Försäkrad men utan ersättning

Transkript

1 ISF Granskar och analyserar Rapport 2018:7 Försäkrad men utan ersättning En granskning av underutnyttjandet av den kollektivavtalade sjukförsäkringen sf

2 ISF GRANSKAR OCH ANALYSERAR RAPPORT 2018:7 Försäkrad men utan ersättning En granskning av underutnyttjandet av den kollektivavtalade sjukförsäkringen En rapport från Inspektionen för socialförsäkringen Stockholm 2018

3 Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) är en statlig myndighet som arbetar för en rättssäker och effektiv socialförsäkring som är hållbar för samhället och ger trygghet för individen. ISF:s rapporter har olika fokus: ISF Granskar och analyserar innehåller en omfattande granskning och analys ur flera olika perspektiv. Avsikten är att presentera så långtgående slutsatser som möjligt och lämna rekommendationer på önskvärda förändringar. ISF Redovisar presenterar fakta utan att analysera denna på djupet. Det kan till exempel handla om att redovisa statistik, en rättslig observation eller en sammanställning av existerande kunskap. ISF Kommenterar fokuserar på att synliggöra något som ISF tycker behöva uppmärksammas. Det kan till exempel handla om att kommentera en pågående debatt, effekterna av rättstillämpningen eller att synliggöra olösta problem. ISF Föreslår lämnar mer fullständiga och konkreta förslag till ändrade regler eller andra förändringar som skulle kunna få socialförsäkringen att fungera bättre. Publikationen kan läsas online, laddas ner och beställas på Inspektionen för socialförsäkringen Tryckt av Elanders Sverige AB Stockholm 2018 ISBN:

4 Innehåll Innehåll Generaldirektörens förord... 5 Sammanfattning Inledning Syfte och frågeställningar Bakgrund Så fungerar den kollektivavtalade sjukförsäkringen Tillvägagångssätt Rapportens disposition Underutnyttjandet av avtalssjukförsäkringen är omfattande Underutnyttjandet skiljer sig mellan sektorer Underutnyttjandet av avtalssjukförsäkringen har inte minskat över tid Svårt för försäkringsbolagen att rikta information till sjukskrivna Försäkringsbolagen arbetar aktivt med att sprida information om avtalssjukförsäkringen Svårt att nå ut med information till rätt individ vid rätt tidpunkt Överlämning av information från Försäkringskassan till försäkringsbolagen är möjlig men inte utan svårigheter Försäkringskassan har inget informationsansvar när det gäller avtalssjukförsäkringen Målet är en mer automatiserad process Underutnyttjandet av avtalssjukförsäkringen är ojämnt fördelat i befolkningen Underutnyttjandet är stort i flera resurssvaga grupper... 43

5 Innehåll 4.2 Skillnaderna mellan grupper är statistiskt säkerställda Slutsatser och diskussion Många är försäkrade men utan ersättning Underutnyttjandet av avtalssjukförsäkringen får allvarliga konsekvenser Möjliga vägar framåt Referenser Bilagor... 69

6 Generaldirektörens förord Generaldirektörens förord I Sverige är det i huvudsak staten och arbetsmarknadens parter som tillsammans ansvarar för inkomsttryggheten vid sjukdom. Staten har huvudansvaret. Arbetsmarknadens parter bidrar med kollektivavtalade sjukförsäkringar som fyller ut den kompensation som staten ger. Betydelsen av den kollektivavtalade sjukförsäkringen har ökat de senaste 30 åren, i och med att allt fler personer tjänar över taket i den offentliga sjukförsäkringen. Vi har alltså två parallella system som tillsammans tillgodoser en ersättning vid sjukfrånvaro som i hög grad är relaterad till den tidigare inkomsten. Men försäkringsskyddet bygger i stor utsträckning på att enskilda känner till att de är försäkrade i två olika system, eftersom den kollektivavtalade delen kräver en ansökan hos försäkringsbolagen. Ju sämre kunskaper enskilda eller deras arbetsgivare har om att de är försäkrade, desto större är risken att individer missar ersättning som de egentligen har rätt till från den kollektivavtalade sjukförsäkringen. I den här rapporten undersöks för första gången med försäkringsbolagens egen data hur många försäkrade som över tid faktiskt går miste om ersättning från den kollektivavtalade sjukförsäkringen. Resultaten är oroväckande. Exempelvis visade det sig att för mer än var femte period av sjukpenning längre än 120 dagar, gick de anställda inom kommuner och landsting miste om den avtalsersättning de var berättigade till mellan åren 2003 och Det motsvarar drygt sjukskrivningsperioder. 5

7 Generaldirektörens förord Rapporten bidrar med ny kunskap på området. Den pekar också ut några möjliga vägar framåt för att komma till rätta med problemet. Rapporten är skriven av Nadja Grees (projektledare). Stockholm i mars 2018 Maria Hemström-Hemmingsson 6

8 Sammanfattning Sammanfattning I Sverige utgörs inkomsttryggheten vid arbetsoförmåga på grund av sjukdom dels av en offentlig sjukförsäkring, dels av en kompletterande kollektivavtalad sjukförsäkring. Den kollektivavtalade sjukförsäkringen omfattar alla som arbetar på en arbetsplats med kollektivavtal, det vill säga 90 procent av alla anställda. För att få ut ersättning från avtalssjukförsäkringen måste man, precis som när det gäller den offentliga sjukförsäkringen, skicka in en ansökan. De flesta vet att de ska vända sig till Försäkringskassan för att ansöka om ersättning från den offentliga sjukförsäkringen. Troligtvis är det färre som vet att de även kan få ersättning enligt kollektivavtal när de blir långtidssjukskrivna eller beviljas sjuk- eller aktivitetsersättning. Det finns därför skäl att tro att många går miste om den ersättning de har rätt till från avtalssjukförsäkringen. Den som inte känner till att arbetsplatsens kollektivavtal medför en avtalssjukförsäkring, alternativt inte ens är medvetna om att arbetsplatsen har ett kollektivavtal, kommer heller inte att ansöka om ersättning vid nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom. Om många individer går miste om den avtalsersättning som de har rätt till är detta allvarligt, eftersom avtalssjukförsäkringen i dag utgör en stor och ökande del av det totala inkomstskyddet vid långvarig sjukfrånvaro. Syftet med den här rapporten är att granska hur den kollektivavtalade avtalssjukförsäkringen används inom offentlig sektor. Det är särskilt viktigt att diskutera vad det kan få för konsekvenser att en viktig del av sjukförsäkringssystemet bygger på att allmänheten är tillräckligt välinformerad för att förstå sitt eget försäkringsskydd och därigenom få ut den avtalsersättning de har rätt till. 7

