Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre Rim Alfarra, leg. apotekare Läkemedelskommittén Landstinget Sörmland
Målsättning Att få kännedom om: varför äldre är särskilt känsliga för vissa läkemedel indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre lämplig/mindre lämplig läkemedelsbehandling vid: Sömnbesvär Smärta Förstoppning
Äldres läkemedelsbehandling - Läkemedelsanvändningen hos äldre har ökat - 10-20 % av akutinläggningar på sjukhus är läkemedelsrelaterade Sörmland Ca 10 % av befolkningen är 75 år eller äldre Konsumerar ca 30 % av läkemedelsvolymen
Huvudorsaker till läkemedelsproblem hos äldre Fysiologiska förändringar Multisjuklighet Polyfarmaci
Fysiologiska förändringar Förändrad kroppssammansättning andel kroppsvatten minskar andel kroppsfett ökar Njurfunktion avtar Metabolisk kapacitet minskar Försämrade kroppsliga reglermekanismer sämre blodtrycksreglering minskat skydd av magslemhinna försvagad tarmmotilitet sänkt halt av viktiga signalämnen i hjärnan
Möjliga orsaker till ökad läkemedelsanvändning - Förskrivarkaskad - äldre behandlas ofta för akuta symtom istället för bakomliggande orsak - Multisjuklighet - Nya läkemedel introduceras - Bristande läkarkontinuitet - Slentrianmässig förnyelse av recept
Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre Framtaget av Socialstyrelsen i samarbete med landets läkemedelskommittéer och experter inom området Ett verktyg som kan användas i arbetet med äldres läkemedelsanvändning som stöd vid förbättring vid riskförebyggande arbete utvärdering av kvaliteten
Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre Läkemedelsspecifika Beskriver kvaliteten med avseende på: Typ av läkemedel Behandlingsregim Dosering Läkemedelskombinationer Diagnosspecifika Beskriver rationell, irrationell och olämplig/riskfylld läkemedelsanvändning vid 13 av de vanligaste diagnoserna hos äldre
Sömn
Sömnstörningar Finns annan behandlingsbar sjukdom? Hur länge har problemen varat? Svårt att somna, sova eller vaknar för tidigt? Tips och råd för bättre sömnkvalitet
Bensodiazepiner skillnader Bensodiazepiner Tid till effekt (min) t 1/2 (h) Nitrazepam < 30 18-36 Flunitrazepam* < 30 13-19 Diazepam* 30-60 20-80 Oxazepam 60-90 10 * Har även aktiva metaboliter förlängd effekt
Sömnmedel/lugnande medel skillnader Bensodiazepinliknande Tid till effekt (min) t 1/2 (h) Zopiklon < 30 4-6 Zolpidem < 30 0,8-3,2 Sömnmedel Propavan* 30-60 8 Heminevrin < 30 4-8 Övriga lugnande medel Mirtazapin 30-90 20-40 Atarax* < 30 7-29 Lergigan* < 30 5 Theralen* < 30 13 * har antikolinerga biverkningar
Melatonin Kroppseget hormon Ger sömnighet Utsöndring påverkas av ljus-/mörkernivån Nivån ökar vid mörker och är som högst på natten Circadin (Melatonin) Depottabl. 2 mg Godkänd för patienter > 55 år Melatonin tablett/oral lösning förskrivs på licens för barn
Sammanfattning Rationell behandling: - Zopiklon är första handsval - Oxazepam (ex. Sobril/Oxascand) Olämplig/riskfylld behandling: - Bensodiazepiner med lång t½ - Propavan, Atarax, Theralen, Lergigan Olämplig regim: Sömnmedel regelbundet, varje kväll, > 1 månad utan omprövning
Smärta Målet med all smärtbehandling är att uppnå bästa symtomlindring med så få biverkningar som möjligt, för bästa möjliga funktion och livskvalitet
Smärta hos äldre Smärttillstånd är mycket vanligt hos äldre Vad orsakar smärtan? - Artros - Osteoporos - Inflammatoriska ledsjukdomar - Frakturer All smärtbehandling bör anpassas individuellt med avseende på preparatval och dosering.
