Kommunexperten. Samhällsbyggargenerationen flyr hög skatt

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Pris i pdf-format 3 8 kr exkl moms. Nr 2/211 Samhällsbyggargenerationen flyr hög skatt Frågan är om man flyttar från en kommun till en annan för att få lägre skatt och maximera sin disponibla inkomst. Den allmänna uppfattningen är att det gäller ett fåtal, men kanske är det fler än vi tror? En indirekt effekt som sällan diskuteras är att företagskalkyler blir lönsammare ju lägre skatten är. Det får konsekvenser för företags efterfrågan på arbetskraft i olika lokaliseringar. Enligt det synsättet är det lättare att hitta sysselsättning där skatten är låg än där den är hög. Sidan 66 Analyserade kommuner i det här numret Avesta kommun ligger i Dalarna och har knappt 22 invånare. Redan under medeltiden fanns det ett järnbruk strax utanför nuvarande Avesta stad. I detta område byggdes Avesta upp enligt en rutnätsplan. Några enstaka... Sidan 6 Solna har ett centralt läge i Stockholms län. Det är en av få kommuner som har fler arbetstillfällen än invånare. Cirka 55 personer pendlar in till Solna varje dag och kommunikationerna är mycket goda. 1943 bildades Solna stad,... Sidan 26 Beskrivningen i analysen från 28 i Kommunexperten nr 3 består med två undantag. Värmdö har följt de två viktiga rekommendationerna gällande överskott och investeringsnivå men bara förbättrat det finansiella betyget... Sidan 46 För tre år sedan pekade trenderna upp mot den finansiella eliten i B-kommunen Laholm. Idag är man där och det har skett på ett övertygande sätt. Förmodligen känner sig ledningen något pressad av knappa finansiella... Sidan 11 Svenljunga kommun ligger i Västra Götalands län. Genom kommunen slingrar sig Ätran i en dalgång som erbjuder varierad natur och kultur. Utmed ån gick den under tusentals år använda hålvägen kring vilka många av... Sidan 31 Centralorten Västervik tillhör gruppen städer, som inte är grundade i egentlig mening. Västervik har uppstått i en skärningspunkt av handelsvägar både till lands och till sjöss. Staden brukar kallas för Ostkustens pärla och är en... Sidan 51 Lekeberg levde upp till förväntningarna i analysen för tre år sedan. Det som saknades för högsta betyg, en något högre sparnivå, finns nu. Men Lekeberg är som stor förlorare i systemet för utjämning mellan kommunerna satt... Sidan 16 Tierp har allt sedan 199-talet, då kommunen präglades av stagnerande befolkning och sviktande näringsliv, varit en mönsterkommun. Tierp sköter sin ekonomi, planerar för framtiden och sköter sina amorteringar.... Sidan 36 Inte mycket har hänt i Ydre sedan tre år tillbaka mer än att vardagsekonomin har försämrats trots en organisation som i andra kommuner visat sig ytterst effektiv när det gäller att styra ekonomin. En hög kommunskuld och en... Sidan 56 Orusts kommun ligger i Bohuslän och omfattar ön Orust, där de flesta invånarna bor, samt många omkringliggande mindre öar, varav några är bebodda. Kustbygderna, särskilt den västra kustremsan med kala berg, skärgård... Sidan 21 Tingsryds kommun ligger i Kronobergs län. Centralorten Tingsryd är belägen vid sjön Tiken. På orten finns några större industrier, bland annat livsmedelsindustri, båttillverkning, metall- och plastindustri. Bland de mest... Sidan 41 Östersund behåller sitt höga finansiella betyg. Utvecklingen sedan den senaste analysen för tre år sedan har varit stabil. Det framgår att man höjt blicken mot framtiden, investeringsnivån har lyfts upp och strategiskt har man... Sidan 61

Innehåll Innehåll Ledaren...3 Kommunalekonomisk analys så här går det till...4 Kommunexpertens ratinglista...5 Avesta...6 Laholm...11 Lekeberg...16 Orust...21 Solna...26 Svenljunga...31 Tierp...36 Tingsryd...41 Värmdö...46 Västervik...51 Ydre...56 Östersund...61 Samhällsbyggargenerationen flyr hög skatt...66 Analystidningen Kommunexperten Kommunexperten är en analystidning som normalt kommer ut med tolv nummer per år. Syftet är att med ekonomiska fundamenta som faktabas löpande analysera Sveriges samtliga 29 kommuner. Det är tidningen för dig som vill veta hur det egentligen står till med ekonomin och finanserna i Sveriges kommuner inte hur det borde vara. Kommunexperten är följaktligen en tidning som inte är bunden av politisk korrekthet utan enbart sysslar med fakta. Och analysmodellen är så enkel att du på bara fyra fem minuter ser vad som är bra och dåligt i en kommun! Många läser Kommunexperten. Du hittar bland annat kommunalråd, kommunchefer, ekonomichefer, informationschefer, näringslivschefer, journalister, fackligt aktiva, riksdagsledamöter, bankanställda, investerare, fastighetsförvaltare och marknadsförare. Bakom Kommunexperten står Svensk Kommunrating, ett oberoende analyshus som varit verksamt sedan 1991. Den långa erfarenheten borgar för gedigen kunskap och oberoendet garanterar att analyserna håller hög kvalitet och att inga särintressen stör framställningen. Dessutom är analyserna helt öppna alla kan se vilka uppgifter som ligger bakom. Hemlighetsmakeri leder bara fel. Öppen värdering vinner alla på. Kommunexperten landets enda ana lystidning för oberoende kommunal ekonomisk analys. Kommunexperten ges ut av Svensk Kommunrating AB. Utkommer med 12 nummer per år. Analyserar cirka 15 kommuner per år. Ansvarig utgivare: Hans Jensevik Redaktionsråd: Vivianne Eriksson, Kersti Kollberg, Hans Jensevik, Sofia Tamm och Annette Westerlund Redaktion: Hans Jensevik och Kersti Kollberg Original: Byrå4 Adress: Svensk Kommunrating AB, Smedsgränd 2A, 753 2 Uppsala. E-post: redaktionen@kommunexperten.se Tryck: InPrint Kommunexperten trycks på 9 g Multi design original white Prenumeration: 18-14 6 33 Prenumerationspris exkl moms: Ett år (12 nr) i pdf-format 8 4 kr Ett år (12 nr) i pappersformat 6 8 kr Ett år (12 nr) både i pdf-format och papper 1 4 kr Ett enstaka nummer i pdf-format 3 8 kr Grupprenumerationer: 18-14 6 33 Beställning av fler exemplar: 18-14 6 33 Webbplatser: www.kommunexperten.se, www.ehandel.kommunexperten.se och http://kommunexperten.blogspot.com/ ISSN 1654-7748 Tänk på att materialet i Kommunexperten är upphovsrättsligt skyddat. Undantag görs givetvis för journalisters citaträtt. Välkommen att kontakta oss om du vill använda innehållet i exempelvis PR- eller marknadsföringssyfte. www.kommunexperten.se Kommunexperten finns också på internet. Där hittar du material som inte publiceras i tidningen. Det finns också debattsidor för alla som vill göra sin röst hörd. Tanken är att Kommunexperten.se ska vara ett forum för seriös och faktabaserad kommunalekonomisk debatt. Tipsa oss gärna om det är något du vill att vi ska behandla! Synpunkter är också välkomna! Du når oss på redaktionen@kommunexperten.se. 2 Kommunexperten nummer 2/211 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

