ISF Redovisar Rapport 2018:14 Utvecklingen av kollektivavtalade ersättningar sedan 2000-talets början En redovisning av kollektivavtalade ersättningar som kompletterar den allmänna socialförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen sf
ISF REDOVISAR RAPPORT 2018:14 Utvecklingen av kollektivavtalade ersättningar sedan 2000-talets början En redovisning av kollektivavtalade ersättningar som kompletterar den allmänna socialförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen En rapport från Inspektionen för socialförsäkringen Stockholm 2018
Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) är en statlig myndighet som arbetar för en rättssäker och effektiv socialförsäkring som är hållbar för samhället och ger trygghet för individen. ISF:s rapporter har olika fokus: ISF Granskar och analyserar innehåller en omfattande granskning och analys ur flera olika perspektiv. Avsikten är att presentera så långtgående slutsatser som möjligt och lämna rekommendationer på önskvärda förändringar. ISF Redovisar presenterar fakta utan att analysera dessa på djupet. Det kan till exempel handla om att redovisa statistik, en rättslig observation eller en sammanställning av existerande kunskap. ISF Kommenterar fokuserar på att synliggöra något som ISF tycker behöva uppmärksammas. Det kan till exempel handla om att kommentera en pågående debatt, effekterna av rättstillämpningen eller att synliggöra olösta problem. ISF Föreslår lämnar mer fullständiga och konkreta förslag till ändrade regler eller andra förändringar som skulle kunna få socialförsäkringen att fungera bättre. Publikationen kan läsas online, laddas ner och beställas på www.inspsf.se Inspektionen för socialförsäkringen Tryckt av Elanders Sverige AB Stockholm 2018 ISBN: 978-91-88837-18-9
Innehåll Innehåll Generaldirektörens förord... 5 Förkortningar... 7 Sammanfattning... 9 1 Inledning... 17 1.1 Syfte, metod och avgränsningar... 20 1.2 Läsanvisningar... 21 2 Kollektivavtalade ersättningar under tid med föräldrapenning... 23 2.1 Föräldrapenning från den allmänna föräldraförsäkringen... 23 2.2 Anställda i statlig sektor... 24 2.3 Anställda i kommuner och landsting... 26 2.4 Anställda i privat sektor: tjänstemän och arbetare... 30 3 Kollektivavtalade ersättningar under tid med arbetslöshetsersättning... 37 3.1 Arbetslöshetsersättning från den allmänna arbetslöshetsförsäkringen... 37 3.2 Samordning mellan allmän och kollektivavtalad arbetslöshetsersättning... 38 3.3 Anställda i statlig sektor... 38 3.4 Anställda i kommuner och landsting... 43 3.5 Anställda i privat sektor: tjänstemän... 46 3.6 Anställda i privat sektor: arbetare... 50 4 Kollektivavtalade ersättningar under tid med sjukpenning... 55 4.1 Sjukpenning från den allmänna försäkringen... 55 4.2 Kollektivavtalade sjukpenningtillägg begränsas i lagen... 57
Innehåll 4.3 Anställda i statlig sektor... 58 4.4 Anställda i kommuner och landsting... 60 4.5 Anställda i privat sektor: tjänstemän... 65 4.6 Anställda i privat sektor: arbetare... 67 5 Kollektivavtalade ersättningar under tid med sjukersättning... 69 5.1 Sjukersättning från den allmänna försäkringen... 69 5.2 Anställda i statlig sektor... 70 5.3 Anställda i kommuner och landsting... 72 5.4 Anställda i privat sektor: tjänstemän... 73 5.5 Anställda i privat sektor: arbetare... 74 6 Kollektivavtalade ersättningar vid arbetsskada... 75 6.1 Ersättning vid arbetsskada från den allmänna försäkringen... 75 6.2 Anställda i statlig sektor... 76 6.3 Anställda i kommuner och landsting... 81 6.4 Anställda i privat sektor: tjänstemän och arbetare... 86 6.5 Övriga ersättningar... 91 7 Kollektivavtalade tjänstepensioner... 93 7.1 Ålderspension från den allmänna försäkringen... 94 7.2 Anställda i statlig sektor... 95 7.3 Anställda i kommuner och landsting... 99 7.4 Anställda i privat sektor: tjänstemän... 104 7.5 Anställda i privat sektor: arbetare... 106 7.6 Flex- och delpensioner... 108 8 Avslutande kommentarer... 111 9 Referenser... 117 Bilaga 1 Undersökta kollektivavtal... 119 Bilaga 2 Avtal om föräldrapenningtillägg i privat sektor fördelat på bransch och förhandlande parter... 123
Generaldirektörens förord Generaldirektörens förord Nio av tio arbetstagare i Sverige arbetar på en arbetsplats där arbetsgivaren har tecknat kollektivavtal som ger rätt till ersättningar som kompletterar den allmänna socialförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen. Det innebär att den som får ersättning från den allmänna försäkringen också har rätt till kollektivavtalade ersättningar. Över tid har de kollektivavtalade ersättningarna blivit allt viktigare för många arbetstagare. Det beror på att allt fler personer har fått inkomster över taken i den allmänna försäkringen. Eftersom de flesta kollektivavtalade ersättningarna kompenserar för inkomstbortfall över taken i den allmänna försäkringen kan dessa ersättningar utgöra en stor del av den totala ersättningen till den som blir sjuk, skadad i arbetet, arbetslös, föräldraledig eller pensionär. Samtidigt visar olika undersökningar att många människor inte känner till att de har rätt till kollektivavtalade ersättningar i sådana situationer. Den här rapporten innehåller sammanställd kunskap om hur de kollektivavtalade ersättningarna har förändrats över tiden inom olika sektorer och avtalsområden på arbetsmarknaden. Fokus är på förutsättningarna för att få ersättning från de kollektivavtalade försäkringarna och ersättningsnivåerna. Avtalen som reglerar de kollektivavtalade ersättningarna skiljer sig åt mellan den statliga, kommunala och privata sektorn. Inom den privata sektorn finns det också stora skillnader mellan olika branscher och avtalsområden och inte minst mellan arbetare och tjänstemän. Vår avsikt är att denna rapport ska kunna fungera som ett uppslagsverk som kan användas av såväl beslutsfattare på olika nivåer i samhället, som av arbetsgivare, arbetstagare och andra intresserade. 5
Generaldirektörens förord Rapporten är skriven av Gabriella Sjögren Lindquist. Ett stort tack riktas till Charlotte Breitcreuz (AFA Försäkring), Ann Lundberg Westermark (PTK), Lena Martinell (Trygghetsstiftelsen), Matilda Nyström Arnek (Arbetsgivarverket), Julia Pietrek, Carina Rajala (SKL), Staffan Ström (Alecta), Ossian Wennström (SKL) och Mats Åhman (AFA Försäkring) för kommentarer på delar av rapporten. Stockholm i augusti 2018 Catarina Eklundh Ahlgren 6
