Arbets- och miljömedicin Lund

Rapport nr 14/2012 Arbets- och miljömedicin Lund Betydelsen av fysiska och psykosociala riskfaktorer för sjukdom/besvär i muskler och leder en prospektiv studie. Resultat från baselineundersökning på Rydebäcksskolan, Helsingborg Inger Arvidsson Camilla Dahlqvist Anna Larsson Björn Karlson Catarina Nordander Arbets- och miljömedicin 2012-11-30

INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND 3 SYFTE 3 MATERIAL OCH METODER 3 Undersökningsdeltagare 3 Intervju 3 Klinisk undersökning 4 Enkät 4 Tekniska mätningar av fysisk arbetsbelastning 5 RESULTAT 6 Hälsotillstånd i muskler och leder 6 Psykosocial arbetsmiljö 8 Fysisk arbetsbelastning 11 Sammanfattning av svaren på de öppna intervjufrågorna 14 Förslag till åtgärder 14 DISKUSSION 15 Hälsotillstånd i muskler och leder 15 Psykosocial arbetsmiljö 15 Fysisk arbetsbelastning 15 Förslag till åtgärder 15 REFERENSER 16 Sidan SAMMANFATTNING Baksidan 2

BAKGRUND Besvär och sjukdomar i muskler och leder utgör ett stort folkhälsoproblem, och en stor del av dessa besvär antas ha samband med arbetet. Både fysisk och psykosocial arbetsbelastning kan ha betydelse för risken att få besvär, liksom individuella faktorer. Arbets- och miljömedicin vid Universitetssjukhuset i Lund bedriver forskning med syfte att förebygga belastningsskador i arbetslivet. Vi har under många år undersökt olika yrkesgrupper med avseende på fysisk och psykosocial arbetsbelastning, samt förekomst av besvär och sjukdomar i rörelseorganen. Denna studie omfattar personal inom sjukvården och lärare inom grundskolan. Sjukvårdspersonal har en del ergonomiska risker såsom lyft/förflyttningar av patienter och besvärliga arbetsställningar, medan lärare anses ha ett fysiskt relativt lätt arbete men en krävande psykosocial arbetsmiljö. Denna undersökning utgör basen i ett större långsiktigt (prospektivt) projekt. Rapporten omfattar lärare på fyra skolor i södra Sverige. Resultat presenteras dels för lärarna från alla fyra skolorna gemensamt, dels för Rydebäcksskolan i jämförelse med de övriga skolorna. Vi kommer senare att göra uppföljningar genom utskick av enkäter till alla deltagare, med frågor om hälsotillstånd, eventuella förändringar i arbetssituationen, m.m. Projektet är finansierat av Forskningsrådet för Arbetsliv och Socialvetenskap (FAS) SYFTE Syftet med projektet är att klarlägga betydelsen av fysiska och psykosociala arbetsmiljöfaktorer för besvär i muskler och leder, och därmed ge kunskaper som kan omsättas i förebyggande åtgärder. MATERIAL OCH METODER Projektet bestod av ett antal olika delar: Undersökning av hälsotillståndet i muskler och leder hos lärare, genom intervju om besvär från olika kroppsregioner samt klinisk undersökning av nacke, axlar, armar och händer. Intervju om positiva och negativa faktorer i arbetsmiljön, om vilka arbetsmoment som personalen ansåg vara mest belastande för kroppen, samt om förslag till förbättringar. Enkätundersökning om fysisk och psykosocial arbetsmiljö, hälsa och välbefinnande samt ledarskapet på arbetsplatsen. Tekniska mätningar av personalens fysiska arbetsbelastning, dvs. arbetsställningar, rörelser och muskelaktivitet. Intervjuerna, undersökningarna och enkätstudien genomfördes på Rydebäcksskolan under mars april 2012, och de tekniska mätningarna under april -maj 2012. Undersökningsdeltagare på Rydebäcksskolan Samtliga lärare på hög och mellanstadiet tillfrågades om deltagande. Totalt deltog 18 lärare (95% av de tillfrågade), varav 16 var kvinnor och 2 män. Medelåldern var 51 (27-65) år och de hade i medeltal varit anställda i 9 (0.5 30) år. Intervju Deltagarna fick besvara frågor om upplevda besvär från muskler och leder under de senaste 7 dagarna samt de senaste 12 månaderna, enligt ett standardiserat frågeformulär (1). I intervjun ingick också frågor om hur intensiva, hur vanligt förekommande och hur långvariga besvären var, samt om undersökningsdeltagarna ansåg att de hade något samband med nuvarande arbete. Dessutom ingick frågor om ålder, arbetsuppgifter, civilstånd, antal hemmavarande barn, tobaks- och motionsvanor och tidigare anställningar. 3