Ledaren Jämlikhet dödar friheten Vi ser resningar i Tunisien och Egypten och den senare verkar ha förutsättningar att få en lyckosam framtid. Det leder tankarna till våra revolutioner i Europa och framför allt till franska revolutionen 1789, som också drevs av stigande matpriser och stor ofrihet för folk i ett samhälle låst av feodalism, skråväsende, religiösa regler, privilegier, lokala domstolar och högst upp en enväldig monark. Folket samlades kring slagorden Företagare frihet, jämlikhet och investerare: och broderskap. Har Öckerheten komparativa stod först och fördelar kom snart för ditt att för fö Friretasvinna kan igen. du fundera på att investera egna Vi pengar vet vad i fast som egendom hände i Frankrike. i Öckerö. Överväger Friheten erövrades du lokaliseringar men maldes i så Göteborgningom närhet ner. i All en makt mindre hamnade kommun igen är i små händerna på en stark man, Napoleon Bonaparte. Att åstadkomma rättvisa mellan människor, som är jämlikhetens mål leder inte sällan till ökad kontroll genom centralism och envälde. Friheten går igen förlorad. Det sker gradvis. Folkets tålighet och skicklig politisk propaganda Tierps bestämmer kommun hur långt det kan gå innan nästa frihetsrevolt bryter ut. Under de mer än fyrtio år undertecknad har varit verksam i kommunsektorn har en Kristinehamns centraliserande parlamentarism kommun successivt Kungälvs undergrävt kommun det kommunala självstyret. Skurups Ännu kommun har ingen kommunal frihetsrevolution inträffat och frågan är om en sådan sker. Men det sker anpassningar som innebär decentralisering, vilket är detsamma som ett friare lokalt beslutsfattande. Exempelvis har föräldrar som känt av nedgången i utbildningskvalitet reagerat genom tillkomsten av friskolor. Folk har gett upp sin tro på lokalpolitikernas förmåga och litat till marknadskrafterna och har privatiserat skolans uppgifter. Det finns en grundbult i teorin om det offentliga monopolet gisslan av Öckerö kvalitetsmedvetna en av de jämförelsekommuner medborgare. Inlåsta du antas kan de använda protestera som när måttstock. den offentliga Du kontrollerar verksamheten om bedrivs Öckerö med för kommuns låg kvalitet. Detta fortsätter förutsätter utvecklas att de ansvariga på nuva för ekonomi rande verksamheten relativt höga är lyhörda nivå genom för kritik att följa och upp anpassar kommunens verksamheten. finansiella Det är betyg. en av det Är kommunala självstyrets kärnuppgifter. Gör de inte det utan ökar kontrollen och undertrycker kritiken blir det förr eller senare en frihetsrevolt. Varför minskar lyhördheten? Varför ökar kontrollen? Det anses numera vara en störning i jämlikheten att det är den övre delen av medelklassen som råkar vara kvalitetsmedveten. I ivern för ännu mer jämlikhet tolereras inte förebilder som sticker ut ovanför samhällets statistiska genomsnitt. Friheten minskar inte mycket om dessa tvingas nivellera ner sig till genomsnittlig nivå. När dessa ger upp och gör sorti ur det offentliga systemet uppstår där ett vakuum i det kvalitetsdrivande arbetet med allvarliga konsekvenser för de svagaste. Undertecknad satt i Taxi Uppsalas styrelse under avregleringen i slutet av 198-talet. Före avregleringen var hela intäktssidan statligt reglerad och branschen bestod av inåtvända kostnadsgnetande företag som saknade innovationsförmåga. Kontakten med kunderna öckerö var svag. Länsstyrelsens tjänstemän bestämde när kunderna skulle åka, priser och körscheman du av någon i varje anledning företag. missnöjd Så ser kommunerna förhållandena ut idag! i den De är finansiella intäktsreglerade B kom över och munen kostnadsgnetande Öckerö så finns och en har B kommun svårt att klara till i omgivningarna, sina uppgifter. Utjämning men också mellan en A kommunerna kommun. sker idag genom statistisk rättvisa. För taxi blev förhållandena till slut orimliga och det skedde en total avreglering. När sker det en återgång till autonomi i kommunerna? Många nyvalda lokalpolitiker kommer snart att uppfatta sin uppgift som mindre meningsfull och slutar därför att det är för lite av kommunalt självstyre. De kommer inte att stanna i systemet och kämpa för ett utökat kommunalt självstyre utan kommer att göra tyst sorti. Slutsatsen måste bli att Sverige har den typ av lokalpolitiker som riksdagen gillar men knappast de som medborgarna skulle välja om de vore välinformerade. Hans Jensevik Framtidens ekonomi redan idag! ehandel.kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner På ehandel.kommunexperten.se kan du bland annat köpa kompletta nummer av analystidningen Kommunexperten, enstaka kommunanalyser, fristående artiklar, temapaket och beställa prenumeration på tidningen Kommunexperten allt i PDFformat. Kristinehamn Rockwell Bibliotekskunder Kristinehamn Palatino använder webbplatsen som PDF-bibliotek och kan Kristinehamn ladda hem alla Goudy typer av material. Besök ehandel.kommunexperten.se! Bromölla kommun Kristinehamns kommun Skurups kommun Timrå kommun Tierps kommun Framtidens ekonomi redan idag! KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 2/211 3

Kommunalekonomisk analys Kommunalekonomisk analys så här går det till Ställ diagnos på din kommun Varje kommun plockas ut, var för sig, och analyseras så som nationalekonomer analyserar ett land. 1 Om kommunskulden, förpliktelsebeloppet, är hög är det ett varningstecken. Förpliktelsebeloppet är det penningbelopp som måste trollas fram om alla ekonomiska förpliktelser skulle utfalla samtidigt (ett krisläge). Förpliktelsebeloppet är skulder, borgen och pensionsskuld. Ett för lågt värde kräver extra amorteringar. 2 Finansiell hälsa En kommun med bra finanser tål högre förpliktelser. Här kollas att det finns tillräckliga överskott för att kunna investera, amortera skulder och betala pensioner. Vid för låga värden krävs ett ökat sparande. risker 3 Här kollas om kommunen investerar för mycket, har sviktande skattebaser eller tomma lägenheter i bostadsföretaget. Det kan utgöra framtida risker. De bör hanteras bort och det kräver kostnader. 4 möjligheter Här utreds möjligheterna att hantera behoven av extra amorteringar, ökat sparande och riskhanteringskostnader. Finns det utrymme för kommunen att höja skatter och avgifter eller pressa ned kostnader? Vad är effektivast? Indikativ betygsmatris Finansiell hälsa risker möjligheter A b C d Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, i det här fallet B 5 Ledningsförmåga Om kommunens politiker inte känner till den finansiella verkligheten är sannolikheten stor att de styr fel. De kan också sakna förmåga eller vilja att styra. Den som däremot är fullständigt informerad kan inte komma ifrån ansvaret att aktivt leda och styra. = Nivån för finansiell elitlicens En A-kommun är meriterad för att inneha en Finansiell Elitlicens. Det är det excellenta finansiella målet för alla kommuner. 4 Kommunexperten nummer 2/211 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

Kommunexpertens ratinglista Kommuner på ratinglistan I varje nummer av Kommunexperten analyseras tolv kommuner. Kommunerna får ett ratingbetyg och en tendensmarkering. De aktuella kommunerna i det här numret av tidningen ser du nedan. Hela ratinglistan med alla kommuner finns på vår hemsida. Ratingbetyg Vid en kommunanalys sätts betyg genom att jämföra med en tänkt kommun dvs en norm. Det är det som är rating och allt annat är ranking. Kommunanalysens fem olika delar innehåller tillsammans 19 finansiella nyckeltal som bedöms efter en fyrgradig skala:,, Svag och Dålig. Därefter sätts ett delbetyg på fyra av de fem analysdelarna i en betygsmatris. Det lägsta delbetyget bestämmer sedan slutbetyget. Det finansiella slutbetyget har också en fyrgradig skala men här med betygen A, B, C och D. Därför finns det fyra grupper i listan där kommunerna är samlade i bokstavsordning. Solvens Betygen sätts enligt solvensprincipen. Solvens betyder ett ekonomiskt läge där en organisation klarar alla sina framtida åtaganden. Till exempel så mäts försäkringsbolags solvensgrad. På samma sätt mäter vi kommuners förmåga att klara sina åtaganden i framtiden. En kommun, som idag uppfyller sådana krav, sägs ha framtidens ekonomi redan idag och är meriterad till det finansiella betyget A. A-kommuner Det finansiella betyget A visar för det första att kommunen har utlåtanden på högsta nivå inom de fyra viktiga analysdelarna kommunskuld, finansiell hälsa, finansiella risker och finansiella möjligheter. Kraven för A-nivå innebär också att kommunen uppfyller villkor som, om de hålls i framtiden, gör att det ekonomiska och finansiella läget inte ska försämras. För det andra betyder A-betyget här att en rating av högre dignitet med stor sannolikhet fastställer det betyget. B-kommuner I B-gruppen finns det kommuner som knackar på dörren till A-gruppen och sådana som är på väg ner i C-gruppen. Om man inte har högre ambitioner än vad man nivåmässigt ligger på så förblir man en B-kommun eller så faller man. C-kommuner I C-gruppen finns det en del kommuner som utan tvekan kommer att falla ner mot D-gruppen om inte kommunledningen agerar kraftfullare när det gäller att styra ekonomin. D-kommuner I D-gruppen finns två typer av kommuner. Den första typen är kommuner som kan räknas hem, det finns alltså finansiella möjligheter att nå högre betyg. De här kommunerna är inte kriskommuner. De kan klara sina problem på egen hand men det krävs ordentliga uppoffringar. Beroende på typen av problem så tar det allt från 5 till 2 år och i vissa fall ännu längre tid att meritera sig för en plats i A-gruppen. Den andra typen är de som har ställt till det för sig och kan klassas som finansiella kriskommuner. De klarar inte att själva reda ut sin ekonomi utan behöver extern hjälp. De olika typerna särredovisas inte. Tendens Varje analyserad kommun får en tendensmarkering som visar kommunens utveckling. Markeringen visar om kommunens ekonomiska och finansiella läge är stabilt, stigande eller fallande. I det här numret Rating Kommun Tendens A Laholm Lekeberg Östersund B Solna Tierp C Avesta Orust Tingsryd Värmdö Västervik Ydre D Svenljunga KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 2/211 5