Förkortningar Förkortningar AB AFA AGB AGF-KL AGE AGS AGS-KL AKAP-KL ALFA (-T) ATP FPT Ibb ITP Allmänna bestämmelser. Gäller anställda i kommuner och landsting Arbetsmarknadens försäkringsaktiebolag Avgångsbidrag. Gäller arbetare i privat sektor Avgångsförmåner för anställda hos kommuner och landsting, församlingar m.fl. Avgångsersättning Avtalsgruppsjukförsäkring för arbetare i privat sektor Avtalsgruppsjukförsäkring för anställda inom kommuner, landsting, regioner, trossamfundet Svenska kyrkan och vissa kommunala företag Tjänstepensionsavtal för anställda inom kommuner, landsting, regioner, trossamfundet Svenska kyrkan och vissa kommunala företag födda år 1986 eller senare Allmänt löne- och förmånsavtal (Tillsvidareavtal). Gäller anställda i statlig sektor Allmän tilläggspension Försäkring om föräldrapenningtillägg. Gäller arbetare i privat sektor Inkomstbasbelopp. Följer inkomstutvecklingen i samhället Industrins och handelns tilläggspension. Gäller tjänstemän i privat sektor 7
Förkortningar ITPK KAP-KL ILO KOM-KL LAS LO OFR Industrins och handelns tilläggspension kompletterande ålderspension. Gäller tjänstemän i privat sektor Kollektivavtalad Pension. Tjänstepensionsavtal för anställda inom kommuner, landsting, regioner, trossamfundet Svenska kyrkan och vissa kommunala företag födda före år 1986 International labour organization Omställningsavtal för arbetstagare hos kommunal arbetsgivare Lagen (1982:80) om anställningsskydd Landsorganisationen i Sverige Offentliganställdas Förhandlingsråd PA -91 Tjänstepensionsavtal för statligt anställda från år 1991 PA 03 Tjänstepensionsavtal för statligt anställda från år 2003 PA 16 Tjänstepensionsavtal för statligt anställda från år 2016 Pbb PSA PTK SACO SAF-LO SKL TFA TFA-KL TRR Prisbasbelopp. Följer prisutvecklingen i samhället Avtal om ersättning vid personskada för statligt anställda Privattjänstemannakartellen Sveriges akademikers centralorganisation Tjänstepensionsavtal för arbetare i privat sektor. SAF stod för Svenska Arbetsgivareföreningen, numera Svenskt Näringsliv. Sveriges Kommuner och Landsting Trygghetsförsäkring vid arbetsskada. Gäller för privatanställda arbetare och tjänstemän Trygghetsförsäkring vid arbetsskada för anställda inom kommuner, landsting, regioner, trossamfundet Svenska kyrkan och vissa kommunala företag Trygghetsrådet 8
Sammanfattning Sammanfattning De offentliga socialförsäkringarna och arbetslöshetsförsäkringen har stor betydelse för att trygga inkomsten om man blir sjuk, arbetslös, föräldraledig, skadad i arbetet eller när man blir pensionär. Men de allra flesta är även berättigade till annan kompletterande ersättning vid inkomstbortfall. Ungefär 90 procent av alla anställda arbetar på en arbetsplats där arbetsgivaren har tecknat kollektivavtal som ger rätt till kompletterande kollektivavtalade ersättningar. I början av 2000-talet var andelen som täcktes av ett kollektivavtal något högre, 93 procent, men de senaste 10 åren har täckningsgraden legat konstant kring 90 procent. Det finns inga tecken på att andelen som täcks av kollektivavtal kommer att minska de närmaste åren. I den här rapporten redovisas utvecklingen av de kollektivavtalade ersättningar som kompletterar föräldrapenningen, arbetslöshetsersättningen, sjukpenningen, sjukersättningen, livräntan och pensionen från den allmänna socialförsäkringen samt ersättningen från arbetslöshetsförsäkringen. Redovisningen sträcker sig från 2000- talets början fram tills i dag. Många genomgångna avtal sträcker sig dessutom fram till år 2020 och en del är så kallade tillsvidareavtal som gäller tills någon av parterna säger upp det. Rapporten är tänkt att kunna användas som ett uppslagsverk och fokuserar på de ersättningsnivåer som lämnas vid inkomstbortfall. En stor del av arbetskraften täcks även av andra privata försäkringar som ger ersättning vid inkomstbortfall, framförallt genom att de är medlemmar i ett fackförbund. Sådana privata försäkringar tas inte upp i rapporten. 9
Sammanfattning Alla anställda på en arbetsplats med kollektivavtal täcks av de kompletterande ersättningarna Det finns kollektivavtalade ersättningar som kompenserar för inkomstförlust vid föräldraledighet, arbetslöshet, sjukdom, permanent nedsatt arbetsförmåga, arbetsskador och ålderspensionering. Det finns även efterlevandestöd till partner och barn om den försäkrade avlider. Vilka kollektivavtalade ersättningar som de som är anställda på arbetsplatsen här rätt till bestäms i kollektivavtal. De anställda behöver inte själva vara med i ett fackförbund för att ha rätt till ersättningarna. Genom att ingå kollektivavtal har arbetsgivaren förbundit sig att stå för kompletterande ersättningar för alla anställda på arbetsplatsen. Kollektivavtalade ersättningar har blivit allt viktigare De kollektivavtalade ersättningarna kompenserar för inkomstbortfall för inkomster under taket i socialförsäkringen. Men de kompenserar framförallt för inkomstbortfall när det gäller inkomster över taken i både arbetslöshetsförsäkringen och socialförsäkringarna. Det finns också kollektivavtalade ersättningar som förlänger ersättningsperioden, men dessa har blivit mindre vanliga över tid. Över tid har de kollektivavtalade försäkringarna kommit att bli allt viktigare eftersom fler personer har fått inkomster över taken i socialförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen. I dag har ungefär 50 procent av de anställda kvinnorna och 60 procent av de anställda männen en månadslön över 7,5 prisbasbelopp (pbb), vilket är taket för ersättning i många av förmånerna i socialförsäkringen. 1 75 procent av de anställda männen och ungefär 70 procent av de anställda kvinnorna har en månadslön som överstiger taket i arbetslöshetsförsäkringen. ISF visade i en tidigare rapport 2 att eftersom de allmänna socialförsäkringarna är prisindexerade, eller inte indexerade över huvudtaget, minskar kompensationsgraden från socialförsäkringen när reallönerna ökar. Rapportens slutsats är att socialförsäkringssystemet 1 Taket i sjukpenningen i den allmänna socialförsäkringen höjdes från 7,5 till 8 pbb den 1 juli 2018. 2 ISF (2014), Utvecklingen av socialförsäkringsförmåner sedan 1990-talet, ISF Rapport 2014:4. 10