Vid intervjun ställdes ett antal öppna frågor om positiva respektive negativa faktorer i arbetsmiljön, och om vilka arbetsmoment som deltagarna ansåg vara mest belastande för kroppen. Det fanns också möjlighet att lämna egna förslag angående förbättringar av arbetsmiljön. Klinisk undersökning Kliniska undersökningar av nacke, skuldror/axlar, bröstrygg, armbågar och händer utfördes av en leg.sjukgymnast, enligt en standardiserad metod (2, 3). I undersökningen testades rörlighet, styrka, nervfunktion samt ömhet i muskler, senfästen och leder. Eventuella undersökningsfynd registrerades och om dessa uppfyllde vissa förutbestämda kriterier kunde diagnoser ställas. Andel personer (%) med minst en diagnos i nacke/axel respektive armbåge/hand beräknades för jämförelse med andra yrkesgrupper (3). Enkät I samband med intervjun och undersökningen fick samtliga deltagare en enkät med frågor om den fysiska arbetsbelastningen, den psykosociala arbetsmiljön, upplevd hälsa, känslor relaterade till arbetet (utmattning), samt ledarskap. Dessutom ställdes fördjupade frågor om olika typer av krav i arbetet. Enkäten besvarades av 13 av 18 personer (72%). Enkäten innehöll följande instrument: Questionnaire-based mechanical exposure indices (4). Frågor ställdes om den fysiska arbetsbelastningen. Poängen för frågorna adderades och sammanställdes till ett mekaniskt index för frågor som berörde arbetsställningar och ensidiga rörelser (11-33 poäng), och ett fysiskt index som berörde frågor om lyft och fysisk aktivitet (7-21 poäng). Baserat på poängsumman skapades fyra belastningskategorier för varje index. Karasek och Theorells krav kontroll modell (5) innehöll 26 frågor om psykosociala arbetsförhållanden. Frågor ställdes om krav på snabbhet, hårt arbete, koncentration eller motstridiga krav. Deltagarna fick besvara frågor om kontroll; t ex möjlighet att fatta egna beslut, frihet att bestämma hur arbetet ska utföras, inflytande över arbetet samt utvecklingsmöjligheter. Modellen inbegrep även frågor om socialt stöd från arbetskamrater och ledning. Medelvärdet för varje dimension beräknades för varje individ och för hela personalgruppen. Resultaten jämförs med medianvärdet för en stor skånsk referentgrupp bestående av personer med olika yrken ( Skånepopulationen ; 6). Kombinationen av höga krav (dvs högre än medianvärdet i referentgruppen) och låg kontroll (lägre än medianvärdet för referenterna) anses utgöra en spänd arbetssituation eller job strain, vilket kan innebära en ökad risk för psykisk och fysisk ohälsa. Copenhagen Psychosocial Questionnaire, COPSOQ (7, 8) användes för en fördjupad analys av olika typer av krav i arbetet, i dimensionerna emotionella krav, krav på att dölja känslor och sensoriska krav (krav på bra syn, precision, koncentration och uppmärksamhet). Enkäten innehöll också frågor om hur personalen upplevde ledningen och dess arbete. Frågorna besvarades enligt en 5-gradig skala, från 1 (i mycket liten utsträckning) till 5 (i mycket stor utsträckning). Medelvärdet för varje dimension beräknades för varje individ och för hela personalgruppen. Möjliga poäng är 0-100 i varje dimension. Resultaten jämförs med en referentpopulation bestående av personer med olika yrken (n= 1603-1850), som beskrivs i Kristensen et al (7). Maslachs Burnout Inventory (9). Arbetsrelaterad utbrändhet (utmattning) mäts i tre olika dimensioner: utmattning, cynism/likgiltighet (ett sätt att hantera emotionell belastning) och professionell effektivitet. Positiva motsatser till begreppen utmattning och cynism är vitalitet respektive engagemang. Formuläret innehåller 16 frågor som berör känslor relaterade till arbetet och emotionell belastning. Frågorna besvaras enligt en 7-gradig skala. Medelvärdet för varje dimension beräknades för varje individ och för hela personalgruppen. Referentgrupperna består dels av patienter som sökt vård på grund av utmattning/depression, dels av en normalpopulation. 4

