGR, FUB Lerum, Distriktsorganisationen för döva, hörselskadade barn samt barn med språkstörning (DHB Västra) och Autism- och Aspergerföreningen i Göteborg och Bohuslän.
Kom HIT står för kommunikationsstödjande hjälpmedel och IT i barnsjukvård och specialisttandvård utveckling och värdering av en nationell resurs. Syftet är bland annat att skapa en nationell webbresurs där personal och föräldrar kan få information och kunskap och kunna ladda ner kommunikationsstödjande material att användas inom barnsjukvård och tandvård. Det finns nu också material i bildstödsbanken för flyktingbarns behov på besök på akutmottagningar. Exempel på användare av bildstöd och effetkter: Dagkirurgi Göteborg, barn med kommunikationssvårigheter o Lägre stress (salivcortisol) och oro o Ingen premedicinering! o Färre uteblivanden och familjer som skickas hem NPH särskilt BNK o Barnen medverkar bättre, är fokuserade, gladare och kommunicerar mer, föräldrar mycket positiva! Operation 7, sjukvårdsrädda barn (enkätundersökning) o Bättre medverkan, föräldrar positiva Tandvården: o Förstagångsbesök vid 1 år: vanlig text-kallelse: 50% kommer, med bildkallelse kommer 70% o Bättre samarbete, färre besök och uteblivanden Bildstödet passar naturligtvis att användas till fler för att inte säga alla barn inom vård och folktandvård och har därför börjat användas alltmer. Gunilla påpekar att de gärna velat utforma bildstödet så att det hade kunnat användas med talsyntes, eftersom den bara säger grafik nu. Ljud och bild tillsammans hade varit ännu bättre. Hur använder man bildstödet? Alla kan hämta bilderna på webben, de är gratis. www.bildstod.se En fråga från företrädare i samrådet är när detta bildstöd kommer att finnas inom VGR:s verksamheter och att samrådet skulle kunna driva på detta.
Gunilla påpekar att DART måste ta betalt för utbildningen av kommunikationshandledare och att projektpengarna är slut efter sommaren 2016. Under det tredje och sista året med stöd från allmänna arvsfonden: Fortsatt arbete med utbildningsmodeller Sannolikt olika urval av material/paket till olika grupper Förankring och spridning En regiongemensam handlingsplan för arbetet med mänskliga rättigheter, MRplanen. Anna Jacobson och Anni Rydberg, regionutvecklare avdelning rättighet berättar om det uppdrag som regionfullmäktige gett kommittén för rättighetsfrågor. Denna handlingsplan ska ersätta till exempel den som påbörjades av samrådet och som byggde på artiklarna i konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Åsa Olsson redovisar hur de viktiga områden som arbetades fram den tidigare påbörjade handlingsplanen för personer med funktionsnedsättning, kan tas om hand. Bifogar handlingsplanen. Samrådet delas in i fyra grupper och alla samtalar om aktuella och viktiga arbetsområden i den kommande nya regiongemensamma handlingsplanen för arbetet med mänskliga rättigheter. Till hjälp finns en karta över ett urval av VGR:s förvaltningar och bolag samt nämnder och styrelser som vi kan samarbeta med i ett gemensamt utvecklingsarbete. Resultatet av grupparbetet samlas in och på nästa samråd den11 februari kommer Anna och Anni och stämmer av resultatet. Anna uppmanar att alla kan komma in med mer synpunkter till henne. Anna Jakobsson anna.bl.jakobsson@vgregion.se
Föregående anteckningar från 13 oktober Läggs till handlingarna utan kommentarer. Årshjulet Har kompletterats med datum för samråd under 2016. Bifogas Rapport från kommittén för rättighetsfrågors sammanträden: Patrik Karlsson tar bland annat upp följande punkter från den 22 oktober : Det togs beslut om nya riktlinjer för stipendier för mänskliga rättigheter MR och parasportstipendium. Det helgmöte som samrådet för funktionshindersfrågor skickat en förfrågan om till kommittén med syfte att överföra kunskap till de fyra nya företrädarna i kommittén samt lära känna varandra har avslagits av kommittén. Ett tidigare beslut att avdelning rättighet skulle se över riktlinjerna för organisationsbidrag har upphävts. Regionstyrelsen gav i september 2015 regiondirektören i uppdrag att initiera en regiongemensam översyn av policy och riktlinjer för föreningsbidrag. Uppdraget är att föreslå en gemensam princip och beräkningsgrund för föreningarnas grundfinansiering oavsett vilket verksamhetsområde som föreningen agerar inom. I planeringen av uppdraget avgränsas i en första etapp översynen till att omfatta de bidrag som lämnas av kulturnämnden, folkhälsokommittén och kommittén för rättighetsfrågor Ambitionen är att vara färdig i februari 2016. Det utvecklingsarbete som avdelning rättighet gjort hittills gällande nya riktlinjer för organisationsbidrag ska föras in i arbetet med regiongemensam översyn. Rasha Riad Sandén rapporterar från kommittésammanträdet den 19 november om bland annat: Kommittén för rättighetsfrågor får en budget på 41,1 miljoner kronor för 2016. Detaljbudgeten för 2016 fastslås.