Sammanfattning succesivt glider från att vara ett system med inkomstbortfallsförsäkring mot ett grundtrygghetssystem. Det finns lagregler som begränsar de kollektivavtalade ersättningarna som kompletterar arbetslöshetsersättningen och sjukpenningen När det gäller arbetslöshetsförsäkringen finns det en begränsning i lagen som innebär att inga kompletterande kollektivavtalade eller andra privata försäkringar kan komplettera arbetslöshetsförsäkringen under taket utan att dagpenningen från arbetslöshetsförsäkringen minskas, men att sådana ersättningar kan komplettera arbetslöshetsersättningen över taket utan att dagpenningen reduceras. Det finns även liknande begränsningsregler för de kollektivavtalade sjukpenningtilläggen. Den sammanlagda ersättningsnivån från sjukpenningen från socialförsäkringen och sjukpenningtilläggen får inte uppgå till mer än 90 procent både under och över taket. I annat fall minskas sjukpenningen. Vid sjukpenning på fortsättningsnivå är gränsen 85 procent. För övriga kompletterande ersättningar som till exempel föräldrapenningtillägg, kollektivavtalad arbetsskadeförsäkring eller tjänstepensioner finns inga lagstadgade begränsningar av de maximala ersättningsnivåerna. De kollektivavtalade ersättningarna kan gälla en sektor, en bransch eller endast lokalt De kompletterande tilläggen kan förhandlas fram på olika nivåer. En del förmåner förhandlas fram mellan centralorganisationerna och gäller då hela sektorn på arbetsmarknaden. Exempel på detta är tjänstepensionen och den kollektivavtalade trygghetsförsäkringen vid arbetsskada. Andra förmåner förhandlas fram mellan fackförbund och arbetsgivarförbund på branschnivå och gäller då enbart inom en specifik bransch för antingen arbetare eller tjänstemän. Ett typexempel på detta är föräldrapenningtillägget. I många branschavtal öppnas även för lokal förhandling. Det här leder till att de kompletterande tilläggen kan se mycket olika ut mellan sektorer eller branscher på arbetsmarknaden. Det innebär att den totala ersättningen 11
Sammanfattning en anställd får vid till exempel föräldraledighet eller sjukdom skiljer sig åt mellan personer som omfattas av olika avtal. De kollektivavtalade ersättningarna samspelar med den allmänna försäkringen Det finns ett nära samspel mellan den allmänna försäkringen och de kollektivavtalade ersättningarna. När ersättningsnivåerna ändras i den allmänna socialförsäkringen eller arbetslöshetsförsäkringen så är en del avtal konstruerade så att den kollektivavtalade ersättningen automatiskt justeras för att följa den nya ersättningsnivån. I annat fall så är det upp till parterna att omförhandla. När den allmänna socialförsäkringen har ändrats har parterna vanligtvis omförhandlat ersättningsnivåerna i de kollektivavtalade ersättningarna. För de flesta av de kollektivavtalade ersättningarna är det ett krav att ersättning från socialförsäkringen eller arbetslöshetsförsäkringen ska ha beviljats för att kollektivavtalad ersättning ska betalas ut. Oftast gör försäkringsgivaren eller arbetsgivaren ingen egen bedömning av om ersättningsvillkoren uppfylls, utan försäkringsgivaren beviljar ersättning när ersättning lämnas från det allmänna socialförsäkringssystemet. Anställda i statlig sektor har högst ersättningsnivåer och arbetare i privat sektor lägst Rapporten baseras på ett urval av de kollektivavtal som registrerats hos Medlingsinstitutet. I genomgången i rapporten finns kollektivavtal representerade för anställda i samtliga sektorer, det vill säga för statlig, kommunal, landstingskommunal och privat sektor. För offentligt anställda har de avtal som täcker majoriteten av de anställda valts ut. Avtalen för privat sektor har valts ut för att täcka en stor del av arbetsmarknaden och för att representera olika branscher, både mansoch kvinnodominerade, och arbetare och tjänstemän. Ett mönster som framträder vid genomgången av de kompletterande kollektivavtalade ersättningarna är att anställda i statlig sektor i regel har högst ersättningsnivåer och längst ersättningsperioder, med något undantag. Arbetare i privat sektor har som regel lägst ersättningsnivåer, även om ersättningsnivåerna har förbättrats för denna grupp under den undersökta perioden. I dag är det framförallt den 12
Sammanfattning kompletterande arbetslöshetsersättningen samt sjukpenning- och sjukersättningstilläggen som är lägre för denna grupp än för anställda i andra sektorer. Förbättrat föräldrapenningtillägg i privat sektor Genomgången visar att föräldrapenningtilläggen är mest generösa i offentlig sektor. Men föräldrapenningtilläggen har förbättrats för anställda i privat sektor över tid. I början av 2000-talet var det flera av avtalen som täckte arbetare i privat sektor som enbart gav tillägg till kvinnor, så kallad havandeskapslön. Ersättningsperioderna var i regel korta, även i de avtal som gav föräldrapenningtillägg till män, och låg mellan 1 och 3 månader för både arbetare och tjänstemän. För arbetarna gav de flesta avtalen 10 procents tillägg både under och över taket i föräldraförsäkringen. Tjänstemännen däremot fick 90 procent ersättning över taket. Över tid så har ersättningsperioderna för de kollektivavtalade föräldrapenningtilläggen förlängts. Majoriteten av avtalen för tjänstemännen ger nu 6 månader med föräldrapenningtillägg till både kvinnor och män. För arbetarna har en försäkring om föräldrapenningtillägg, FPT, införts. Arbetarna kan genom den också få ersättning i 6 månader och 90 procents ersättning över taket, precis som tjänstemännen. Från förmånsbestämda till avgiftsbestämda tjänstepensioner Även tjänstepensionsavtalen har förändrats kraftigt under 2000-talet. Avtalspensionerna har gått från att i huvudsak vara förmånsbestämda till att hela eller stora delar är avgiftsbestämda. En förmånsbestämd pension beräknas som en procentsats av slutlönen. Storleken på en avgiftsbestämd pension beror på hur stora avgifter som har betalats in under hela arbetslivet. De som är unga i dag har helt avgiftsbestämda tjänstepensioner. Andelen som täcks av olika delpensionslösningar har ökat. Tanken med delpensioner är att arbetstagaren ska kunna gå ned i arbetstid och arbeta deltid fram till dess att hen tar ut hel pension. 13