Tekniska mätningar av fysisk arbetsbelastning Den fysiska belastningen i form av muskelaktivitet, arbetsställningar och arbetsrörelser, registrerades hos 13 kvinnliga och 9 manliga lärare (representativt urval) på fyra olika skolor. Två av dessa mätningar (kvinnor) genomfördes på Rydebäcksskolan. Den fysiska belastningen registrerades kontinuerligt under en vanlig arbetsdag med alla förekommande uppgifter, under i genomsnitt 5 timmar per person. Data som redovisas i denna rapport omfattar mätdata från alla fyra skolorna sammanslaget Vi använde följande metoder: Inklinometri. Denna metod mäter arbetsställning och arbetsrörelser genom registrering av positionerna för huvud, övre delen av ryggen och båda armarna, i förhållande till lodlinjen, 20 gånger/sekund. För detaljer om metoden, se referens (10). Elektromyografi (EMG). Den elektriska aktiviteten i skuldermuskulaturen (m. trapezius) och i underarmsmuskulaturen (m. extensor brevis och longus) registrerades, via ytelektroder som klistrades på huden. Muskelaktiviteten under arbetet relaterades till den elektriska aktivitet, som registrerats när personen fått spänna sina muskler maximalt vid ett test före själva mätningen. Dessutom registrerades den muskulära vilan, d.v.s. andelen tid som muskeln inte uppvisade någon aktivitet och hade möjlighet till återhämtning. För detaljer, se referens (11). Goniometri. Denna metod mäter positioner och rörelser för händer och handleder. Dessutom beräknades hur stor del av mätperioden som handleden hölls stilla (rörelsehastighet < 1 /sekund). För mer detaljerad information, se referens (12). Dataloggrar (4 st) och minneskort användes för registrering och lagring av mätdata. Dessa förvarades i fickor på en specialsydd väst som bars av mätpersonerna under hela mätningen. 5

RESULTAT Hälsotillstånd i muskler och leder Lärare från samtliga skolor: Generellt hade lärarna en relativt låg förekomst av besvär från rörelseorganen. Resultaten av de kliniska undersökningarna visade att andelen kvinnliga lärare med minst en diagnos i nacke och/eller axlar var låg (13.2%) jämfört med kvinnor i andra yrkesgrupper (figur 1). Lärarna ligger på ungefär samma nivå som daghemspersonal och vid varierat kontorsarbete. Samtliga grupper har deltagit i kliniska undersökningar enligt samma metod. Lika stor andel av de manliga lärarna (13,6%) hade minst en diagnos i nacke/axlar (figur 2). Våra studier har visat att diagnoser i nacke/axlar är generellt mindre vanliga hos män än hos kvinnor, vilket förklarar att de manliga lärarna har en medelhög nivå jämfört med de andra undersökta grupperna. 60 Kvinnliga yrkesgrupper 50 Minst en diagnos i nacke/axlar (%) 40 30 20 10 0 Montering keramik Lokalvård Tandhygienister Laminattillverkning Plastgradning Bromsmontering Lokalvård Fiskberedning Formsprutning gummi Parkettstavsortering Frisörer Detaljhandel Flygledning Kontors- datorarbete Hemtjänst Varierat industriarbete Varierat kontorsarbete Lärare Daghem Varierat kontorsarbete Varierat kontorsarbete Lärare, kvinnor Figur1. Andel kvinnor (%) med minst en diagnos i nacke/axlar, i olika yrkesgrupper. Lärarna består av 118 kvinnor från fyra olika grundskolor. 35 Manliga yrkesgrupper Rörligt/varierat arbete 30 Minst en diagnos i nacke/axlar (% 25 20 15 10 5 Lärare, män 0 Varierat kontorsarbete Varierat industriarbete Flygledning Fastighetsskötsel Lärare Kontors- datorarbete Styckning Gummiblandning Bromsmontering Formsprutning gummi Fiskberedning Laminattillverkning Figur 2. Andel män (%) med minst en diagnos i nacke/axlar, i olika yrkesgrupper. Lärarna består av 53 män från fyra olika grundskolor. 6

