Vallar för dina förutsättningar Vallar för breddat skördefönster Hur når vi önskad vallkvalitet Säkra kort i vallen Vallens liggtid Sv Wide 2 13/01/20

Relevanta dokument
Uddevallakonferensen 2015

Växjö möte Vallfröblandningar för breddat skördefönster (R6/L6 4562) N. Nilsdotter Linde 1, M. Halling 1 och J. Jansson 2

Vallfröblandning för breddat skördefönster

En ökad utsädesmängd, med tre kilogram

En ökad utsädesmängd, med tre kilogram

Vallfröblandning för breddat skördefönster

Vallfröblandning för breddat skördefönster

Vallfröblandning för breddat skördefönster

Vallprognos och gräs i intensiva skördesystem- tre eller fyra skördar i gräsvallar Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad

Vall och grovfoder VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM. av Per-Anders Andersson, HS Jönköping och Magnus Halling, SLU Uppsala

Vall och grovfoder VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR

Gödslingsstrategier till vall. Linda af Geijersstam Hushållningssällskapet Kalmar

Rödklöversorters konkurrensförmåga L6-111

Resultaten visar i ett medeltal för de fyra

Vallblandningar för breddat skördefönster, Värmland

Bibliografiska uppgifter för Vallfröblandningar i intenisva skördesystem - marknadsblandningar

Fröblandningar med rörsvingel och Hykor

Syfte Att visa på behovet av kaliumtillförsel i äldre ekologiska vallar på lättare mineraljordar vid låg nivå på stallgödseltillförsel.

TIMOTEJSORTERS KONKURRENSFÖRMÅGA

VALL. Odlingssystem för grovfoderproduktion med förbättrad avkastning, produktionsekonomi och växtnäringsutnyttjande

Lantmannens valltävling

VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR

VALL OCH GROVFODER. Timotejsorters konkurrensförmåga. Vall. Syftet med serien L som avslutas under 2011 är att studera sex olika timotejsorters

Ekologisk åkermarksbete med nya gräsarter demonstrationsprojekt på Rådde gård

VALL. Vallfröblandningar med rörsvingelhybrid och rörsvingel. Ingemar Gruvaeus, Hushållningssällskapet, Skara

SVAVEL- OCH KALIUMGÖDSLING TILL EKOLOGISK BLANDVALL, L3-2298

Tidskrift/serie Försöksrapport 2008 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia

Skördesystem i vall Delrapport för två vallår. Vallförsök på Rådde gård Länghem Ola Hallin, Hushållningssällskapet Sjuhärad

Protokoll fört vid skypemöte med arbetsgrupp Kvävegödsling till vall

VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM - Förändringar i artsammansättningen

Vallfröblandningar för balanserat förhållande mellan klöver och gräs vid ekologisk odling på lerjord. Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland

Vallinsåddens utveckling vid olika helsädesalternativ

15A - Grovfoderodling

Botanisk sammansättning i slåttervall- en undersökning på gårdsnivå av olika sådda marknadsfröblandningar i Sjuhärad och Jönköpings län.

Näringsvärde hos vallgräs kring skörd 1 och 2

Hjälpsådd av vallar kunnskapsstatus och vägen vidare. Mats Höglind

Vallsortprovning. Timotejsorters konkurrensförmåga, L Rödklöversorters konkurrensförmåga, L6-111

Ekologisk vallodling på Rådde gård December 2008 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad

Försökseriens syfte är att undersöka. Kvävegödsling och strategi i vall. Tabell 1. Plats, region, mull och jordart, L3-2311

Försöksåret 2009 Ett axplock ur försöken och demonstrationer på Hushållningssällskapet Sjuhärad Rådde gård Länghem

Vallkonferens Sveriges lantbruksuniversitet Rapport nr 18 Institutionen för växtproduktionsekologi (VPE) Report No. 18

Skördesystem i vall. Slutrapport för SLF projekt nr H

Näringskvalitet i vallsortprovningen Växjö möte den 7 december Magnus Halling Forskningsledare Växtproduktionsekologi, SLU, Uppsala

Vallblandningsstrategi lathund för vallblandningar

VALLFRÖBLANDNINGAR, KASTELLEGÅRDEN 2014

Rörsvingel Vad vet vi om den?