Sammanfattning Reformerad omställningsersättning för anställda i kommuner och landsting En stor förändring har också gjorts av den kompletterande arbetslöshetsersättningen för anställda i kommuner och landsting. Den gamla periodiska avgångsersättningen som bestämdes genom avtalet Avgångsförmåner för anställda hos kommuner och landsting, församlingar m.fl. (AGF-KL) kunde lämnas till den som blivit arbetslös ända fram tills hen gick i ålderspension. Det innebar att den kunde lämnas i upp till 20 år om den arbetslösa uppfyllde vissa villkor. År 2012 slöts avtalet KOM-KL som lämnar kompletterande omställningsersättning i 300 dagar. Kompletterande ersättningar vid ohälsa ändras framför allt när den allmänna socialförsäkringen ändras Avtalen som kompletterar sjukpenningen har ändrats ett flertal gånger under den undersökta perioden, men då framförallt som svar på att ersättningsnivåerna i den allmänna sjukpenningen har ändrats. De avtal som genomgått minst förändringar under den undersökta perioden är de som kompletterar sjuk- och aktivitetsersättning (före detta förtidspension) respektive inkomstbortfall på grund av en arbetsskada. Kunskapen om ersättningarna är låg och många missar ersättning Trots att en så stor andel som 90 procent av de anställda på arbetsmarknaden täcks av kompletterande kollektivavtalade ersättningar är kunskapen om dessa mycket låg. I många fall måste den försäkrade själv ansöka om ersättningen. Eftersom kunskapen om ersättningarna är låg är det många som missar att ansöka om ersättning. En tidigare rapport från ISF visar att många anställda i offentlig sektor som är berättigade till kompletterande sjukpenning- och sjukersättningstillägg inte får denna ersättning. Till exempel gick anställda inom kommuner och landsting miste om den avtalsersättning som de var berättigade till vid mer än var femte ersättningsperiod med sjukpenning. Problemet är särskilt stort bland lågutbildade, de med låga inkomster och utrikes födda. 3 3 ISF (2018), Försäkrad men utan ersättning. En granskning av underutnyttjandet av den kollektivavtalade sjukförsäkringen, ISF Rapport 2018:7. 14
Sammanfattning En rapport från LO visar dessutom att många som är berättigade till den nya föräldrapenningtilläggsförsäkringen, FTP, som täcker arbetare i privat sektor inte ansöker om ersättning när de är föräldralediga. Det leder till att de går miste om inkomster som de är berättigade till under sin föräldraledighet och som arbetsgivaren har betalat premier för. 4 Det är ett stort problem att personer inte får den ersättning de är berättigade till vid inkomstbortfall, dels för att de får lägre inkomst, dels för att de fattar beslut om till exempel fördelning av föräldraledighet eller tidpunkt för pensionering utan att ha fullständig information om vilka kompletterande tillägg de kan få. Att avtalen skiljer sig åt mellan branscher och sektorer leder till att ersättningsnivåerna vid inkomstbortfall skiljer sig åt mellan personer som tillhör olika kollektiv. Kunskapen om avtalsförsäkringarna skiljer sig åt mellan olika grupper i samhället. Det innebär att andelen i olika kollektiv som ansöker om kollektivavtalad ersättning skiljer sig åt. Detta leder till att skillnaderna i faktisk ersättning mellan olika kollektiv blir ännu större, vilket kan undergräva legitimiteten för det tudelade socialförsäkringssystemet. 4 LO (2017), Extrapengar vid föräldraledighet en utvärdering av föräldrapenningtillägget 2017, LO Välfärd. 15
Inledning 1 Inledning Ersättning från socialförsäkringen eller arbetslöshetsförsäkringen är oftast inte den enda ersättning en person får vid inkomstbortfall. De allra flesta anställda, cirka 90 procent, arbetar på en arbetsplats där arbetsgivaren har tecknat kollektivavtal.5 I kollektivavtalen bestäms vilka kompletterande ersättningar och försäkringar en anställd ska få när hen inte arbetar. Den anställde behöver själv inte vara medlem i ett fackförbund för att täckas av de kollektivavtalade ersättningarna. Arbetsgivaren tecknar kollektivavtal för alla anställda på arbetsplatsen oavsett om de är fackanslutna eller oorganiserade. Andelen av de anställda som täcks av ett kollektivavtal (inklusive hängavtal) har minskat något över tid och låg kring 93 procent i början av 2000-talet. Men de senaste 10 åren har täckningsgraden legat konstant kring 90 procent.6 Det finns inga tecken som tyder på att andelen som täcks av kollektivavtal kommer att minska inom den närmsta tiden. Det finns kollektivavtalade ersättningar och försäkringar som kompletterar föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning, sjukpenning, sjukersättning (förtidspension), arbetsskadelivränta, arbetslöshetsersättning, efterlevandestöd och pension. Skillnaden mellan kollektivavtalad försäkring och kollektivavtalad ersättning är finansieringsformen. Arbetsgivaren betalar in premier till avtalsförsäkringen, men står för hela kostnaden för kollektivavtalade ersättningar. De kollektivavtalade ersättningarna och försäkringarna ger i de flesta fall dels kompensation under taket i socialförsäkringen, dels kompenserar de för inkomstbortfall över taket både i socialförsäkringen och i 5 Kjellberg, A. (2018), Kollektivavtalens täckningsgrad samt organisationsgraden hos arbetsgivarförbund och fackförbund, Studies in Social Policy, Industrial Relations, Working Life and Mobility, vol. 2018, nr. 1, Sociologiska institutionen, Lunds universitet. 6 Ibid. 17
Inledning arbetslöshetsförsäkringen. I en del fall förlänger de även ersättningsperioden. Det finns olika ersättningstak i socialförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen. Sjukersättningen och arbetsskadelivräntan är ersättningstaket 7,5 prisbasbelopp (pbb). Taket för sjukpenning är 8 pbb medan taket för föräldrapenning är 10 pbb. I arbetslöshetsförsäkringen är den högsta ersättningen 910 kronor de 100 första dagarna och 760 kronor där efter. Taken i socialförsäkringen är i de flesta fall prisindexerat genom att de följer prisbasbeloppets utveckling. Prisbasbeloppet räknas upp årligen efter beslut av regeringen. Taket i arbetslöshetsersättningen är däremot inte indexerat, utan det krävs att regeringen ändrar förordningen (1997:835) om arbetslöshetsförsäkringen för att det ska höjas. Båda konstruktionerna har lett till att de kompletterande tilläggen blivit allt viktigare eftersom realinkomsterna har ökat mer än priserna över tid. I dag har ungefär 50 procent av de anställda kvinnorna och 60 procent av de anställda männen en månadslön över 7,5 pbb. År 2000 var motsvarande andelar drygt 10 procent av kvinnorna och knappt 