Rapporterade besvär: En förhållandevis hög andel av de kvinnliga lärarna (45%) angav vid intervjun att de hade haft besvär från nacke och/eller axlar under de senaste sju dagarna. Här ligger kvinnliga lärare på en medelhög nivå jämfört med andra yrkesgrupper, som besvarat samma frågor. Motsvarande andel bland männen var 28%, vilket är en genomsnittlig nivå för män med rörligt och varierat arbete. Skillnaden mellan kvinnliga och manliga lärare var statistiskt signifikant. Frekvenserna av besvär från armbåge/hand låg på en relativt låg nivå hos både kvinnliga och manliga lärare. Rydebäcksskolan jämfört med övriga skolor (kvinnor och män sammanslaget). Lärarna på Rydebäcksskolan hade något högre frekvens av diagnoser i nacke/axlar jämfört med genomsnittet för lärarna på de övriga skolorna. Även förekomsten av diagnoser i armbågehand låg något högre hos Rydebäckslärarna. Skillnaderna var dock inte statistiskt signifikanta. Andelen personer som rapporterade besvär från nacken var något högre bland lärarna på Rydebäcksskolan, medan besvär från axlarna, armbågarna, händerna och ländryggen var ungefär lika vanliga som på övriga skolor. Bröstryggsbesvär var mindre vanligt på Rydebäcksskolan. Dessa skillnader var inte heller statistiskt signifikanta. Frekvenserna av knäbesvär var dock signifikant högre på Rydebäcksskolan än på övriga skolor. Ett fåtal personer angav att deras besvär från nacke, armar och rygg hade samband med faktorer i arbetet (stress och datorarbete), medan besvär från knäna inte ansågs vara arbetsrelaterade. 7

Psykosocial arbetsmiljö Vår undersökning visar att den psykosociala arbetsmiljön på de undersökta grundskolorna var krävande. En mycket hög andel av lärarna upplevde höga krav i arbetet (särskilt emotionella krav) och det fanns en förhöjd grad av utmattning hos lärarna jämfört med referentgruppen. Nedan redovisas resultaten för lärarna på Rydebäcksskolan, jämfört med genomsnittet för de tre övriga skolorna. Resultaten måste dock tolkas med försiktighet, eftersom den undersökta gruppen på Rydebäcksskolan var liten. Vi hade också ett relativt stort bortfall avseende svar på enkäten om psykosociala frågor, vilket kan ha gett en selektion i materialet (falskt för höga eller falskt för låga genomsnittliga värden). Karasek och Theorells krav kontroll modell (inklusive socialt stöd; figur 3): Lärarnas värden för upplevda krav i arbetet låg högre än för referentpopulationen, och Rydebäcksskolan låg något högre än genomsnittet för övriga skolor (ej statistiskt signifikant). Upplevd kontroll i arbetet låg på ungefär samma nivå som på övriga skolor och som referentgruppen. Lärarna på Rydebäcksskolan rapporterade dock signifikant lägre värden för socialt stöd, jämfört med lärarna på övriga skolor. Det var också något fler lärare på Rydebäcksskolan som rapporterade en spänd arbetssituation (job strain), dvs en kombination av höga krav och låg kontroll, jämfört med övriga skolor (38% jämfört med 30%; ej i figur). Rydebäck Övriga skolor Genomsnittlig poäng (skala 1-4) 4 3.5 3 2.5 2 1.5 1 0.5 0 Krav Kontroll Socialt stöd * Figur 3. Karaseks och Theorells krav-kontroll modell, inklusive socialt stöd. I figuren visas genomsnittliga värden för rapporterade krav, kontroll och socialt stöd för lärarna på Rydebäcksskolan (n=13) jämfört med värdena på tre andra skolor (n=137). Den streckade linjen över varje stapel anger medianvärdet för referentgruppen Skånepopulationen. Olika typer av krav i arbetet (figur 4): Generellt upplevde lärarna betydligt högre emotionella krav än referentpopulationen, som bestod av personer med många olika yrken. Sannolikt kan detta till stor del förklaras av arbetets karaktär (kontakt med barn). Lärarna på Rydebäck hade något bättre värden än genomsnittet för övriga skolor, avseende både emotionella krav, krav på att dölja känslor och sensoriska krav (dvs. krav på koncentration, uppmärksamhet och precision). Skillnaderna mellan Rydebäck och övriga skolor var dock inte statistiskt signifikanta. 8