Kommittén föreslår regionstyrelsen att besluta att webbsidan hvg.nu som visar kontaktuppgifter till vissa av Västra Götalands patientföreningar och handikapporganisationer stängs ner. Stig-Olov Tingbratt tar upp översynsarbetet som pågår vad gäller nya riktlinjer för organisationsbidrag som ska innebära nytt regelverk inför 2017. En kommentar från en företrädare är att det är viktigt att få ut information om detta i god tid, det är en förbundsfråga. Stig-Olov Tingbratt håller med om detta och nämner att det vore lämpligt med en omställningsperiod på tre år. Övrigt: Samrådet efterfrågar ett så kallat rör likande det som Hälso- och sjukvårdsstyrelsen har. Detta rör ger en möjlighet att följa vilka ärenden, remisser och frågor som ska lyftas och som ska tas upp på kommittésammanträdena. Framförhållningen ger en möjlighet att kunna påverka i tid. Arbetsutskottet för samrådet för funktionshindersfrågor består av Elaine Johansson och Hans Hedström. Träff i början på 2016 planeras. Stig-Olov Tingbratt har fått ett brev från en kvinna inom Västra Götaland. I ett nytt reglemente finns en uppdelning där VGR ansvarar för behandlingshjälpmedel och kommunerna för hjälpmedel för det dagliga livets verksamheter. I den aktuella kvinnans fall handlade det om att en lift i badrummet skulle köpas ut. En fråga som kommer upp är om till exempel alla fickminnen för personer med synnedsättning ska lämnas tillbaka eller betalas? Avdelningen får undersöka detta. En ändring av förutsättningar för resor till anpassningskurser för synskadade tas upp, vilket också gjordes på samrådet med HSS. VGR:s syncentraler kan föreskriva anpassningskurser av patienter på Fristad folkhögskola men rätten till sjukresa har tagits bort.
En fråga från företrädare i samrådet är om bildstödet kommer att finnas inom fler av VGR:s verksamheter. En möjlighet skulle kunna vara att få med det i den regiongemensamma handlingsplanen för arbetet med mänskliga rättigheter, MRplanen. Anna och Anni har med sig denna kommentar i det fortsatta arbetet med MR-planen. Antecknade gjorde Åsa Olsson 0705-405366
Årshjul 2016 planering för kommittén för rättighetsfrågor samt samrådet för funktionshindersfrågor Kommittén 1 DECEMBER Beslut: Beslut Org. bidrag funktionshinder Organisationsbidrag nationella minoriteter, hbtq och barn. Ska de vara MR inriktning istället? ( 3-åriga) MR-plan till RS/RF Kommittén 20 OKTOBER Beslut: Detaljbudget för kommande år Information: Tema TD Samråd 8 december Dialogforum Parasportstipendium MR-stipendium utlysning 15/2-15/3 Samråd 11 februari Kommittén 28 JANUARI Beslut: Delegationsordning Årsredovisning Kommittén 3 MARS Temamöte Samråd 29 september Tvärsamråd 26 maj Kommittén 21-22 SEPTEMBER Beslut: Mötestider kommitté kommande år Kommittén 21 APRIL Beslut: MR-planremissutgåva Delårsrapport mars Marsrapport? Information: Uppföljning organisationsbidrag. Utlysning organisationsbidrag funktionsnedsatta (ev 3-årigt). Utlysning organisationsbidrag nationella minoriteter, hbtq och barn (3-åriga). Kommittén 2 JUNI Beslut MR- och parasportstipendierna Uppföljning av handlingsplanerna (RF budget). Information: Uppföljning MR-stipendiaterna och Parasportstipendiaterna föregående år. Redovisning projektbidrag Redovisning av organisationsstöd
Samråd för jämställdhet och hbtq Datum: 16 november 2015 Tid: 13.00 16.00 Plats: Kvinno och tjejjouren ADA, Folke Bernadottes gata 2, Göteborg Närvarande: Ordförande: Gunilla Lindell, kommittén för rättighetsfrågor Angelica Löwdin, FPES Västra Götaland Anjelica Hammersjö, avdelning rättighet Anna Karin Caspersson, EKHO Göteborg Anni Rydberg, avdelning rättighet Ardeshir Bibakabadi, Homan Christin, Kvinno och tjejjouren ADA Désirée Sandström, RFSL Skaraborg Johann Rehnberg, Män för jämställdhet Kicki Borghammar, EDCS Kristin Eliasson, Kunskapscentrum för jämlik vård Lena Bergström, Stolta föräldrar Maria Talja, koncernkontoret avdelning rättighet Nicklas Axelsson, RFSL Göteborg Sofia Halth, RFSU Göteborg Tage Carlsson, West Pride Xzenu Cronström Beskow, RFSU Göteborg 1. Presentationsrunda Deltagarna fick i uppgift att presentera sig och berätta om något intryck från mänskliga rättighetsdagarna om de deltog. Vissa hade deltagit vid mänskliga rättighetsdagarna men inte alla. Några intryck som nämndes i rundan var att årets tema Tillsammans mot rasism var bra, att många intresserade kom till montrarna och att egna seminarier var lyckade. 2. Anteckningar från förgående möte Det ska vara psykiatriberedningen istället för psykiatriutredningen. Alla deltagare godkände att avdelning rättighet lägger ut anteckningarna på hemsidan och lägger dit kontaktuppgifter till alla organisationer. 3. Presentation av Kvinno- och tjejjour ADA Kvinno och tjejjouren ADA är en feministisk förening som har funnits sedan 70 talet. Det är en av Sveriges äldsta kvinnojourer tillsammans med kvinnohuset i Stockholm. De driver ett skyddat boende och samtalsmottagning för kvinnor som inte bor där. De tar både emot kvinnor som kommer till jouren genom Socialtjänsten och de som inte har haft kontakt med Socialtjänsten som exempelvis papperslösa kvinnor. Alla kan vara anonyma men de för journaler på kvinnorna som kommer från Socialtjänsten. De bedriver också en tjejjour med en tjatt för även de som inte har varit utsatta för våld. Kvinnojouren är endast för våldsutsatta. De har även en juristjour som är tillgänglig tre gånger i