30 procent av männen. Ungefär 75 procent av de anställda männen och 70 procent av de anställda kvinnorna har en månadslön som överstiger taket i arbetslöshetsförsäkringen. Taket i arbetslöshetsförsäkringen höjdes år 2015. Fram till dess hade andelen män och kvinnor med lön över taket ökat från 75 respektive 50 procent år 2000 till 90 procent för både män och kvinnor år 2014. De kompletterande tilläggen kan förhandlas fram på olika nivåer. En del förmåner förhandlas fram mellan centralorganisationerna och gäller då hela sektorn på arbetsmarknaden. Andra förmåner förhandlas fram mellan fackförbund och arbetsgivarförbund på branschnivå och gäller då enbart inom en specifik bransch för antingen arbetare eller tjänstemän. I många branschavtal öppnas även för lokal förhandling. Vilken nivå förhandlingen förs på beror på vilken sektor och vilken förmån som avses. Eftersom kollektivavtalen skiljer sig åt mellan sektorer och branscher kan de kompletterande tilläggen se mycket olika ut. Det innebär att den totala ersättningen en anställd har rätt till vid till exempel föräldraledighet, sjukdom eller arbetslöshet skiljer sig åt mellan personer som tillhör olika avtal. 18
Inledning I slutet av 2017 fanns cirka 680 kollektivavtal tecknade på den svenska arbetsmarknaden som täckte cirka 3,6 miljoner arbetstagare. 7 Det finns 115 parter på arbetsmarknaden: 60 fackliga organisationer (fackförbund) och 55 arbetsgivarorganisationer. Fackförbunden samverkar ofta i olika förhandlingskarteller vid förhandlingar med en gemensam motpart. Inom den privata sektorn samverkar 27 olika Saco- och TCO-förbund genom Förhandlings- och samverkansrådet PTK 8 vid förhandlingar med arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv om bland annat pensioner och avtalsförsäkringar. 16 förbund förhandlar tillsammans genom, Offentliganställdas Förhandlingsråd (OFR) 9 när de har Arbetsgivarverket 10, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) 11 eller Arbetsgivarförbundet Pacta 12 som motpart. Om ett avtal förhandlas fram av till exempel PTK med Svenskt Näringsliv som motpart så registreras 27 separata kollektivavtal hos Medlingsinstitutet, men de har samma innehåll. Utöver de kollektivavtalade ersättningarna täcks en stor del av arbetskraften, framförallt genom sitt medlemskap i ett fackförbund, av andra privata gruppförsäkringar eller individuella försäkringar som skyddar mot inkomstbortfall. Sådana försäkringar tas inte upp i denna rapport. 7 Informationen i detta stycke är hämtad från Medlingsinstitutets webbplats, www.mi.se. 8 PTK (tidigare Privattjänstemannakartellen) består av Akademikerförbundet SSR, Civilekonomerna, DIK, Fysioterapeuterna, Förbundet Folkhögskolelärarna, Journalistförbundet, Jusek, Kyrkans Akademikerförbund, Ledarna, Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund, Naturvetarna, Sjöbefälsföreningen, SRAT, SULF Sveriges universitetslärare och forskare, Sveriges Arbetsterapeuter, Sveriges Arkitekter, Sveriges Farmaceuter, Sveriges Ingenjörer, Sveriges Läkarförbund, Sveriges Psykologförbund, Sveriges Skolledarförbund, Sveriges Veterinärförbund, SYMF Sveriges Yrkesmusikerförbund, Teaterförbundet, Unionen och Vårdförbundet. 9 OFR består av Akademikerförbundet SSR, Fackförbundet ST, Fysioterapeuterna, Försvarsförbundet, Ledarna, Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund, Officersförbundet, Polisförbundet, Reservofficerarna, Skogs- och lantbrukstjänstemannaförbundet, Sveriges Läkarförbund, Teaterförbundet, TULL-KUST, Vision och Vårdförbundet. 10 Arbetsgivarverket är arbetsgivarorganisation för statliga arbetsgivare och en förvaltningsmyndighet. 11 SKL är arbetsgivarorganisation för kommuner och landsting. 12 Pacta är arbetsgivarorganisation för kommunalförbund och kommunala företag som tillämpar kommunala avtal oavsett ägarform. Pacta ingår i den nya arbetsgivarorganisationen Sobona (namnet är inspirerat av latinets Societas [samhälle] + Bonum [nytta] = Sobona) sedan maj 2018. 19
Inledning 1.1 Syfte, metod och avgränsningar Syftet med den här rapporten är att redovisa utvecklingen av de kollektivavtalade tilläggen som kompletterar de inkomstrelaterade socialförsäkringarna och arbetslöshetsförsäkringen. Rapporten innehåller en redovisning av ett urval av de kollektivavtal som registrerats hos Medlingsinstitutet. Rapporten täcker avtal som slutits sedan 2000-talets början fram tills i dag. I de flesta fall gäller kollektivavtalen som analyseras fram till år 2020. En del av kollektivavtalen är så kallade tillsvidareavtal, vilket innebär att de gäller fram tills kollektivavtalsparterna säger upp avtalet och förhandlar fram nya villkor. I genomgången i rapporten finns kollektivavtal representerade för anställda i samtliga sektorer, det vill säga statlig, kommunal, landstingskommunal och privat sektor. För offentligt anställda har de avtal som täcker majoriteten av de anställda valts ut. Avtalen för privat sektor har valts ut för att täcka en stor del av arbetsmarknaden och för att representera olika branscher, både mans- och kvinnodominerade, och arbetare och tjänstemän. Rapporten täcker dels avtal som slutits med arbetsgivarorganisationer som är anslutna till Svenskt Näringsliv, dels avtal som slutits med fristående arbetsgivarorganisationer som Bankinstitutens arbetsgivareorganisation (BAO), KFO 13 och Arbetsgivaralliansen 14. De företag som inte är anslutna till någon arbetsgivarorganisation kan sluta hängavtal direkt med en fackförening. Då används det avtal som fackföreningen har slutit med arbetsgivarorganisationen inom aktuell bransch. De avtal som undersökts finns listade i bilaga 1. 13 KFO betydde ursprungligen Kooperationens förhandlingsorganisation. De är arbetsgivarorganisation för företag och organisationer inom kooperation, idéburen välfärd och civilsamhälle. 14 Arbetsgivarorganisation för ideella och idéburna organisationer. 20
Inledning 1.2 Läsanvisningar Rapporten är tänkt att vara ett uppslagsverk över hur de kompletterande avtalsersättningarna ser ut i dag och hur de har utvecklats sedan början av 2000-talet med fokus på ersättningsnivån vid inkomstbortfall. I varje kapitel redovisas ersättningarna uppdelat på anställda i statlig sektor, anställda i kommuner och landsting, samt tjänstemän och arbetare i privat sektor. 21