Rydebäck Övriga skolor Referenter 100 90 Medelpoäng (skala 0-100) 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Emotionella krav Krav att dölja känslor Sensoriska krav Figur 4. Olika typer av krav i arbetet: Upplevda emotionella krav, krav på att dölja känslor och sensoriska krav, hos lärarna på Rydebäcksskolan (n=13), jämfört med lärarna på övriga skolor (n=127). Som jämförelse visas även en referentpopulation bestående av personer med olika yrken (n=1603-1850) Utbrändhet (utmattning): Generellt hade lärarna (alla skolorna) en förhöjd grad av utmattning jämfört med referentpopulationen bestående av personer med olika yrken (se figur 5). De genomsnittliga värdena för utmattning hos lärarna var dock betydligt lägre än för patienter som sökt vård pga utmattning/depression. Även dimensionen cynism/likgiltighet (dvs. en coping strategi för att hantera emotionell belastning) låg något högre än för referentpopulationen. Den professionella effektiviteten var hög hos lärarna. 6 5 Rydebäck Övriga skolor Patienter Referenter Medelvärden 4 3 2 1 0 Utmattning Cynism Prof. effektivitet Figur 5. Utmattning - Maslach Burnout Index. Genomsnittliga poäng i dimensionerna utmattning, cynism och professionell effektivitet. Figuren visar värdena för personalen på Rydebäcksskolan, genomsnittet för övriga skolor i studien, värdena för en grupp patienter med utmattningssyndrom, samt en referentpopulation. 9

Lärarna på Rydebäcksskolan låg något högre avseende utmattning, jämfört med genomsnittet för de övriga skolorna (dock ej signifikant skillnad). Upplevelsen av professionell effektivitet låg högt hos lärarna på Rydebäcksskolan, jämfört med övriga skolor (tendens till signifikant skillnad). Ledarskap: Poängen för ledarskap låg på en medelhög nivå i jämförelse med de övriga skolorna (figur 6). I figuren visas också genomsnittliga poäng för operationspersonal på fyra olika sjukhus i regionen, som besvarat samma enkät, samt för referentpopulationen med olika yrken. 70 Rydebäck Genomsnittliga poäng (skala 0-100) 60 50 40 30 20 10 0 OP OP OP OP x Skola Skola Skola Skola x Referenter Figur 6. Ledarskap. Genomsnittliga poäng i dimensionen ledarskap för fyra olika skolor, samt för personal på operationsavdelningar på fyra olika sjukhus. Dessutom visas poängen för referentpopulationen. 10

Fysisk arbetsbelastning Resultat av de tekniska mätningarna: De fysiska arbetsbelastningarna för lärarna var som väntat låga, och de ger sannolikt inte någon förhöjd risk för belastningsskador. Lärarnas belastningar jämförs med cirka 25 andra grupper med olika arbeten, som har registrerats med samma mätmetoder (figur 7-9). Den genomsnittliga muskelbelastningen för skuldrorna (Kappmuskeln) och underarmarna var låg, och det förekom inte några anmärkningsvärda toppbelastningar. Lärarna hade en hög andel vila i skuldermuskulaturen (kvinnor 17 % och män 27 % av tiden; figur 9) där vila definieras som muskelaktivitet <0.5% av den maximala. Detta tyder på en god möjlighet till återhämtning mellan mer ansträngande moment. Lärare, män Lärare, kvinnor Figur 7. Muskulär vila under arbetet (dvs. % av tiden med muskelaktivitet under 0.5% av maximal aktivitet) hos kvinnor och män i olika arbeten. Detta mått visar möjlighet till återhämtning. Figuren visar gruppernas genomsnittliga värden. 11

Lärarnas rörelsehastigheter låg på en bra nivå för huvud, armar och händer; dvs hastigheterna var relativt låga i förhållande till grupper med snabbt och ensidigt arbete (t ex repetitivt industriarbete), men högre än de grupper som anses ha statiska belastningar (t ex tandvårdarbete eller intensivt datorarbete). Som exempel visas i figur 8 lärarnas rörelsehastigheter för höger arm, jämfört med övriga grupper. Lärare, kvinnor Lärare,män Figur 8. Rörelsehastighet för höger arm (antal grader per sekund) i olika arbeten. Figuren visar gruppernas genomsnittliga medianvärden under arbetsdagen. 12