veckan. I dagsläget har de tre anställda men de kommer anställa en till. Kvinno och tjejjouren ADA är en ideell förening med ideell personal i telefonjouren där de som bemannar jouren går en studiecirkel på ca tio gånger som förberedelse. Studiecirkeln behandlar feminism, våld och hur jouren fungerar. Mellan 12 och 15 kvinnor bor på det skyddade boendet. Utgår ni från juridiskt eller självdefinierat kön? Har ni någon åldersgräns för de boende? Kvinnojouren skapades när alla delades upp i endast två kön i samhället men föreningen arbetar nu med hur de ska inkludera transpersoner. Kvinno och tjejjouren ADA vänder sig till alla förutom cismän. De har inte tagit ställning till vad som händer om någon kommer ut som trans. Ada har en åldersgräns på 13 14 år. Rullansen är begränsad på det skyddade boendet eftersom det är svårt att hitta något nytt boende att flytta ut till. Men det kommer någon ny kvinna varje vecka. Hur ser finansiering ut? Kvinno och tjejjouren ADA får föreningsbidrag från Sociala resursnämnden och olika projektmedel. Men det krävs mycket resurser för att driva projekt så de föredrar föreningsbidrag. Socialtjänsten betalar för de som bor på det skyddade boendet. Det är bra att ni utbildar de som arbetar i jouren för det gör inte alla kvinnojourer. 4. Hur jämlik är vården? Kristin Eliasson, Kunskapscentrum för jämlik vård, Västra Götalandsregionen Kunskapscentrum för jämlik vård (KJV) skapades år 2009. Först hette verksamheten Kunskapscentrum för jämställd vård men nu har de fått ett utökat uppdrag som består av att de ska jobba med fler aspekter än kön, vilket de är väldigt glada för. Det finns stora skillnader i bemötandet i vården så frågan är hur de kan skapa en jämlik vård eftersom de vet att det finns en rad problem med koppling till kön, genus och sexualitet etc. Uppdraget är politiskt och det finns en enighet om att KJV ska finnas och därför kan de jobba långsiktigt mot alla sorters verksamheter i Västra Götalandsregionen. De sprider kunskap och jobbar med verksamhetsutveckling tillsammans med vissa avdelningar och mottagningar för att förbättra deras arbete så att det blir mer jämlikt. KJV utgår från problem med ojämlikhet som de finner i patientenkäter, riktlinjer eller om verksamheter ringer och vill ha hjälp. Personalen inom hälso och sjukvården tror ofta att de behandlar alla lika och sätter patienten i centrum men det stämmer inte för ojämlikhet existerar. Jämlik vård är ingen kontroversiell fråga och ingen är emot att alla ska behandlas jämlikt men det finns ett glapp mellan att personalen vill göra gott och skillnader i utfall där patienter behandlas ojämlikt. Alla människor är olika och de som möter patienter ska inte förutsätta att de vet allt om alla patienter. Det är bra om personal vågar fråga patienter hur de vill bli behandlade. KJV tror att det krävs en normmedvetenhet för att förstå varför vårdpersonal reagerar och handlar som dom gör. Hälso och sjukvården pratar om att vården ska drivas av kunskap och för att nå behandlingsmålen måste mötet mellan vården och patienterna blir bra. Därför vill KJV lyfta bemötandefrågan och förbättra bemötandet. Västra Götalandsregionen pratar om personcentrerad vård, vilket är bra, men KJV tror att det då behövs en medvetenhet om vad personalen frågar patienter och framförallt inte frågar. En maktförskjutning har skett i vården där många patienter är mer medvetna och kunniga men makten ligger fortfarande hos professionen. KJV jobbar med att öka kunskapen och medvetenheten om normer och hur de påverkar hälso och sjukvården. Det handlar också om att
undanröja hindren för att söka hjälp hos hälso och sjukvården eftersom olika människor har olika lätt att få tillgång till vården. Till exempel har Västra Götalandsregionen och andra landsting börjat testa att nå patienter genom att ha mottagningar på bussar som åker ut till bostadsområden istället för att vänta tills människor själva tar sig till hälso och sjukvården. Rapporterar hälso och sjukvården när de ser att flickor har blivit omskurna? Det vet jag inte riktigt, andra kollegor på KJV har bättre koll på just detta. Just nu uppmärksammas i media att personer kontaktat sjukvården för att få ett oskuldsintyg. Frågan är då varför det förekommer och hur hälso och sjukvården ska agera. Just nu pågår ett regiongemensamt arbete för att ta fram riktlinjer kring detta. Det finns en hedersproblematik i dessa fall. Det är viktigt att lyfta denna fråga utan att ha förutfattade meningar om hedersproblematik. Hälsooch sjukvården har utbildats i detta. Sjukvården har ett ansvar vid våld i nära relationer. Finns det kunskap om när det ska anmälas hos personalen? Västra Götalandsregionens kompetenscentrum för våld i nära relationer jobbar med hur vården kan upptäcka och ska agera vid våld. De har börjat med screening genom att sjuksköterskorna på BVC frågar alla mödrar om de blir utsatta för våld. BVC jobbar förebyggande och hälsofrämjande. KJV gör många utbildningsinsatser men frågan är hur vi tillsammans kan jobba ihop för att öka kompetensen. Om förekomsten av våld uppmärksammas på exempelvis urologen ska personalen anmäla men det har inte alltid hälso och sjukvårdspersonalen kunskap om. Därför borde anmälningsplikten läras ut i läkarutbildningar. För att öka medvetenheten är KJV ute och utbildar men Västra Götalandsregionen är så stor. I regionen finns det förutsättning för att göra mycket mer än vad som görs idag. Exempelvis behöver vården ta reda på vilka normer som förekommer när sjukvården möter unga. En anledning till det är att det förekommer brister i bemötande vid självskadebeteende hos unga hbtq personer. Det är en större andel tjejer än killar som har dålig psykisk hälsa, KJV och vården vet inte så mycket om killarna. KJV jobbar med en mottagning som möter unga med självskadebettende där KJV och personalen tillsammans ser hur personalen kan förbättra sitt bemötande. Psykiatriker och psykologer är snäva i sitt yrkesutövande och ser inte att normer och bemötande hör till deras jobb. De förutsätter vissa saker och har ibland inte kolla på orsaken till beteenden vilket kan leda till att behandlingen blir fel. Läkarstudenter läster psykologi men diagnosticeringskurserna är på väldigt många fler poäng. Föreningarna i samrådet skulle kunna hjälpa till för att skapa bättre psykolog, läkaroch sjuksköterskeutbildningar. Det finns en mottaglighet i vad som behöver göras inom vården. Personalen som jobbar i sjukvården är redan utbildad och det är svårt för nyexaminerade att ändra på kulturen bland den befintliga personalen. Personliga berättelser är värdefulla för att skapa bra utbildningar.