9 Sammanfattning Bakgrund Den kollektivavtalade sjukförsäkringen kompletterar ersättningen från den offentliga sjukförsäkringen på två sätt. Dels höjer den kollektivavtalade sjukförsäkringen ersättningsnivån under taket i sjukförsäkringen med procent. Dels ger den ersättning för inkomstförluster som överstiger taket i den offentliga sjukförsäkringen, som ligger på kronor per månad år Det innebär att inkomster som överstiger denna nivå inte täcks av den offentliga sjukförsäkringen. 1 Hur mycket den kollektivavtalade sjukersättningen ersätter inkomstförluster över taket skiljer sig åt mellan olika kollektivavtal, lönenivåer och längden på sjukfrånvaron. På grund av att allt fler tjänar över taket i den offentliga sjukförsäkringen har betydelsen av den kollektivavtalade sjukförsäkringen ökat de senaste 30 åren, och den fortsätter öka. Tidigare gav den offentliga sjukförsäkringen en ersättning som i hög grad var relaterad till vad den försäkrade personen hade för inkomst. I dag är det två parallella system som tillsammans tillgodoser behovet av ett försäkringsskydd som i hög grad är inkomstrelaterat. Det medför att enskilda personer får svårare att överblicka och förstå sitt eget försäkringsskydd. Förståelsen för hur systemet fungerar försvåras ytterligare av att även den kollektivavtalade sjukförsäkringen består av två system, en kollektivavtalad sjuklön och en avtalssjukförsäkring. Vanligtvis kompletteras den offentliga försäkringen av kollektivavtalad sjuklön under den första delen av sjukskrivningsperioden. Det är arbetsgivaren som bekostar och betalar ut den kollektivavtalade sjuklönen. Under senare delen av sjukskrivningsperioden kompletteras den offentliga sjukförsäkringen i stället av en avtalssjukförsäkring. I den här rapporten studeras anställda inom offentlig sektor, det vill säga anställda inom stat, kommuner och landsting. För anställda inom kommuner och landsting ersätts den kollektivavtalade sjuklönen med en kollektivavtalad avtalsförsäkring efter 90 dagars sjukskrivning (dag med sjukpenning) och vid perioder med sjuk- och aktivitetsersättning. Inom statlig sektor kompletteras den offentliga sjukförsäkringen av en avtalssjukförsäkring när en person beviljas sjuk- eller aktivitetsersättning. Den som inte vet om att hen är täckt 1 En person som tjänar kronor per månad skulle få ut 0,8 x = (80 procent upp till taknivån) före skatt från den offentliga sjukförsäkringen under tid med sjukpenning. 8

10 Sammanfattning av en avtalssjukförsäkring kommer inte att ansöka om ersättning när den kollektivavtalade sjuklönen övergår till avtalssjukförsäkring. Tillvägagångssätt Det finns en tydlig koppling mellan den offentliga sjukförsäkringen och avtalssjukförsäkringen. Det beror på att grunden för att få ersättning från avtalssjukförsäkringen är en godkänd period med sjukpenning alternativt sjuk- eller aktivitetsersättning hos Försäkringskassan. De försäkringsbolag som tillhandahåller avtalssjukförsäkringar gör alltså ingen egen bedömning av individens arbetsförmåga, utan förlitar sig på Försäkringskassans beslut. Den bedömning som försäkringsbolagen gör gäller i stället om personen när försäkringsfallet inträffar uppfyllde kraven för rätt till försäkringsskydd. I den här rapporten identifieras en grupp där alla har kollektivavtal (offentliganställda) och därmed har en avtalssjukförsäkring. Sedan avgränsas studiepopulationen så att den endast innehåller personer som uppfyller kvalificeringskraven för rätt till avtalsersättning. På så sätt är det möjligt att koppla ihop statistik över perioder med sjukpenning samt sjuk- och aktivitetsersättning hos Försäkringskassan med motsvarande ersättningsperioder från avtalssjukförsäkringen och veta att det skulle ha betalats ut kompletterande avtalsersättning för samtliga perioder. Därmed är det möjligt att studera vilka som får ut och vilka som inte får ut den ersättning de har rätt till från avtalssjukförsäkringen för perioden Det här är första gången som underutnyttjandet av avtalsförsäkringen studeras med longitudinella individdata från försäkringsbolag som har hand om avtalssjukförsäkringen. Resultat För mer än var femte period (22,6 procent) med sjukpenning längre än 120 dagar, gick de anställda inom kommuner och landsting miste om den avtalsersättning de var berättigade till mellan åren 2003 och Det motsvarar drygt sjukskrivningsperioder. 9

11 Sammanfattning Tabell 1. Andel av alla perioder med sjukpenning längre än 120 dagar för vilka ingen ersättning utgick från avtalssjukförsäkringen, Utan ersättn. Kommun Landsting Totalt Totalt Utan ersättn. Totalt Utan ersättn. % n % n % n Totalt 23, , , Anm.: n visar totalt antal perioder med sjukpenning. Källa: Försäkringskassan, AFA, ISF:s bearbetningar. Motsvarande andel för perioder med sjuk- eller aktivitetsersättning i hela den offentliga sektorn var nästan 17 procent under åren , vilket motsvarar drygt ersättningsperioder. Tabell 2. Andel av alla perioder med sjuk- och aktivitetsersättning längre än 30 dagar för vilka ingen ersättning utgick från avtalssjukförsäkringen, Utan ersättn. Stat Kommun Landsting Totalt Totalt Utan ersättn. Totalt Utan ersättn. Totalt Utan ersättn. % n % n % n % n Totalt 11, , , , Anm.: n visar totalt antal perioder med sjuk- och aktivitetsersättning. Källa: Försäkringskassan, AFA, SPV, ISF:s bearbetningar. Underutnyttjandet av avtalsförsäkringen skiljer sig åt beroende på vilken arbetsgivare en person har. Underutnyttjandet är störst inom kommunerna och minst inom staten. Men för statsanställda är det arbetsgivaren och inte den enskilda personen som är ansvarig för att ansöka om ersättning. Även om underutnyttjandet är lägst inom statlig sektor är det ändå anmärkningsvärt att statsanställda går miste om avtalsersättning i 11 procent av alla perioder med sjuk- och aktivitetsersättning. I dessa fall har alltså den statliga arbetsgivaren missat att ansöka om ersättning åt den anställda. 10