Det förekom arbete med relativt höga positioner för armarna (>50 grader i förhållande till lodlinjen) under 10% av tiden, vilket är medelhögt jämfört med övriga arbeten. Sådana positioner kan exempelvis förekomma då man skriver på tavlan. Medianvärdet under arbetsdagen låg dock på en relativt låg nivå. Mätningarna visade också att lärarna böjde huvudet framåt mer än 40 grader under 10 % av tiden, vilket också är en medelhög nivå i jämförelse med övriga yrkesgrupper (figur 9). Lärare, män Lärare, kvinnor Figur 9. Huvudets framåtböjning i förhållande till lodlinjen, hos kvinnor och män i olika arbeten. Figuren visar gruppernas genomsnittliga toppbelastning under 10% av arbetsdagen. 13

Sammanfattning av svaren på de öppna intervjufrågorna Personalen på Rydebäcksskolan (totalt 18 personer) fick besvara ett antal öppna frågor i samband med intervjun. Nedan presenteras frågorna, med undersökningsdeltagarnas spontana svar. Antalet positiva kommentarer var fler än de negativa. En majoritet av personalen angav att kontakten med eleverna och att undervisa var positiva faktorer i arbetet, liksom samarbetet med kollegorna. Många tyckte också att arbetet var omväxlande, flexibelt och utvecklande. Över 80% angav dock att stress och för hög arbetsbelastning var negativa faktorer i arbetsmiljön. Drygt hälften ansåg att det var för alldeles för mycket administration och dokumentation, med fler och fler arbetsuppgifter som lades på utan att något annat togs bort. Liknande synpunkter har också framkommit på de övriga skolorna i vår undersökning. De vanligaste svaren står överst för varje fråga. Vad är positivt med ditt arbete? Att jobba med barn/ungdomar, att se hur de utvecklas Samarbete med kollegor Flexibelt, varierande, man kan lägga upp sitt eget arbete Undervisningen, ämnet man jobbar med Roligt, lärorikt, kreativt, meningsfyllt Vad är negativt med ditt arbete? Stress, hög arbetsbelastning, ständig känsla av inte hinna Överbelastning på grund av för mycket administration och dokumentation, tiden räcker inte till Kan du säga vilka arbetsmoment som är mest belastande för din kropp i ditt arbete? Inga Datorarbete, allt mer skrivande på datorn Står framåtböjd över bänkar/elever Att skriva på tavlan Slagsmål mellan eleverna Förslag till åtgärder Vad bör man göra för att förbättra arbetsmiljön? Fokusera på undervisningen, dvs minska administrationen och ta bort onödigt sidoarbete Inget/Inga förslag Mer personal, sätt in vikarier vid frånvaro Ljudnivån är för hög, ljudisolera lokalerna 14