Förändringsviljan väcks av olika personliga erfarenheter och berättelser. Olika aktivister föreläser i skolor men föreningarna räcker inte till. Utvecklar KJV utbildningar i samråd med dem som det gäller? De som berörs inkluderas allt mer. Bland kvinnor som borde ta cellprover såg KJV att det skiljer sig åt mellan olika bostadsområden, som att kvinnor i Angered tar cellprover i mindre utsträckning. Därför arbetade KJV med doulorna i nordöstra Göteborg för att öka cellprovstagandet. Det visade sig att tilliten till sjukvården inte var hög i Angered. Detta var dock inte specifikt för nordöstra Göteborg för det är även många som inte testar sig i centrala Göteborg och lesbiska tar inte heller cellproverna och även i de fallen är det bland annat tilliten som brister. Dessa olika fall kräver olika sorters lösningar eftersom en lösning inte fungerar i alla fall. Hur definierar ni självskadebeteende? Inkluderar ni sexuellt självskadebeteende också? Den offentliga definitionen är skada i huden men den problematiseras i en rapport som KJV har tagit fram. Det finns en efterfrågan på att veta mer om sex som självskadebeteende inom hälso och sjukvården. Att skära sig är bara ett sätt att skada sig. Transpersoner är nog den svagaste gruppen eftersom de kanske inte vänder sig till vården, kvinnor har kanske lättare att vända sig till vården. Om VGR höjer kunskapen om vem som drabbas och hur utan att ställa olika grupper mot varandra kan hälso och sjukvården och andra aktörer som jobbar mot självskadebeteende hjälpa fler. Normen för hur flickor och pojkar ska vara är grundproblemet eftersom normerna begränsar mycket. Vi skulle behöva bryta upp könsnormerna. Nu är det movember då mäns hälsa som prostatacancer ska uppmärksammas. Vad kostar det att män söker vård mycket senare än kvinnor? Män finns mer i slutenvård men vi vill att alla ska gå till primärvården. Mansnormen leder till att män söker vård för sent. KJV arbetar även med barnhälsovården, eftersom verksamhetsutvecklarna i Skaraborg ville förändra bemötandet till föräldrar men visste inte hur. Därför skapade de tillsammans ett verktyg som kallas En förälder blir till efter att ha studerat vårdkedjan och identifierat de brister som finns. Utgångspunkten är att föräldrar skapas i mötet med vården. Utifrån forskning lades fokus på fem områden; stjärnfamiljen, jämställt föräldraskap, kulturkompetens, psykisk ohälsa och ord&bild. Målet är att få ett normkritiskt förhållningssätt i allt som händer vid barnhälsovården. Därför kartlade de hur det ser ut i väntrummen och vilka ord vården använder i mötet med föräldrar, som exempelvis partner. Användning av ordet omskärelse är fel. Ordet som ska användas är könsstympning. Nej vården har riktlinjer om att de ska använda ordet könsstympning. Sjukvården har fått mycket kritik om att det förekommer könsstympning som kallas könskorrigerande kirurgi när det inte går att dra en gräns för om ett spädbarn är en pojke och flicka, det vill säga är intersexuell. Detta är ett brott mot de mänskliga rättigheterna.
Det finns en perspektivträngsel men detta måste motverkas eftersom alla maktordningar hänger ihop. Detta behöver bli tydligt och därför skulle det behövas ett verktyg för att synliggöra att allt är sammankopplat. Hälso och sjukvårdsverksamheterna har väldigt mycket att göra så KJV behöver stötta dem. Vårdens målsättning är att ta patienten på allvar men samtidigt förekommer det att personal inom vården påstår att olika sexuella läggningar eller könsidentiteter bara är påhitt under tonåren som går över. Alla patienter ska tas på allvar. Det är lätt att lägga broschyrer om jämlikhet i ett väntrum men svårare att göra något åt ojämlikhet. 5. Handlingsplan för arbetet med mänskliga rättigheter, Anjelica Hammersjö och Anni Rydberg, avdelning rättighet, Västra Götalandsregionen Avdelning rättighet har fått i uppdrag att ta fram en handlingsplan för de mänskliga rättigheterna i Västra Götalandsregionen. Arbetsgruppen har därför träffat många avdelningar inom regionen och den processades på dialogforumet dit många föreningar kom. Handlingsplanen ska beslutas i kommittén för rättighetsfrågor i mars och därefter gå ut på remiss. I juni/juli 2017 ska handlingsplanen vara beslutad och klar. Den kommer utgå från rätten till hälsa, kultur, arbete med mera och olika rättighetsprinciper som jämlikhet, delaktighet, transparens och ansvar. Samrådet fick reflektera utifrån en associationskarta där deltagarna vet eller misstänker att det blir systemfel utifrån hbtq och jämställdhet. Grupperna kom fram till följande: Grupp 1 Vid kallelse till provtagning för livmoderhalscancer borde det stå livmoderbärare istället för kvinna. Annars riskerar vården att inte testa transmän som har livmoder. Det finns inte könsneutrala omklädningsrum på badhus och på rehabmottagningar. Den kvinnliga symbolen kopplat till skötrum är ett systemfel. Skylten har ändrats på många ställen men inte överallt. Den borde genomgående vara könsneutral i VGR:s verksamheter. På pendeln mellan Alingsås och Göteborg står det en skylt om att vissa platser endast är för barn och mödrar. Det är dåligt med information på sjukhusen om var en kan vända sig om en blivit dåligt bemött. Till exempel hur en kan ta kontakt med patientnämnderna. Det borde vara lättillgängligt, tydligt och på vilket sätt. Grupp 2 Det måste finnas en medvetenhet kring normer på alla förvaltningar. Vad gäller Västarvet så borde museerna bredda perspektiven i sina utbud. Det finns en för stor omedvetenhet om normer inom personalen. Mottagning som var hbt diplomerad ställde frågor som tex vill du ringa din man? Det borde vara tydligt hur personal skulle kunna göra på ett annat sätt genom att ställa andra frågor. Grupp 3