12 Sammanfattning Underutnyttjandet av avtalssjukförsäkringen är också ojämnt fördelat mellan olika grupper i befolkningen. Låginkomsttagare, unga människor, personer som är sjukskrivna för psykiatriska diagnoser och beteendestörningar och män har ett högre underutnyttjande av avtalssjukförsäkringen än andra. Med andra ord går dessa grupper i större utsträckning än övriga miste om den avtalsersättning som de är berättigade till. Med en ökande betydelse för avtalsförsäkringen borde kunskapen om försäkringen öka och underutnyttjande därmed minska över tid. Men sett till de senaste 10 åren ser det inte ut att vara så. Försäkringsbolagen har svårt att nå ut med information om avtalssjukförsäkringen till rätt person i rätt tid SPV och AFA Försäkring är de försäkringsbolag som tillhandahåller avtalssjukförsäkring för anställda inom offentlig sektor. De arbetar aktivt med att sprida information om sina avtalsförsäkringar. Problemet är att de inte kan lämna information till rätt person vid rätt tidpunkt eftersom varken AFA eller SPV vet när någon av deras försäkrade är sjukskrivna. AFA saknar även kunskap om vilka individer som är försäkrade hos dem. De känner bara till vilka arbetsgivare som har tecknat avtalsförsäkring. Det är först när personen eller hens arbetsgivare (för statsanställda) ansöker om avtalsersättning som försäkringsbolagen får reda på att individen har sjukpenning eller sjuk- eller aktivitetsersättning. Försäkringsbolagen har med andra ord ingen möjlighet att gå ut med riktad information till sina sjukskrivna försäkrade individer för att upplysa dem om att de kan ha rätt till kompletterande avtalsersättning. Slutsatser och diskussion Att många går miste om den avtalsersättning de har rätt till får konsekvenser både för den enskilda personen och för sjukförsäkringssystemet som helhet. Även om endast offentlig sektor har studerats inom ramen för den här granskningen så finns det ingen anledning att tro att problemet med låg kunskap om avtalssjukförsäkringen inte finns även inom privat sektor. 11

13 Sammanfattning Försäkrade individer går miste om stora belopp Den mest uppenbara konsekvensen av ett underutnyttjande av avtalssjukersättningen är att enskilda personer drabbas ekonomiskt. Många får alltså mindre pengar än de har rätt till vid långvarig sjukfrånvaro. Personer som arbetar inom kommuner och landsting och som inte ansöker om avtalsersättning under perioder med sjukpenning längre än 90 dagar går miste om 10 procent av sin tidigare inkomst under taket i sjukförsäkringen. Personer som inte ansöker om avtalsersättning under perioder med sjuk- och aktivitetsersättning går miste om 15 procent av sin tidigare inkomst under taket. Exempelvis skulle en kommunanställd med en lön på kronor i månaden förlora kronor i månaden före skatt om hen missar att ansöka om avtalsersättning. Personer med inkomster över taket i sjukförsäkringen och som arbetar inom kommuner och landsting går dessutom miste om 65 procent av den del av inkomsten som överstiger taket under perioder med sjukoch aktivitetsersättning. Motsvarande för statsanställda med inkomster över taket i sjukförsäkringen är 75 procent av inkomsten. 2 För en statligt anställd person som tjänar kronor i månaden motsvarar det en inkomstförlust på kronor i månaden före skatt om arbetsgivaren missar att ansöka om avtalsersättning. 3 När kunskap om försäkringssystemet blir viktig ökar skillnaderna i ersättning vid sjukdom mellan olika grupper i befolkningen Avtalssjukförsäkringen har olika utformning för olika avtalsområden och inkomstgrupper vilket gör att försäkringsskyddet i dag skiljer sig mellan olika grupper i befolkningen. Sådana skillnader i försäkringsskydd förstärks när hänsyn även tas till underutnyttjandet av avtalssjukförsäkringen. Det beror på att även underutnyttjandet skiljer sig åt mellan sektorerna. 2 För inkomster mellan 20 och 30 prisbasbelopp, det vill säga inkomster på mellan kronor i månaden, är ersättningsnivån 32,5 procent inom kommuner och landsting och 37,5 procent inom statlig sektor. För inkomster som överstiger 30 prisbasbelopp lämnas ingen ersättning. 3 0,15 x inkomst upp till taket, det vill säga = kronor plus 0,75 x inkomst över taket ( ) det vill säga kronor = kronor. 12

14 Sammanfattning Eftersom användandet av avtalssjukförsäkringen är beroende av att enskilda personer och arbetsgivare är införstådda med hur systemet fungerar, kommer detta att leda till skillnader i nyttjande av avtalsförsäkringen så länge kunskapen om försäkringen skiljer sig mellan individer och arbetsgivare. Att det finns skillnader i systemkunskaper är inte oväntat, men konsekvensen, skillnader i ersättningsnivå vid långvarig sjukdom, är naturligtvis inte önskvärd. Resultatet är att låginkomsttagare, unga människor, personer som är sjukskrivna för psykiska sjukdomar och beteendestörningar samt män, i många fall har en lägre ersättning vid sjukdom än övriga grupper. Möjliga vägar framåt Det bästa sättet att kunna minska underutnyttjandet av avtalssjukförsäkringen borde vara att komma bort från att individen eller arbetsgivaren måste känna till att, och i sådana fall vid vilken sjukskrivningslängd, avtalsersättning kan vara aktuellt. För att nå dit krävs sannolikt en samverkan där Försäkringskassan genom en digitaliserad och mer automatiserad process delar information med försäkringsbolagen om personer som fått sjukpenning en viss tid eller sjuk- eller aktivitetsersättning, och på så vis automatiskt skapar ärenden hos det aktuella försäkringsbolaget. Då skulle försäkringsbolagen kunna kontakta de individer som bolagen tror kan ha rätt till avtalsersättning. Men i dagläget finns det både tekniska och juridiska aspekter som måste lösas innan en sådan lösning skulle kunna bli verklighet. Därför behöver en sådan möjlig lösning utredas vidare. Så länge det saknas en sådan lösning kan andra möjliga vägar framåt vara att: säkerställa att statliga arbetsgivare fullföljer sitt ansvar och ansöker om avtalsersättning för samtliga anställda som har rätt till ersättning flytta ansvaret att ansöka om avtalsersättning från den enskilda individen till arbetsgivare även inom kommuner och landsting ge Försäkringskassan ett informationsansvar om avtalssjukförsäkringen 13