Bakgrund. Två försök. Hypoteser. Näringsvärde och utveckling i olika sorter av rajsvingel och timotej

Vallskördeprognos för de nya vallväxterna käringtand och cikoria

Vit- och rödklöver i två- och treskördesystem

Vall- arter, sorter och nyheter Ympning av lusern. Louice Lejon & Christian Danielsson Lantbrukarkonferensen

R8-74B PM För sådd, skötsel och skörd av långtidsförsök med monokultur

DEMOODLING Urea till vall Rådde vall 1-2

Ensileringsstudie i grönmassa vid olika mängd förna beroende på skördesystem i vall

L Vallfröblandningar för ökad baljväxtandel Gäller säsong 2016 Version , Magnus Halling/Ola Hallin

Försöksåret 2014 Ett axplock ur fältförsöksverksamheten på Hushållningssällskapet Sjuhärad

Ensileringsstudie vid olika mängd förna beroende på skördesystem i vall

Protein från vallen hur gör man? Vallen är den främsta proteinkällan för mjölkkor

Markpackning och körskador på vall av större flytgödseltunnor demonstrationsprojekt på Rådde Gård. Ola Hallin, Hushållningssällskapet Sjuhärad

Vallblandningsstrategi lathund för vallblandningar

Lusern på fler jordar avkastning och fodervärde jämfört med rödklöver

15A Grovfoderodling. Sammanfattning och förslag till åtgärder. Lantbrukarens namn: Adress: Postnr Postort: Besöksdatum: SAM-nr:

Praktisk vallbotanik och klöverhaltsbedömning

Kalium till slåttervall Vad säger de gamla försöken?

Försöksåret 2016 Ett axplock ur verksamheten på Hushållningssällskapet Sjuhärad

Utfodring av dikor under sintiden

Delrapport 2012 för projekt Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete.

NYTT&NYTTIGT Vårutsäde Vall Majs Producerad av Svenska Foder AB

När är optimal skördetidpunkt?

Mixat foder Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Jämförelse mellan utfodringssystem. Allt vanligare med mixat foder

Flera skördar av vallen i nordlig mjölkproduktion. Mjölkföretagardagarna i Umeå 18 januari 2017

1 Öppnande, presentation Bodil öppnade mötet och hälsade välkommen. Därefter skedde en presentationsrunda.

Optimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs. Johanna Tell

SKÖTSEL Höanalys - Få koll på vad ditt hö innehåller

Bibliografiska uppgifter för Näringsvärde och utveckling i olika sorter av rajsvingel och timotej

Officiella provningsplatser vallsorter från 2013

Växtskydd vid vallanläggning, fritfluga och lövvivel

Tabell 1. Antal skördar och utsädesmängder (kg/ha) i R6-5010

Slåttervallens liggtid möjligheter och begränsningar

Sortprovning i olika vallarter

Helsäd jämfört med majsensilage och helsäd med och utan baljväxter - Vad avgör valet för den svenske bonden?

Grovfoder till ekologiska kor. Rätt grovfoder för bättre produktion

Sortval i ekologisk vallodling

SKÖRDESTRATEGI OCH UTHÅLLIGHET I ENGELSKT RAJGRÄS

Tolkning av mjölkgård

Gödsling, stallgödsel och organiska restprodukter

Bestämning av näringskvaliteten kring och vid skördetillfället för marknadssorter provade i vallsortförsök

Uppdaterade gödslingsrekommendationer. Pernilla Kvarmo Katarina Börling

Grovfodersortiment. Vallfröblandningar & Majssorter. Vall & Majs

Sensommarsådda grönfoderblandningar för höstskörd. Ingela Löfquist

Förmågan att motstå tramp hos fyra betesfröblandningar i ett rotationsbetessystem

Grovfodersortiment. Vall & Majs

Planering för bra vallfoder. Cecilia Åstrand

Tolkning av växtnäringsbalanser på mjölkgårdar. Kurs för rådgivare Nässjö 2008

Bibliografiska uppgifter för Vall i ekologisk produktion. Råd i praktiken

Tre typgårdar i VERA. Typgård växtodling

Nyheter Till Er som har behov att dryga ut ert grovfoder så har vi tagit fram följande produkter:

Utlakningsförsöken i Mellby

Kvävegödsling till ekologisk höstraps. Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus

Gårdsexempel Ekologisk Kvävestrategi 11 E. Anna Linnell Hushållningssällskapet Sörmland Skövde 13 november 2017

Praktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping

Transkript:

Vallar för Dina förutsättningar. Gård & Djurhälsa Nötseminarier 2018 Per-Anders Andersson, Lantmännens Odlingsrådgivning Sv Wide

Vallar för dina förutsättningar Vallar för breddat skördefönster Hur når vi önskad vallkvalitet Säkra kort i vallen Vallens liggtid Sv Wide 2 13/01/2018

Breddat skördefönster För Dig som vill ha jämn kvalitet i framförallt förstaskörden, men har svårt att hinna med att skörda Går det överhuvudtaget att genomföra? Vad säger försöken? Sv Wide 3 13/01/2018

Vallfröblandningar för breddat skördefönster Tre försök Ps, F och H-län 2007-2009 SLF-project H0541248 Sv Wide 4 13/01/2018

Breddat skördefönster-frågeställning Kan ett sätt att bredda skördefönstret vid första skörd vara att använda olika fröblandningar med olika ingående arter? Kan två olika blandningar en sent skördad, ca 10 dagar senare än en tidigt ge likvärdiga avkastnings- och kvalitetsnivåer I första- och totalskörden Sv Wide 5 13/01/2018

Breddat skördefönster - lyckades det? I försöket lyckades det att bredda skördefönstret med ca 9 dagar, med i stort sett lika avkastning och energihalt i skörd 1 för de båda jämförbara blandningarna. Totalavkastningen i medeltal över tre vallår skiljde sig inte åt i två av tre försök. Den sammanvägda energioch proteinhalten var också lika Hur gjorde ni?... Sv Wide 6 13/01/2018

Breddat skördefönster bakgrund artskillnad - energiutveckling Vallprognos Rådde 2007-2009 12,4 12,2 MJ/kg ts 12 11,8 11,6 11,4 11,2 17-maj 19-maj Eng rajgräs MJ 21-maj Timotej MJ 23-maj Ängssvingel MJ 25-maj 27-maj Hykor MJ Sv Wide 7 13/01/2018

Breddat skördefönster bakgrund sort-/tidighetsskillnader Förändring av energihalten vid första skörden för timotej MJ/kg ts skörd 1 1 v före Vid 1 v efter Grindstad (32) 10,4 10,3 10,2 Lischka (33) 10,5 10,1 10,2 Ragnar (35) Tryggve (35) 10,8 10,5 10,4 Switch 10,6 9,9 9,9 (32) (Halling, 2013. Bestämning av näringskvaliteten SLF-projekt H0841008) Sv Wide 8 13/01/2018

Breddat skördefönster fröblandningar, % Art sort typ A standard B tidig Timotej Grindstad Tidig 15 25 Ragnar Sen 30 Comtal Sen C sen 20 20 Ängssvingel Sigmund/Tyko Eng. rajgräs Helmer M-sen 4n Gunne Tidig 2n 10 Barista Tidig 4n 10 Herbie Sen 2n 22,5 Tivoli Sen 4n 22,5 Titus Tidig Rödklöver 20 Sara Vivi Vitklöver Ramona 40-20 10 10 Senast 10 5 5 5 Sv Wide 9 13/01/2018

Breddat skördefönster skördetider Skörd nr S1 S2 1 28 maj 6 juni 2 + 44 dgr + 44 dagar 3 + 47 dgr + 47 dagar = sista skörd 27 augusti 4 september Sv Wide 10 13/01/2018

Breddat skördefönster energi- och fiberhalter, skörd 1 Mj/kg ts NDF g/kg ts 11,6 700 11,4 11,4 11,1 11 MJ/kg ts 500 11,0 10,8 10,8 400 300 10,6 10,4 10,4 10,2 NDF g/kg ts 11,2 600 200 100 10,1 10 0 A Tidig sen A S1 Tidig sen S2 Sv Wide 11 13/01/2018