Strukturella problem finns överallt i regionorganisationen. Närhälsan möter alla människor. Det finns fortfarande kvar gamla föreställningar om människor. Systemfelen kan uppstå överallt när man gör avvikare från någon grupp. Det finns en risk med att man befäster en struktur. Kommer det bli så att man gör särinsatser för tex kvinnor i handlingsplanen för mänskliga rättigheter. Det krävs nya åtgärder för att främja de mänskliga rättigheterna. Det får inte bara bli brandsläckning när diskriminering och ojämlikhet uppstår. Grupp 4 Inom habilitering kanske jämställdhet och hbtq frågor glöms bort när fokuset är på exempelvis funktionsnedsättning. Film i väst, folkhälsan osv. Det borde bli fler tvära samverkansprojekt. Från konkurrens till medskapande. Blir en så otrolig kraft om alla skriver ihop projekt tillsammans. Etiska gruppen på Sahlgrenska Universitetssjukhus har många bra idéer. 6. Övrigt Nästa möte 22 februari i avdelning rättighets nya lokaler på Södra hamngatan 37 41 vån 2 kl. 09:30 12:30.
Minnesanteckning samråd för mänskliga rättigheter 2015-11-26 Plats: Scandic Crown, Göteborg Tid: 13.00 16.00 Närvarande: Organisationer: Cathrin Boström - Antidiskrimineringsbyrån i Trollhättan/Integrationsforum mot rasism, Cecilia Solberg - Göteborgs Rättighetscenter, Karin Ljung Aust- Sensus, Anna Hagsgård - Stadsmissionen, Karolina Berg - Ungdom mot rasism Frånvarande organisationer: DHR, Ibn Rushd, Interreligiösa rådet Kommittén för rättighetsfrågor (frånvarande): Kristina Grapenholm (FP), Peter Legendi (S) Avdelning rättighet: Anni Rydberg, Anna Jacobson (sekreterare) Mötets ordförande: Anna Jacobson 1. Välkomna och godkännande av dagordning Avdelning rättighet har innan mötet skickat ut en information om att båda politikerna i samrådet fått förhinder och inte kan närvara. Samrådsdeltagarna som närvarar vill ändå att mötet genomförs även om det inte kan betecknas som ett regelrätt samråd. 2. Incheckning och aktuellt från organisationerna Sensus - Sensus genomförde sex seminarier på MR-dagarna som i år hade många besökare.
Flykting-/asylfrågan är just nu väldigt aktuell för organisationen och Sensus har t ex gjort en ny kartläggning av insatser de är involverade i kopplat till flyktingsituationen och kommit fram till att de inom ramen för Västra Sverige har verksamhet på 45 platser i samverkan med sina medlemsorganisationer. Integrationsforum mot rasism/adb Trollhättan Det har varit en jobbig period kopplat till det rasistiska våldsdådet på Kronan i Trollhättan. Trollhättans Antidiskrimineringsbyrå har under hösten firat sitt 15-års jubileum. I nära anslutning i tid till detta inträffade också händelsen på Kronan och det har varit påfrestande för alla. Samtidigt händer det mycket positivt, till exempel finns två nya projekt som är på gång. Dels har det startats ett språkcafé och dels pågår en dialog med stadsdirektören om ett uppdrag att samla och synliggöra projekt och föreningar som arbetar med och för mänskliga rättigheter. Ungdom mot rasism Ungdom mot rasism har precis haft utbildningshelg med tema anti-rasism på riktigt. I övrigt så fokuserar de på ett utbildningsprojekt där de har tagit fram en workshop om rasism riktat till unga och har kontakt med fritidsgårdar och ska nu komma igång med utbildningar på riktigt. Ungdom mot rasism, nationellt var också med på MR-dagarna och genomförde några seminarier samt hade en egen monter. Stadsmissionen Sedan sist har det hänt ganska mycket t ex har stadsmissionen öppnat upp ett transitboende för ensamkommande flyktingbarn i Lövgärdet. Boendet öppnades med endast en veckas varsel vilket inneburit att resurser i viss mån fördelats om internt. Stadsmissionen planerar också att öppna ett nytt HVB-hem för ensamkommande barn. Stadsmissionen fältarbetare ingår också i samverkan med fältarbetarna i Göteborgs Stad kring fattiga EU-migranter. De ser gemensamt att antalet boplatser ökar lokalt. Just nu finns ca 30 platser som de regelbundet besöker. Det ser ut som om de kommunala resurserna kommer att minska för gruppen fattiga EU-migranter nästa år i Göteborg. GRC GRC är på banan igen efter en tuffare period med bl a mycket personalomsättning i verksamheten. De har också tagit fram en ny grafisk profil. GRC hade en monter på MR-dagarna och deltog i samtal mm där. I montern stod de tillsammans med ADB i Stockholm/Malmö och deltog bl a i en debatt om