Kollektivavtalade ersättningar under tid med föräldrapenning 2 Kollektivavtalade ersättningar under tid med föräldrapenning I alla sektorer på arbetsmarknaden lämnas kompletterande ersättning under föräldraledighet, men ersättningens storlek och ersatt period skiljer sig åt mellan sektorer och branscher. Föräldrapenningtilläggen är, och har under hela den undersökta perioden varit, mest generösa i offentlig sektor. Men över tid har ersättningsperioderna i privat sektor blivit längre. Ersättningsnivåerna har också höjts för privatanställda arbetare. I början av 2000-talet fanns det även kollektivavtal som bara gav kvinnor rätt till kompletterande föräldratillägg. 2.1 Föräldrapenning från den allmänna föräldraförsäkringen15 Föräldrapenning från den allmänna föräldraförsäkringen kan lämnas för 480 dagar per barn.16 Ersättningen är inkomstrelaterad under 390 av dagarna. Den inkomstrelaterade ersättningen motsvarar 80 procent av inkomsten upp till 10 pbb. Taket var 7,5 pbb fram till och med 30 juni 2006. Föräldrapenningen beräknas med hjälp av den sjukpenninggrundande inkomsten vilket innebär att en multiplikator om 0,97 används för att beräkna föräldrapenningens storlek (se avsnitt 4.1). Därför blir föräldrapenningen i praktiken något lägre än 80 procent av den förlorade inkomsten upp till taket. De resterande 90 dagarna får föräldrarna en ersättning på lägstanivå som är lika stor för alla. År 2018 var lägstanivån 180 kronor per dag. 15 Regler om detta finns i 11 13 kap. socialförsäkringsbalken. Tidigare fanns motsvarande regler i 4 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring. 16 Andra regler gäller vid flerbarnsfödslar. 23
Kollektivavtalade ersättningar under tid med föräldrapenning För föräldrar som inte uppfyller kraven för inkomstrelaterad ersättning, eller får en mycket låg sådan, lämnas ersättning på grundnivå som är 250 kronor per dag år 2018. Vid vård av ett sjukt barn, så kallad VAB, kan en förälder eller annan vårdgivare få tillfällig föräldrapenning. I normalfallet lämnas ersättning för 60 sjukdagar per år för barn som är under 12 år. Ersättningstaket i den tillfälliga föräldrapenningen är 7,5 pbb och har varit det under hela 2000-talet. 2.2 Anställda i statlig sektor För anställda i statlig sektor regleras tillägget till föräldrapenningen för de allra flesta i Villkorsavtalet. 17 Anställda i statlig sektor får föräldrapenningtillägg under 360 dagar per barnsbörd. Ersättningen är 10 procent under och 90 procent över prisbasbeloppstaket (se tabell 1). Fram till den 1 oktober 2007 fanns ett krav på en anställningstid om minst 90 dagar för att få föräldrapenningtillägget. Föräldrapenningtilläggets ersättningsnivå har varit konstant under 2000-talet. Föräldrapenningtillägget kompletterar föräldrapenning på minst grundnivå. Anställda i statlig sektor är de enda som har ett tillägg vid tillfällig föräldrapenning som lämnas vid vård av barn (så kallad VAB). Tillägget lämnas för högst 10 dagar per år. Ersättningsnivån motsvarade 80 procent av lönedelar över 7,5 prisbasbelopp (pbb) fram till och med maj 2013 (se tabell 2). Därefter sänktes ersättningsnivån marginellt till 77,6 procent för att anpassas till ersättningsnivån från den allmänna föräldraförsäkringen. 17 Avtalet mellan SACO och Arbetsgivarverket heter Villkorsavtal-T och gäller tillsvidare. Innan 2013 hette avtalet Allmänt löne- och förmånsavtal, ALFA. I detta avsnitt beskrivs endast bestämmelser i dessa avtal. Motsvarande bestämmelser gäller även för affärsverkskretsen genom Affärsverksavtalet eller Affärsverksavtal-T (för Saco-S). 24
Kollektivavtalade ersättningar under tid med föräldrapenning Tabell 1. Ersättningsnivåer för kollektivavtalad föräldralön i statlig sektor Period Kvalifikationsvillkor Ersättningens längd Ersättningsnivå 2002 04 01 2005 05 04 Anställd i 90 dagar. Barns födelse eller vård av adoptivbarn. Föräldrapenning över garantinivån. Högst 360 dagar per barnsbörd. 10% < 7,5 pbb 90% > 7,5 pbb 2005 05 05 2007 09 30 Anställd i 90 dagar. Barns födelse eller vård av adoptivbarn. Föräldrapenning på grundnivån eller därutöver. 10% < 7,5 pbb 90% > 7,5 pbb 2007 10 01 2020 09 30 1 Barns födelse eller vård av adoptivbarn. Föräldrapenning på grundnivån eller därutöver. 10% < 10 pbb 90% > 10 pbb 1 För SACO gäller villkoren tillsvidare. Källa: ALFA, ALFTA-T, Villkorsavtal, Villkorsavtal-T för respektive avtalsperiod. Tabell 2. Ersättningsnivåer för tillägg vid tillfällig föräldrapenning (vård av barn, VAB) i statlig sektor Period Kvalifikationsvillkor Ersättningens längd Ersättningsnivå 2002 04 01 2013 05 31 Från anställningens början. 10 dagar per år 0 % < 7,5 pbb 80 % > 7,5 pbb 2013 06 01 0 % < 7,5 pbb 2020 09 30 1 77,6% > 7,5 pbb 1 För SACO gäller villkoren tillsvidare. Källa: ALFA, ALFTA-T, Villkorsavtal, Villkorsavtal-T för respektive avtalsperiod. 25
Kollektivavtalade ersättningar under tid med föräldrapenning 2.3 Anställda i kommuner och landsting För anställda i kommuner och landsting regleras tilläggen till föräldrapenningen i villkorsavtalet Allmänna bestämmelser, AB. Det finns två olika ersättningar: föräldrapenningtillägg och föräldralön. Föräldrapenningtillägg lämnas till alla som har varit anställda i minst ett år före ledigheten och får inkomstrelaterad föräldrapenning från Försäkringskassan. Föräldrapenningtillägget motsvarar 10 procent av lönen (gäller både för lönedelar över och under taket i den allmänna föräldraförsäkringen). Föräldrapenningtillägget kan lämnas för 180 kalenderdagar per förälder, om de uppfyller villkoren. Tilllägget kan lämnas för flera ledighetsperioder, men inte efter det att barnet fyllt 2 år, och betalas ut löpande. De som har en lön över taket i föräldraförsäkringen kan även få föräldralön. Föräldralönen motsvarar 77,6 procent av inkomstbortfallet över taket i den allmänna föräldraförsäkringen. Föräldralönen kan betalas ut i 270 dagar per födsel. Dessa dagar kan delas mellan föräldrarna, givet att de uppfyller villkoren för föräldralön. Tilläggen till föräldraförsäkringen har förbättrats över tid för anställda i kommuner och landsting. Exempelvis har antalet dagar som föräldrapenningtillägget betalas ut under ökat. I början av 2000-talet kunde bara en förälder få föräldrapenningtillägg om båda arbetade inom avtalsområdet, i dag kan båda få tillägget. I början av den undersökta perioden lämnades halva föräldrapenningtillägget före ledigheten och andra halvan när den anställde återvänt i arbete i tre månader. I dag lämnas föräldrapenningtillägget löpande. Ytterligare en förändring är att ersättningen kan lämnas för fler perioder. I början av 2000-talet lämnades ersättningen en gång per födsel. En övre åldersgräns för hur gammalt barnet får vara för att föräldern ska få föräldrapenningtillägg har också införts (se tabell 3). Det har varit färre förändringar av föräldralönen under 2000-talet. I början av 2000-talet kunde föräldralön enbart beviljas för de 270 första föräldrapenningdagarna. Nu kan föräldralönen lämnas även för senare perioder med föräldrapenning. Ersättningsnivåerna har justerats över tid för att följa ändringar i föräldrapenningen i den allmänna försäkringen (se tabell 4). 26