15

16 Inledning 1 Inledning Det svenska sjukförsäkringssystemet består i huvudsak av två delar. Dels finns en offentlig sjukförsäkring som administreras av Försäkringskassan, dels en kompletterande kollektivavtalad gruppsjukförsäkring. 4 Den kollektivavtalade sjukförsäkringen omfattar alla som arbetar på en arbetsplats med kollektivavtal, det vill säga 90 procent av alla anställda. Denna försäkring har blivit allt viktigare över tid, och den utgör i dag en stor och ökande del av det totala inkomstskyddet för den som blir sjukskriven under en längre period. I den här rapporten studeras underutnyttjandet av avtalssjukförsäkringen, som är en del av den kollektivavtalade sjukförsäkringen. Det som studeras är hur stor andel av de offentliganställda som har rätt till ersättning, som ändå inte får ut några pengar från avtalssjukförsäkringen. Utgångspunkten för rapporten är att många saknar kunskap om att de är täckta av en avtalssjukförsäkring och därför missar att ansöka om ersättning. Detta inledande kapitel presenterar först granskningens syfte och de frågor den svarar på. Därefter beskrivs bakgrunden till granskningen. Detta följs av en sammanfattning av hur den kollektivavtalade sjukförsäkringen fungerar. En grundläggande förståelse för hur sjukförsäkringen är utformad underlättar läsningen av resten av rapporten. Kapitlet avslutas med en beskrivning av studiens tillvägagångssätt och disposition. 4 Utöver den offentliga och den kollektivavtalade sjukförsäkringen finns det även helt privata sjukförsäkringar. De privata sjukförsäkringarna ligger utanför ramen för denna rapport, eftersom det är den offentliga sjukförsäkringen tillsammans med den kollektivavtalade sjukförsäkringen som utgör basen i försäkringsskyddet för de allra flesta i Sverige. 15

17 Inledning 1.1 Syfte och frågeställningar Syftet med den här rapporten är att granska hur den kollektivavtalade avtalssjukförsäkringen används. I syftet ingår också att analysera vad det kan få för konsekvenser att en viktig del av sjukförsäkringssystemet bygger på att allmänheten är tillräckligt välinformerad för att förstå sitt eget försäkringsskydd och därigenom få ut den avtalsersättning de har rätt till. De frågor som besvaras i rapporten är: Hur stort är underutnyttjandet av den kollektivavtalade försäkringen ? Varför går personer miste om avtalsersättning de har rätt till? Vad utmärker de grupper i befolkningen som inte får del av den kollektivavtalade sjukförsäkring de är berättigade till? Det här är första gången som underutnyttjandet av avtalssjukförsäkringen studeras med longitudinella individdata från de försäkringsbolag som har hand om försäkringen. I rapporten studeras anställda inom den offentliga sektorn, det vill säga anställda inom stat, kommuner och landsting Bakgrund Cirka 90 procent av löntagarna i Sverige täcks av kollektivavtal (Kjellberg, 2017). Den som är anställd på en arbetsplats med kollektivavtal omfattas av en kollektivavtalad gruppsjukförsäkring som kompletterar ersättningen från den offentliga sjukförsäkringen. Hur stor ersättningen från den kollektivavtalade sjukförsäkringen blir beror på vilket avtalsområde man tillhör, hur hög inkomst man har och hur länge man är sjukskriven (reglerna beskrivs närmare i avsnitt 1.3). Betydelsen av den kollektivavtalade sjukförsäkringen har ökat de senaste 30 åren och den fortsätter öka eftersom en allt större del av den totala ersättningen vid sjukfrånvaro kommer från denna försäkring. Det beror framför allt på att allt fler tjänar över taket i den offentliga sjukförsäkringen. Det beror i sin tur på att taket årligen 5 Denna avgränsning beskrivs närmare i avsnitt

18 Inledning räknas upp med det så kallade prisbasbeloppet, vilket innebär att taket i stort sett följer prisutvecklingen i samhället. Eftersom löneutvecklingen har varit snabbare än prisutvecklingen, får allt fler personer en inkomst som överstiger taket i sjukförsäkringen. Uppskattningsvis 60 procent av de manliga arbetstagarna i Sverige har i dag inkomster som överstiger taket. Motsvarande siffra för kvinnor är 50 procent. De är därför mer eller mindre beroende av den kollektivavtalade sjukförsäkringen för att ha ett inkomstrelaterat försäkringsskydd om de blir arbetsoförmögna på grund av sjukdom. Även för personer med inkomster under taket medför avtalssjukförsäkringen ett viktigt ekonomiskt tillskott (ISF 2015:6). Tidigare gav alltså den offentliga sjukförsäkringen en ersättning som i hög grad var relaterad till vad den försäkrade personen haft för inkomst. I dag är det två parallella system som tillsammans tillgodoser behovet av ett försäkringsskydd som i hög grad är inkomstrelaterat. Utvecklingen mot två parallella sjukförsäkringssystem gör att enskilda personer får svårare att överblicka sitt försäkringsskydd och förstå hur systemet fungerar (Edebalk m.fl. 1996). Den kollektivavtalade sjukförsäkringen består dessutom även den av två system, en kollektivavtalad sjuklön och en avtalssjukförsäkring. Vanligtvis kompletteras den offentliga försäkringen av kollektivavtalad sjuklön under den första delen av sjukskrivningsperioden. Det är arbetsgivaren som bekostar och betalar ut den kollektivavtalade sjuklönen. Under senare del av sjukskrivningsperioden kompletteras den offentliga sjukförsäkringen i stället av en avtalssjukförsäkring som administreras av försäkringsbolag. För anställda inom kommun och landsting kompletteras den offentliga försäkringen av en avtalssjukförsäkring efter 90 dagars sjukskrivning (dag 91 till 360 med sjukpenning) och vid perioder med sjuk- och aktivitetsersättning. Inom statlig sektor kompletteras den offentliga försäkringen av en avtalssjukförsäkring under perioder med sjuk- och aktivitetsersättning. För att få del av avtalssjukförsäkringen måste man, precis som när det gäller den offentliga sjukförsäkringen, ansöka om ersättning. Den som inte vet om att hen är täckt av en avtalssjukförsäkring kan inte förväntas ansöka om ersättning när den kollektivavtalade sjuklönen övergår till avtalssjukförsäkring. 17

19 Inledning De flesta i Sverige vet att de ska vända sig till Försäkringskassan för att ansöka om ersättning från den offentliga sjukförsäkringen när de inte kan arbeta på grund av sjukdom. Troligtvis är det färre som vet att de även kan få ersättning enligt kollektivavtal när de blir långtidssjukskrivna eller beviljas sjuk- eller aktivitetsersättning. Denna problematik uppstår alltså först när den kollektivavtalade sjuklönen övergår i avtalssjukförsäkring, eftersom den kollektivavtalade sjuklönen betalas ut precis som lön utan krav på ansökan. Om det finns kunskapsbrister om avtalssjukförsäkringen kan det få betydande konsekvenser för enskilda personer, genom att de inte får den ersättning de har rätt till från avtalssjukförsäkringen. Det rör sig dessutom om betydande belopp. Det finns mycket som tyder på att det finns sådana kunskapsbrister när det gäller avtalssjukförsäkringen. En tidigare studie har visat att avtalssjukförsäkringen inte utnyttjades fullt ut år Enligt studien uppgick underutnyttjandet till procent för de som hade sjukpenning. Motsvarande andel för de som hade sjukersättning låg enligt samma utredning någonstans mellan procent. 6 Författarna till utredningen menar att underutnyttjandet av avtalssjukförsäkringen beror på att många inte känner till att de har en kompletterande sjukförsäkring, och därför inte ansöker om ersättning från den (Sjögren Lindquist och Wadensjö 2007, sid ). 7 Det finns även undersökningar gällande kunskapen om den kollektivavtalade sjukförsäkringen. En enkätundersökning som genomfördes på uppdrag av PTK 8 har visat att 60 procent av samtliga privatanställda tjänstemän inte kände till att det ingår en sjukförsäkring i deras kollektivavtal (PTK, 2017). Enligt en reklamkampanj som drivs av AFA Försäkring har bara 15 procent god kunskap om den kollektivavtalade sjukförsäkringen. 9 Enligt en annan rapport från försäkringsbolaget Folksam känner 57 procent till att det finns kollektivavtalade försäkringsförmåner som betalas ut i samband 6 I studien studerades privatanställda arbetare och anställda inom kommun och landsting. 7 Denna studie använda utbetalningsdata gällande AGS och AGS-KL som finns hos Statistiska Centralbyrån (SCB). Det här är första gången som longitudinell individdata från försäkringsbolagen används i detta syfte. 8 PTK är en samverkansorganisation för 26 fackförbund, däribland Unionen, Jusek och Akademikerförbundet SSR. 9 Reklamkampanjen finns på YouTube:

20 Inledning med sjukersättning. Samma rapport visar också att kännedomen om den kollektivavtalade sjukförsäkringen är högre bland fackligt anslutna löntagare än bland övriga (Folksam, 2016). 10 Trots att man vet att många anställda inte känner till att de omfattas av en avtalssjukförsäkring nämns sällan problematiken med okunskap i den offentliga debatten. 11 I stället antas människor ha tillräcklig kunskap om de regler som gäller inom exempelvis socialförsäkringssystemet. Med denna kunskap som bas förutsätts personen kunna fatta rationella och nyttomaximerande beslut (Gustafson 2004). Utifrån samma tankesätt antas personer som är försäkrade få ut den ersättning de har rätt till från avtalssjukförsäkringen, eftersom det rationella är att ansöka om ersättning. Det är rationellt eftersom den ekonomiska vinsten av att ansöka om ersättning är stor. Dessutom är kostnaden för att ansöka förhållandevis liten. Det som krävs är att personen skickar in en ansökan om ersättning och i vissa fall bifogar relevanta läkarintyg. Men det är inte särskilt förvånande att personer har svårt att förstå alla delar i hur sjukförsäkringssystemet är utformat. Sjukförsäkringssystemet är komplicerat, och villkoren i systemet förändras över tid. När det gäller avtalssjukförsäkringen skiljer sig dessutom villkoren åt mellan olika avtalsområden. Det är alltså inte bara möjligt, utan till och med troligt, att det finns brister i kunskapen om sådana system. Ur ett resursperspektiv väcker det frågor om hur kunskaper och därmed möjligheter att ta tillvara sina intressen är fördelade mellan olika grupper i samhället. Man kan också fråga sig vilka konsekvenser bristfälliga eller ojämnt fördelade kunskaper får för avtalssjukförsäkringens legitimitet (Gustafson 2004). Tidigare forskning och utredningar när det gäller politisk kunskap i allmänhet, men även mer specifik kunskap om socialförsäkringssystem, visar också att sådan kunskap tenderar att vara ojämnt fördelad i befolkningen. Systemkunskapen är i allmänhet större bland 10 Att ovanstående siffror skiljer sig åt beror på att olika metoder har använts för att klassa personer som kunniga om den kollektivavtalade försäkringen eller inte. Men poängen här är att oavsett hur detta mäts så är det tydligt att många saknar kunskap om den kollektivavtalade sjukförsäkringen. 11 Empiriska studier inom socialförsäkringsområdet bortser ofta helt från kompletterande avtalslösningar. Se Sjögren Lindquist och Wadensjö (2011) för en sammanställning över svenska studier som har tagit hänsyn till avtalssjukförsäkringar. 19

21 Inledning högutbildade än lågutbildade, bland höginkomsttagare än låginkomsttagare, bland tjänstemän än arbetare, bland äldre än yngre och större bland män än kvinnor (se exempelvis Delli Carpini och Keeter 1996, Gustman och Steinmeier 2005, Jerit och Barabas 2006). Med utgångspunkt i tidigare forskning och utredning finns det alltså skäl att anta att kunskapen om avtalssjukförsäkringen är relativt låg. Det finns också skäl att anta att systemkunskapen inte är jämnt fördelad i befolkningen. Vi vet också att avtalssjukförsäkringen inte utnyttjades fullt ut år 2004 (Sjögren Lindquist och Wadensjö 2007). Men vi vet inte hur detta underutnyttjande har förändrats över tid. Det saknas också kunskap om hur fördelningen av underutnyttjandet ser ut i befolkningen. Med utgångspunkt i dessa frågetecken studeras underutnyttjandet av avtalssjukförsäkringen åren och dess fördelning i befolkningen i den här rapporten. Om kunskapen är så låg att personer inte ens vet om att de omfattas av ett kollektivavtal, alternativt inte vet om att kollektivavtalet medför en avtalssjukförsäkring, innebär det att många går miste om avtalsersättning som de har rätt till. Sådan okunskap är ett problem eftersom ersättningen från avtalssjukförsäkringen utgör en stor del av inkomstskyddet. Detta gäller framför allt för personer som inte väntas kunna återvända till arbetslivet, det vill säga personer med sjukersättning. Det är ännu allvarligare om kunskapsfördelningen dessutom är ojämnt fördelad, eftersom det innebär att vissa grupper i samhället har mindre möjlighet än andra att ta vara på sina rättigheter. Det finns med andra ord en risk att vissa grupper i samhället i lägre utsträckning än andra har möjlighet att ta del av det försäkringsskydd de har rätt till. 1.3 Så fungerar den kollektivavtalade sjukförsäkringen Den kollektivavtalade sjukförsäkringen kompletterar den offentliga sjukförsäkringen. Därför sammanfattas reglerna för den offentliga sjukförsäkringen kort innan den kollektivavtalade sjukförsäkringen beskrivs. 20