Avesta Avesta rätt väg men Betyg Tendens C mycket återstår Diagnos: En risk av tre har hanterats lyckosamt de senaste tre åren och överskotten närmar sig godkänd nivå. Lägenheter har avvecklats till en bättre balans på den lokala bostadsmarknaden men fortfarande investeras för mycket och svikten i det lokala näringslivet kvarstår. Avvecklingen av lägenheter i Gamla Byn AB har ökat skulderna. Nu är det kommunskulden som sätter slutbetyget oförändrat lågt, som på tidigare nivå. Åtgärder: Första åtgärden är att lägga överskotten på godkänd nivå. Sparandet ska överstiga 3,75 procent av totala intäkter. Investeringsrisken hanteras genom att lägga investeringarna cirka 2 procent under sparandet. Då skapas överskott till extra amorteringar. en förbättras också genom högre vinster i Gamla Byn AB. Lokal näringspolitik rätt utförd har visat sig vara effektiv. Förebilder finns. Mediabild och bakgrund Avesta kommun ligger i Dalarna och har knappt 22 invånare. Redan under medeltiden fanns det ett järnbruk strax utanför nuvarande Avesta stad. I detta område byggdes Avesta upp enligt en rutnätsplan. Några enstaka hus från 16-talet finns kvar, men huvuddelen av Gamla Byn byggdes upp på nytt efter att området brann 183. Kopparverket som byggdes intill Avestaforsen 1636 var tidvis ett av Europas allra största, och myntverket som byggdes några år senare kom mellan åren 1644 och 1831 att stå för i stort sett all prägling av kopparmynt i Sverige. I Avesta Myntmuseum visas den svenska mynthistorien från vikingatid till nutid. Andra sevärdigheter är exempelvis Carl Jularbo Museum, och Döda Fallen som är ett geologiskt fenomen. Döda fallen uppkom för cirka 7 år sedan då älven bröt en ny fåra och de kända fallen Stora och Lilla Helvetet samt Södra Helvetet torrlades. I Avesta står även världens största dalahäst, gjord i betong. Avesta är en viktig järnvägsknut; där möts Dalabanan och Godsstråket genom Bergslagen. Även riksvägarna 7 och 68 möts där, de går i princip parallellt med järnvägarna. Kommunvapnet är en sköld av silver med en bandvis ställd blå ström åtföljd ovan av ett rött järnmärke och nedan av ett kopparmärke av samma färg. Bilden syftar på Dalälven och ortens industrier. Exempel på kända personer från Avesta är Ola Salo och Lars-Inge Svartenbrandt. Speciella förutsättningar Avesta har en traditionell organisation med politiska nämnder som styr verksamhetsdrivande förvaltningar. Bostadsbolaget Gamla Byn AB äger förvaltningsfastigheterna inom Avesta kommun. Det påverkar de kritiska nivåerna för nyckeltalen spar- och investeringsnivå och de är nedjusterade. Faktaruta Avesta Befolkning: 21 762 (29) Kommuntyp: Övriga kommuner med 12 5 25 invånare Kommunalskatt: 22,21 (211) Medelskattenivå: 2,73 (211) En procents skattehöjning: Cirka 38 miljoner 29 Förvaltningarnas totala intäkter: 1 25 miljoner 29 Pensionsmedel i förvaltning: miljoner 29 Egna ägda företags andel av koncernomsättningen: Cirka 6 procent Finansiell Elitlicens: Ingen Medlem i KommunInvest: Ja A Indikativ betygsmatris Finansiell hälsa risker b C d Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs C möjligheter = Nivån för finansiell elitlicens 6 Kommunexperten nummer 2/211 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

Avesta Bruttoförpliktelsebeloppet är på cirka 82 5 kronor per invånare. Det är över medeltalet men långt från kommunen med den största skulden (171 kronor per invånare). Avesta ligger på plats 29 av Sveriges 29 kommuner. En försiktig värdering av kommunens tillgångar utanför kärnverksamheten ger cirka 36 4 kronor per invånare. Nettoförpliktelsebeloppet blir då 46 1 kronor. Det är över den första kritiska gränsen 38 5 kronor och det ger en belastning. Då invånarna i Avesta har har låga inkomster och förmögenheter så är förmågan att hantera en kommunskuld nedsatt. Det ger en extra belastning och nyckeltalet förpliktelsebelopp får därför betyget Svag. Avestas amorteringsförmåga får betyget. Den teoretiska återbetalningstiden är i genomsnitt drygt fyra år de senaste fem bokslutsåren och det är under den första kritiska gränsen 5 år. Med betyget Svag på förpliktelsebeloppet får Avesta delbetyget C på analysfrågan. Delbetyget har försämrats från A i den förra analysen. Här föreslås extra amorteringar på 8 miljoner kronor per år i 2 år för att nå delbetyget A. 18 16 14 12 1 8 6 4 2 Kronor per invånare Förpliktelsebelopp 29 26 23 2 17 14 11 8 5 2 Avesta kommun Bruttoförpliktelsebelopp Vissa tillgångar värderade Nettoförpliktelsebelopp 29, kr/inv 82 51-36 351 46 15 Nr 29 efter storlek på bruttoförpliktelserna Kritisk nivå 3 63 5 kr/inv Kritisk nivå 2 48 5 kr/inv Kritisk nivå 1 38 5 kr/inv Nettoförpliktelsebelopp Kommuner efter storlek på bruttoförpliktelserna Svag Dålig Förpliktelsebelopp Svag Amorteringsförmåga Finansiell hälsa Sparandet i Avesta får betyget. År 29 är sparnivån 4,2 procent av de totala intäkterna och över nivån för god hushållning eller 3,75 procent enligt kommunallagens hushållningskrav. Den genomsnittliga nivån de senaste fem åren är 3,6 procent och under hushållningskravet. Kommunens resultatprognos i november för 21 visar ett sparande på 3,2 procent. Avesta har förmedlade lån till sina kommunägda företag. Förmedlade lån innebär normalt att förvaltningarna lånar långt och förmedlar en del av lånen till de kommunägda bolagen. Skillnaden anges i denna analys som långa lån netto i förvaltningarna. Förvaltningarna i Avesta hade 93 miljoner kronor i långa skulder 29 och förmedlade 729 miljoner av dessa till de egna ägda bolagen. Delen långa lån netto ligger på cirka 17 procent av intäkterna. Eftersom den första kritiska nivån är 25 procent av de totala intäkterna blir betyget för skuldflödesgraden. Nästa nyckeltal, skuldbalansgraden, får betyget. Kommunens långa lån tillsammans med korta skulder ger en skuldbalansgrad på 29 procent av tillgångarna de senaste fem åren. Den första kritiska nivån är så hög som 6 procent. Betyget blir ändå inte det bästa eftersom kommunkoncernens skulder i procent av hela kommunkoncernens tillgångar passerar en kritisk nivå. För nyckeltalet rörelsekapital är betyget Dålig. Korta skulder har växt snabbare än omsättningstillgångarna under mätperiodens fem bokslutsår. Rörelsekapitalet är negativt och har en fallande trend. Kapitalbildningen får betyget i Avesta. I genomsnitt var sparnivån i Avesta under den senaste nioårsperioden 2,8 procent av de totala intäkterna. Investeringsgenomsnittet samma period var 3,4 procent. Det ger ett lånebehov på,6 procent av intäkterna. Med betyget på sparnivå får Avesta delbetyget B på analysfrågan Finansiell hälsa. Delbetyget har förbättrats från C i den förra analysen främst beroende på ett förbättrat betyg på nyckeltalet sparnivå. Det finns ett gap i sparnivån 21 på 7 miljoner kronor från det beräknade utfallet på 3,2 procent upp till den högsta kritiska nivån 3,75 procent. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 2/211 7

