Muntlig språkfärdighet i Moderna språk - en studie av samspelet mellan lärande, undervisning och bedömning i skolan

Relevanta dokument
Lärares synpunkter på ämnet Moderna språk en rapport från projektet TAL

Jonas Granfeldt, Camilla Bardel, Gudrun Erickson, Susan Sayehli, Malin Ågren & Rakel Österberg

Åsa Sebestyen, provutvecklare, IPS, Göteborgs universitet 1

FRAM Forskarskola i de främmande språkens didaktik

Resultat från ämnesproven i biologi, fysik och kemi i årskurs 9 vårterminen 2009

Utbildningsfrågor Dnr 2006:2230. Ämnesprovet 2006 i grundskolans åk 9 och specialskolans åk 10

Elever i grundskolan läsåret 2010/11

Skolor och elever i grundskolan läsåret 2011/12

Resultaten av ämnesproven för årskurs 9 år 2005

Information om språkval - stödmaterial

Resultat från ämnesproven i årskurs 9 vårterminen

Internationella Engelska Skolan i Nacka

Lägeskommun Kommunkod Skolform Skolenhetskod

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv

ÄMNESGUIDE FÖR ÄMNESLÄRARPROGRAMMET MED INRIKTNING MOT ARBETE I GRUNDSKOLANS ÅRSKURS 7-9 INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER

Framtiden för lärarutbildningar i moderna språk

Beslut för fristående grundskola med fritidshem

ATTITYDER TILL SKOLAN 2003 SKOLBARNSFÖRÄLDRAR

Utveckling av aktiviteter för språkmedvetenhet i Norden och Baltikum

Slutbetyg i grundskolan, våren 2015

En beskrivning av terminsbetygen våren 2013 i grundskolans

Elever och skolenheter i grundskolan läsåret 2017/2018

Nationella prov i gymnasieskolan och komvux vårterminen 2011

Lägeskommun Kommunkod Skolform Skolenhetskod

Nyheter Pedagogiska institutionen, Umeå universitet 1. Gunilla Näsström Pedagogiska institutionen

Dnr : Beslut. efter tillsyn i den fristående grundskolan Internationella engelska skolan i Örebro

I vilken skolform/vilket program går barnet på adressetiketten? 2 Hur viktiga är följande aspekter för dig och ditt barn vid val av skola?

Lägeskommun Kommunkod Skolform Skolenhetskod

Lägeskommun Kommunkod Skolform Skolenhetskod

Bilaga 1: La rar- och rektorsenka t

Beslut för grundskola

DELA NOBA Lärarenkät Fridaskolorna

Skolverkets arbete kring matematik

(SKOLFS 2011:56) om kursplaner för vissa ämnen i specialskolan. (SKOLFS 2011:57) kunskapskrav för vissa ämnen i specialskolan

Elever och skolenheter i grundskolan läsåret 2018/19

+ + Grundskola åk Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Grundskola åk 4-6. Ange ett alternativ. Grundskola åk 7-9

Gruppinsamling elever i

Nationella prov i gymnasieskolan och komvux, vårterminen 2010

En stadieindelad timplan i grundskolan och närliggande frågor

Sammanfattning I ärendet presenteras grundskoleförvaltningens förslag kring språkval utifrån ett uppdrag från kommunstyrelsen.

Typ av huvudman. Stiftelsen Hannaskolan Konfessionell Örebro 1880 Grundskola Inriktning Lägeskommun Kommunkod Skolform Skolenhetskod

Betyg i årskurs 6, vårterminen 2018

Skolverkets arbete kring matematik

Ämnesprov i årskurs 3

PM - Elever och personal i grundskolan. Läsåret 2018/2019

Elever i grundskolan läsåret 2008/09

Dnr :5012. Beslut. efter tillsyn i den fristående grundskolan Ölands Friskola i Mörbylånga kommun

Beslut för Grundskola och Gymnasieskola

För att lyckas måste vi förstå våra elever

Kursplan. FR1032 Franska, Språkdidaktik I. 6 högskolepoäng, Grundnivå 1. French, Language Learning and Teaching I

INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK OCH SPECIALPEDAGOGIK

Nyheter om matematik från Skolverket. oktober 2017

Beslut för grundskola och fritidshem

PM Elever och personal i grundskolan (inkl förskoleklass) läsåret 2017/2018

Slutbetyg i grundskolan, våren Dokumentdatum: Diarienummer: :1513

L6EN20, Engelska 2 för lärare åk 4-6, 15,0 högskolepoäng English 2 for Teachers, 4th-6th grade, 15.0 higher education credits

Slutbetyg i grundskolan, våren 2014

Resultat från nationella prov i årskurs 3, vårterminen 2014

Terminsbetyg i årskurs 6, våren 2016

Grundsärskolan Särskolans rikskonferens Kristina Dahlberg, Susanne Smith Undervisningsråd För- och grundskoleenheten

En beskrivning av slutbetygen i grundskolan våren 2011

BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

Grundskoleförvaltningen. Preliminära skolresultat vårterminen

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning.

Gymnasieelevers bakgrund i Göteborg

Resultat på nationella prov i årskurs 3, 6 och 9, läsåret 2016/17

Birgitta Österberg. Studie- och yrkesvägledare. Tors fred

Riktlinjer för modersmålsundervisning i för-, grund- och gymnasieskola i Strängnäs kommun

Kommun Kommunkod. 77,4 - andel (%) elever som är behöriga till yrkesprogram. 87,5 - andel (%) elever som är behöriga till högskoleförberedande program

Beslut för förskoleklass och grundskola

Inriktning Kommun Kommunkod

EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Du får ingen andra chans. kommunerna klarar inte skolans kompensatoriska uppdrag

Nyckeldata om språkundervisningen i europeiska skolor 2012

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07

Skolprestationer på kommunnivå med hänsyn tagen till socioekonomi

Kommunal. Kommunkod Skolform Skolenhetskod

Resultat på nationella prov i årskurs 3, 6 och 9, läsåret 2017/18

Kommunala anvisningar för modersmålsundervisning inom grundskolans åk 1 9 i Sigtuna kommun

Nationella prov i årskurs 3

Vi vill veta vad du tycker om skolan

Könsskillnader i skolresultat NATIONELL STATISTIK I URVAL. Könsskillnader i skolresultat 1

Resultatredovisning grundskola 268,6 92,3 95,6. Betyg, behörighet och nationella prov. Meritvärde årskurs 9, genomsnitt 17 ämnen

Välkomna! till den andra träffen för samordnare inom ramen för Skolverkets regeringsuppdrag.

En väg mot högre måluppfyllelse. Vittras kvalitetsdag 27 nov 2013

Språk är framtiden En rapport om engelska och moderna språk

Regelbunden tillsyn i grundskolan International School of Lund - Katedralskolan

Personal- och utbildningsenkät

Dags för språkval! Salut! Hola! Wie geht s?

Skillnaden mellan betygsresultat på nationella prov och ämnesbetyg i årskurs 9, läsåret 2009/10

Beslut för förskoleklass och grundskola

Gymnasiebehörighet 2018

Årskurs 9-elevregistret 2003/04

INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER

Skolsegregation och studieresultat, årskurs 9. Grönköping. ilden är en är. en är en är

Inriktning Kommun Kommunkod

En stadieindelad timplan i grundskolan och närliggande frågor Remiss från Utbildningsdepartementet Remisstid den 23 november 2016

Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159. Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten

Nyanlända elevers integrering och lärande centrala faktorer ur ett språkpedagogiskt perspektiv

ÖU2100, Översättarutbildning 1. Magisterutbildning, 60 högskolepoäng

Skolverket har fått ett uppdrag från regeringen att kartlägga och utvärdera engelskspråkig undervisning i gymnasieskolan.

Transkript:

Muntlig språkfärdighet i Moderna språk - en studie av samspelet mellan lärande, undervisning och bedömning i skolan TAL-projektet: Jonas Granfeldt (LU), Gudrun Erickson (GU), Camilla Bardel (SU), Susan Sayehli (SU), Rakel Österberg (SU), Malin Ågren (LU) Web: http://tal.lu.se

Plan Bakgrund till projektet Projektbeskrivning, centrala begrepp FAS 1: Rektorsenkäten Lärarenkäten FAS 2: Skolbesök Vad händer härnäst i projektet?

