Delårsrapport. Norra hälso- och sjukvårdsnämnden Mars Norra Hälso- och sjukvårdsnämnden

Delårsrapport Norra hälso- och sjukvårdsnämnden Mars 2018 Norra Hälso- och sjukvårdsnämnden Delårsrapport Mars 2018

Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Verksamhet... 4 2.1 Viktigaste händelserna under perioden...4 2.2 Hälso- och sjukvårdens produktion/konsumtion...5 3 Mål och fokusområden... 7 3.1 Västra Götaland ska sträva efter det hållbara samhället med tillväxt av jobb och företag i hela regionen...7 3.1.1 Skillnader i livsvillkor och hälsa ska minska...7 3.2 En sammanhållen och tillgänglig hälso- och sjukvård som ges med högsta kvalitet och patientsäkerhet samt som alltid utgår ifrån den enskilda personens behov och erfarenheter...8 3.2.1 Den psykiska ohälsan ska minska och omhändertagande av personer med psykisk sjukdom ska förbättras...8 3.2.2 Sjukvårdens förmåga att skapa mesta möjliga värde för patienten ska förbättras...9 3.2.3 Den medicinska kvaliteten ska öka och den organisatoriska effektiviteten förbättras...10 4 Ekonomiska förutsättningar... 14 4.1 Ekonomiskt resultat...14 4.1.1 Intäktsutveckling...19 4.1.2 Kostnadsutveckling...19 4.2 Eget kapital...19 5 Bokslutsdokument och noter... 20 Norra Hälso- och sjukvårdsnämnden, Delårsrapport 2(24)

1 Sammanfattning Norra hälso- och sjukvårdsnämnden redovisar för mars 2018 ett resultat på 366 tkr, vilket ger en budgetavvikelse på 1,9 mnkr. Flera av ansvaren visar en positiv avvikelse i utfallet per mars som bedöms vara tillfälliga och inte kommer att kvarstå vid årets slut. Sjukresor visar redan på relativt stor negativ avvikelse medan medel för tillgänglighetssatsningar visar en positiv avvikelse. Prognos för helåret efter delår mars ligger i nivå med budget. Norra Hälso- och sjukvårdsnämnden, Delårsrapport 3(24)

2 Verksamhet 2.1 Viktigaste händelserna under perioden Utifrån Verksamhetsanalys 2017 har en genomgång genomförts. De områden där brister utifrån en jämförelse ur ett region/nationellt perspektiv förekommit har listats och i steg två prioriterats av nämnderna efter förslag från Koncernkontoret. Nämnden har också kompletterat behovsgrupperna utifrån egen uppföljning och dialog. För ett främjande och förebyggande perspektiv, och för att få mer kunskap om vilka grupper som i första hand bör prioriterats, har samverkan skett med kommunerna, i nämndens område. Först ut är analyserna om barns och ungas psykiska hälsa samt äldres hälsa. Tillgängligheten på NU-sjukvården inom barn- och ungdomspsykiatrin till förstabesök ligger sista mars på 60 procent som väntat 30 dagar eller kortare tid på ett förstabesök (totalt 136 väntande). För start utredning är tillgängligheten cirka 11 procent (totalt 307 väntande) och för behandling 19 procent (totalt 95 barn väntande). På BUP har cirka 40 procent barn och ungdomar med neuropsykiatriska diagnoser.en hårdare prioritering av patienter inom BUP kräver att insatserna från Vårdcentralerrna förstärks, generellt sett. Ett fortsatt fokus och uppföljning krävs. God tillgänglighet till hälso- och sjukvården är en prioriterad fråga. Vårdgarantimätningen till och med mars på NU-sjukvården visar att 80 procent av väntande till första mottagningsbesök ligger inom vårdgarantigränsen (90 dagar). Totalt väntade 7 500 personer på ett förstabesök till NU-sjukvården i mars. Totalt befinner sig 78 procent av väntande till behandling inom vårdgarantigränsen 90 dagar i slutet på mars då totalt väntar 3 300 på behandling/åtgärd.det totala antalet väntande är lägre än förut, både till besök och behandling. Största minskningen har skett i gruppen som väntat längre tid än 90 dagar. Vårdcentralerna i Vårdval Vårdcentral rapporterar en något högre genomsnittlig tillgänglighet än övriga regionen (VGR-snitt i mars: 92 %), för indikatorn andelen patienter som fått vård inom 7 dagar. Den rapporterade telefontillgängligheten ligger också över VGR-snittet (VGRsnitt i mars:89 %). Vårdcentralerna i nämndens område redovisar en telefontillgänglighet på 95 %. Norra Hälso- och sjukvårdsnämnden, Delårsrapport 4(24)