Avesta Finansiell hälsa 5% 4% 3% Sparnivå i procent av totala intäkter Staplar över kritiska nivåer innebär Rött fält = pengar finns till framtida avtalspensioner Gult fält = pengar finns även till reinvesteringar Grönt fält = pengar finns även till nyinvesteringar En procent av totala intäkter är 12,5 mkr Kommunens bokslutsprognos för 21 2% 1% 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 Finansiell hälsa Svag Dålig Sparnivå Skuldflödesgrad Skuldbalansgrad Rörelsekapital Dålig Kapitalbildning risker Nyckeltalet investeringsnivå är Svag. De senaste fem åren är investeringarna i genomsnitt 4,8 procent av de totala intäkterna. En uthållig investeringsnivå i Avesta är omkring 1,8 procent. Det finns en liten risk att man drar på sig stora framtida drift- och underhållskostnader eller investerar ihjäl sig när investeringarna ligger så mycket över den nivån. Den kommunala beskattningsbara inkomsten i Avesta ligger något under rikssnittet. Med en fallande trend de senaste sex åren från 98 till 96 procent av rikssnittet får skattekraften betyget. På nyckeltalet befolkning får Avesta betyget Svag. Befolkningen minskar årligen och långsiktigt i alltför snabb takt. Åldersstrukturen innehåller några kritiska snedheter jämfört med befolkningspyramiden för riket. Det finns en försörjningssvacka i samhällsbyggargenerationen 26 44 år och en underrepresentation i åldrarna 44 år. När det gäller nyckeltalet sysselsättning uppvisar Avesta en långsiktig trend som är något bättre än motsvarande trend för riket. En viss konjunkturkänslighet visas och nyckeltalet sysselsättning får betyget. Avesta får på bostadsöverskott betyget eftersom det inte finns tomma lägenheter i allmännyttan som drar pengar. Betyget för borgen och förmedlade lån är Dålig. Det finns borgen och förmedlade lån på 34 457 kronor per invånare vilket är över den högsta kritiska nivån 3 kronor per invånare. Med ett negativt rörelsekapital är hanteringsförmåga för eventuellt utfallande Krisutlösande finansiella risker 8% 6% 4% 2% Investeringsnivå Två nyckeltal ska visa ett kritiskt mönster för att indikera en allvarlig risk. 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 6% 4% 2% -2% -4% -6% -8% -1 Befolkningsökning 1 år 91-92-1 93-2 94-3 95-4 96-5 97-6 98-7 99-8 -9 Avesta kommun Länet Riket risker Svag Dålig Investeringsnivå Svag Skattekraft Befolkning Svag Sysselsättning Bostadsöverskott Borgen mm Dålig 8 Kommunexperten nummer 2/211 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

Avesta borgen något svag (långa lån upptagna av förvaltningarna och förmedlade till de egna ägda företagen har skattebasen som borgen). De sex nyckeltalen ger sammantaget delbetyget B på analysfrågan risker. Det finns kritiska mönster som kan utvecklas till risker och som behöver bevakas. Det är den klara tendensen till investeringsrisk samt den lokala näringslivssvikten. möjligheter Avesta har en högre skattesats 29 med,56 procent jämfört med den grannkommun (Sandviken) som har lägst skatt. Det finns ingen potential för skattehöjning och betyget blir därför Dålig. Avesta har haft en oförändrad skattsats sedan 26 då den sänktes med,1 procent. När det gäller avgiftshöjningar finns kalkylmässigt en potential på närmare 1 miljoner kronor inom 2 4 år. Det gäller då främst avgifterna inom fritidsverksamhet och kultur. Det finns ett totalt behov av åtgärder i Avesta på 15 miljoner kronor per år. Avgiftshöjningar kan stå för 6 procent av det totala behovet möjligheter (1 miljon av 15 miljoner). Det når inte över den lägsta kritiska gränsen 33 procent och betyget blir Dålig för avgiftshöjningar i Avesta. Möjligheten att pressa kostnader kalkyleras till 161 miljoner kronor och Avesta får betyget på kostnadspress. Kostnaderna kan exempelvis pressas ned med omkring 4 miljoner kronor inom grundskola, 35 miljoner inom äldreomsorg, 25 miljoner inom social omsorg, 2 miljoner vardera inom fritidsverksamhet och det som benämns infrastruktur, skydd m m samt cirka 1 miljoner vardera inom förskola 1 5 år och kultur. En procent i förändrad skatt motsvarar 38 miljoner och kalkylmässigt utgör de 161 miljonerna i finansiella möjligheter en sänkt skatt på 4,2 procent. Motsvarigheten för den genomsnittliga kommunen i landet är 3 procent på skattenivån. Överkostnaderna är inte personal eftersom det finns 96 anställda per tusen invånare. Med hänsyn till företagsandel, bidragen enligt LSSsystemet för handikappade och andelen verksamhet i egen regi så är 1 per tusen invånare en relevant lokal norm. Då finns en undertalighet på 9 personer. Avesta får delbetyg A på hela analysfrågan möjligheter. Mkr 1 9 8 7 6 Avgiftshöjning Mkr 4 35 3 25 Kostnadspress Nyckeltalen mäter de tre åtgärdernas relativa effektivitet. Alla tre nyckeltalen jämför egenskaper med motsvarande egenskaper i bästa kommuner. 5 2 4 3 2 1 Jfr riket Jfr kommun typ Potential,7 mkr Jfr länet 15 1 5 Jfr riket Jfr kommun typ Jfr länet Potential 161 mkr möjligheter Svag Dålig Skattehöjning Dålig Avgiftshöjning Dålig Kostnadspress Ledningsförmåga För nyckeltalet majoriteter och den politiska beslutsförmågan i Avesta är betyget Svag (här finns bara betygen och Svag). De senaste fyra mandatperioderna har det i snitt saknats majoritetsblock och nu markeras ett jämviktsläge. För nyckeltalet handlingskraft är betyget. Det finns belastningar för det stora antalet partier i kommunfullmäktige vilket kan leda till fördröjningar i ärende- och beslutshanteringen. Avgiftsandelen av totala intäkter minskar trendmässigt i Avesta och nyckeltalet avgiftspolitik får därför betyget. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 2/211 9