Gbg Stads arbete för social hållbarhet. Den 9/11 GRC deltog GRC i fackeltåget i Göteborg på årsdagen av kristallnatten. En av medlemsföreningarna RFHL (rättigheter, frigörelse, hälsa och likabehandling) ska inrätta en fångombudsman. 3. Korta reflektioner + återrapportering av frågor från förra mötet Ingen har några särskilda frågor däremot lyfter avdelning rättighet upp frågan som ställdes på förra mötet om jour för hjälpmedel i Västra Götaland. Ingen har det uppdraget och förslaget från Kristina och Peter är att samrådet via kommittén ställer frågan vidare till hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Mötesdeltagarna tycker det är en bra idé, avdelning rättighet arbetar vidare på frågan. 4. Plan för mänskliga rättigheter Anni Rydberg från avdelning rättighet håller en workshop om uppdraget att ta fram en regiongemensam handlingsplan för arbetet med mänskliga rättigheter 2017-2021. Kommittén för rättighetsfrågor fick uppdraget från regionstyrelsen och regionfullmäktige i juni i år. Samrådsdeltagarn delades in i två grupper och arbetade fram förslag: Grupp 1 ringade in t ex in områden där de upplever att det finns många fallgropar. I varje verksamhet borde det finnas ett självreglerande system där man med hjälp av t ex normkompass scannar sin verksamhet vem är norm vem görs till avvikare. Hur mycket måste den som känner sig som avvikare kämpa? Och finns det system som (tex normkompassen) för att hitta systemfelen? Sedan göra handlingsplan och slutligen koppla på utbildning. Pratade också om att sjukvården borda utforma tex kallelser på lättläst svenska. Grupp 2 ringade mer in problemen och pratade mycket sjukvård och tillgänglighet och bemötande, t ex EU-migranter. Vård som inte kan anstå vad är det? Hur når man resurssvaga grupper så att alla nås av vården och hur kan vården bli mer medveten om kulturella skillnader och tabun? Hur kan kulturen komma alla människor till nytta? Hur kan kulturen bli något annat än något som görs man har tid över, hur göra inkluderande? För till exempel gruppen hemlösa. Det ska löna sig att åka kollektivt inte bara ekonomiskt det ska vara tryggare, trevligare, roligare. Det ska finnas bra belysning och vara torrt på hållplatser mm 5. Ökad rasism, islamofobi och antisemitism i samhället. Vad gör organisationerna i samrådet idag? Och hur kan vi jobba mer gemensamt i Göteborg för sammanhållning och integration? De flesta är just nu inne i planeringsfas för nästa år och det är svårt att veta nu vad som kan göras nästa år. Avdelning rättighet uppdaterar och skickar ut kontaktlistan till alla igen.
Sensus producerar mycket men försöker också arbeta konsultativt och ser gärna att de andra vänder sig till dem för att bolla om vad det finns för behov. Kanske har de utbildningssatsningar på g som passar, kanske kan vi samverka eftersom vi redan har flera utbildningsmaterial. Sensus samverkar gärna. GRC informerar också om att de planerar filmfestival den 17-18 mars mer information kommer. 6. Frågor till kommande möten (15 min) Sitta i små grupper och diskutera fungerade väldigt bra det var bra att dyka ned lite. Allas specialkompetens kommer mer till rätta och det blir givande. Intressant att få information här men det är också bra och stärker nätverket om ni sätter oss i arbete så vi kan bidra med mer konkreta förslag. GRC tar fram en säkerhetspolicy till nästa möte tar föreslås att vi tar upp hur de olika organisationerna ser på säkerheten. GRC menar att polisen borde vara med i detta samrådet GRC upplever att de blir lätt blir maskotar i polisens egna samrådsgrupper och tycker att detta samrådet är mer på riktigt. 7. Övriga frågor Nästa möte bokas till den 23/2 kl 13-16. 8. Utcheckning, reflektion över hur mötet har fungerat Bra och bra att det blev av. Ett bra möte idag bra med interaktiva former. Jag har lättare att koncentrera mig då och det blir konkretare. Bra form på mötet Bra att det blev även om vi var lite få viktigt att vi blir mer aktiva! Kändes meningsfullt att vara med fick bättre koll på våra kompetenser. Bra att få bättre koll på VGR!
Minnesanteckningar - Samråd Ålder 18 november 2015 10.00 14.00 Rädda Barnen, Gyllenkrooksgatan 10, Göteborg Deltagare: Elisabeth Valinder, BRIS Region Väst Anna Leithe, Unicef Marianne Hagman, Sveriges Pensionärsförbund, SPF Jenny Axebrink, Göteborgs räddningsmission Camilla Nygren, Rädda barnen Lars Åke Carlsson, Kommittén för rättighetsfrågor Elise Norberg Pilhem, Kommittén för rättighetsfrågor Bosse Parbring, Kommittén för rättighetsfrågor Liselott Johansson, Avdelning rättighet Förhindrade: Ingela Ekholm, Pensionärernas Riksorganisation, PRO Evert Josefsson, Sveriges Pensionärers Riksförbund, SPRF Mikaela Nissén, Tjejjouren Väst Nadja Ana-Garystone, Fryshuset Inledning och incheckning Lars Åke hälsar alla välkomna till höstens sista möte i samråd ålder som idag är hos Rädda Barnen i Göteborg. Samrådet enas om att det händer mycket i vårt samhälle idag som påverkar arbetet. Föregående anteckningar - Inga kommentarer kring innehållet i de föregående anteckningarna. - Konferensen Barnkonventionen på riktigt 20 nov inställd på grund av för få anmälningar. - Kontaktuppgifter till de organisationer som finns med i samrådet läggs ut på avdelning rättighets hemsida. Liselott gör ett förslag och skickar ut för godkännande. Även minnesanteckningarna läggs där.