2.2 Hälso- och sjukvårdens produktion/konsumtion Tabellen visar på nämndens konsumtion i tusental för perioden jan-mars under åren 2016, 2017 respektive 2018. I begreppet "digitala kontakter" ingår även distanskontakter i Norra Hälso- och sjukvårdsnämnden, Delårsrapport 5(24)

form av telefonkontakter. Antalet vårdtillfällen inom somatiken samt vuxenpsykiatrin är på samma nivå som under motsvarande period föregående år, dock lägre än de var under motsvarande period för två år sedan. Antalet DRG-poäng, som visar på vårdtyngden inom somatiken, har minskat under de senaste åren. Antalet vårddagar har även de minskat inom både somatiken och vuxenpsykiatrin, där medelvårdtiden nu är kortare än under motsvarande period för två år sedan. Antalet öppenvårdsbesök har ökat inom både somatiken och psykiatrin, vilket visar på att en förskjutning från slutenvård till öppenvård har skett under de senaste två åren. Inom habilitering och hälsa har konsumtionen varit relativt konstant för perioden jan-mars under de senaste tre åren, emedan konsumtionen inom övrig länssjukvård har minskat. Inom vårdval primärvård ses en tydlig förskjutning från läkarbesök till besök hos övrig hälsooch sjukvårdspersonal. En betydande eftersläpning gällande rapportering av utomlänsvård gör att det inte finns tillförlitliga siffror för perioden jan-mars 2018. Norra Hälso- och sjukvårdsnämnden, Delårsrapport 6(24)

3 Mål och fokusområden 3.1 Västra Götaland ska sträva efter det hållbara samhället med tillväxt av jobb och företag i hela regionen 3.1.1 Skillnader i livsvillkor och hälsa ska minska Rätten till bästa möjliga fysiska och psykiska hälsa är en mänsklig rättighet. Västra Götalandsregionen står inför stora utmaningar att minska skillnaderna i hälsa och skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Samverkan mellan hälso- och sjukvårdsnämnden och kommunerna är en förutsättning för ett framgångsrikt förebyggande arbete. En viktig aktör i arbetet med en ökad jämlikhet är vården. Hälso- och sjukvården måste bli bättre på att nå ut till alla som inte söker vård i den utsträckning som de borde, öka tillgängligheten i dessa grupper och arbeta med hälsofrämjande och förebyggande insatser. En förbättrad folkhälsa är en viktig strategisk framtidsfråga och en framgångsfaktor för hela regionen. Det förebyggande arbetet med tidiga insatser ska prioriteras och skillnaderna i hälsa mellan olika socioekonomiska grupper i regionen ska minska. Arbetet med förebyggande arbete gällande våld i nära relationer ska prioriteras. En viktig del i arbetet med förebyggande hälso- och sjukvård är att prioritera och stärka hälsan hos befolkningen i socioekonomiskt utsatta områden. Under första kvartalet 2018 har behovsanalyser för utvalda behovsgrupper tagits fram. För ett främjande och förebyggande perspektiv och för att få mer kunskap om vilka grupper som i första hand bör prioriterats, har samverkan skett med kommunerna, i nämndens område. Först ut är analyserna om barns och ungas psykiska hälsa samt äldres hälsa. Den psykiska ohälsan bland barn och unga har ökat sedan 1980-talet. Exempel på forskningsbaserade förklaringar är förändringar i utbildningssystemet och skolans förändrade förutsättningar. Ökade krav på godkända skolresultat för att komma in på arbetsmarknaden har lett till att ca 50 % av flickorna upplever sig stressade vilket är mer än vad pojkarna gör. En långvarig arbetslöshet medför ofta en stor risk för psykisk ohälsa som kan hänga kvar långt senare i livet. I Västra Götaland ligger ungdomsarbetslösheten för närvarande på ca på 8 %. Ett stökigt skolklimat har lett till att var sjätte elev uppger att de har blivit mobbade under det senaste året. Andra förklaringar till den ökade psykiska ohälsan bland barn och unga är en ökad individualisering, förändrade livsvillkor och levnadsvanor. Inför nämndens arbete med Mål och inriktning 2019-2021 framgår följande: föräldrastöd, utveckling av familjecentraler, utökade hembesök inom barnhälsovården, insatser inom uppdraget fullföljda studier och Norra Hälso- och sjukvårdsnämnden, Delårsrapport 7(24)