Avesta Ledningsförmåga 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Majoriteter 83-85 86-88 89-91 92-94 95-98 99-2 3-6 7-1 11-14 Moderaterna Kristdemokraterna Folkpartiet Centerpartiet (vågmästare) Övriga vågmästarpartier Sverigedemokraterna/Ny D Miljöpartiet (vågmästare) Socialdemokraterna Vänsterpartiet Mycket indikativa nyckeltal som kan ge fingervisningar om varför det ser ut som det gör i de tidigare fyra analysdelarna. Ledningsförmåga Svag Dålig Majoriteter Svag Handlingskraft Avgiftspolitik Slutsats Avesta analyserades i Kommunexperten nr 3/28 och då sammanfattades analysen på följande sätt: Avesta karaktäriseras av för lågt sparande. Sparnivåerna från 198-talet och fram till i dag har av och till varit så låga att man till och med tagit konsumtionslån. Kommunen har för många anställda, vilket bland annat resulterat i en betydande pensionsskuld. Det är några av uppgifterna för ledningen i Avesta att lösa. En annan är att vända den tråkiga befolkningstrenden, där folk flyttar från Avesta. Utmaningen för Avesta är hitta regionens komparativa fördelar. Om man lyckas med det, vilket bland annat får fart på inflyttningen, är man på god väg mot en avsevärt bättre ekonomi. I analysen för tre år sedan fick Avesta det indikativa finansiella betyget C och det får man också i den här analysen men av andra skäl. Då hade Avesta ett delbetyg A på analysfrågan kommunskuld och har idag delbetyget C. Då lägsta delbetyg bestämmer slutbetyget så blir det C. Farhågorna i förra analysen att Avesta inte klarar att öka sparandet har inte besannats. Det har man gjort men inte tillräckligt. Delbetyget för finansiell hälsa har därför förbättrats från C till B. De allvarliga farhågorna i den tidigare analysen att svikten i det lokala näringslivet skulle kunna förvärras så att delbetyget för finansiella risker faller från B till C har inte heller besannats. För finansiella möjligheter är delbetyget fortfarande A. Avesta har delvis tacklat de finansiella problem som indikerades i förra analysen. Sämst var läget i den egna allmännyttan, Gamla Byn AB, med tomma lägenheter. Här har lägenheter avvecklats, det har kostat pengar och kommunskulden har ökat. Samtidigt är vinstnivån i Gamla Byn AB lägre än tidigare och nettovärderingen av skulden blir därför försämrad. Då Gamla Byn AB också äger kommunens förvaltningsfastigheter krävs viss försiktighet i värderingen. Vilken del kommer vinsterna ifrån? Delbetyget för kommunskuld faller från A till C därför att koncernrisker hanteras. Stora volymer lån har förmedlas till de kommunägda företagen. Det finns en mycket liten borgen. Målstyrning används föredömligt för att räta upp överskottet. Det sker med effektiv tydlighet i de ekonomiska dokumenten men förmodligen styrs det efter balanskravet och det räcker inte riktigt för högsta delbetyg på finansiell hälsa. Speciellt då investeringsnivån ligger för högt inom förvaltningen vilket var fallet för tre år sedan också. Då som nu indikeras en stark tendens till investeringsrisk. Den långsiktiga utmaningen för Avesta är att hitta sina komparativa fördelar. Lyckas det och man får hejd på avflyttningen medför det också en bättre ekonomi. 1 Kommunexperten nummer 2/211 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

Laholm Laholm tog spåret Betyg Tendens A upp i eliten Diagnos: För tre år sedan pekade trenderna upp mot den finansiella eliten i B-kommunen Laholm. Idag är man där och det har skett på ett övertygande sätt. Förmodligen känner sig ledningen något pressad av knappa finansiella potentialer, som beror på att kommunen tillhör förlorarna i utjämningen mellan kommunerna. Det utlöser skattehöjningar så snart det svackar lite i resultatet. Åtgärder: En fortsatt stram ekonomisk hushållning rekommenderas, vilket innebär att hålla sparandet över 5,25 procent av totala intäkter och använda potentialerna i överkostnaderna lite mer då skatten jämfört med kommungrannarna börjar bli hög. Varför flyttar samhällsbyggnadsgenerationen 26 44 år? Resulterar inte överkostnaderna inom grund- och gymnasieskolan i kvaliteter? Överkostnaderna finns också i försörjningsstödet. Mediabild och bakgrund Laholm är Hallands äldsta stad och fick sina stadsprivilegier redan på 12-talet. Kommunen är välskött men läget, längst söderut i Halland, gör att konkurrensen från den sjudande Öresundsregionen gör att näringslivet i kommunen tvingas höja löneläget. Läget med järnväg genom kommunen gör att Laholm också blivit en pendlarkommun. Sedan gammalt är Laholm känt som krukmakarstaden men näringslivet har utvecklats och där finns bryggeri och företaget DIAB samt limousinetillverkaren Nilsson Special Vehicles. Laholm är högt rankat av Svenskt näringsliv. I organisationens mätningar av företagsklimat ligger kommunen på sjunde plats av Sveriges 29 kommuner. Nyföretagandet är ganska högt men i övrigt är basen i näringslivsstrukturen tillverkningsbranschen. Här finns företag som framställer trä- och plastvaror. Även verkstadsindustrin är framträdande och där finns också livsmedelsproduktion och grafisk verksamhet. Laholm ligger i en fortfarande livskraftig lantbruksregion. Själva staden Laholm är försedd med en rad skulpturer som stadens siste borgmästare Axel Malmquist införskaffade till staden. Han betalade dem med intäkterna från en lokalrevy, Lagaholmsspelen, som han själv skrev manus till och regisserade. I övrigt finns ett teckningsmuseum och den gamla kyrkan S:t Clemens från 1225. Speciella förutsättningar Laholm har en traditionell organisation med politiska nämnder som styr verksamhetsdrivande förvaltningar. Det finns ingen koncernbildning med kommunägda företag och verksamhetsfastigheterna finns i den kommunala förvaltningen. Faktaruta Laholm Befolkning: 23 345 (29) Kommuntyp: Övriga kommuner med 12 5 25 invånare Kommunalskatt: 2,78 (211) Medelskattenivå: 2,73 (211) En procents skattehöjning: 36 miljoner 29 Förvaltningarnas totala intäkter: 1 19 miljoner 29 Pensionsmedel i förvaltning: 98 miljoner 29 Egna ägda företags andel av koncernomsättningen: Cirka 7 procent Finansiell Elitlicens: Ingen Medlem i KommunInvest: Ja Indikativ betygsmatris Finansiell hälsa risker Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs A möjligheter A b C d = Nivån för finansiell elitlicens KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 2/211 11

Laholm Bruttoförpliktelsebeloppet är på cirka 62 4 kronor per invånare. Det är under medeltalet och långt från kommunen med den största skulden (171 kronor per invånare). Laholm ligger på plats 88 av Sveriges 29 kommuner. En försiktig värdering av kommunens tillgångar utanför kärnverksamheten ger cirka 36 5 kronor per invånare. Nettoförpliktelsebeloppet blir då 25 9 kronor. Det är under den första kritiska gränsen 38 5 kronor och förpliktelsebeloppet får betyget. Laholms amorteringsförmåga får också betyget. Den teoretiska återbetalningstiden är i genomsnitt ett år de senaste fem bokslutsåren och det är under den första kritiska gränsen 5 år. Med betyget på förpliktelsebeloppet får Laholm delbetyget A på analysfrågan. 18 16 14 12 1 8 6 4 2 Kronor per invånare Förpliktelsebelopp 29 26 23 2 17 14 11 8 5 2 Laholm kommun Bruttoförpliktelsebelopp Vissa tillgångar värderade Nettoförpliktelsebelopp 29, kr/inv 62 47-36 461 25 946 Nr 88 efter storlek på bruttoförpliktelserna Kritisk nivå 3 63 5 kr/inv Kritisk nivå 2 48 5 kr/inv Kritisk nivå 1 38 5 kr/inv Nettoförpliktelsebelopp Kommuner efter storlek på bruttoförpliktelserna Svag Dålig Förpliktelsebelopp Amorteringsförmåga Finansiell hälsa Sparandet i Laholm får betyget. År 29 är sparnivån 6,6 procent av de totala intäkterna och över nivån för god hushållning eller 5,25 procent enligt kommunallagens hushållningskrav. Den genomsnittliga nivån de senaste fem åren är 5,5 procent. Kommunens resultatprognos i november för 21 visar ett sparande på 6,1 procent. Skuldernas andel av de totala intäkterna är 5 procent i Laholm. Den första kritiska nivån är 25 procent av intäkterna och betyget blir för skuldflödesgraden. Nästa nyckeltal, skuldbalansgraden, får också betyget. Kommunens långa lån tillsammans med korta skulder ger en skuldbalansgrad på 26 procent av tillgångarna de senaste fem åren. Den första kritiska nivån är så hög som 6 procent. För nyckeltalet rörelsekapital är betyget. Korta skulder har växt långsammare än omsättningstillgångarna under mätperiodens fem bokslutsår. Rörelsekapitalet är positivt och har en stigande trend. Kapitalbildningen får betyget i Laholm. I genomsnitt var sparnivån i Laholm under den senaste nioårsperioden 4,4 procent av de totala intäkterna. Investeringsgenomsnittet samma period var också 4,4 procent. Det ger ett lånebehov på procent av intäkterna. Med betyget på sparnivå får Laholm delbetyget A på analysfrågan Finansiell hälsa. Delbetyget har förbättrats från B i den förra analysen främst beroende på ett förbättrat betyg på nyckeltalet sparnivå. 12 Kommunexperten nummer 2/211 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