Breddat skördefönster energi- och fiberhalter för totalskörd 3 skördar, medeltal 3 platser, 3 vallår, sk 1-3 NDF g/kg ts 12,0 550 11,8 530 11,6 MJ/kg ts Säker skillnad 510 Säker skillnad 11,4 490 11,2 470 11,0 450 10,8 10,6 10,7 Säker skillnad 10,5 10,3 10,4 10,4 430 Säker skillnad 10,5 10,2 10,2 10,0 NDF, g/kg ts sk 1-3 Mj/kg ts 410 390 370 350 A A B tidig C sen C sen B tidig S1 S2 S1 S2 S1 S2 Sv Wide 12 13/01/2018

Breddat skördefönster totalskörd, kg ts/ha o år och råproteinhalt, g/kg ts 3 skördar, medeltal 3 platser, 3 vallår, tot avk sk 1-3 rp g/kg ts sk 1-3 13500 180 168 161 13000 153 160 153 143 137 12500 140 600 kg 12000 100 80 11500 rp g/kg ts kg ts/ha 120 60 11000 40 10500 20 10000 0 A A B tidig C sen C sen B tidig S1 S2 S1 S2 S1 S2 Sv Wide 13 13/01/2018

Breddat skördefönster-botanisk utveckling Timotej ökade med åren: men, låga timotejhalter med sena sorter Höga halter med tidig sort, särskilt vid sen skörd Bra förutsättningar för engelskt rajgräs (ER) som ändå minskade med åren. ER minskade från 50 till 20% i tidig blandning, och från 80 till 40% i sen blandning. Vitklöver ökade och mest där det från början fanns mest ER Sv Wide 14 13/01/2018

Vilka arter ska man välja? Tidig blandning med tidiga sorter av timotej och ängssvingel/rörsvingel/rörsvingelhybdrid. Ex. 10 Rödk, 5 Vitklöver, 70 Ti Grindstad/Rakel, 15 Rörsvingel Sen timotej + sen rödklöver Ex. 10 Rödkl, 90 Ti Tryggve Engelskt rajgräs inte aktuellt Sv Wide 15 13/01/2018

Slutsatser I försöket lyckades det att bredda skördefönstret med ca 9 dagar, med i stort sett lika avkastning och energihalt i skörd 1 för de båda jämförbara blandningarna. Det borde kunna fungera även i praktiken. Tål att fundera på Sv Wide 16 13/01/2018

Hur når vi önskad vallkvalitet? Gård & Djurhälsa Nötseminarier 2018 Per-Anders Andersson, Lantmännens odlingsrådgivning Sv Wide

Vad påverkar kvalitetsparametrarna? MJ Råprot, gr NDF, gr skördetidpunkt XXXX XXXX XXXX Kvävegödsling X XXX(X) X Baljväxter XX XXX(X) XX Vallgräs XX X XX XXXX XXX XX X 1 8 mycket stor påverkan stor påverkan mindre påverkan nästan ingen påverkan

Anetts önskade vallkvaliteter per kg ts MJ Råprot, gr NDF, gr ts, % Dikor, sin 8,5-9,5 100-120 550-650 30-50 Dikor, lakt 10,0-10,5 130-160 500-550 30-50 Kvigor 10,0-10,5 120-140 500-600 30-50 Stutar 10,0-10,5 120-140 500-600 30-50 Tjurar 11,0-11,5 130-160 450-550 30-50 LM-Lantbruk Landscape 19

Rätt energi HUR? Energin påverkas av blandningens artsammansättning och vid vilken tid den skördas. Utveckling av omsättbar energi för olika vallarter 1a skörd 13 12,5 12 Optimalt 11,5 MJ/kg ts Eng.rajgräs Timotej 11 Ängssvingel Vitklöver Rödklöver 10,5 Rörsvingel 10 Efter: Magne Tufvesson Mark/Växter nr 9, 1993 9,5 9 25-maj 20 04-jun 14-jun 24-jun LM-Lantbruk Landscape

Breddat skördefönster bakgrund artskillnad - energiutveckling Vallprognos Rådde 2007-2009 12,4 12,2 MJ/kg ts 12 11,8 11,6 11,4 11,2 17-maj 19-maj Eng rajgräs MJ 21-maj Timotej MJ 23-maj Ängssvingel MJ 25-maj 27-maj Hykor MJ LM-Lantbruk Landscape 21 13/01/2018