elevhälsodatabasen. Samtliga insatser finns idag med i nämndens mål- och inriktningsdokument. Den stora utmaningen är att befolkningen åldrar och målgruppen äldre blir allt fler. Befolknings-prognosen till 2035 visar att invånarna 80 år och äldre ökar med 60 %, där var fjärde invånare i Fyrbodal kommer vara 65 år och äldre. Främjande och förebyggande insatser är viktiga även upp i åldrarna då de genererar positiva effekter både för hälsan och livskvaliteten. Inför nämndens arbete med Mål och inriktning 2019-2021 föreslås följande aktiviteter/uppdrag: hälsofrämjande insatser riktat till äldre dels i de egna verksamheterna, t.ex. fysisk aktivitet på recept (FaR) och uppsökande förebyggande hembesök. i samverkan med kommunerna i form av att tillgång till mötesplatser och föreningsliv inriktat på fysisk aktivitet, trygghetsskapande åtgärder samt möten över generationsgränser. Nämnden har inte FaR som en prioriterad insats i nuvarande mål-och inriktningsdokumentet. Däremot ska vårdgivarna implementera och använda framtagna riktlinjer för övervikt och fetma där fysisk aktivitet ingår och när det gäller KOL-patienter ska vårdgivarna kunna ge råd och erbjuda träning. Insatser i samverkan med kommunerna sker i olika omfattning via de lokala folkhälsoråden. 3.2 En sammanhållen och tillgänglig hälso- och sjukvård som ges med högsta kvalitet och patientsäkerhet samt som alltid utgår ifrån den enskilda personens behov och erfarenheter 3.2.1 Den psykiska ohälsan ska minska och omhändertagande av personer med psykisk sjukdom ska förbättras Personer med psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning ska ha tillgång till en jämlik, kunskapsbaserad, säker och tillgänglig vård och omsorg av god kvalitet. Den kroppsliga hälsan hos patienter inom specialistpsykiatrin ska främjas. För att erbjuda vård på rätt vårdnivå för personer med psykisk sjukdom/ohälsa samt öka tillgängligheten såväl för patienter i behov av specialistvård som primärvård måste första linjens sjukvård för psykisk hälsa stärkas, det är särskilt angeläget med en sådan förstärkning för barn och unga Personer med psykiatrisk och samtidig somatisk sjukdom ska särskilt uppmärksammas Under våren 2017 fastställdes en regional medicinsk riktlinje som ger stöd i omhändertagande och ansvarsfördelning mellan primärvård och barn- och ungdomspsykiatrin i regionen. NUsjukvården anger att BUP Uddevalla har etablerat samarbete med Dalabergs vårdcentral i Uddevalla som fått ett förstärkt uppdrag gällande psykisk hälsa. En gemensam utvecklingsdag med primärvården där arbetsmetoder och organisering har tydliggjorts, har genomförts. Nämnden har ställt tydligare krav på öppettider för ungdomsmottagningarna kvällar/helger i vårdöverenskommelsen 2018. Norra Hälso- och sjukvårdsnämnden, Delårsrapport 8(24)

Tillgängligheten på NU-sjukvården inom barn- och ungdomspsykiatrin till förstabesök ligger sista mars på 60 procent som väntat 30 dagar eller kortare tid på ett förstabesök (totalt 136 väntande). För start utredning är tillgängligheten cirka 11 procent (totalt 307 väntande) och för behandling 19 procent (totalt 95 barn väntande). Det finns för närvarande en felkälla i den officiella redovisningen som visar en betydligt bättre tillgänglighet. I maj kommer detta att ha rättats till. På BUP har cirka 40 procent barn och ungdomar med neuropsykiatriska diagnoser. NU-sjukvården har genomfört ett arbete med remissgransking, där två personer granskar alla inkomna remisser. NU-sjukvården returnerar nu fler remisser tillbaka till remittent. Det i sin tur kan få konsekvenser för omhändertagande, då barn med problem kan hamna mellan stolarna. Nämnden har inom sitt område två vårdcentraler, Sylte och Dalaberg som deltar i Pilotprojekt Barn och Ungas psykiska hälsa. Uppföljningen av dessa insatser sker genom beredningen för psykisk hälsa, och har inte ännu kommit nämnden till del. Uppföljning av RUP Regional utvecklingsplan barn och unga psykiatri, redovisades på nämnden den 23 mars och nämnden kommer fortsatt att följa utvecklingen av den psykiatriska vården under året. Nämnden har uppdragit till Koncernkontoret att följa upp följsamheten till de regionala utvecklingsplanerna för vuxna samt barn och unga och återrapportera dessa i augusti Vidare finns beslut om att stärka genomförandekraften och följa upp följsamheten till RMR(regional medicinsk riktlinje) för personer med psykiatrisk och samtidig somatisk sjukdom, med rapportering i augusti 3.2.2 Sjukvårdens förmåga att skapa mesta möjliga värde för patienten ska förbättras God tillgänglighet till hälso- och sjukvården är en prioriterad fråga för Västra Götalandsregionen. Alla invånare ska få både den akuta och planerade vård de behöver i rätt tid. För att möjliggöra detta måste en väl fungerande primärvård vara den naturliga första kontakten för medborgare som behöver söka upp sjukvården. Det handlar om ett brett angreppsätt för att öka tillgängligheten. Nya arbetssätt som kan förbättra och effektivisera akutmottagningarnas verksamhet behöver ständigt uppmärksammas. Vårdgarantimätningen till och med mars på NU-sjukvården visar att 80 procent av väntande till första mottagningsbesök ligger inom vårdgarantigränsen (90 dagar). Totalt väntade 7 500 personer på ett förstabesök till NU-sjukvården i mars. Totalt befinner sig 78 procent av väntande till behandling inom vårdgarantigränsen 90 dagar i slutet på mars då totalt väntar 3 300 på behandling/åtgärd. Det totala antalet väntande är lägre än förut, både till besök och behandling. Största minskningen har skett i gruppen som väntat längre tid än 90 dagar. Att antalet väntande minskar beror på flera faktorer Sjukhusen jobbar bättre med att uppfylla volymerna, NU-sjukvården har uppmärksammats för att man lyckats åstadkomma en ökning av produktionen av Norra Hälso- och sjukvårdsnämnden, Delårsrapport 9(24)