BAKGRUND

Moderna språk i medierna Alla ska lära sig moderna språk

Moderna språk i grundskolan Moderna språk har en kursplan som är gemensam för bl.a. tyska, franska och spanska och engelska. De sju stegen är kopplade till nivåerna i GERS. Huvudmannen bestämmer när undervisning i moderna språk ska starta. (Förändring 1 juli 2018) Huvudmannen bestämmer hur undervisningstiden ska fördelas över årskurserna. (Förändring 1 juli 2018) Moderna språk är inte obligatoriskt. (Språkval dock obligatoriskt). Meritvärde: betyg i moderna språk får räknas som ett sjuttonde betyg vid ansökan till gymnasiet.

CEFR/GERS A - Basic user (Användare på nybörjarnivå) A1 - Breakthrough A2 - Waystage B - Independent user (Självständig användare) B1 - Threshold B2 - Vantage C - Proficient user (Avancerad användare) C1 - Effective operational proficiency C2 - Mastery

Källa: Skolverket (Strukturkommentar) Länkning mellan steg, årskurs och nivåerna i GERS

Exempel på tidigare studier/rapporter (sedan 2000) (Se separat litteraturlista) Större empiriska studier (Sörensen, C. /Skolverket (2000) Thorson, S., Molander Beyer, M., & Dentler, S. (2003). Larsson Ringkvist, E. (2006-2008) Tholin, J., & Lindqvist, AK. (2009). Ekelund, B., m. fl. (2010) Tholin, J. (2017) Rapporter Skolinspektionen (2010) Moderna Språk. Skolinspektionens rapport 2010:6. Skolverket (2011) Om Moderna språk - Redovisning av regeringsuppdrag Skolverket (2012) Bedömning av språklig kompetens. Skolverkets aktuella analyser. Skolverket (2012) Internationella språkstudien. 2011. Rapport 375. Skolverket (2013) Att tala eller inte tala spanska. Rapport. Stockholm. Riis, U. & Guadalupe, F. (2013) Lärare, elever och spanska som modernt språk: Styrkor och svagheter möjligheter och hot. Uppsala universitet, Fortbildningsavdelningen för skolans internationalisering. Övrigt Forskarskolan FRAM 2012-2015 10 licentiander, varav 5 arbetade med Moderna språk; 10 uppsatser finns. Bardel, C., Erickson, G., Granfeldt, J. & Rosén, C. (2017; Offering research education for in-service language teachers. Language Teaching 50 (2), 290-293. Avhandlingar Tornberg (2000), Flyman Mattson (2003), Lindqvist (2006), Rosén (2006), Ågren (2008), Österberg (2008), Sundberg (2009), Stoltz (2011), Henry (2012), Sayehli (2013), Cardelús (2016). Se Tholin (2015) för en översikt

PROJEKTETS SYFTE, UPPLÄGGNING OCH CENTRALA BEGREPP Granfeldt, J., Bardel, C., Erickson, G., Sayehli, S., Ågren, M. & Österberg, R. (2016). Muntlig språkfärdighet i främmande språk en studie av samspelet mellan lärande, undervisning och bedömning i svensk skolkontext: presentation av det nya forskningsprojektet TAL, LMS Lingua, 2, p. 1-6 p.

Projektets syfte Öka kunskapen om ämnet Moderna språk (franska, spanska och tyska) och den underutforskade aspekten muntlig språkfärdighet. Undersöka sambanden mellan lärande, undervisning och bedömning vad gäller muntlig språkfärdighet i Moderna språk, åk 9. Öka förståelsen kring olika faktorers betydelse för lärandevillkor och resultat i andra främmande språk än engelska.

Grundläggande koncept Tredjespråk (Bardel, Falk & Lindqvist 2016); Österberg & Bardel 2016) Muntlig språkfärdighet (GERS) Muntlig produktion Muntlig interaktion Ramfaktorer (Dahlöf, Lundgren, Kemmis m.fl.)