Work-shop kommande MR-plan - Workshop med Anna Jacobsson och Anjelica Hammersjö från avdelning rättighet Kommittén för rättighetsfrågor har fått i uppdrag av regionstyrelsen att ta fram en plan för Västra Götalandsregionens arbete med mänskliga rättigheter (MR-plan). Avdelning rättighet håller just nu på med det arbetet. Uppdraget är att samordna, man vill inte ha olika handlingsplaner. Den ska innehålla ganska spetsiga och genomförbara åtgärder som går att följa upp. Prioriterade åtgärder för att kraftsamla. I detta arbete är dialogen viktig både med civilsamhället och interna grupper. Under hösten och i början av 2016 träffar därför tjänstepersoner från avdelning rättighet representanter i olika sammanhang. Nu pågår insamlingsfasen där en bruttolista samlas ihop och på samrådsmötet i februari 2016 finns möjlighet att komma med fler synpunkter då planen blivit mer konkret. Planen utgår från regionens huvuduppdrag som kopplas till mänskliga rättigheter. Hälsa, Kultur, Arbete och Utbildning där varje område sedan delas upp Jämlikhet, Delaktighet, Ansvar och Öppenhet (se bifogad fil). Kommittén för rättighetsfrågor kommer att fatta beslut 21 april 2016, sedan ska MR-planen ut på remiss för att den 1 dec 2016 tas upp i kommittén igen. MR-planen beräknas gälla juni 2017 2021. Denna MR-plan kommer att gälla för VGR men många fler berörs då det sker mycket samverkan med exempelvis kommunerna. Dialog i grupper utifrån en Organisationsbild vad gör VGR och vad finns det för verksamheter. Uppgift Hitta Systemfel! Vad/var i relation till er kompetens eller målgrupp kan man hitta systemfel? Var kan det uppstå systemfel? Vilka saker behöver man åtgärda? Ett systemfel är något återkommande som görs som inte gynnar målgruppen. Men om ni kommer på någon konkret enskild sak är det också okej. Det finns möjlighet att komma med fler synpunkter det finns flera som inte är här och man kan komma på något man vill ha med efter mötet. Mejla Liselott senast inom tre veckor. 2
Information från Västra Götalandsregionens Kommitté för rättighetsfrågor - Bland regionfullmäktiges prioriterade mål under 2016-2018 har kommittén valt att särskilt arbeta utifrån: o Skillnader i livsvillkor och hälsa ska minska o Patientens ställning inom hälso- och sjukvården ska stärkas o Arbetsmiljön ska förbättras och sjukfrånvaron ska minska - Bland regionfullmäktiges fokusområden under 2016 har kommittén valt att särskilt arbeta utifrån: o Bryta utanförskap och segregation och stärka kopplingen mellan utbildning och arbetsliv o Utveckla ett personcentrerat arbetssätt inom hälso- och sjukvården o Satsa på ledarskap - Senaste kommittémötet var det uppföljning av -Handlingsplan för implementering av FN:s konvention om barnets rättigheter som nu gäller till och med 2016. Politikerna efterlyste åtgärder eftersom det inte var så bra måluppfyllelse. Den 19/11 tas det upp igen. Arbetet får inte stå still i väntan på att MR-planen blir klar utan arbetet måste fortgå. - Hur ska vi kunna träffa pensionärerna mer? Vill gärna träffa pensionärsorganisationerna mer. Tydliggöra att kommittén för rättighetsfrågor finns och gärna träffar dem. - Ett utvecklingsarbete inom MR-området pågår på SKL i samarbete med andra kommuner och landsting, regionfullmäktige fattade ett beslut om att VGR inte skulle vara med. - Rapportering från Kairos vilka slutsatser som de dragit om hur kommittén för rättighetsfrågor har jobbat. - Kommittén för rättighetsfrågor vill ha en träff med kommittén för folkhälsofrågor, de arbetar mycket med äldre. - Folktandvården arbetar på med utbildning kring barnrätt de har tagit beslut och har en strategi. Ledning och styrelse har fått utbildning under våren och nu tar avdelning rättighet fram en webbutbildning för samtliga medarbetare, den ska vara klar vid årsskiftet. - Mänskliga rättighetsdagarna samrådsarbetet presenterades där Lars Åke representerade samråd ålder. Avdelning rättighet deltog i en del seminarier bland annat kring barnrätt tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting och kommunförbundet Skåne. - Kommittémöte 19/11 bland annat kring detaljbudget och uppföljningen av implementering av FN:s konvention om barnets rättigheter. - Glädjande att vi fått mer utrymme att prata inom gruppen ålder. Det är nu först på dagordningen vid kommittémötena. - Troligtvis kommer kommittén att byta namn till kommittén för mänskliga rättigheter. 3
Information från samrådsorganisationerna BRIS - Arbetet ligger mer i långsiktigheten, haft mål att nå grupper med utländsk bakgrund. - Mycket information och kunskap om Barnkonventionen behöver föras ut. Rädda Barnen - Väldigt mycket fokus just nu är barn på flykt och att stötta de som jobbar ute i verksamheterna. Det är viktigt! - Vi arbetar också med påverkansarbete generellt - Mobila lekverksamheter för barn för att kunna vara där barnen befinner sig, har tidigare testats i Stockholm och Trelleborg bland annat. - På gång att få igång välkomstpåsar till ensamkommande barn. - Rädda barnen har tidigare satt igång ett arbete som innebär att terapeuterna utbildar boendepersonal i metoden -Traumamedveten omsorg. - 26 nov har Rädda Barnen en konferens om Barnfattigdom konsekvenser och exempel från Göteborg. Camilla återkommer med inbjudan som skickas vidare till samrådet. Göteborgs räddningsmission - Mycket arbete med ensamkommande barn