behandlingar Produktionsstyrningen har blivit skarpare. Outnyttjade, men bemannade operationssalar utnyttjas av andra sjukhus som tar med sig patient och operatör Informationen till patient om vårdgarantin och dess möjligheter har tagits över från sjukhusen till en regional funktion för att säkerställa att informationen är lika Total vistelsetid på akutmottagningen förbättrades något i slutet på 2017 men är nu nere på 50 % igen. Antalet sökande var i nivå med 2017 under jan-februari men det var ett hårdare söktryck i mars. Medelväntetiden för besvarade samtal till 1177 vårdguiden på telefon var i mars 21:45 minuter i VGR och för riket 20:20 minuter. Servicenivån som mäter hur många samtal som besvaras inom 75 minuter var i mars 7 procent i VGR och 15 procent i riket. I överenskommelsen har parterna beslutat att inför 2019 göra en översyn av ersättningsmodellen till 1177 med syftet att nå en bättre tillgänglighet. En delrapport kommer att ske till nämnden i maj. Hittills visare tillgänglig data att, i jämförelse mellan Västra Götaland, Värmland, Stockholm, Östergötland, Jönköping och Skåne har VGR den högsta ersättningen/nämndkostnaden per besvarat samtal Inom specialisttandvården finns inga väntetider för prioritet 1, remisser med högst medicinsk prioritet. Remisser som avser akuta tillstånd omhändertas omgående. Inom allmäntandvård finns inga köer för prioriterade målgrupper. Folktandvården tillämpar förlängda öppettider före och efter normalarbetstid Habilitering & Hälsa uppfyller vårdgarantin inom Habiliteringen till 93 % (Vuxen 92 % och barn 93 %). Motsvarande siffra för Hörselverksamheten är 99 %, nationell väntetid och 98 % för Synverksamheten. När det gäller den förstärkta väntetiden 60 dagar ligger Hörselverksamheten på 72 %. För Synverksamheten som också mäter detta är motsvarande siffra 81 %. Tillgängligheten för Tolkverksamheten ligger på 97 % för tolkuppdrag och 99 % för taltjänst. Vårdcentralerna i Vårdval Vårdcentral rapporterar en något högre genomsnittlig tillgänglighet än övriga regionen (VGR-snitt i mars: 92 %), för indikatorn andelen patienter som fått vård inom 7 dagar. Den rapporterade telefontillgängligheten ligger också över VGR-snittet (VGRsnitt i mars:89 %). Nämndens telefontillgänglighet låg på 95%. 3.2.3 Den medicinska kvaliteten ska öka och den organisatoriska effektiviteten förbättras Grunden är att hälso- och sjukvården ska kännetecknas av hög kvalitet och i allt större utsträckning styras och ledas mot de insatser som skapar värde för patienterna. Målen måste vara långsiktiga och avse väsentliga faktorer ur en patients perspektiv. Vårdprocesserna ska utformas utifrån kunskap om sjukdomsförloppet och patientens behov. Utvecklingen av väl fungerande vårdkedjor mellan olika vårdnivåer eller huvudmän är därför prioriterat. I januari-mars 2018 genomfördes följsamhetsgranskning gällande kvalitetsindikator Fördjupade läkemedelsavstämningar Sammanlagt 9 vårdcentraler valdes ut från Munin Norra Hälso- och sjukvårdsnämnden, Delårsrapport 10(24)

systemet (norra hälso-och sjukvårdsnämnden) och 4 journaler per vårdcentral på patienter som är 75 år och äldre. Slutsatsen är att registrering av KVÅ(klassifikation av vårdåtgärd) koden används på väldigt varierande sätt och ibland även på tveksamma grunder. Kan konstateras att det inte finns någon direkt koppling mellan själva registreringen i journalen och vårdkvalité för den aktuella patientgruppen. Resultat av granskningen kommer att användas i löpande uppföljningar på enheterna och diskuteras vidare gällande eventuella åtgärder. Finns presentationsmaterial att läsa för mera utförlig information. Utifrån Verksamhetsanalys 2017 har en genomgång genomförts. De områden där brister utifrån en jämförelse ur ett region/nationellt perspektiv förekommit har listats och i steg två prioriterats av nämnderna efter förslag från Koncernkontoret. Nämnden har också kompletterat behovsgrupperna utifrån egen uppföljning och dialog. En arbetsgrupp har sedan arbetat med att samla fakta, analysera och föreslå förändringar/åtgärder Alla analyser har genomförts för samtliga nämnder. Detta för att kunna hitta skillnader mellan nämnderna har någon specifik åtgärd från en nämnd inneburit bättre resultat? I den mån det har gått redovisas resultatet kvinnor/män för att se om det finns genusskillnader som bör undersökas ytterligare. Arbetet har genomfört enligt en fastställd process enligt ovan. Inom ramen för detta arbete krävs såväl konsumtionsanalyser ( utifrån verksamhet) som Norra Hälso- och sjukvårdsnämnden, Delårsrapport 11(24)