DISKUSSION Hälsotillstånd i muskler och leder De sammanlagda resultaten från alla skolorna visade att lärarna hade en låg frekvens av diagnoser i nacke/axlar, jämfört med kvinnor och män i andra yrken (3). Andelen kvinnliga lärare som rapporterade att de hade besvär i nacke-axelregionen var dock relativt hög. Vi tolkar detta som att många av lärarna hade smärta från nacke-skuldra, men inte av så allvarlig karaktär att det blev någon diagnos vid den kliniska undersökningen. Lärarna hade låga frekvenser av både diagnoser och rapporterade besvär från armbåge/hand. Personalen på Rydebäcksskolan hade, jämfört med övriga skolor, något högre andel personer med diagnoser. Eftersom gruppen var så liten kan man dock inte utesluta att detta berodde på slumpmässiga variationer, och skillnaderna var inte statistiskt signifikanta. Det fanns inte heller några anmärkningsvärda skillnader avseende rapporterad smärta från olika kroppsregioner, med undantag för frekvensen av knäbesvär. Dessa besvär hade sannolikt inte något samband med faktorer i arbetet.. Psykosocial arbetsmiljö Vår undersökning av lärare på fyra olika grundskolor visar att en mycket hög andel upplevde höga krav i arbetet, med tidspress och hög arbetsbelastning. Det fanns också en förhöjd grad av utmattning hos lärarna, dels jämfört med referentgruppen och dels jämfört med våra grupper inom sjukvården. Detta kan innebära en risk för stressrelaterade sjukskrivningar och försämrad kvalitet i arbetet. En majoritet av personalen på Rydebäcksskolan angav att kontakten med eleverna, att se deras utveckling och att undervisa var positiva faktorer i arbetet. Även samarbetet med kollegorna och team arbetet upplevdes positivt. Dessutom ansåg många att arbetet var omväxlande, stimulerande och utvecklande, och att man hade goda möjligheter att påverka sitt arbete. Omdömena för ledarskapet låg på ungefär samma nivå som hos flertalet av de andra grupper som besvarat vår enkät. Flera av resultaten i vår undersökning pekar dock på att det var en pressad arbetssituation för personalgruppen i Rydebäck. Över 80% rapporterade att stress, tidsbrist och för hög arbetsbelastning var negativa faktorer i arbetet. Man rapporterade också lägre socialt stöd, jämfört med de övriga skolorna. Särskilt belastande var kraven på administration och dokumentation; dessa arbetsuppgifter ansågs vara alltför omfattande. Flera lärare ansåg att administrationen tog så mycket tid att undervisningen blev lidande och att kontakten med eleverna inte hanns med i den uträckning de skulle vilja. Dessa resultat är inte unika för Rydebäcksskolan; vi har fått liknande rapporter från de övriga skolorna i vår undersökning. Fysisk arbetsbelastning De tekniska mätningarna visade som väntat att lärarna hade en relativt låg fysisk belastning, jämfört med personal i en lång rad andra yrken (10). Det förekommer uppgifter som kan vara fysiskt belastande (t ex långvarigt datorarbete, att skriva på tavlan, att stå framåtböjd vid elevernas bänkar), men lärarna har ett fysiskt varierande arbete och belastningarna ger sannolikt inte någon förhöjd risk för skador i rörelseorganen. Förslag till åtgärder Personalen lämnade några förslag till förbättringar av arbetsmiljön. De flesta förslagen berörde åtgärder för att minska stressen och arbetsbelastningen, i form av minskad dokumentation och ökad bemanning. Resultaten i denna studie pekar på ett behov av stressreducerande åtgärder för lärarna. Vi tror att mer rationella och bättre fungerande datorprogram skulle kunna vara en sådan åtgärd, men sannolikt behövs även en reducering av uppgifterna som ska dokumenteras. En del av dokumentationskraven beror troligen på beslut i högre instanser (ev på politisk nivå), varför insatser krävs även på denna nivå. 15

REFERENSER 1. Kuorinka i, Jonssson B, Vinterberg H, Biering-Sörensen F, Andersson G, Jörgensen K. Standardised Nordic questionnaires for the analyses of musculoskeletal symptoms. Appl Ergon 1987; 18, 233-237. 2. Ohlsson K, Attewell RG, Johnsson B, Ahlm A. An assessment of neck and upper extremity disorders by questionnaire and clinical examination. Ergonomics 1994;37:891-897. 3. Nordander C, Ohlsson K, Åkesson I, Arvidsson I, Balogh I, Hansson G-Å, Strömberg U, Rittner R, Skerfving S. Risk of musculoskeletal disorders among females and males in repetitive/constrained work. Ergonomics 2009;52(10):1226-1239. 4. Balogh I, Ǿrbaek P, Winkel J, Nordander C, Ohlsson K, Andersen J-E, Malmö Shoulder Neck Study Group. Questionnaire-based mechanical exposure indices for large population studies reliability, internal consistency and predictive validity. Scand J Work Environ Health 2001;27:41-48. 5. Karasek R, Brisson C, Kawakami N, Houtman I, Bongers P, Amick B. The Job Content Questionnaire (JCQ): an instrument for internationally comparative assessments of psychosocial job characteristics. J Occup Health Psychol 1998;3:322-55. 6. Carlsson F., Karlson B., Ørbæk P., Österberg K., Östergren P-O. Prevalence of annoyance attributed to electrical equipment and smells in a Swedish population, and relationship with subjective health and daily functioning. Public Health 2005; 119, 568-577. 7. Kristensen TS, Hannerz H, Hogh A, Borg V. The Copenhagen Psychosocial Questionnaire--a tool for the assessment and improvement of the psychosocial work environment. Scand J Work Environ Health 2005;31:438-49. 8. Arvidsson I, Arvidsson M, Axmon A, Hansson G-Å, kskerfving S. Musculoskeletal disorders among female and male air traffic controllers performing identical and demanding computer work. Ergonomics 2006. Vol 49:11:1052-67. 9. Maslach C, Jackson S. MBI Maslach Burnout Inventory ("Human Services Survey"). Research Edition. Manual. Palo Alto CA: Consulting Psychologists Press; 1981. 10. Hansson G-Å, Arvidsson I, Ohlsson K, Nordander C,Mathiassen SE, Skerfving S. Precision of measurements of physical workload during standardised manual handling. Part II: Inclinometry of head, upper back, neck and upper arms. J Electromyogr Kinesiol 2006;16:125-36. 11. Åkesson I, Hansson G-Å, Balogh I, Moritz U, Skerfving S. Quantifying work load in neck, shoulders and wrists in female dentists. Int Arch Occup Environ Health 1997:69:461-474. 12. Hansson G-Å, Balogh I, Ohlsson K, Skerfving S. Measurements of wrist and forearm positions and movements: effect of, and compensation for, goniometer crosstalk. J Electromyogr Kinesiol 2004;14:355-67. 16