Kollektivavtalade ersättningar under tid med föräldrapenning Tabell 3. Föräldrapenningtillägg för kommun- och landstingsanställda Period Kvalifikationsvillkor Ersättningens längd Ersättningsnivå 2000 01 01 2002 12 31 2003 01 01 2005 03 31 2005 04 01 2007 12 31 Anställd 365 sammanhängande dagar före första ledigheten med föräldrapenning. Ersättning lämnas en gång per födsel. Hälften betalas ut före ledigheten, andra hälften efter 3 mån återgång i arbete. Föräldrapenning från allmän försäkring över garantinivå. Anställd 365 sammanhängande dagar före första ledigheten med föräldrapenning. Ersättning lämnas en gång per födsel. Hälften betalas ut före ledigheten, andra hälften efter 3 mån återgång i arbete. Föräldrapenning från allmän försäkring över lägstanivån. Anställd 365 sammanhängande dagar före första ledigheten med föräldrapenning. Ersättning lämnas en gång per födsel och utbetalas i samband med ledighetens början. Minst 14 dagars föräldraledighet. Föräldrapenning från allmän försäkring över lägstanivån. Engångsbelopp. Högst ersättning för 30 dagar om anställd i 365 men inte 730 sammanhängande dagar och 60 dagar om anställd > 730 dagar. 10 % av lönebortfallet första frånvarodagen multiplicerat med antal lediga kalenderdagar. Engångsbelopp 10 % av arbetstagarens fasta kontantlön om anställd i 365 men inte 730 sammanhängande dagar. 20 % av arbetstagarens fasta kontantlön om anställd > 730 sammanhängande dagar. (Detta beräkningssätt ger lika stor ersättning som det föregående sättet.) forts. 27
Kollektivavtalade ersättningar under tid med föräldrapenning Period Kvalifikationsvillkor Ersättningens längd Ersättningsnivå 2008 01 01 2010 06 30 2010 07 01 2012 06 30 2012 07 01 2013 06 30 2013 07 01 2016 04 30 Anställd 365 sammanhängande dagar före första ledigheten med föräldrapenning. Ersättning lämnas till arbetstagaren vid första ledighetstillfället per födsel och utbetalas i samband med ledighetens början. Båda föräldrarna kan nu få tillägget. Engångsbelopp. Ersättning för högst 90 sammanhängande dagar. Engångsbelopp. Ersättning för högst 150 sammanhängande dagar. Anställd 365 sammanhängande dagar före första ledigheten med föräldrapenning. Ersättning kan lämnas för flera perioder. Föräldrapenning utöver grund- eller lägstanivå. Barnet ska vara under 24 mån. Ersättningen betalas löpande. Ersättning för högst 150 dagar. Ersättningen betalas löpande. Ersättning för högst 180 dagar. 2016 05 01 Anställd 365 sammanhängande dagar. Ersättning kan lämnas för flera perioder. Föräldrapenning utöver grund- eller lägstanivå. Barnet ska vara under 24 mån. 10 % av lönebortfallet beräknat per första dagen av ledigheten. 10 % av lönebortfallet beräknat per kalenderdag. Källa: Allmänna bestämmelser, AB. 28
Kollektivavtalade ersättningar under tid med föräldrapenning Tabell 4. Föräldralön för anställda i kommuner och landsting med lön över taket i föräldraförsäkringen Period Kvalifikationsvillkor Ersättningens längd Ersättningsnivå 2000 01 01 2001 03 30 2001 04 01 2002 12 31 2003 01 01 2007 06 30 2007 07 01 2007 12 31 2008 01 01 2012 04 30 Anställning hos offentlig arbetsgivare > 180 sammanhängande dagar före ledighet med föräldrapenning. Föräldrapenning från allmän försäkring över garantinivå. Första 270 dagarna med föräldrapenning. Högst 270 dagar per födsel. Anställning hos offentlig arbetsgivare > 180 sammanhängande dagar före ledighet med föräldrapenning. Föräldrapenning från allmän försäkring över lägstanivån. 80 % av lönebortfallet över högsta belopp för föräldrapenning. 79,12 % av lönebortfallet över högsta belopp för föräldrapenning. 77,6 % av lönebortfallet över högsta belopp för föräldrapenning. 2012 05 01 Anställning hos offentlig arbetsgivare > 180 sammanhängande dagar före ledighet med föräldrapenning. Föräldrapenning från allmän försäkring utöver grundeller lägstanivån. Källa: Allmänna bestämmelser, AB. 29
Kollektivavtalade ersättningar under tid med föräldrapenning 2.4 Anställda i privat sektor: tjänstemän och arbetare I privat sektor sluts avtalen om föräldrapenningtillägg branschvis, separat för tjänstemän och arbetare, vilket leder till att villkoren, ersättningsperioderna och ersättningsnivå skiljer sig åt mellan olika avtalsområden. Kravet för att få föräldrapenningtillägg är i de flesta avtal att man får ersättning från den allmänna föräldraförsäkringen. Föräldrapenningtilläggen har förändrats kraftigt i privat sektor över tid. I början av 2000-talet var ersättningsperioderna mellan 1 3 månader beroende på anställningstid för både tjänstemän och arbetare enligt de flesta avtalen. Sedan dess har ersättningsperioderna förlängts till att i de flesta fall vara 4 6 månader beroende på anställningstid för både arbetare och tjänstemän. År 2014 infördes en försäkring om föräldrapenningtillägg (FPT) för LO-kollektivet. Detta har lett till att de flesta arbetare i privat sektor som arbetar på en arbetsplats med kollektivavtal nu har samma villkor för föräldrapenningtillägg. Mellan tjänstemännen i olika branscher finns det fortfarande stora skillnader. Ersättningsnivåerna var generellt sett lägre för arbetare än tjänstemän i början av 2000-talet. Arbetarna fick i de flesta avtal en ersättning om 10 procent både under och över taket i föräldraförsäkringen medan tjänstemännen fick 90 procent över taket. Över tid ändrades flera av arbetarnas avtal så att även de fick 90 procent ersättning över taket. I och med införandet av FPT år 2014 får alla arbetare som täcks av försäkringen 90 procent ersättning för lönedelar över taket. I flera av arbetarnas avtal lämnades kompletterande ersättning enbart till kvinnor i början av 2000-talet. Den kallades då ofta havandeskapslön. Detta har förändrats över tid, men en del avtal, som t.ex. byggavtalet och väg- och banavtalet (se bilaga 2), har kvar en havandeskapslön som kompletterar föräldralönen. I början av perioden hade de flesta avtal i privat sektor krav om att arbetstagaren skulle återgå i arbete under tre månader efter föräldraledigheten för att ersättning skulle lämnas vilket kunde bidra till inlåsningseffekter. I de flesta avtal har detta krav tagits bort. 30