behovsanalyser (utifrån patient/befolkning). Behovanalyser som ingår i det första steget är analyser av hjärt- och strokesjukvården, omhändertagandet av patienter med diabetes typ 2, personer med svår stress, och karies hos barn. Hjärtsjukvården i norra nämndens område anses som god utifrån de kvalitetsmått som rapporteras in i kvartalen och är i paritet med nivån i riket. Fysiskt träningsprogram till personer med hjärtsjukdom är dock ett åtgärdsområde. För att följa de nationella riktlinjerna för hjärtsjukvård och i viss mån åtgärda vissa brister som ses har ett regionuppdrag för hjärtsjukvård tagits fram. Där ingår bland annat att ta fram en behovsanalys med åtgärdsförslag angående hjärtsjukvårdens rehabiliteringsbehov. Resultat kommer att presenteras under sommaren 2018, och nämnden kommer att bevaka frågan. Strokevården på NU-sjukvården är i många avseenden bristfällig. Det regionala rådgivande organet Strokerådet samarbetar med NU- sjukvården och har via en konsult gett stöd till sjukhuset för att förbättra kvaliteten. Patient som skrivs ut från strokeenhet är i regel i behov av stöd och rehabilitering. I dag fungerar inte kedjan optimalt. Ett projekt kallat Jämlik strokevård har arbetat med att förbättra samarbetet mellan specialistvården, vårdcentralerna, rehabiliteringsenheterna och kommunen. Projektet avslutades under 2017 men fortsätter inom ramen för Vårdsamverkan Fyrbodal. Speciella neurorehabiliteringsteam, som är ett extra uppdrag inom vårdval rehab, finns i olika omfattning i VGR. I norra hälso- och sjukvårdsnämndens område saknas detta helt. En utredning pågår om hur stor effekt detta har för patientens rehabilitering. Nämnden kommer fortsatt att bevaka kvalitén i strokevården, och kräva förbättringsåtgärder där så erfordras. Förekomsten av Diabetes typ 2 ökar i norra nämndens område precis som i övriga VGR. Patienterna omhändertas till största del i primärvården. Uppföljningen från det nationella diabetesregistret (NDR) visar att behandlingen har försämrats de senaste två åren i hela VGR och så också i norra nämndens område. Enligt verksamhetsanalysen 2017 behöver resultaten vad gäller blodtrycksbehandlingen, ögon- och fotundersökningar förbättras. Norra hälso- och sjukvårdsnämnden kommer att öka sitt samarbete med Diabetesrådet, det regionala rådgivande organet för diabetesvård i VGR, i syfte att höja kvaliteten och förbättra resultaten i NDR. Risken för att utveckla diabetes typ 2 kan minska med åtgärder som rör kost och motion och som leder till viktminskning. Norra hälso- och sjukvårdsnämnden kommer att inom ramen för arbetet med Mål och inriktning 2019-2021 lyfta fram uppdrag/aktiviteter i form av hälsofrämjande åtgärder i samverkan med kommunerna i området. Antalet personer som upplever svår stress har ökat de sista åren, i landet och så också i norra nämndens område. Diagnosen förekommer oftast i ålder 18-65 år och den övervägande andelen är kvinnor. Vid Norra Hälso- och sjukvårdsnämnden, Delårsrapport 12(24)

studier som gjorts anser sig också ensamstående och arbetslösa uppleva stress i högre utsträckning. Diagnosen utmattningssyndrom (UMS) beskrivs som en sjukdom till följd av långvarig stressbelastning. Insatser till diagnosgruppen i VGR regleras av Krav och kvalitetsböckerna för rehab och vårdcentral och den regionala medicinska riktlinjen (RMR) UMS. Många rehabiliteringsenheter erbjuder sina patienter stresskola och under 2017 kunde både vårdcentraler och rehabiliteringsenheter söka ekonomisk ersättning genom statsbidrag för samverkan av patientutbildning rörande bland annat stressrelaterad problematik. Sju vårdcentraler och rehabiliteringsenheter beviljades ersättning för arbete med stress, sömn och utmattningsproblematik i norra nämndens område. Institutet för stressmedicin (ISM) i VGR har i samarbete med Närhälsan Fyrbodal tagit fram en region- gemensam stresshanteringskurs. Tanken är att handledare utbildas som sedan utbildar handledare och så vidare. I dag har 220 handledare utbildats i VGR. Förhoppningen är att utbildningen ska leda fram till en kunskapsökning så att fler personer upptäcks och behandlas på ett tidigt stadium. Vissa vårdcentraler erbjuder en fast vårdkontakt/vårdsamordnare till sina patienter. Detta anses ge goda resultat för patientens tillfrisknande. Efterlevnad av RMR vid UMS följs upp av Kunskapsstöd för psykisk ohälsa (KPH) inom Koncernkontoret under våren 2018 och norra hälso- och sjukvårdsnämnden kommer att ta del av resultatet. Kariesfriheten hos 6- åringar minskar i VGR och också i norra nämndens område. WHO:s mål är att 80 % av alla 6- åringar ska vara kariesfria år 2020. I norra nämnden är andelen knappt 75 %. Folktandvårdens riktlinjer för generella preventiva insatser görs via programmet; Fluor, Råd, Arena Motivation Mat (FRAMM). Inom ramen för FRAMM görs i norra nämnden extra satsningar kring fluorlackning där barnen också fluorlackas i årskurs 0-5. I normala fall sker detta enbart i årkurs 6-9. Enligt nya rön finns det inte vetenskapligt belägg för att ökad fluorlackning har ökad effekt. Ytterligare insatser för att minska kariesförekomsten behöver arbetas fram. Norra Hälso- och sjukvårdsnämnden, Delårsrapport 13(24)