SAMHÄLLSNIVÅ lagstiftning, kurs- och läroplaner, etc SKOLNIVÅ förutsättningar, resurser & organisation KLASSRUMSNIVÅ Lärandemiljö Bedömning ELEVNIVÅ Muntlig språkfärdighet Ty, Fr, Sp åk 9 Lärande Undervisning

Projektets uppläggning och genomförande 2016 2017 2017-2018 2018 FAS1 Rektorsenkät Lärarenkät FAS2 Förberedelser Fältstudier i skolor FAS3 Disseminering Disseminering Disseminering ETIKPRÖVNING 1 ETIKPRÖVNING 2

REKTORSENKÄTEN

Syftet med rektorsenkäten Syftet är att kunna ge en bred bild av förutsättningarna på skolnivå för ämnet Moderna språk i Sverige. undersöka attityder kring Moderna språk hos rektorer Frågeområdena utvecklades utifrån Ramfaktorteori Tidigare undersökningar (Tholin & Lindqvist, 2009; ESCL, 2011; Skolinspektionen, 2010; Skolverket, 2014)

Innehåll i den slutgiltiga versionen 63 frågor fördelat över 8 frågeområden 1. Skolans elever och elever i Moderna språk 2. Språkvalet på skolan 3. Lärarresurser 4. IKT och allmänna resurser för moderna språk 5. Organisering av undervisningen i moderna språk 6. Avbrott i studierna av moderna språk 7. Rektors attityder om moderna språk 8. Rektors utbildningsbakgrund och erfarenhet Svarsformer: Ja/nej svar Flervalssvar Likertskalor Öppna svar Svarstid: ungefär 20-30 min

Stratifierat urval av skolorna (I) (tillsammans med Statistiska Centralbyrån, SCB) Urvalsparametrar: Grundskolor med åk 9 Huvudmannaskap Andel elever med utländsk härkomst Definition: Utrikes födda eller inrikes födda med två utrikes födda föräldrar. Föräldrarnas genomsnittliga utbildningsnivå Definiton: andel elever med minst en förälder med eftergymnasial utbildning Regionalitet (baserat på kommun) Norrland, Svealand, Götaland

Stratifierat urval av skolorna (II) (tillsammans med Statistiska Centralbyrån, SCB) Hela populationen (2015): 1 679 skolor (med åk 9) SCB:s urval: 425 skolor anpassat för bortfall 9 strata 3 för respektive landsdel Stratifiering baserad på landsdel och på utländsk bakgrund Kommunala och fristående skolor jämnt fördelade över respektive stratum Föräldrars utbildningsnivå jämnt fördelad över respektive stratum 9 skolor var felsamplade av SCB (ev något fler) Totalt urval är därför 416 skolor

RESULTAT FRÅN REKTORSENKÄTEN

1. Bortfallsanalys Svar från 147 rektorer, vilket motsv ca 35 %. Förväntad svarsfrekvens (jmfr SCB)

Responsanalys 147 skolor ingår i responsanalysen Vilka är rektorerna? Kön: 60% kvinnor Utbildningsbakgrund: Humaniora (35%), Samhällsvetenskap (36%), Naturvetenskap (20%),... Lärarutbildning? Ja (94%) Var arbetar rektorerna? Huvudman: 71% kommunala, 29% fristående Region: 43% Svealand, 33% Götaland, 24% Norrland Rektorsutbildning? Ja (85%) Erfarenhet: Mindre än 5 år (43%), 6-10 år (29%), mer än 10 år (28%)

Resultat 1. Språkutbudet på skolan (språkvalet) 2. Lärarresurser 3. Elever och grupper 4. Attityder till moderna språk Två typer av redovisningar - Deskriptiva data - Uppgifter om statistiska samband mellan variabler (Multipel linjär regression)

1. Språkutbudet på skolorna - språkvalet Franska erbjuds på 85% av skolorna Spanska erbjuds på 95% av skolorna Tyska erbjuds på 89% av skolorna 72% av skolorna erbjuder alla tre språken (n=101) Modersmål 14%, Teckenspråk 4%, Kinesiska 3%, Övriga språk ca 10% Götaland Svealand Norrland Franska 89% 93% 68% Spanska 98% 97% 94% Tyska 94% 90% 85%

