Svår mensvärk kan vara symtom på endometrios Information för dig som arbetar i vården
Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs upphovsmannens tillstånd. Publikationen finns som pdf på Socialstyrelsens webbplats. Publikationen kan också tas fram i alternativt format på begäran. Frågor om alternativa format skickas till alternativaformat@socialstyrelsen.se Artikelnummer 2018-3-7 Foto: Edis Potori Tryck: Åtta.45 Tryckeri AB, mars 2018
EN VANLIG MEN GANSKA OKÄND SJUKDOM Upp till var tionde person som har mens har endometrios. Minst hälften har besvär av sin endometrios. Det är vanligt att de upprepat sökt vård och upplever sig misstrodda av hälso- och sjukvården. Sjukdomshistorien hos dessa personer visar att de ofta är hemma från skolan eller jobbet för sina smärtor.
UPPMÄRKSAMMA SYMTOMEN Det första tecknet på endometrios är ofta svår mensvärk som börjar några dagar före mensstart och är som värst under de första 2 3 dagarna av menstruationen. Smärtan kan vara mycket intensiv med smärtutstrålning i rygg, underliv och ben. Genom en noggrann anamnes med symtombeskrivning går det att tidigt identifiera personer som sannolikt har endometrios. I anamnesen kan ingå: en strukturerad genomgång av symtom på endometrios som menssmärta, ägglossningssmärta, smärta och obehag från urinblåsan, smärtor djupt inne i slidan vid vaginalt samlag, smärta vid tarmtömning och cyklisk migrän symtomdebut och frekvens nytillkomna symtom gradvis ökande symtom aktuell läkemedelsbehandling mot smärta aktuell hormonbehandling skolfrånvaro eller sjukfrånvaro fysisk aktivitetsnivå ärftlighet.
TIDIG UPPTÄCKT ÄR VIKTIG Det är viktigt med en tidigt insatt behandling för den som har symtom på endometrios. Tidigt insatt behandling kan troligen minska sjukdomens utveckling och effekterna på personens allmänna och reproduktiva hälsa. Alla med endometrios har inte besvär av sin sjukdom, men de som har det behöver så snart som möjligt få en professionell bedömning och rätt behandling. I dag kan det ta flera år för en patient att få sin diagnos och fungerande behandling. I en del fall misstas besvären för vanlig mensvärk, urinvägsinfektion eller IBS.
VAD ENDOMETRIOS INNEBÄR Endometrios innebär att det finns livmoderslemhinna även på andra ställen i kroppen än inuti livmodern. Detta orsakar inflammation som kan leda till smärta och ibland till att sammanväxningar bildas. Förändringarna kan finnas på: bukhinnan utsidan av livmodern äggstockarna eller vid äggledarna urinblåsan ändtarmen området mellan vaginan och ändtarmen. För den som har endometrios kommer de första symtomen vanligtvis redan i tonåren. Endometrios går ofta i skov och hos vissa personer kan sjukdomen läka ut av sig själv.
ORSAKEN ÄR INTE KLARLAGD Det är inte helt klarlagt hur endometrios uppstår, men det finns flera teorier. Den vanligaste förklaringen är att bitar av livmoderslemhinna pressas ut i buken via äggledarna i samband med mens. Dessa celler eller slemhinnedelar kan då fästa vid bukhinnan eller organ där cellerna kan börja växa. UNDERSÖKNING OCH UTREDNING Om endometrios misstänks behöver en gynekologisk undersökning göras. Ibland kan undersökningen stärka misstanken på endometrios, men är också viktig för att utesluta andra förklaringar till besvären. Den kan behöva kompletteras med vaginalt ultraljud. För att säkert ställa diagnos krävs oftast en diagnostisk laparoskopi.
SÅ BEHANDLAS ENDOMETRIOS Den grundläggande behandlingen vid misstänkt eller verifierad endometrios är hormonella preventivmedel och smärtstillande läkemedel av typen COX-hämmare och paracetamol. Utöver denna behandling kan personer med svår menssmärta få smärtlindring med hjälp av fysisk aktivitet, värme och TENS. Ofta behöver man pröva sig fram till vilken behandling som passar patienten bäst. En kontakt med fysioterapeut kan då vara till god hjälp. Hormonbehandling dämpar aktiviteten i endometrioshärdarna och ger därmed mindre symtom. I vissa fall kan hormoner få endometriosen att läka ut. Smärtstillande läkemedel dämpar endast symtomen. Främst används så kallade monofasiska kombinerade preventivmedel med både östrogen och gestagen i en fast dos som patienten får ta varje dag för att uppnå blödningsfrihet. Alternativt ges rent gestagena läkemedel. Effekten anses vara ungefär densamma. Biverkningar och effekt styr den fortsatta behandlingen. I vissa fall behövs en operation för att ta bort endometrios.
Personer med endometrios kan ha behov av stöd som innebär mer omfattande vårdkontakter. Det gäller framförallt de personer där smärtorna blivit långvariga, mer eller mindre dagliga och där påverkan på funktion och livskvalitet är stor. Multiprofessionella team finns på flera orter i landet och kan till exempel bestå av gynekolog, smärtspecialist, sjuksköterska, barnmorska, fysioterapeut, sexolog, kurator och psykolog. Vilka professioner som ingår i teamen varierar utifrån lokala förutsättningar. Det behövs ett bra samarbete mellan primärvård och specialistvård, framförallt när personen har utvecklat ett smärtsyndrom.
LÄS MER OM ENDOMETRIOS: Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård vid endometrios Arbets- och referensgruppsrapport om endometrios från 2016, Svensk förening för obstetrik och gynekologi (SFOG) 1177 Vårdguiden SPECIALISERADE MOTTAGNINGAR: Nationellt endometrioscentrum, Akademiska sjukhuset, Uppsala Endometrioscentrum, Karolinska universitetssjukhuset, Huddinge
MYCKET MENSVÄRK ÄR INTE OK! Infomation för dig som arbetar i vården Artikelnr 2018-3-7 kan beställas från Socialstyrelsens publikationsservice www.socialstyrelsen.se/publikationer E-post: publikationsservice@socialstyrelsen.se Fax: 035-19 75 29 Publikationen kan även laddas ner från www.socialstyrelsen.se