4 Ekonomiska förutsättningar 4.1 Ekonomiskt resultat Norra hälso- och sjukvårdsnämnden redovisar för mars 2018 ett resultat på 366 tkr, vilket ger en budgetavvikelse på 1,9 mnkr. Flera av ansvaren visar en positiv avvikelse i utfallet per mars som bedöms vara tillfälliga och inte kommer att kvarstå vid årets slut. Sjukresor visar redan på relativt stor negativ avvikelse medan medel för tillgänglighetssatsningar visar en positiv avvikelse. Prognos för helåret efter delår mars ligger i nivå med budget. Ekonomibilaga (tkr) Resultat och avvikelser mot budget framgår av Ekonomibilagan ovan. Resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys samt noter finns under punkt 6 i delårsbokslutet. Nedan följer också kommentarer kring utfallen för de större posterna kopplat till bilagan. Sjukhusvård inom regionen - Region- och rikssjukvård samt Länssjukvård Tillgänglighet I budget 2015 tillfördes hälso- och sjukvårdsnämnderna 200 mnkr utifrån resursfördelningsmodellen för att finansiera särskilda tillgänglighetssatsningar. Under 2016 Norra Hälso- och sjukvårdsnämnden, Delårsrapport 14(24)

utökades utrymmet till att även täcka finansiering av obesitasoperationer och koloskopier och uppgår för 2018 till dryga 400 mnkr. Medlen är kopplade till den regionala produktions- och kapacitetsplaneringen och fram till och med 2016 har nämnderna finansierat konsumtionen inom dessa områden solidariskt det vill säga oavsett vilken nämnds invånare som vården getts till. Enligt regionfullmäktiges budgetbeslut för 2017 upphörde den solidariska finansieringen och var och en av hälso- och sjukvårdsnämnderna finansierar numera enbart sina invånares vård. Den regionala styrningen avseende var satsningarna görs kvarstår, vilket innebär att nämnderna inte styr över de kostnader som uppkommer under året. För 2018 har budgeten för tillgänglighetssatsningarna lagts utifrån tilldelade resursandel och inte baserat på tidigare års utfall/prognos. För norra hälso- och sjukvårdsnämnden innebär detta en osäker kostnadspost då tidigare års utfall visat på kostnader som legat under tilldelad resursandel.utfallet till och med mars visar för norra hälso- och sjukvårdsnämnden på kostnader som ligger 2,1 mnkr under budget men högre jämfört med samma period föregående år. Prognosen sätts till 0. Brutet tak För 2018 har de fem hälso- och sjukvårdsnämnderna tilldelats 250 mnkr från hälso- och sjukvårdsstyrelsen för ersättning enligt så kallat brutet tak. Nämnderna har därmed tecknat tilläggsöverenskommelser med sjukhusen kring ytterligare ersättning utöver fastställda taknivåer i vårdöverenskommelserna. Kostnaderna fördelas på nämnderna utifrån faktisk konsumtion per nämnd och motsvarande intäkt avropas från HSS. Detta är således inte resultatpåverkande för nämnderna. Det kan dock innebära budgetavvikelser under budgetposten Länssjukvård (Sjukhus i regionen) där kostnaderna bokförs men med en motsvarande avvikelse för Övriga intäkter där erhållna medel redovisas. Norra hälso- och sjukvårdsnämndens kostnad för produktion över tak per mars 2018 uppgår till 27,0 mnkr (främst mot NU-sjukvården), vilket medför högre kostnader jämfört med budget på -13,7 mnkr. Region och rikssjukvård Nämnden har det ekonomiska ansvaret för den högspecialiserade vården för invånarna i nämndområdet. Beställning av högspecialiserad vård läggs mot Sahlgrenska Universitetssjukhus. Inom region- och rikssjukvården noteras en högre konsumtion räknat i antalet besök samt vårdtillfällen jämfört med 2016 (som ligger till grund för budget), samtidigt som antalet DRG-poäng har minskat. Därmed är den genomsnittliga vårdtyngden per vårdtillfällen (CMI-case mix index) lägre i år jämfört med 2016, vilket innebär att en mindre resurskrävande vård har bedrivits under 2018. Detta förklarar delvis den positiva avvikelsen för perioden. Prognosen per mars för 2018 är i nivå med budget och kostnadsutvecklingen följs under året. Länssjukvård Sjukhus i regionen Norra Hälso- och sjukvårdsnämnden, Delårsrapport 15(24)