Laholm Finansiell hälsa 7% 6% 5% 4% Sparnivå i procent av totala intäkter Staplar över kritiska nivåer innebär Rött fält = pengar finns till framtida avtalspensioner Gult fält = pengar finns även till reinvesteringar Grönt fält = pengar finns även till nyinvesteringar En procent av totala intäkter är 11,9 mkr Kommunens bokslutsprognos för 21 3% 2% 1% 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 Finansiell hälsa Svag Dålig Sparnivå Skuldflödesgrad Skuldbalansgrad Rörelsekapital Kapitalbildning risker Nyckeltalet investeringsnivå är. De senaste fem åren är investeringarna i genomsnitt 4,2 procent av de totala intäkterna. En uthållig investeringsnivå i Laholm är omkring 5,2 procent. Det finns en risk att man drar på sig stora framtida drift- och underhållskostnader eller investerar ihjäl sig när investeringarna ligger under den nivån. Den kommunala beskattningsbara inkomsten i Laholm ligger något under rikssnittet. Med en stigande trend de senaste sex åren från 85 till 88 procent av rikssnittet får skattekraften betyget. På nyckeltalet befolkning får Laholm betyget. Befolkningen ökar årligen och åldersstrukturen innehåller inga kritiska snedheter jämfört med befolkningspyramiden för riket. Det finns en försörjningssvacka i samhällsbyggargenerationen 26 44 år och en lättare strukturell underförsörjningsskevhet mellan 44 och 45 w år. När det gäller nyckeltalet sysselsättning uppvisar Laholm en långsiktig trend som är bättre än motsvarande trend för riket. Nyckeltalet sysselsättning får betyget. Laholm får på bostadsöverskott betyget eftersom det inte finns tomma lägenheter i allmännyttan som drar pengar. Krisutlösande finansiella risker 9% 6% 3% Befolkningsökning 1 år Två nyckeltal ska visa ett kritiskt mönster för att indikera en allvarlig risk. -3% 1 9 8 7 6 91-92-1 93-2 94-3 95-4 96-5 97-6 98-7 99-8 -9 Laholm kommun Länet Riket Skatteunderlag/invånare 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 Kommunens andel av medelskattekraften i riket risker Svag Dålig Investeringsnivå Skattekraft Befolkning Sysselsättning Bostadsöverskott Borgen mm KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 2/211 13

Laholm Betyget för borgen och förmedlade lån är. Det finns borgen och förmedlade lån på 28 362 kronor per invånare vilket är över den lägsta kritiska nivån 17 kronor per invånare. De sex nyckeltalen ger sammantaget delbetyget A på analysfrågan risker. möjligheter Laholm har en högre skattesats 29 med 2,2 procent jämfört med den grannkommun (Örkelljunga) som har lägst skatt. Det finns ingen potential för skattehöjning och betyget blir Dålig. Laholm höjde skatten senast 29 med,5 procent och 24 med,75 procent. När det gäller avgiftshöjningar finns kalkylmässigt en potential på cirka 19 miljoner kronor inom 2 4 år. Det gäller då främst avgifterna inom äldre- och handikappomsorg. Betyget blir för avgiftshöjningar i Laholm. Möjligheten att pressa kostnader kalkyleras till 13 miljoner kronor och Laholm får betyget på kostnadspress. Kostnaderna kan exempelvis pressas ned med omkring 25 miljoner kronor vardera inom grundskola och det som benämns infrastruktur, skydd m m, cirka 2 miljoner inom gymnasieskola samt cirka 15 miljoner vardera inom förskola 1 5 år och social omsorg. En procent i förändrad skatt motsvarar 36 miljoner och kalkylmässigt utgör de 13 miljonerna i finansiella möjligheter en sänkt skatt på 2,8 procent. Motsvarigheten för den genomsnittliga kommunen i landet är 3 procent på skattenivån. Överkostnaderna är till viss del personal eftersom det finns 86 anställda per tusen invånare. Med hänsyn till företagsandel, bidragen enligt LSS-systemet för handikappade och andelen verksamhet i egen regi så är 8 per tusen invånare en relevant lokal norm. Då finns en övertalighet på 13 personer. Laholm får delbetyg A på hela analysfrågan möjligheter. möjligheter Mkr 12 1 Avgiftshöjning Mkr 3 25 Kostnadspress Nyckeltalen mäter de tre åtgärdernas relativa effektivitet. Alla tre nyckeltalen jämför egenskaper med motsvarande egenskaper i bästa kommuner. 8 2 6 15 4 1 2 Jfr riket Jfr kommun typ Potential 18,9 mkr Jfr länet 5 Jfr riket Jfr kommun typ Jfr länet Potential 13 mkr möjligheter Svag Dålig Skattehöjning Dålig Avgiftshöjning Kostnadspress Ledningsförmåga För nyckeltalet majoriteter och den politiska beslutsförmågan i Laholm är betyget Svag (här finns bara betygen och Svag). De senaste mandatperioderna har det i snitt saknats majoritetsblock, blocken har minskat i betydelse och nu markeras ett jämviksläge. För nyckeltalet handlingskraft är betyget. Det finns belastningar för det stora antalet partier i kommunfullmäktige vilket kan leda till fördröjningar i ärende- och beslutshanteringen. Avgiftsandelen av totala intäkter minskar trendmässigt i Laholm och nyckeltalet avgiftspolitik får därför betyget. 14 Kommunexperten nummer 2/211 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

Laholm Ledningsförmåga 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Majoriteter 83-85 86-88 89-91 92-94 95-98 99-2 3-6 7-1 11-14 Moderaterna Kristdemokraterna Folkpartiet Centerpartiet (borgerligt) Övriga vågmästarpartier Sverigedemokraterna/Ny D Miljöpartiet (vågmästare) Socialdemokraterna Vänsterpartiet Mycket indikativa nyckeltal som kan ge fingervisningar om varför det ser ut som det gör i de tidigare fyra analysdelarna. Ledningsförmåga Svag Dålig Majoriteter Svag Handlingskraft Avgiftspolitik Slutsats Laholm analyserades i Kommunexperten nr 2/28 och då sammanfattades analysen på följande sätt: Laholm är en på alla sätt bra och finansiellt välskött kommun. Om man fortsätter på den inslagna vägen bör man om ett par år vara en av Sveriges bästa kommuner och ha en plats i den verkliga elitdivisionen. Men det kräver meritering i form av resultat på 26 års nivå i ytterligare 2 4 år. Så Laholm har förutsättningarna. Det gäller bara att man vågar tumma lite på den överdrivna försiktighet som länge karaktäriserat kommunen. Ni är på spåret om ett par år är ni en A-kommun! Idag är Laholm A-kommun men draget av försiktighet består. I analysen för tre år sedan framgår att det bara brast i analysfrågan finansiell hälsa. Det framgår där att sparnivån var för låg alla tidigare åtta år men på godkänd nivå det sista året som var 26. Trenden pekade uppåt och det var inte svårt att sätta rubriken, på spåret mot eliten. I de tre övriga analysfrågorna var delbetyget redan A. Ett delbetyg B på analysfrågan finansiell hälsa bestämde då slutbetyget till B. Mönstret av försiktighet består. I tidigare analys ställdes frågan varför skatten höjdes med,75 procent 24 när det fanns både avgiftspotentialer och överkostnader i verksamheterna. När sparandet var för lågt och nere på 2,6 procent av totala intäkter 23 så höjdes skatten 24 men det fick ingen större effekt på sparandet det året. Pengarna tog vägen ut i verksamheterna och först 25 skedde en åtstramning och väsentlig förbättring som gav utslag på sparandet. Nu framgår av diagrammet sparnivå i denna analys att beteendet upprepas. Svackan i sparandet 28 utlöser en kompenserande skattehöjning på,5 procent 29. Men vis av erfarenheten håller man nu i pengarna och sparandet ökar från för låga 4 procent av totala intäkter 28 och upp till väl godkända 6,6 procent av intäkter 29. Men varför höja skatten för att få in cirka 18 miljoner kronor när det finns överkostnader på 13 miljoner kronor? Det ska erkännas att Laholm inte tillhör vinnarna i utjämningen mellan kommunerna och överkostnaderna motsvarar bara en skattesänkning på 2,8 procent, vilket dock får anses normalt för en kommun med strax över 2 invånare. Ledningen i Laholm kan känna sig lite pressad av knappa potentialer. Skattesatsen blir då lätt en finansiell säkerhetsventil. Det som fortsätter att imponera i Laholm är den snabba ökningen av skattekraften dvs den kommunalt beskattningsbara medelinkomsten. Det indikerar att Laholms integrering i en större arbetsmarknadsregion med hög takt i löneökningarna består. Tyvärr berövas Laholm frukterna av detta genom utjämningen. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 2/211 15