och transit o asylplatser. Ett exempel på transitboende är en skola där 50 barn sover. Man anställer folk väldigt snabbt vi får ta genvägar som vi aldrig skulle gjort tidigare. Ett läge som vi aldrig varit i förr. Utmaningen är att inte stanna i den akuta fasen utan snabbt få igång resurser som gör att de kommer in i samhället. Göteborg är en ankomstkommun därför kommer det en del barn som ska ut i andra kommuner, det kan handla om att de är här 3-4 dagar innan de slussas vidare. Vi behöver ha transitplatser eftersom man anmäler sig någonstans i Göteborg och då behövs det tillfälligt boende snabbt. Även svårt för Migrationsverket att hinna med. Där befinner vi oss nu, svårt med barnrättskompetensen. - Stor risk att man missar barn, kommunen sliter och det är inte alltid personer med kompetens inom området som jobbar just nu. - Det finns en stor solidaritet, men vi som organisation har svårt att hantera det. Det är tryck på alla fronter. Inbjudan till fadderverksamhet kommer många fler än förväntat. Vi har även kvar andra behov som funnits innan flyktingkrisen. Andra grupper av människor behöver också stöd. - Det finns en del kommuner som inte släpper in EU-medborgare till skolan och exempelvis BVC som inte finns till för vård för denna målgrupp. 4
Unicef SPF - Många processer måste pågå samtidigt. Stärka fria zoner för barn i till exempel Makedonien och Grekland. Hur tar man emot barn på flykt? Simrishamn arbetat bra med det men nu kommer det väldigt många dit. - På flykt material som ska skickas ut till gymnasieskolor om hur det är att vara på flykt. - Jobbar mycket med insamling just nu. - Konceptet rättighetsbaserad skola sprids och en rapport skrivs, projektet avslutas i januari 2016. - Det hållbara arbetet måste också få fortgå. - Mycket fokus på vårdfrågor just nu. Personcentrerad vård där kommun och region ska samverka kring den person det gäller. Viktigt att brukarna får möjlighet att vara delaktiga och kunna påverka genom att synpunkter tas tillvara. - Hur får man ut information om mänskliga rättigheter, en viktig fråga? - Nyss var det ett seminarium om fallolyckor hos äldre, stora kostnader när det händer därför är förebyggande arbete viktigt. I går var det ett symposium om psykisk ohälsa. - Ekonomi pengahantering, hur gör de som inte använder internet och som vill använda pengar. Det blir ett problem också för organisationerna när de samlat in pengar hur kan de hantera kontanter och sätta in på bank? - Hur kan äldre hjälpa barn läsa eller ge stöd för/till barn? Frivilligarbete, det finns exempel, klassmorfarförening m.m. Eftersom äldre mer och mer vill vara en samhällsresurs kan det tas tillvara. Ett tips från samrådet är att man kan ta egen kontakt och se om det finns behov och möjlighet, till exempel kontakta Rädda Barnen. - Internet blir mer och mer vanligt svårt om man inte har möjlighet, tvingas in i ett system som man inte orkar med eller kan. Exempelvis mina vårdkontakter, där kan man ringa istället men den telefonen är inte bemannad alltid exempelvis sommartid. Ett annat exempel som samrådet tar upp är att om man flyttar sin telefon kostar det 550 kronor via telefon och det är gratis via internet. Diskriminerande! Information om Rädda Barnen Göteborg Region Väst har kontor i Göteborg, Vänersborg och Karlstad och sträcker sig från Halland - Karlstad - Örebro. Stöttar medlemsorganisationen i allt, exempel utbildningar i barnkonventionen men vi jobbar också med utåtriktad verksamhet. Inflytande och god samhällsstyrning fokusområden barn på flykt, barn som upplever våld, barnfattigdom eller socioekonomiska utsatthet. Medlemsorganisation som har svårt att nå ut till alla socioekonomiska delar. Mer engagerade från medelklassen därför försöker vi nu engagera de som bor inom olika områden, skapa kraften att själva skapa ett engagemang. Väcka möjligheten att organisera sig och lyfta och kunna påverka 5
egna frågor. Fyra personer jobbar på olika sätt med att försöka engagera människor. En jobbar med papperslösa. Terapeuterna som möter barn sprider sedan den kunskapen fokus på svåra skilsmässotvister och barn på flykt därför blir traumamedveten omsorg som de nyss utbildat sig i viktig. Det kan också vara så att barn blir traumatiserade på vägen hit eller små barn som blir utsatta för övergrepp eller där mamman blivit utsatt för övergrepp. Vi behöver bli bättre på att läka relationen mellan mamman och barnet. På lika villkor: tidigare projekt nu fast anställd personal i Stockholm Göteborg o Malmö nu sprids det till övriga delar. Det handlar om kärlek kärleken är fri hedersrelaterad problematik, jobbar med dessa frågor i skolor där hela skolan engageras. Startat upp och stöttat på boenden för ensamkommande. Många lokalföreningar hitta koncept hur de kan jobba med detta på ett enkelt sätt mycket att organisera upp kring detta. Mycket att förhålla sig till både jobba långsiktigt och hållbart samtidigt som det finns akuta behov. Viktigt att stötta medlemmarna. Utbildning till samtalsledare inom Ellen mm. prioriteras inte just nu. Nästa möte Nästa samrådsmöte 24 februari 2016 9.00 12.00 vi återkommer med plats i Göteborg. Lars Åke avslutar dagens möte och tackar Camilla för att vi kunde vara i Rädda barnens lokaler och att hon organiserade hämtning av god lunch så att vi kunde spara lite tid till mötet. Antecknat av: Liselott Johansson 6