Budgeten för sjukhus i regionen avser till största del nämndens andel av de överenskommelser och avtal som är tecknade med de nio sjukhusen i Västra Götalandsregionen. I vårdöverenskommelserna för sjukhusen fastställs ett ekonomiskt tak för möjlig ersättning under året. Modellen innebär att sjukhusen ersätts maximalt upp till en förutbestämd nivå. För produktion utöver denna nivå utgår ingen ersättning. Till och med mars har samtliga sjukhus förutom FSS (Frölunda Specialist Sjukhus) samt Angereds Närsjukhus nått sitt, för perioden beräknade, ersättningstak. Slutlig reglering sker på helår. Nämnden visar på en negativ budgetavvikelse till och med mars på knappt -15 mnkr. Den negativa avvikelsen kan främst hänföras till brutet tak, -13,7 mnkr enligt ovan. Beträffande konsumtion noteras en ökning av öppenvårdsbesök samtidigt som antalet vårdtillfällen minskar, främst mot NU-sjukvården. Även ett minskat antal DRG-poäng kan noteras vilket medför att den genomsnittliga vårdtyngden per vårdtillfälle är lägre. Nämndens konsumtionsandel vid Kungälvs Sjukhus visar på en nedåtgående trend mellan åren 2016-2018 vilket främst noteras inom den slutna vården. Helårsprognosen visar på ett överskott på +2,5 mnkr. Privata specialister i regionen Nämnden redovisar en positiv budgetavvikelse på 1,3 mnkr för perioden. Anledningen till den positiva avvikelsen beror främst på lägre kostnad inom avtal för psykiatri. Helårsprognosen visar ett överskott på 4 mnkr gentemot budget. Utomregional länssjukvård, RIA (riksavtal) Nämnden visar på ett överskott på 1,1 mnkr jämfört med budget. En anledning till överskott kan delvis bero på att vi ökade budgeten för utomlandsvården inför 2018, då kostnaden för denna vård ökade 2016 och 2017. Det är möjligt att kostnadsutvecklingen har avstannat och därför får vi fortsätta att följa den utvecklingen. Prognosen för helåret beräknas ligga i nivå med budget. Länssjukvård finansierad särskilda bidrag Här redovisar nämnden kostnaden för de verksamheter som finansieras med statsbidrag. 2018 redovisas statsbidraget Regionalt uppdrag ungdomar & unga vuxna missbruk och beroende. Nämnden redovisar en budgetavvikelse på 0,6 mnkr. Avvikelsen beror främst på beredning pågår av statsbidraget. Helårsprognosen är i nivå med budget. Primärvård Hjälpmedel (Vårdval rehab) Inför 2016 har finansiering och kostnadsansvar för Vårdval Rehab övertagits av HSS. Kvar i hälso- och sjukvårdsnämndernas budget finns kostnaderna för hjälpmedel.nämnden redovisar en positiv budgetavvikelse på 0,2 mnkr Helårsprognos är i nivå med budget. Övrig Primärvård Norra Hälso- och sjukvårdsnämnden, Delårsrapport 16(24)

Inom övrig primärvård ryms alla delar av offentlig och privat primärvård som inte omfattas av vårdval, samt primärvård som konsumeras av våra innevånare utanför Regionen. Verksamheter som inkluderas är till exempel mödrahälsovård och 1177 vårdguiden på telefon. Den privata primärvården avser i huvudsak vårdgivare inom fysioterapi och allmänmedicin ersatta enligt nationella taxan. Nämnden har en positiv budgetavvikelse på 0,3 mnkr till och med mars. Den positiva budgetavvikelsen beror till största delen på att årsbudgeten felaktigt har ökats med tre etableringar. I budgetunderlaget från ansvarig för taxan var dessa felaktigt redovisade på norra hälso- och sjukvårdsnämnden (HSNN) istället för östra hälso- och sjukvårdsnämnden (HSNÖ). Helårsprognosen visar på ett överskott på 3 mnkr. Utomregional primärvård Avser merkostnaden för nämndinvånarnas konsumtion av primärvård utanför Västra Götalandsregionen. Periodens utfall visar på en positiv budgetavvikelse på 0,4 mnkr. Enligt intern styrning och kontroll ska ett kontrollmoment utföras genom att utveckling av kostnader och intäkter och konsumtion ska redovisas i en fördjupad rapportering. Detta kommer att redovisas till nämnden i maj. Helårsprognosen ligger i nivå med budget. Primärvård finansierad särskilda bidrag Här redovisar nämnden kostnaden för de verksamheter som finansieras med statsbidrag. I år är det statsbidragen ökad välfärd och migration (flyktingmedel), tillgänglighet barn & hälsa samt gynekologisk cellprovtagning. Utfallet tom mars visar på en positiv budgetavvikelse på 1,4 mnkr. Avvikelsen beror främst på beredning pågår av statsbidragen tillgänglighet barn & hälsa samt gynekologisk cellprovtagning. Helårsprognos är i nivå med budget. Tandvård Kostnaderna för tandvård avser i princip tre områden: barntandvård, specialisttandvård och uppsökande verksamhet. Nämndens kostnader för tandvård per mars är högre jämfört med budget på -2,6 mnkr. Det är främst den rörliga ortodontin som står för avvikelsen hittills i år och barntandvård. Helårsprognosen är i nivå med budget. Handikappverksamhet Kostnaderna avser främst ersättning till Habilitering & Hälsa samt privat habiliteringsverksamhet. Nämndens kostnad för handikappverksamhet ligger i nivå med budget. Helårsprognosen är i nivå med budget. Folkhälsa Nämndens utfall för området folkhälsa är i nivå med periodens budget. Prognosen för helåret förväntas även den bli i nivå med budget. Norra Hälso- och sjukvårdsnämnden, Delårsrapport 17(24)