Lekeberg Lekeberg tog steget Betyg Tendens A högst upp på pallen Diagnos: Lekeberg levde upp till förväntningarna i analysen för tre år sedan. Det som saknades för högsta betyg, en något högre sparnivå, finns nu. Men Lekeberg är som stor förlorare i systemet för utjämning mellan kommunerna satt under ekonomisk press. Något som ibland sänker resultatet, utlöser skattehöjningar och reser farhågor om att ledningen inte förmår hålla tillräckligt hårt i ekonomin för ett fortsatt toppbetyg. Åtgärder: Acceptera att Lekeberg är stor förlorare i utjämningen. Ekonomistyr därför rigoröst genom att kontrollera det ekonomiska läget ofta. Det finns fortfarande både avgiftspotentialer och överkostnader att utnyttja i pressade lägen. Fortsätt lita på den sedan flera år intränade förmågan i förvaltningen att effektivisera verksamheten. Glöm inte att Lekeberg har förutsättningar att utvecklas till en mycket attraktiv kommun. Mediabild och bakgrund Lekebergs kommun har drygt 7 invånare och centralorten är Fjugesta. Kommunen bildades första januari 1995 efter att under många år ha tillhört Örebro kommun. Ända sedan stenåldern för cirka 5 år sedan har den här delen av Närke varit relativt tätbefolkad. Det är ett av de fornlämningstätaste områdena i landet. Lekeberg är en gammal bergslagsbygd där järnmalmen har spelat en viktig roll. Bergshanteringen har lämnat sina spår i form av hyttruiner, gruvschakt, grottor och naturreservat. Precis som klosterlivet på medeltiden finns bevarat i ruinerna vid Riseberga. Kommunens främsta sevärdhet är Riseberga klosterruin. Klostret anlades i slutet av 11-talet och amfiteatern på Riseberga är landets största utomhusteater med plats för drygt 1 2 sittande åskådare. Vid foten av Kilsbergen ligger en av Sveriges äldsta nationalparker, Garphyttans nationalpark. Där bevaras ett gammalt odlingslandskap som präglats av den steniga och backiga terrängen. Här finns frodiga blomsterängar omgivna av en tät naturskog. Uppe på Svensbodaberget har man utsikt över Närkeslätten. I dag är Lekeberg en levande landsbygd. Drygt hälften av befolkningen bor utanför tätorterna och många driver lantbruk med olika inriktningar. Lantbruk är kommunens största näring, med flera kyckling- och svinuppfödare. Speciella förutsättningar Lekeberg har en traditionell organisation med politiska nämnder som styr verksamhetsdrivande förvaltningar. Lekeberg har samlat sina egna ägda företag i en koncern med Lekebergs Kommunala Holding AB som moderbolag. Kommunens verksamhetsfastigheter har överförts till koncerndottern Lekebergs Kommunfastigheter AB. Det påverkar de kritiska nivåerna för nyckeltalen spar- och investeringsnivå och de har justerats ned. Faktaruta Lekeberg Befolkning: 7 123 (29) Kommuntyp: Pendlingsskommuner Kommunalskatt: 21,8 (211) Medelskattenivå: 2,73 (211) En procents skattehöjning: 11 miljoner 29 Förvaltningarnas totala intäkter: 34 miljoner 29 Pensionsmedel i förvaltning: miljoner 29 Egna ägda företags andel av koncernomsättningen: Cirka 6 procent Finansiell Elitlicens: Ingen Medlem i KommunInvest: Ja Indikativ betygsmatris Finansiell hälsa risker Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs A möjligheter A b C d = Nivån för finansiell elitlicens 16 Kommunexperten nummer 2/211 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

Lekeberg Bruttoförpliktelsebeloppet är på cirka 49 8 kronor per invånare. Det är under medeltalet och långt från kommunen med den största skulden (171 kronor per invånare). Lekeberg ligger på plats 29 av Sveriges 29 kommuner. En försiktig värdering av kommunens tillgångar utanför kärnverksamheten ger cirka 35 8 kronor per invånare. Nettoförpliktelsebeloppet blir då cirka 14 kronor. Det är mycket under den första kritiska gränsen 38 5 kronor och förpliktelsebeloppet får betyget. Lekebergs amorteringsförmåga får också betyget. Den teoretiska återbetalningstiden är i genomsnitt noll år de senaste fem bokslutsåren och under den första kritiska gränsen 5 år. Med betyget på förpliktelsebeloppet får Lekeberg delbetyget A på analysfrågan. 18 16 14 12 1 8 6 4 2 Kronor per invånare Förpliktelsebelopp 29 26 23 2 17 14 11 8 5 2 Lekeberg kommun Bruttoförpliktelsebelopp Vissa tillgångar värderade Nettoförpliktelsebelopp 29, kr/inv 49 785-35 795 13 99 Nr 29 efter storlek på bruttoförpliktelserna Kritisk nivå 3 63 5 kr/inv Kritisk nivå 2 48 5 kr/inv Kritisk nivå 1 38 5 kr/inv Nettoförpliktelsebelopp Kommuner efter storlek på bruttoförpliktelserna Svag Dålig Förpliktelsebelopp Amorteringsförmåga Finansiell hälsa Sparandet i Lekeberg får betyget. År 29 är sparnivån 3,4 procent av de totala intäkterna och under nivån för god hushållning eller 3,5 procent enligt kommunallagens hushållningskrav. Den genomsnittliga nivån de senaste fem åren är 4, procent. Prognosen för 21 visar ett sparande på 3,6 procent av totala intäkter. Skuldernas andel av de totala intäkterna är procent i Lekeberg. Det finns förmedlade lån till kommunägda företag. Förmedlade lån innebär normalt att förvaltningarna lånar långt och förmedlar en del av lånen till de kommunägda bolagen. Då Lekeberg inte har några långa lån förmedlas lånet direkt från eget kapital och får anses vara fiktivt. Den första kritiska nivån är 25 procent av de totala intäkterna och betyget blir för skuldflödesgraden. Nästa nyckeltal, skuldbalansgraden, får betyget. Skulderna i Lekeberg ger en skuldbalansgrad på 26 procent av tillgångarna de senaste fem åren och trenden är fallande. Den första kritiska nivån är så hög som 6 procent. Betyget blir ändå inte det högsta då kommunkoncernens skulder i procent av hela kommunkoncernens tillgångar passerar en kritisk nivå. För nyckeltalet rörelsekapital är betyget. Korta skulder har växt långsammare än omsättningstillgångarna under mätperiodens fem bokslutsår. Rörelsekapitalet är sedan 29 positivt och har en snabbt stigande trend. Kapitalbildningen får också betyget i Lekeberg. I genomsnitt var sparnivån under den senaste nioårsperioden 4, procent av de totala intäkterna. Investeringsgenomsnittet under samma period var 2,3 procent. Det ger ett lånebehov på -1,7 procent av intäkterna. Det visar att det finns utrymme för att amortera långa lån. Med betyget på sparnivå får Lekeberg delbetyget A på analysfrågan Finansiell hälsa. Delbetyget har förbättrats sedan den förra analysen på grund av ett förbättrat betyg på nyckeltalet sparnivå. Även nyckeltalet kapitalbildning har förbättrats sedan den förra analysen. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 2/211 17