Nociceptiv smärta Paracetamol Förstahandsval 1g doseras 3 4 gånger/dygn Risk för förstärkt Waraneffekt Alvedon 665 mg dras in från marknaden! påverkan på PK-INR kan ses vid paracetamoldoser >2 g/dygn i 4-5 dygn
NSAID- Non Steroid Antiinflammatory Drug Ex. Ibuprofen, Naproxen, Diklofenak Hämmar syntesen av prostaglandiner vilket kan resultera i: Försämrad njurgenomblödning kan leda till vätskeansamling ökar risken för hjärtsvikt ökar risken för njursvikt Försämrat magskydd ökar risken för magsår och magblödning
När använda NSAID? Vid smärttillstånd med inflammation t.ex. gikt eller artrit Korta kurer (7-10 dagar) Uppföljning av njurfunktonen (egfr) och P- elektrolyter rekommenderas Kontraindicerat vid kraftigt nedsatt njurfunktion (egfr < 30 ml/min) Låga doser: Ibuprofen 200 mg (1x3) Naproxen 250 mg (1x2)
NSAID Ökad blödningsrisk vid SSRI/kortison/ antikoagulantia Behandling med PPI (exv. Omeprazol bör övervägas) Försiktighet till astma/kol patienter patienter som behandlas med metformin patienter som behandlas med ACE-hämmare/ARB Stor försiktighet vid behandling med Waran/NOAK genomgången hjärtinfarkt hjärtsvikt/njursvikt ulcusanamnes
Svaga opioider olämplig behandling Bör undvikas! Kodein Individuell variation (omvandlas till morfin) Trötthet, illamående, förstoppning Tramadol Opioid och påverkar återupptaget av serotonin och noradrenalin - Hög risk för biverkningar! - Svettning, yrsel, huvudvärk, trötthet, dåsighet, ortostatiska besvär, hallucination, illamående, kräkningar - Interaktion med Waran och SSRI/SNRI-preparat
Starka opioider Opioid t ½ (tim) Preparat Morfin 2 3 Dolcontin, Morfin Oxikodon 3 5 OxyContin, OxyNorm, Targiniq (+Naloxon), Oxykodone Ketobemidon 2,5 Ketogan Fentanyl 7 Fentanyl, Durogesic, Matrifen Buprenorfin 20 73 Norspan, Temgesic Förstoppning! Fall! Förvirring! Illamående, urinretention, svettningar, muntorrhet
Starka opioider- praktiska råd Ordination vid smärtgenombrott ska alltid finnas Förebygg alltid förstoppning Vid användning av plåster Ange appliceringsdatum på plåstret Vid upptitrering kan flera plåster appliceras Använda plåster ska lämnas till apotek Kontinuerlig utvärdering av nytta/risk
Neuropatisk smärta Polyneuropati, postherpetisk neuralgi, diabetesneuropati mfl. Ofta bristfällig effekt med vanliga smärtstillande Kräver regelbunden omprövning av effekt Växelbruk mellan preparaten
Neuropatisk smärta behandling 1:a handsval: Preparat Aktiv substans Kommentar Saroten Sensaval amitriptylin nortriptylin Risk för antikolinerga biverkningar Gabapentin gabapentin Njurfunktionsberoende 2:a handsval: Preparat Aktiv substans Kommentar Lyrica Pregabalin Njurfunktionsberoende Cymbalta Duloxetin Ej vid nedsatt leverfunktion
Förstoppning
Förstoppning Orsaker som kan bidra För lite fibrer, vätska och motion Ändrad kost Oregelbundna toalettvanor Biverkan av läkemedel opioider järninnehållande preparat ex. Duroferon kalkinnehållande preparat ex. Kalcipos-D antikolinerga läkemedel ex. Detrusitol, Vesicare Sjukdomar ex. Parkinsons sjukdom, diabetes
Behandling av förstoppning Icke farmakologiska åtgärder - basbehandling: Motion Vätska Fibrer
Behandling av förstoppning Farmakologisk behandling Volymökande Snabbverkande Tarmirriterande
Behandling av förstoppning Volymökande läkemedel - Delas in i två huvudtyper: - Bulkmedel innehåller fibrer - Ex. Fiberform, Inolaxol, Lunelax, Vi-Siblin - Osmotiskt verkande medel sockerarter som bryts ner till syror - Ex. Duphalac, Laktulos, Movicol, Forlax
Behandling av förstoppning Snabbverkande läkemedel -ges i ändtarmen - Ex. Klyx, Microlax - Ex. Toilax klysma, Dulcolax stolpiller Tarmirriterande läkemedel stimulerar och retar nerver i tarmen ökad tarmrörelse - Ex. Cilaxoral, Dulcolax, Laxoberal, Toilax
Viktigt att tänka på vid behandling med laxermedel Bulkmedel är olämpligt vid Opioidorsakad förstoppning Sväljsvårigheter Förstoppning hos barn Undvik daglig användning av tarmirriterande medel OBS! dosering av Cilaxoral/Laxoberal droppar och inte i milliliter Adekvat vätskeintag