22 Inledning Den offentliga sjukförsäkringen Den offentliga sjukförsäkringen består av två delar. Den ena delen är ett skydd för den som blir tillfälligt sjuk och inte kan arbeta, i form av sjukpenning. 12 Den andra delen är ett skydd för den som långvarigt får nedsatt arbetsförmåga, i form av sjuk- och aktivitetsersättning. Sjukersättning kan lämnas till försäkrade vars arbetsförmåga är stadigvarande nedsatt på grund av sjukdom. 13 Aktivitetsersättning är en form av sjukersättning som kan beviljas personer under 30 år vars nedsättning av arbetsförmåga antas bestå under minst ett år. 14 Försäkringskassan administrerar den offentliga sjukförsäkringen. Första dagen i en sjukperiod utgörs av en karensdag, då den försäkrade inte får någon ersättning. Under dag 2 14 i sjukperioden betalar arbetsgivaren ut en lagstadgad sjuklön, som uppgår till 80 procent av hela lönen. 15 Dag betalar Försäkringskassan sjukpenning från den offentliga sjukförsäkringen, med 80 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI). 16 Därefter kan Försäkringskassan betala ut sjukpenning med 75 procent av SGI. 17 Om Försäkringskassan beviljar hel sjuk- eller aktivitetsersättning uppgår ersättningen till 64,7 procent av den så kallade antagandeinkomsten. Antagandeinkomsten är ett sätt att uppskatta vad den försäkrade skulle ha tjänat om hen kunnat fortsätta arbeta. 18 Dessa ersättningsnivåer gäller bara för inkomster upp till ett tak på 7,5 prisbasbelopp. 19 Det motsvarar år 2017 en inkomst på kronor i månaden. Den offentliga sjuk kap. socialförsäkringsbalken. 13 Se 33 kap. 2 6 socialförsäkringsbalken. Fram till och med 1 juli 2008 kunde tidsbegränsad sjukersättning beviljas. Se 7 kap. 1 lag (1962:381) om allmän försäkring i dess lydelse t.o.m. den 30 juni Författningen ändrades den 1 juli 2008, se SFS 2008: Se 33 kap. 7 och 18 socialförsäkringsbalken lag (1991:1047) om sjuklön, i det följande sjuklönelagen. 16 Sjukpenning på normalnivå enligt 27 kap. 19 och 21 socialförsäkringsbalken. Sjukpenning på normalnivå kan enligt 27 kap. 23 socialförsäkringsbalken även lämnas efter 364 dagar om den försäkrade har en allvarlig sjukdom. SGI är den årliga inkomsten i pengar som en försäkrad kan antas komma att få för eget arbete som anställd eller som egen företagare, se 25 kap. 2 socialförsäkringsbalken. Att sjukpenningen ska motsvara 80 procent av SGI framgår av 28 kap. 7 första punkten socialförsäkringsbalken. 17 Så kallad sjukpenning på fortsättningsnivå, enligt 27 kap. 19, 22 och 24 socialförsäkringsbalken. 18 Bestämmelser om beräkningsunderlag och beräkning av inkomstrelaterad ersättning finns i 34 kap socialförsäkringsbalken kap. 5 2 stycket socialförsäkringsbalken. 21

23 Inledning försäkringen lämnar ingen ersättning för inkomster utöver detta tak. 20 I den lagstadgade sjuklönen finns inget tak. Den kollektivavtalade sjukförsäkringen De anställda som omfattas av kollektivavtal har en kollektivavtalad sjukförsäkring som kompletterar den offentliga sjukförsäkringen. Inom offentlig sektor är 100 procent av de anställda täckta av kollektivavtal. I privat sektor ligger täckningsgraden på 85 procent (Kjellberg, 2017). 21 Den kollektivavtalade sjukförsäkringen regleras i de kollektivavtal som sluts mellan arbetsmarknadens parter. De parter som förhandlar inom kommun och landsting är fackförbund i samverkan å ena sidan, och arbetsgivarorganisationen Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) å andra sidan. På den statliga sidan förhandlar fackförbunden med Arbetsgivarverket. Formellt är alltså den kollektivavtalade sjukförsäkringen oberoende av staten och den offentliga försäkringen, även om det finns vissa så kallade minskningsregler som är lagstadgade. Minskningsreglerna innebär att den offentliga sjukförsäkringen tillsammans med den kollektivavtalade sjukförsäkringen inte får uppgå till mer än 90 procent av den tidigare inkomsten. 22 Arbetsgivaren tecknar en kollektivavtalad sjukförsäkring för alla anställda på en arbetsplats med kollektivavtal, oavsett individuellt medlemskap i fackförening. Det innebär att alla anställda på arbetsstället är försäkrade på lika villkor och utan hälsoprövning. Den kollektivavtalade sjukförsäkringen är alltså formellt en privat gruppförsäkring, men det finns tydliga likheter med den offentliga försäkringen. Båda systemen är i praktiken obligatoriska och allmänna, och de finansieras genom avgifter som arbetsgivarna betalar (med undantag för den kollektivavtalade sjuklönen, se nedan). 20 En person som tjänar kronor per månad skulle få ut 0,8 x (80 procent av inkomsten upp till taknivån) det vill säga kronor före skatt från den offentliga sjukförsäkringen under tid med sjukpenning. 21 Det finns inte några officiella register över vilka företag eller anställda som täcks av kollektivavtal och inte heller över egenföretagare som tecknar liknande försäkring (så kallat hängavtal) hos AFA eller Alecta kap socialförsäkringsbalken. 22

24 Inledning Avtalsområdena fungerar olika Det finns i huvudsak fyra stora avtalsområden på den svenska arbetsmarknaden. Avtalsområdena täcker privatanställda tjänstemän, privatanställda arbetare, statsanställda samt kommun- och landstingsanställda. Reglerna skiljer sig åt mellan avtalsområdena, bland annat när det gäller ersättningsnivåer. Ersättningsnivåerna varierar också med den individuella inkomstnivån. Parterna kan i kollektivavtalet komma överens om avtalssjukförsäkring eller om kollektivavtalad sjuklön som arbetsgivaren bekostar och betalar ut. Det är vanligt att den offentliga försäkringen kompletteras med en kollektivavtalad sjuklön under den första delen av sjukperioden och av avtalssjukförsäkring under den senare delen. Detta beskrivs i mer detalj nedan. Avtalssjukförsäkringen hanteras av försäkringsbolag. Statsanställda har sin avtalssjukförsäkring hos Statens tjänstepensionsverk (SPV). Kommun och landstingsanställda och privatanställda arbetare har sin avtalssjukförsäkring hos AFA Försäkring (hädanefter AFA) och privatanställda tjänstemän har sin hos Alecta. Den här rapporten berör endast avtalssjukförsäkringen, eftersom den kollektivavtalade sjuklönen liksom lönen betalas ut av arbetsgivaren. De potentiella problem som undersöks i den här rapporten uppstår därför bara under de perioder en arbetstagare täcks av avtalssjukförsäkring. Avtalssjukförsäkring För anställda inom kommuner och landsting inträder rätten till avtalssjukförsäkring efter 90 dagars sjukpenning. Avtalsersättning kan lämnas som längst till dag 360 i perioden med sjukpenning. Kommunoch landstingsanställda kan också beviljas avtalsersättning under perioder med sjuk- eller aktivitetsersättning. För statsanställda inträder rätten till avtalssjukförsäkring först när Försäkringskassan betalar ut sjuk- eller aktivitetsersättning. 23 Dessförinnan kompletteras den offentliga sjukförsäkringen av kollektivavtalad sjuklön inom båda avtalen. 23 För privatanställda tjänstemän inträder rätten till avtalssjukförsäkring efter 90 dagar med sjukpenning. För privatanställda arbetare inträder rätten from och med dag 15 med sjukpenning. Se ISF 2015:6 för mer information. 23