Lekeberg Finansiell hälsa 7% 6% 5% 4% Sparnivå i procent av totala intäkter Staplar över kritiska nivåer innebär Rött fält = pengar finns till framtida avtalspensioner Gult fält = pengar finns även till reinvesteringar Grönt fält = pengar finns även till nyinvesteringar En procent av totala intäkter är 3,4 mkr Kommunens bokslutsprognos för 21 3% 2% 1% 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 Finansiell hälsa Svag Dålig Sparnivå Skuldflödesgrad Skuldbalansgrad Rörelsekapital Kapitalbildning risker Nyckeltalet investeringsnivå är. De senaste fem åren är investeringarna i genomsnitt 2,3 procent av de totala intäkterna. En uthållig investeringsnivå i Lekeberg är runt 2,5 procent. Det finns ingen risk att man drar på sig stora framtida drift- och underhållskostnader när investeringarna ligger på den nivån. Den kommunala beskattningsbara inkomsten i Lekeberg ligger under rikssnittet. Med en svagt stigande trend från 9 procent till 91 procent av rikssnittet de senaste sex åren får skattekraften betyget. På nyckeltalet befolkning får Lekeberg betyget. Befolkningen ökar årligen och långsiktigt och åldersstrukturen innehåller inga kritiska snedheter jämfört med befolkningspyramiden för riket. Det sker en stor utflyttning i utbildningsgenerationen 19 25 år. När det gäller nyckeltalet sysselsättning uppvisar Lekeberg en långsiktig trend som är bättre än motsvarande trend för riket. Nyckeltalet sysselsättning får därför betyget. Lekeberg får på bostadsöverskott betyget eftersom det inte finns tomma lägenheter i allmännyttan som drar pengar. Betyget för borgen och förmedlade lån är. Det finns borgen på 21 38 kronor per invånare vilket är över den lägsta kritiska nivån 17 kronor per invånare men under den högsta på 3 kronor. De sex nyckeltalen ger sammantaget delbetyget A på analysfrågan risker. Krisutlösande finansiella risker 95% 9 85% Skatteunderlag/invånare Två nyckeltal ska visa ett kritiskt mönster för att indikera en allvarlig risk. 8 12 % 8 % 4 % % 1998 2 22 24 26 28 21 Kommunens andel av medelskattekraften i riket Bostadsöverskott 92 93 94 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 8 9 risker Svag Dålig Investeringsnivå Skattekraft Befolkning Sysselsättning Bostadsöverskott Borgen mm 18 Kommunexperten nummer 2/211 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

Lekeberg möjligheter Lekeberg har en högre skattesats 29 med 1,38 procent jämfört med den grannkommun (Kumla) som har lägst skatt. Det finns ingen potential för skattehöjning och betyget blir därför Dålig. Lekeberg höjde skatten senast 29 med,2 procent och 26 med,38 procent. När det gäller avgiftshöjningar finns kalkylmässigt en potential på 5 miljoner kronor inom 2 4 år. Det gäller då främst avgifterna inom äldre- och handikappomsorg. Betyget blir för avgiftshöjningar i Lekeberg. Möjligheten att pressa kostnader kalkyleras till 24 miljoner kronor och Lekeberg får betyget på kostnadspress. Kostnaderna kan exempelvis pressas ned med cirka 1 miljoner kronor inom grundskola, 5 miljoner inom gymnasieskola och cirka 2 miljoner kronor vardera inom förskola 1 5 år, äldreomsorg, social omsorg och förskola 6 år. En procent i förändrad skatt motsvarar 11 miljoner och kalkylmässigt utgör de 24 miljonerna i finansiella möjligheter en sänkt skatt på cirka 2,2 procent. Motsvarigheten för den genomsnittliga kommunen i landet är 3 procent på skattenivån. Överkostnaderna är till en liten del personal eftersom det finns 82 anställda per tusen invånare. Med hänsyn till företagsandel, bidragen enligt LSS-systemet för handikappade och andelen verksamhet i egen regi så är 8 per tusen invånare en relevant lokal norm. Då finns en övertalighet på 2 personer. Lekeberg får delbetyg A på hela analysfrågan möjligheter. möjligheter Mkr 35 3 25 Avgiftshöjning Mkr 9 8 7 6 Kostnadspress Nyckeltalen mäter de tre åtgärdernas relativa effektivitet. Alla tre nyckeltalen jämför egenskaper med motsvarande egenskaper i bästa kommuner. 2 5 15 4 1 5 Jfr riket Jfr kommun typ Potential 5, mkr Jfr länet 3 2 1 Jfr riket Jfr kommun typ Jfr länet Potential 24 mkr möjligheter Svag Dålig Skattehöjning Dålig Avgiftshöjning Kostnadspress Ledningsförmåga För nyckeltalet majoriteter och den politiska beslutsförmågan i Lekeberg är betyget Svag (här finns bara betygen och Svag). De senaste fyra mandatperioderna har det i snitt saknats majoritetsblock, blocken minskar i betydelse och nu markeras ett jämviktsläge. För nyckeltalet handlingskraft är betyget. Det finns belastningar för det stora antalet partier i kommunfullmäktige vilket kan leda till fördröjningar i ärende- och beslutshanteringen. Avgiftsandelen av totala intäkter minskar trendmässigt i Lekeberg och nyckeltalet avgiftspolitik får därför betyget. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 2/211 19

Lekeberg Ledningsförmåga 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Majoriteter 83-85 86-88 89-91 92-94 95-98 99-2 3-6 7-1 11-14 Moderaterna Kristdemokraterna Folkpartiet Centerpartiet (vågmästare) Övriga vågmästarpartier Sverigedemokraterna/Ny D Miljöpartiet (vågmästare) Socialdemokraterna Vänsterpartiet Mycket indikativa nyckeltal som kan ge fingervisningar om varför det ser ut som det gör i de tidigare fyra analysdelarna. Ledningsförmåga Svag Dålig Majoriteter Svag Handlingskraft Avgiftspolitik Slutsats Lekeberg analyserades i Kommunexperten nr 3/28 och då sammanfattades analysen på följande sätt: Lekeberg är en av Sveriges minsta kommuner; det finns faktiskt bara 37 kommuner i landet som är mindre. Men trots sin litenhet är det en välskött och i många stycken exemplarisk kommun, och ofta har heller inte kommunens invånarantal något att göra med hur den sköts. Och Lekeberg har verkligen potential att nå A-nivå om bara några få år. Det som återstår för kommunledningen är att förbättra analysfrågan Finansiell hälsa. För när det gäller områden som många andra kommuner har problem med inte minst stora skulder är Lekeberg något så ovanligt som en helt skuldfri kommun. Lekeberg tog steget upp till det finansiella indikativa betyget A under de tre år som gått sedan förra analysen. Det ser historiskt lite jojo-liknade ut när det gäller sparandet vilket var den kritiska faktorn för att meritera sig för ett delbetyg A på analysfrågan finansiell hälsa och ta steget upp. Sparandet var för tre år sedan i genomsnitt för lågt för en femårsperiod. Det är det inte nu även om det finns en markerad svacka i sparandet 28 ner till,9 procent av totala intäkter. Den högsta kritiska nivån är 3,5 procent av totala intäkter och i genomsnitt ligger sparandet över denna nivå. Det är nu 3,9 procent av intäkter trots svackan 28. Den godkända nivån på 3,5 procent av totala intäkter för sparandet kan förefalla låg men i Lekeberg har kommunens förvaltningslokaler lagts ut på ett helägt bolag, Lekeberg Kommunfastigheter AB. Då utgifterna för reinvesteringar och nyinvesteringar ligger i detta bolag för sådana fastigheter kan sparandet inom förvaltningarna vara i motsvarande mån lägre. Kommunen är också skuldfri när det gäller långa lån så den fordran kommunen har på sina egna ägda företag på 84 miljoner kronor kan ses som pensionsmedel i förvaltning. Det förutsätter att detta lån amorteras och det är en fråga facken bör driva. Den här fordran utgör så mycket som drygt 57 procent av hela den bokförda pensionsskulden. Det låga sparandet 28 utlöste en skattehöjning på,2 procent för 29. Den inbringade cirka 2 miljoner kronor och det behövdes drygt 8 miljoner kronor för att öka sparandet till nivån 3,5 procent av totala intäkter. Ekonomin balanserades genom kompletterande avgiftsjusteringar och nedpressning av kostnader 29. Det finns fortfarande avgiftspotentialer på 5 miljoner kronor och överkostnader på 24 miljoner så man kan undra varför denna skattehöjning ägde rum. Överkostnaderna 29 motsvarar bara en skattesänkning på 2,2 procent vilket indikerar en ekonomiskt pressad kommun. Det visar sig att Lekeberg av någon anledning tillhör de stora förlorarna i riksdagens utjämningslotteri mellan kommunerna. Man finns på plats 278 av 29 kommuner och ledningen i Lekeberg förfogar bara över 47 192 kronor per invånare vilket är 53 procent av vad Åsele har med sina 88 765 kronor per invånare. En ytterligare indikation på detta är den låga övertaligheten på endast 2 anställda. 2 Kommunexperten nummer 2/211 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.