Utnyttja grovfoderanalysen i växtodlingen! Energi, protein, fibrer Kalium, svavel, flera mineraler Ts-halten. LM-Lantbruk Landscape 22

Gårdens grovfoderanalyser Det krävs flera år för att se trender Foderanalyser Gård: dagar från År skörd datum ts rp NDF indf MJ NEL K 2017 1 28-maj 58 180 500 130 11,5 6,5 2016 1 26-maj 37 190 570 130 10,0 2015 1 07-jun 52 140 570 140 2014 1 28-maj 33 150 580 2017 2 01-jul 40 200 2016 2 27-jun 48 2015 2 10-jul 2014 2 2017 Ca föreg. skörd Socker S N/S-kvot 23 3,3 110 2,2 13 6,5 29 3,2 50 2,2 14 10,8 6,2 22 3,7 50 1,7 13 180 10,4 6 500 140 11,5 6,0 26 4,4 34 30 2,5 13 220 470 200 10,3 6,0 19 8,8 32 60 2,5 14 85 170 510 170 10,5 6,1 26 4,5 33 90 2,5 11 07-jul 48 170 440 160 11,0 6,2 40 130 3 10-aug 46 220 440 130 11,0 6,4 32 9,8 40 50 3,4 10 2016 3 03-aug 60 160 520 180 10,6 5,9 12 5,1 37 90 2,1 12 2015 3 26 170 510 150 10,9 6,2 25 6,2 2017 4 01-okt 33 210 460 150 10,7 6,2 36 5,0 52 60 3,5 10 2016 4 23-sep 49 210 460 130 11,2 6,5 27 9,4 51 90 2,1 16 40 80 LM-Lantbruk Landscape 23

Är skördestrategin rätt för gården? Åtgärder Låg energihalt Skörda tidigare Låg proteinhalt Skörda tidigare Öka klöverandelen Öka kvävegödslingen Hög proteinhalt Minska klöverandelen Minska kvävegödslingen Skörda senare Låg NDF Skörda senare (Minska klöverandelen) Hög NDF Skörda tidigare (Öka klöverandelen) 2 4

Är skördestrategin rätt för gården? Åtgärder 2 5 Låg energihalt Låg proteinhalt Skörda tidigare Låg energihalt Bra proteinhalt Skörda tidigare och sänk N-givan och/eller sänk baljväxtandelen Bra energihalt Låg proteinhalt Öka N-givan eller öka baljväxtandelen. Bra energihalt Hög proteinhalt Sänk N-givan och/eller sänk baljväxtandelen. Låg energihalt Hög proteinhalt (vid rätt skördetidpunkt) Förmodligen mycket ogräs i vallen. Lägg om den.

Kalium Optimalt 20-25 gr K/kg ts Vallen lyxkonsumerar kalium Markens kaliumvärde överensstämmer med grovfodrets kaliumhalt och skördeeffekten av gödsling Lerjord > K-AL-klass IV-V > höga K-värden i grovfodret > höga K-halter i stallgödsel > en ond cirkel för överskott Sand/moränjord > K-AL-klass I-II > låga K-värden i grovfodret > låga K-värden i stallgödsel > en ond cirkel för underskott. Skall ske till varje skörd. Litet behov, hoppa över 1:a skörden 2018-02-02 26

Svavel Optimalt 2,0-3,0 gr (foder och skörd). N/S-kvot > 13-14 (12-17) ger risk för Sbrist. (Jordanalys: <10 mg S/kg jord). Räkna ut N/S-kvoten: rp-halt/6,25 delat med S-halt. Gödsla varje år. Gräsvall: 10-15 kg S/ha. Blandvall: 20-30 kg S/ha. Svavel i stallgödsel bidrar inte, räcker till kvävet i stallgödseln Påverkar avkastning, proteinhalt (sänker nitrathalten) och proteinkvalitet. Påverkar negativa joner som molybden och selen. Lättrörligt i marken. Leverans endast från mull- och gyttjejordar. 2018-02-02 27