2. Lärarresurser Antal lärare per språk French German Spanish Total Total Nbr Teachers 148 173 229 550 Teachers/school Nbr of Nbr of Nbr of % % schools schools schools % 0 24 17% 16 11% 6 4% 1 93 65% 88 62% 73 51% 2 23 16% 30 21% 41 29% 3 3 2% 8 6% 18 13% 4 0 0% 1 1% 5 4% Mean Nbr teachers/school 1,03 1,23 1,60 3,86

2. Lärarresurser Hur många lärare i resp undervisningsspråk är L1-talare? I franska har 14% av språklärarna franska som L1 I spanska har 34% av språklärarna spanska som L1 I tyska har 25% av språklärarna tyska som L1 Totalt rapporterar 63% av rektorerna att det finns minst en (1) språklärare som har språket som L1 på skolan Kommunala skolor 58%; Fristående skolor 85% Norrland 41%; Götaland 67%; Svealand 70%

3. Elever och grupper I vilken årskurs börjar eleverna med Moderna språk? 61% av skolorna startar i åk 6 36% av skolorna startar i åk 7 2% av skolorna startar i åk 4 Har skolan åldersblandade klasser i Moderna språk? NEJ: 83% (Kommunala 91% ; Fristående skolor 63%) JA: 15% (Kommunala 8%; Fristående skolor 34%) VET EJ: 2%

4. Attityder till moderna språk Instämmer helt Instämmer inte alls 1.Det är viktigt att alla elever läser ett modernt språk i grundskolan 2. Vissa elever bör inte läsa ett modernt språk i grundskolan 3. Moderna språk borde göras till ett obligatoriskt ämne i grundskolan 4. På vår skola har ämnet moderna språk en hög status 5. På vår skola får ämnet moderna språk tillräckliga resurser

LÄRARENKÄTEN

Empirisk bakgrund Nationella och internationella lärarenkäter för inspiration och jämförelse/ anknytning och länk till samma syften Exempel: Nationell utvärdering, 2003 English in Eight European Countries, 2004 Lärarens Utvidgade Bedömarroll, 2006 European Survey on Language Competences, 2011 Lärarnas Riksförbund: Språk så mycket mer än engelska, 2016

Iterativt utvecklingarbete Internt konstruktionsarbete Pilot 1 semi-intern (erfarna lärare och provutvecklare; främst universitetsanställda) Revision av pilot 1, interna uppföljande projektdiskussioner Pilot 2 semi-extern ; lärare som är kända av projektteamet, yrkesverksamma i skolor Revision av pilot 2, interna uppföljande diskussioner, samt input från projektsymposium i Lund december 2016 Pilot 3 semi-extern 2017; lärare som är kända av projektteamet, yrkesverksamma i skolor Lärarenkäten, undersökning: juni nov 2017 Urval: SCB-urval av skolor (samma som rektorsenkäten) Format: Likertskalor; flervalsfrågor; kortsvarsfrågor; öppna frågor

Enkätens struktur 50 frågor svarstid ca 30 min A. Bakgrundsinformation (13 frågor) B. Lärande och undervisning (11 frågor) C. Bedömning (10 frågor) D. Ramfaktorer (16 frågor)

Exempel på frågeområden A. Skola, språk, utbildning/legitimation, egen språkkunskap, undervisningstid, födelseår, kön B. Målspråksanvändning, kpl, GERS, resurser/material, fokus i undervisningen C. Uppfattningar om bedömning & betyg, stöd vid bedömning, metoder för bedömning, material vid bedömning, återkoppling, elevers kunskaper i relation till kpl D. Grupper, antal kolleger, samverkan, fortbildning, yrkesval, status, obligatorium, fördjupning kring muntlighet + synpunkter på enkäten