Läkemedel Kostnaderna avser till största delen läkemedelsförskrivning där vårdgivaren inte har eget kostnadsansvar, bland annat läkare som ersätts enligt nationella taxan och privata vårdgivare utan avtal. Nämndens kostnader är knappt -0,5 mnkr högre än budget. Den negativa budgetavvikelsen beror till största delen på ökad kostnad för förskrivning av läkemedel av helprivat verksamhet samt utomregional förskrivning. Helårsprognosen sätt till -3 mnkr. Sjukresor Kostnaden för sjukresor är 5 mnkr högre än budget till och med mars. De ökade kostnaderna beror på att antalet sjukresor med taxi fortsätter att öka samtidigt som väglaget har gjort att även restiden har ökat. Det har skett en indexreglering av bränsle som har ökat med 3,37 % på ett år och kommer att öka ytterligare med 1,55 % i april. Kostnadsökningen kommer sannolikt att hålla i sig på grund av indexuppräkning och att samåkningsgraden minskar. Helårsprognosen visar på -8 mnkr. Samordningsförbund/Vårdsamverkan Samtliga kommuner i området ingår i samordningsförbund. Kostnaderna avser hälso- och sjukvårdsnämndens andel i samordningsförbunden inom nämndområdet samt nämndens andel avseende kostnader för de vårdsamverkansorganisationer nämnden ingår. Nämndens kostnad för perioden ligger i nivå med budget. Prognosen för helåret är även den i nivå med budget. Nämnd Nämndkostnader avser främst kostnader för politikerarvoden samt deltagande i kurser och konferenser. Nämnden redovisar ett överskott på knappt 0,6 mnkr. Helårsprognosen beräknas ge ett överskott med 1,5 mnkr jämfört med budget. Kansli I maj 2015 inrättades en ny tjänstemannaorganisation under regionstyrelsen, Koncernkontoret, som ger stöd till flera nämnder, styrelser och kommittéer. Kostnader faktureras respektive hälso- och sjukvårdsnämnd i tolftedelar utifrån lagd budget. Nämndens kostnader per mars ligger i nivå med budget. Helårsprognosen är i nivå med budget. Övrigt Nämnden redovisar högre kostnader jämfört med budget till och mars på 0,4 mnkr. Helårsprognosen är i nivå med budget. Övriga intäkter Under denna post redovisas intäkter avseende brutet tak och statsbidrag. Hälsosjukvårdsstyrelsen (HSS) tilldelade nämnderna medel för ökad välfärd och migration (flyktingströmmar), stöd till riktade insatser psykisk hälsa. I kompletteringsbudgeten tilldelade regionstyrelsen nämnderna statsbidrag som riktar sig till tillgänglighet barn & hälsa och gynekologisk cellprovtagning. Avvikelsen beror främst på brutet tak som beskrivits under Norra Hälso- och sjukvårdsnämnden, Delårsrapport 18(24)

ekonomiska förutsättningar samt sjukhus i regionen men också på att nämnden inte avropat vissa intäkter för statsbidragen då dessa är under beredning. Helårsprognosen är i nivå med budget. 4.1.1 Intäktsutveckling Intäktsförändringen jämfört med mars 2017 är totalt sett 5,3 procent för norra hälso- och sjukvårdsnämnden. Hälso- och sjukvårdsnämndernas intäkter består till största delen av regionbidrag som fördelas utifrån resursfördelningsmodellen. Förändringen mellan åren beror utöver indexuppräkning på förändringar i resursandelar hos respektive nämnd. I regionbidraget för 2018 ingår även respektive nämnds del av extra tillskott på 170 mnkr samt riktat ägartillskott 150 mnkr (övrig intäkt 2017). Regionbidraget har ökat med 3,0 procent mellan 2017 och 2018. I totala intäkterna för nämnderna ingår även Övriga intäkter som främst består av olika statsbidrag. Mellan 2017 och 2018 har denna intäktspost ökat med 205,0 procent för norra hälso- och sjukvårdsnämnden. Förklaringen ligger framför allt i att här för 2018 har tillkommit statsbidrag i samband med kompletteringsbudget samt ersättning från HSS för brutet tak. 4.1.2 Kostnadsutveckling Den totala kostnadsförändringen för norra hälso- och sjukvårdsnämnden jämfört med mars 2017 är 2,2 procent. En förklaring till ökningen är att tillskotten på intäktssidan motsvaras av en lika stor kostnad. I övrigt styrs nämndens kostnader till stor del av faktisk konsumtion vilken är svår att förutse och påverka. En större procentuell kostnadsökning syns inom poster som läkemedel, sjukresor, tandvård samt länssjukvård varav den sistnämnda delvis förklaras av kompletteringsbudget och brutet tak. 4.2 Eget kapital Norra hälso- och sjukvårdsnämnden har ett negativ eget kapital på -1,3 mnkr Norra Hälso- och sjukvårdsnämnden, Delårsrapport 19(24)

5 Bokslutsdokument och noter Norra Hälso- och sjukvårdsnämnden, Delårsrapport 20(24)

Norra Hälso- och sjukvårdsnämnden, Delårsrapport 21(24)

Redovisningen är upprättad enligt de anvisningar som lämnats från Västra Götalandsregionen. Anvisningarna bygger på kommunallagen, lagen om kommunal redovisning samt rekommendationer utfärdade av Rådet för kommunal redovisning. Norra Hälso- och sjukvårdsnämnden, Delårsrapport 22(24)

Norra Hälso- och sjukvårdsnämnden, Delårsrapport 23(24)

Norra Hälso- och sjukvårdsnämnden, Delårsrapport 24(24)