25 Inledning När anställda inom kommun och landsting får sjukpenning i mer än 90 dagar (dag ) höjer avtalssjukförsäkringen ersättningsnivån för inkomster under taket med 10 procent. 24 Inkomster över taket ersätts då med kollektivavtalad sjuklön. Avtalssjukförsäkringen kompletterar den offentliga sjukförsäkringen på två sätt under tid med sjuk- och aktivitetsersättning. Det ena sättet är att avtalssjukförsäkringen höjer ersättningsnivån för inkomster under inkomsttaket med 15 procent. Det andra sättet är att avtalssjukförsäkringen lämnar ersättning även för inkomster över taket. För anställda inom kommuner och landsting uppgår ersättningen över taket till 65 procent. För statsanställda är motsvarande ersättningsnivå för inkomster över taket 75 procent. För inkomster som uppgår till mellan 20 och 30 prisbasbelopp är ersättningsnivån 32,5 procent för anställda inom kommuner och landsting och 37,5 procent för statsanställda. För ännu högre inkomster lämnas ingen ersättning i något av avtalen. 25 Nedan illusteras hur stor del av tidigare inkomst som ersätts av den offentliga sjukförsäkringen och den kollektivavtalade sjukförsäkringen för stats- respektive kommun- och landstingsanställda. Figurerna visar också vilka perioder med sjukfrånvaro som ersätts av kollektivavtalad sjuklön respektive avtalssjukförsäkring. Figur 1 visar vad som gäller för anställda inom kommun och landsting och figur 2 visar motsvarande för statsanställda. 24 Om kollektivavtalad sjuklön betalas kortare än 90 dagar kan avtalsersättning lämnas så snart sjuklönen från arbetsgivaren har upphört, men tidigast från dag 15 i sjukperioden eftersom avtalssjukförsäkringen har en karens på 14 dagar. 25 Beräkningsgrunden skiljer sig år mellan den offentliga och den kollektivavtalade sjukförsäkringen under period med sjuk- och aktivitetsersättning. Inom avtalssjukförsäkringen baseras ersättningens storlek på sådana inkomster som kan ligga till grund för sjukpenninggrundande inkomster. Sjuk- och aktivitetsersättning beräknas utifrån en antagandeinkomst. 24

26 Inledning Figur 1. Ersättningsnivåer för anställda inom kommuner och landsting efter sjukskrivningslängd, uppdelat på typ av ersättning och inkomstnivå Inkomst under taket Inkomst över taket Karensdag Karensdag Sjukpenning Lagstadgad sjuklön 80 % Lagstadgad sjuklön 80 % Kollektivavtalad sjuklön 87,6 % Koll.avtalad sjuklön 10 % 80 % Kollektivavtalad sjuklön 77,6 % Avtalsförsäkring 10 % Sjukpenning 80 % Dag 360 Kollektivavtalad sjuklön 72,75 % Sjukpenning på fortsättningsnivå 75 % Avtalsförsäkring 65 %* Avtalsförsäkring 15% Sjukersättning 64 % Från beslut till som längst 65 års ålder Dag i sjukperiod Anm.: *För inkomster mellan 20 och 30 prisbasbelopp är ersättningsnivån 32,5 procent. Förinkomster över 30 prisbasbelopp lämnas ingen ersättning. Källa: ISF 2015:6. 25

27 Inledning Figur 2. Ersättningsnivåer för statsanställda efter sjukskrivningslängd, uppdelat på typ av ersättning och inkomstnivå Inkomst under taket Inkomst över taket Karensdag Karensdag Sjukpenning Lagstadgad sjuklön 80 % Lagstadgad sjuklön 80 % Kollektivavtalad sjuklön 87,6 % Koll.avtalad sjuklön 10 % 80 % Kollektivavtalad sjuklön 72,75 % Sjukpenning på fortsättningsnivå 75 % Avtalsförsäkring 75 %* Avtalsförsäkring 15 % Sjukersättning 64 % Från beslut till som längst 65 års ålder Dag i sjukperiod Anm.: *För inkomster mellan 20 och 30 prisbasbelopp är ersättningsnivån 37,5 procent. Förinkomster över 30 prisbasbelopp lämnas ingen ersättning. Källa: ISF 2015:6. Arbetsgivarna betalar premier för avtalssjukförsäkringen utifrån hur stor lönesumman är. Premien för statsanställda uppgår år 2017 till 0,9 procent av totalsumman av pensionsunderlagen för arbetsgivarens anställda. I denna summa ingår inte bara SPV:s sjukpension, utan även sådant som efterlevandepension. För kommun- och landstingsanställda betalar arbetsgivarna i dag ingen premie till AFA. Det beror på att premierna bland annat betalas genom kapitalavkastning. Så har 26

28 Inledning det varit sedan år Innan dess var premien 1,7 procent av lönesumman. Den hade då höjts kraftigt från 0,79 procent år 2002 på grund av att antalet sjukskrivna ökade Tillvägagångssätt Det finns en tydlig koppling mellan den offentliga sjukförsäkringen och avtalssjukförsäkringen. Det beror på att grunden för att få ersättning från avtalssjukförsäkringen är en godkänd period med sjukpenning alternativt sjuk- eller aktivitetsersättning i den offentliga försäkringen. De försäkringsbolag som tillhandahåller avtalssjukförsäkringar gör alltså ingen egen bedömning av individens arbetsförmåga, utan förlitar sig på Försäkringskassans beslut. Den bedömning som försäkringsbolagen gör gäller i stället om personen när försäkringsfallet inträffar uppfyllde kraven för rätt till försäkringsskydd. Om man kan identifiera en grupp där alla har kollektivavtal och där alla uppfyller kvalificeringskraven för ersättning, är det möjligt att koppla ihop statistik över perioder med sjukpenning samt sjuk- och aktivitetsersättning hos Försäkringskassan med motsvarande ersättningsperioder från avtalssjukförsäkringen. Då går det att studera vilka som får ut och vilka som inte får ut den ersättning de har rätt till från avtalssjukförsäkringen eftersom alla individer i alla de sjukfall som ingår i populationen är berättigade till avtalsersättning. Det är så den här studien är upplagd. Det är bara offentliganställda som studeras i den här rapporten, det vill säga anställda inom stat, kommuner och landsting. Det beror på att täckningsgraden för kollektivavtal är 100 procent i offentlig sektor. Bilaga 2 beskriver mer noggrant hur det kan säkerställas att de personer som ingår i studiepopulationen även uppfyller kvalificeringskraven för rätt till ersättning. 26 Motsvarande premie för privatanställda tjänstemän, som täcks av en avtalssjukförsäkring hos Alecta, är 0,126 procent av den anställdes lön för löneandelar upp till 7,5 prisbasbelopp, det vill säga taket i sjukförsäkringen. För löneandelar däröver är premien 0,630 procent (Handbok om försäkringar 2017, PTK). För privatanställda arbetare betalar arbetsgivarna i dagsläget ingen premie till AFA Försäkring. År 2003 uppgick premien till 1,23 procent av lönesumman var premien 0,59 procent av lönesumman (e-postkontakt med AFA Försäkring, ). 27