Preliminär respondentanalys 316 lärare från 183 skolor (44 %) svarat (hittills ) Språk: FR 31 %; SP 34 %; TY 35 % Kön: 80 % kvinnor (störst andel i franska) Födelseår: Median 1970; Typvärde: 1975; Range: 47 (1945-1992) Lärarleg: 84 % (FR 89 %; SP 79%; TY 85 %) Undervisningserfarenhet: 0-3 år: 16 %, 4-6 år: 14%, 7-10 år: 17 %, 11-14 år: 15 %, 15- år: 38 % Målspråket = L1: 27 % (FR 11 %, SP 47 %, TY 22 %) Skola: Kommunal 85 %, Fristående 14 %

LÄRANDE/UNDERVISNING: prel. resultat Läraren talar på målspråket: 0-10 %: 6 %, 11-25 %: 26 %, 26-50 %: 42 %, 51-75 %: 22 %, 76- %: 6 % Kursplanen ett levande dokument: Ja, absolut + Ja: 81 % (Nej: 5 %) Används mest till/för: Bedömning/Betygssättning + Planera undervisning; minst till kommunikation med föräldrar och lärarstudenter GERS ett levande dokument: Ja, absolut + Ja: 29 % (Nej: 53 %) Eleverna använder målspråket: mest när de talar i par/grupp inför hela gruppen, minst när de talar med andra via digitala medier Lättast för eleverna att utveckla: Ord/fras; Uttal/Int; Läsförståelse; Svårast: Muntlig interaktion; Anpassning; Interkult. kompetens

BEDÖMNING: prel. resultat Bedömning resp. Betygssättning upplevs ungefär lika (o)komplicerat Stöd vid bed/bet: mest: Egna uppgifter/prov; Kursplaner/ Kunskapskrav; SVs nationella bedömningsstöd; minst: Litt. om bedömning, Uppg./Prov konstruerade med elever, Elevers portfolios Viktigt vid betygssättning åk 9: mest: Reception (lf/hf), Muntlighet (prod/int), Skriftlig prod; minst: Grammatisk säkerhet, Anpassning, Interkult. Kompetens Använder SVs bedömningsstöd (delvis eller helt): JA: 86 %; NEJ: 14 %

RAMFAKTORER: prel. resultat Gruppstorlek: stor variation; största grupperna i spanska Åldersblandade grupper: ca 10 %; 1/1-SKOLA: ca 77 % Kolleger i samma språk: ca 45 % är enda lärare; 23 % en koll. Målspråksrelaterad fortbildning senaste fem åren: Språket: 30 %, Ämnesdid: 31 %, Språk+Ämnesdid: 20 %; Betalad fb i målspråkslandet: 10 %, Egenbestämd fb: 19 % Välja att bli lärare i mod.språk idag också: 84 % Hur värderas kunskaper I moderna språk? (skala 1-5; 5=mkt högt) I samhället: 2.66; På din egen skola: 3.16 Av dina elever: 2.79 Mod.språk obl. i grundskolan: JA: 71 %; NEJ: 29 %

FAS 2 - Skolstudier Slumpat urval av skolor, lärare och elever 15 skolor, 5 per språk 6 i Götaland, 6 i Svealand och 3 i Norrland 12 kommunala och 3 fristående Samtal med skolledning, lärare och elever Elevenkäter & vokabulärtest Inspelning av elever: Muntlig produktion (monolog) Muntlig interaktion (paruppgift) Analyser av olika typer: Språkliga analyser av produktion och interaktion Holistiska bedömningar av språkfärdighet

Vad händer härnäst i projektet? FAS 1: Insamling och analyser Lärarenkäten insamling avslutas, analyser inledda Rektorsenkäten insamling klart, analyser pågår FAS 2: Påbörjades i november 2017 Samarbete med 15 skolor (få som har tackat nej) Två besök: ett kontaktbesök och ett insamlingsbesök Publicering mm Special Issue i Apples (planerad att utkomma 2018) uppföljning av internationellt symposium i Lund i december 2016 Ett antal nationella och internationella konferenser

GRACIAS! MERCI! DANKE! TACK! Stort tack till alla rektorer och lärare som svarat på våra enkäter! Tack till Vetenskapsrådet och Elisabeth Rausings minnesfond för forskning för ekonomiskt stöd.