Betydelsen av fysiska och psykosociala riskfaktorer för sjukdom/besvär i muskler och leder en prospektiv studie. Resultat från undersökning på Rydebäcksskolan i Helsingborg SAMMANFATTNING Den fysiska arbetsbelastningen, psykosociala arbetsmiljön och hälsotillståndet i muskler och leder har undersökts hos lärare på hög- och mellanstadiet på Rydebäcksskolan i Helsingborg. Denna undersökning utgör basen i ett större långsiktigt (prospektivt) projekt som omfattar ca 170 lärare från fyra grundskolor i södra Sverige. Vi kommer senare att göra uppföljningar med enkät till alla deltagare, med frågor om hälsotillstånd, m m. Syftet är att skapa kunskaper som kan användas för förebyggande åtgärder. Undersökningsdeltagarna i på Rydebäcksskolan bestod av 18 lärare; 16 kvinnor och 2 män. Deltagarna intervjuades om muskel- och ledbesvär, om positiva respektive negativa faktorer i arbetet, samt om vilka arbetsmoment som de ansåg vara mest belastande för kroppen. Samtliga deltog i kliniska undersökningar av nacke, axlar, armar och händer. Frågor om psykosociala arbetsförhållanden besvarades med enkät (svarsfrekvens 72%). Den fysiska arbetsbelastningen hos lärarna registrerades med tekniska mätningar av arbetsställningar, rörelser och muskelaktivitet hos sammanlagt 22 lärare, med deltagare från fyra olika skolor. Lärarna (alla skolorna sammanslagna) hade en medelhög frekvens av rapporterade besvär från nacke/axlar, jämfört med kvinnor i ett 20-tal olika yrken som har undersökts med samma metoder. Frekvenser av diagnoser var dock låg hos lärarna. Personalen på Rydebäcksskolan skiljde sig inte signifikant från lärarna på de övriga skolorna, med avseende på andelen personer med diagnoser eller besvär från nacke, armar och händer. Den fysiska arbetsbelastningen för lärarna var som väntat låg och ger sannolikt inte någon förhöjd risk för belastningsskador. Vår undersökning visar att den psykosociala arbetsmiljön på de undersökta grundskolorna var krävande. En mycket hög andel upplevde höga krav i arbetet, med tidspress och hög arbetsbelastning. Det fanns också en förhöjd grad av utmattning hos lärarna, vilket kan innebära en risk för stressrelaterade sjukskrivningar och försämrad kvalitet i arbetet. En majoritet av personalen på Rydebäcksskolan ansåg att kontakten med elever och arbetskamrater samt själva undervisningen var positiva faktorer i arbetet. Dessutom ansåg många att arbetet var omväxlande och utvecklande. Liksom på de övriga skolorna visade enkätundersökningen av den psykosociala arbetsmiljön tydliga tecken på en pressad arbetssituation. Lärarna på Rydebäcksskolan skiljde sig inte signifikant från övriga skolor i dimensionerna krav, kontroll och utmattning, men rapporterade lägre socialt stöd. Vid intervjuerna rapporterade över 80% av lärarna att stress, tidsbrist och för mycket dokumentation var negativa faktorer i arbetsmiljön. Personalens förslag till förbättringar av arbetsmiljön berörde framför allt åtgärder för att minska stress och för hög arbetsbelastning. Resultaten av vår enkät pekar också på ett behov av stressreducerande åtgärder. Sådana åtgärder skulle kunna vara mer rationella datorprogram och reducering av uppgifter som ska dokumenteras. En del av dokumentationskraven beror troligen på beslut i högre instanser (ev på politisk nivå), varför insatser krävs även på denna nivå. Arbets- och miljömedicin 221 85 LUND Tel 046-17 31 85 Fax 046-17 31 80 E-post amm@skane.se Internet: www.ammlund.se 17