Kollektivavtalade ersättningar under tid med föräldrapenning I (tabell 5) visas utvecklingen av föräldrapenningtillägget för arbetare och tjänstemän inom stål- och metallbranschen som ett exempel. Utvecklingen av föräldrapenningtilläggen inom andra branscher finns i Tabell B2:1 Tabell B2:25 i bilaga 2. 31
Ersättningstyp Kvalifikationsvillkor Ersättningens längd 2001 02 01 2004 03 31 Havandeskapslön vid havandeskap eller barnsbörd För manlig arbetare gäller rätten till havandeskapslön från barnets födelse och under tid som föräldrapenning utges. Anställd minst 1 år. Arbeta i minst 3 mån efter ledigheten. Halva beloppet betalas ut före ledigheten, andra halvan efter 3 mån återgång i arbetet. Havandeskapslön betalas inte om arbetaren undantas från föräldrapenning enligt lagen om allmän försäkring. Havandeskapslön utges i samband med föräldraledighet vid barns födelse för 1 mån om anställd i minst 1 men inte 2 år, 2 mån om anställd i 2 men inte 3 år och i 3 mån om anställd > 3 år. forts. Havandeskapslön utgör 10 % av arbetarens fasta kontanta månadslön inkl. fasta tillägg, premiedelar, bonus och dyl. och genomsnittligt OB-tillägg under senaste kvartal. Ersättningsnivå Exempel på föräldrapenningtillägg i privat sektor: Arbetare respektive tjänstemän i Stål- och metallbranschen Bransch: Stål- och metall, arbetare Förhandlande parter: Stål- och Metall Arbetsgivarförbundet Industrifacket metall Period Tabell 5. Kollektivavtalade ersättningar under tid med föräldrapenning 32
Kollektivavtalade ersättningar under tid med föräldrapenning Period Ersättningstyp Kvalifikationsvillkor Ersättningens längd Ersättningsnivå 2004 04 01 2007 03 31 2007 04 01 2010 03 31 2010 04 01 2013 03 31 Föräldralön vid havandeskap eller barnsbörd Anställd minst 1 år. Arbeta i minst 3 mån efter ledigheten. Halva beloppet betalas ut före ledigheten, andra halvan efter 3 mån återgång i arbetet. Föräldralön lämnas längst till att barnet är 18 mån gammalt. Föräldralön betalas inte om arbetaren undantas från föräldrapenning enligt lagen om allmän försäkring. Föräldralön utges i samband med föräldraledighet vid barns födelse för 1 mån om anställd i minst 1 men inte 2 år, 2 månader om anställd i 2 men inte 3 år och i 3 mån om anställd > 3 år. Föräldralön utges i samband med föräldraledighet vid barns födelse för 1 mån om anställd i minst 1 men inte 2 år, 2 mån om anställd i 2 men inte 3 år, i 3 mån om anställd i 3 men inte 4 år och 4 mån om anställd > 4 år. Frånvarotillfället ska vara minst 30 sammanhängande dagar och ske inom 18 mån från födsel eller adoption. Undantaget de 10 dagar som infaller i samband med förlossningen. Anställd minst 1 år. Föräldralön betalas inte om arbetaren undantas från föräldrapenning enligt lagen om allmän försäkring. Föräldralön utges i samband med föräldraledighet vid barns födelse för 2 mån om anställd i minst 1 men inte 2 år, 3 mån om anställd i 2 men inte 3 år, 4 mån om anställd i 3 men inte 4 år och 5 mån om anställd > 4 år. Föräldralön utgör 10 % av arbetarens fasta kontanta månadslön inkl. fasta tillägg, premiedelar, bonus och dyl. och genomsnittligt OB-tillägg under senaste kvartal. Föräldralön för inkomstdelar under 10 pbb: 10 procent av månadslönen inkl. fasta tillägg, premiedelar, bonus och dyl. och genomsnittligt OB-tillägg under senaste kvartal. Föräldralön för inkomstdelar över 10 pbb: 90 procent av månadslönen inkl. ovan nämnda tillägg forts. 33
Kollektivavtalade ersättningar under tid med föräldrapenning Period Ersättningstyp Kvalifikationsvillkor Ersättningens längd Ersättningsnivå 2013 04 01 2013 12 31 2014 01 01 Försäkring om föräldrapenning -tillägg, FPT, vid barns födelse eller adoption Föräldralön utges i samband med föräldraledighet vid barns födelse för 2 mån om anställd i minst 1 men inte 2 år, 3 mån om anställd i 2 men inte 3 år, i 4 mån om anställd i 3 men inte 4 år och 6 mån om anställd > 4 år. Anställd minst 1 år under en ramtid av 4 år hos en eller flera arbetsgivare som varit bunden av FPT-försäkringen. FPT lämnas vid föräldrapenning på sjukpenningnivå. FPT lämnas inte för tid senare än 18 mån efter barnets födelse eller adoption. FPT utges för 60 dagar om anställd i 1 men inte 2 år under en ramtid om 4 år och 180 dagar om anställd > 2 år under en ramtid av 4 år. FPT är 10 % av föräldrapenningunderlaget enl. SFB <10 pbb och 90 % > 10 pbb. forts. 34
Ersättningstyp Kvalifikationsvillkor Ersättningens längd Ersättningsnivå Havandeskapslön vid havandeskap eller barnsbörd. Föräldralön vid havandeskap eller barnsbörd. 2001 02 01 2004 03 30 2004 04 01 2007 03 31 35 Föräldralön utgör 10 % av lönedelar < 7,5 pbb och 90 % av lönedelar > 7,5 pbb. Föräldralön lämnas för 1 mån om anställd i minst 1 men inte 2 år och 2 mån om anställd i 2 men inte 3 år och 3 mån om anställd > 3 år. Anställd minst 1 år. Arbeta i minst 3 mån efter ledigheten. Halva beloppet betalas ut före ledigheten, andra halvan efter 3 mån återgång i arbetet. Föräldralön betalas inte om arbetaren undantas från föräldrapenning enligt lagen om allmän försäkring. forts. Havandeskapslön utgör 10 % av lönedelar < 7,5 pbb och 90 % av lönedelar > 7,5 pbb. Havandeskapslön lämnas för 1 mån om anställd i minst 1 men inte 2 år och 2 mån om anställd i 2 men inte 3 år och 3 mån om anställd > 3 år. Anställd minst 1 år. Arbeta i minst 3 mån efter ledigheten. Halva beloppet betalas ut före ledigheten, andra halvan efter 3 mån återgång i arbetet. Havandeskapslön betalas inte om arbetaren undantas från föräldrapenning enligt lagen om allmän försäkring. Bransch: Stål- och metall, tjänstemän Förhandlande parter: Industriarbetsgivarna Stål- och metallindustrin (tidigare Stål och Metall Arbetsgivareförbundet) Unionen, Ledarna, Sveriges Ingenjörer Period Kollektivavtalade ersättningar under tid med föräldrapenning