29 Inledning I studien ingår data över samtliga perioder med sjukpenning som påbörjades och pågick i över 90 dagar någon gång under perioden för kommun och landstingsanställda, samt perioder med sjuk- och aktivitetsersättning som påbörjades under samma tidsperiod, för samtliga anställda inom offentlig sektor. Men på grund av vissa begränsningar i data används inte hela tidsperioden i analyserna. Detta beskrivs i mer detalj i bilaga 2. För att säkerställa att det inte är bristande incitament som gör att personer inte ansöker om ersättning, studeras här enbart perioder som berättigar till minst 30 dagars ersättning från avtalssjukförsäkringen. Då rör det sig om så pass stora summor att det är rimligt att anta att personen hade ansökt om ersättning om hen hade känt till försäkringen. Det innebär att enbart sjuk- och aktivitetsersättningsperioder längre än 30 dagar studeras. På samma sätt studeras endast sjukpenningperioder längre än 120 dagar, eftersom rätten till avtalsersättning infaller efter 90 dagar med sjukpenning. Underutnyttjandet av avtalssjukförsäkringen beräknas som andelen perioder med sjukpenning som pågått längre än 120 dagar för kommun- och landstingsanställda, som inte kompletterades av ersättning från avtalssjukförsäkringen. På motsvarande sätt beräknas underutnyttjandet av avtalssjukförsäkringen under perioder med sjukoch aktivitetsersättning som pågått längre än 30 dagar för kommun-, landstings- och statsanställda, som andelen sjukperioder som inte kompletterades av en ersättning från avtalssjukförsäkringen. Analysenheten består alltså av perioder med sjukpenning och sjuk- och aktivitetsersättning och inte individer. Data över perioder med sjukpenning respektive sjuk- och aktivitetsersättning kommer från Försäkringskassan. Data från Försäkringskassan innehåller även socioekonomiska variabler som kön, ålder, utbildningsnivå, inkomst, bostadsregion, födelseregion och ett flertal arbetsplatsrelaterade variabler. Dessutom ingår information relaterad till själva sjukskrivningen, som exempelvis diagnos, sjukfallets längd och arbetsstatus när sjukfallet började. 28

30 Inledning Data över ersättningsperioder från avtalssjukförsäkringen kommer från AFA när det gäller kommun- och landstingsanställda. Motsvarande data för statsanställda kommer från SPV. 27 Eftersom endast offentlig sektor studeras här bör några ord avslutningsvis sägas om den studerade populationen. Ungefär en tredjedel av alla anställda i Sverige arbetar i den offentliga sektorn. Könsfördelningen är snedvriden inom offentlig sektor och kvinnor utgör en övervägande del av de anställda. Dessutom är det relativt få unga som arbetar inom den offentliga sektorn. Denna fördelning är ännu tydligare inom den population som studeras här, det vill säga offentliganställda med sjukpenning eller sjuk- eller aktivitetsersättning. 28 Information om hur försäkringsbolagen arbetar praktiskt med avtalssjukförsäkringen har inhämtats genom intervjuer med företrädare för SPV och AFA samt kompletterande e-postkontakt. Se bilaga 2 för ytterligare information om hur studien har genomförts. 1.5 Rapportens disposition De tre nästkommande kapitlen presenterar och diskuterar rapportens huvudresultat. Dessa följer en tematisk uppdelning. Kapitel 2 redogör för hur stort underutnyttjandet av avtalssjukförsäkringen är. Där beskrivs även hur underutnyttjandet har utvecklats över tid. I kapitel 3 analyseras varför det är svårt att tillgodose personers behov av tillräcklig kunskap för att systemet ska fungera som det är tänkt. Kapitel 4 beskriver fördelningen av underutnyttjandet av avtalssjukförsäkringen, det vill säga vilka grupper i samhället som i lägre grad än andra får ut den avtalsersättning de har rätt till. Avslutningsvis diskuteras konsekvenserna av resultaten och möjliga sätt att minska underutnyttjandet i kapitel 5. I bilaga 1 finns information om hur det praktiskt går till när man ansöker om ersättning från avtalssjukförsäkringen. I bilaga 2 beskrivs den metod som har används för att genomföra studien mer detaljerat. 27 När det gäller ersättning för inkomstbortfall från arbetsskadeförsäkringen kommer all data från AFA då de tillhandahåller denna försäkring även för statsanställda. 28 Exakt hur fördelningen ser ut i studiepopulationen illustreras i tabell 3 och 4 längre fram i rapporten. 29

31

32 Underutnyttjandet av avtalssjukförsäkringen är omfattande 2 Underutnyttjandet av avtalssjukförsäkringen är omfattande För mer än var femte period (22,6 procent) av sjukpenning längre än 120 dagar, gick de anställda inom kommuner och landsting miste om den avtalsersättning de var berättigade till mellan åren 2003 och Det motsvarar drygt perioder med sjukpenning. Dessa personer gick därmed miste om 10 procent av tidigare inkomst under taket, under långa perioder med sjukpenning. Motsvarande siffra för perioder med sjuk- eller aktivitetsersättning för personer anställda inom stat, kommuner eller landsting mellan åren 2007 och 2014 är nästan 17 procent. Det motsvarar cirka ersättningsperioder. Dessa personer gick därmed miste om 15 procent av tidigare inkomst under taket. De som hade en inkomst som översteg taket gick dessutom miste om 75 procent av inkomsten som översteg taket om de arbetade inom statlig sektor. Anställda inom kommuner och landsting gick på motsvarande sätt miste om 65 procent av inkomsten som översteg taket i sjukförsäkringen. Tabell 1. Andel av alla perioder med sjukpenning längre än 120 dagar för vilka ingen ersättning utgick från avtalssjukförsäkringen, Utan ersättn. Kommun Landsting Totalt Totalt Utan ersättn. Totalt Utan ersättn. % n % n % n Totalt 23, , , Anm.: n visar totalt antal perioder med sjukpenning. Källa: Försäkringskassan, AFA, ISF:s bearbetningar. 31