Svavel Gödselmedel och mängd för 20 kg S/ha och år. Gödselmedel 2018-02-02 Kg/ha Kg N/ha Kg S/ha NS 27-4 500 135 20 NS 30-7 285 85 20 NS 24-6 335 80 20 NS 26-14 (nyhet) 140 35 20 NK 22-12 665 145 20 NPK 21-3-10 555 115 20 28

Svavel-kalium-magnesium till ekologisk vall Innehåll i % av olika gödselmedel Gödselmedel K S Mg Kaliumsulfat 42 18 1 Kalimagnesia/Patentkali 25 18 6 Polysulphate 12 19 4 20 15 Kiserit Ca 12

Anetts önskade vallkvaliteter 3 0 per kg ts MJ Råprot, gr NDF, gr ts, % Dikor, sin 8,5-9,5 100-120 550-650 30-50 Dikor, lakt 10,0-10,5 130-160 500-550 30-50 Kvigor 10,0-10,5 120-140 500-600 30-50 Stutar 10,0-10,5 120-140 500-600 30-50 Tjurar 11,0-11,5 130-160 450-550 30-50

Hur snabbt förändras kvalitetsparametrarna i vallen? Ènergi, MJ/kg ts: 0,03-0,05/dag ca 0,3 MJ/v Råprotein, gr: 3-5 gr/dag ca 30 gr/v NDF, gr: 3 gr/dag ca 20 gr/v 31

Anetts önskade vallkvaliteter per kg ts MJ Råprot, gr NDF, gr ts, % Dikor, sin 8,5-9,5 100-120 550-650 30-50 6v Dikor, lakt 10,0-10,5 2v 130-160 6v 500-550 30-50 mer N, baljv. Kvigor 10,0-10,5 120-140 500-600 30-50 Stutar 10,0-10,5 120-140 500-600 30-50 3v Tjurar 3 2 11,0-11,5 1v 130-160 3v 450-550 30-50

Satsa på säkra kort Tidighet Säker Rödklöver x(x) xxxx xx xxx(x) xxx xxx xxxx xxxx 10 12 20 10 5 2 78 60 73 10 15 Vitklöver Timotej Ängssvingel Rörsvingel Engelskt rajgräs 3 3 2018-02-02 90 15

Hur länge ska vallen ligga? 1,2 3, eller 4 år eller fler? 34

Vad kostar vallen? 25 kg frö per hektar kostar cirka 1000-1400 kr Plöjning + harvning + sådd: ca 2000 kr/ha. INSATSER i en 3-åring vall med 8700 kg ts per hektar Etablering/anläggning: Gödsling inkl spridning: Skörd, maskin + arbete: Transport + inläggning: Ensileringsmedel: Övrigt: 0,11 kr/kg ts = 8% 0,32 kr/kg ts = 24% 0,60 kr/kg ts = 45% 0,16 kr/kg ts = 12% 0,09 kr/kg ts = 6% 0,05 kr/kg ts = 5% 1,33 kr/kg ts LM-Lantbruk Landscape 35

Hur länge ska vallen ligga? Skörden minskar med liggtiden Hur mycket? Försök: Rödklöver Tim/Ängsv År 1 År 2: - 5-7% +/- 0 År 2 År 3: - 7-10% - 10% År 3 År 4:???? LM-Lantbruk Landscape 36

Kan försök översättas till praktik? Markpackning? Jämn spridning gödsel? LM-Lantbruk Landscape 37 Fasta körspår?

Skördeminskning? 10% - 15% - 20% Vall I (1,18) 20% 9900 15% 9900 10% 9900 Vall II 7920 8415 8910 kr/kg ts 1,30 1,28 1,24 Vall III 6336 7153 8019 kr/kg ts 1,51 1,39 1,30 Vall IV 5069 6080 7217 kr/kg ts 1,74 1,52 1,39 Faktorer som påverkar produktionskostnaden LM-Lantbruk Landscape 38

Hur länge ska vallen ligga? Generellt råd: sikta på 3 år Avkastningen sjunker Äldre vallar klarar torra och kalla perioder sämre Kvaliteten riskerar att sjunka: Kvickrot, kärrgröe m fl Andra ogräs: Skräppa! Låg skörd ger höga kostnader Råd att misslyckas med insådd Alternativa grödor 39