Att vårda patienter med HIV Sjuksköterskans upplevelse

Att vårda patienter med HIV Sjuksköterskans upplevelse - En litteraturöversikt Emma Engberg & Sofia Frisk Examensarbete Vetenskaplig teori och metod Huvudområde: Omvårdnad Högskolepoäng: 15 Högskolepoäng Termin/år: Vårterminen 2017 Handledare: Hans Feldt Examinator: Malin Rising - Holmström Kurskod/registreringsnummer: OM019G Utbildningsprogram: Sjuksköterskeprogrammet, 180 Högskolepoäng

Sammanfattning Bakgrund: Inom vården för smittsamma sjukdomar ställs det krav på sjuksköterskan att känna till sina egna kunskaper och fördomar väl för att kunna ge en god vård. Hiv är en sjukdom utan botemedel, detta gör att sjuksköterskan kan uppleva osäkerhet inför vårdandet av denna patientgrupp. Syfte: Att belysa sjuksköterskors attityder och bemötande till omvårdnaden av Hivsmittade patienter. Metod: Designen på studien är en systematisk litteraturöversikt. Orden i syftet har omvandlats till ämnesord i databaserna Cinahl och PubMed. 12 artiklar valdes ut till resultatet. Den vetenskapliga kvalitén på artiklarna granskades med hjälp av granskningsmallar. Resultat: Resultatet visar att sjuksköterskor har både positiva och negativa attityder mot dessa patienter och att stigmatiseringen runt denna patientgrupp är allt för verklig. Innehållsanalysen gav två huvudkategorier och fyra subkategorier. Sjuksköterskans attityder till att vårda Hivsmittade patienter Positiva attityder till att vårda, Negativa attityder till att vårda., Påverkande faktorer till sjuksköterskans attityder - Stigmatiseringen i dig själv eller utifrån, Stigmatisering på grund av kunskapsbrist. Diskussion: Belyser påverkande faktorer till sjuksköterskans attityder. Slutsats: Fortsatt forskning krävs på ämnet eftersom det visar på hur viktigt det är med sjuksköterskors kunskap kring Hiv och deras attityder kring Hivsmittade och vilken effekt det får på bemötandet och vården i stort. Nyckelord Aids, Attityder, Bemötande, Hiv, Omvårdnad, Sjuksköterska

Innehållsförteckning Bakgrund... 1 Humant immunbristvirus och behandling... 1 Internationell utbredning av Humant immunbristvirus... 1 Sjuksköterskans möte med Hivsmittade patienter... 2 Problemformulering... 3 Joyce Travelbee - Omvårdnadsteori... 3 Syfte... 4 Metod... 4 Design... 4 Datainsamling... 4 Urval & Kvalitetsgranskning... 7 Analys... 8 Etiska överväganden... 9 Resultat... 9 Sjuksköterskans attityder till att vårda Hivsmittade patienter... 10 Positiva attityder i vårdandet utav Hivsmittade patienter... 10 Negativa attityder i vårdandet utav Hivsmittade patienter... 12 Påverkande faktorer till sjuksköterskans attityder... 13 Stigmatiseringen i dig själv eller utifrån... 13 Stigmatisering på grund av kunskapsbrist... 14 Diskussion... 15 Metoddiskussion... 15 Resultatdiskussion... 16 Slutsats... 18 Referenslista... 19 Bilaga 1.

Bakgrund Vården av patienter med smittsamma sjukdomar har alltid ställt höga krav på vårdpersonalen, men framförallt sjuksköterskan (Andreassen, Fjellet, Haegeland, Wilhelmsen & Stubberud, 2011, s. 59-60). Eftersom sjuksköterskan är den yrkesprofession som har närmast kontakt med patienterna, förväntas det att de ska visa ett gott bemötande (Oyeyemi, Oyeyemi & Bello, 2008). Att som sjuksköterska möta och vårda patienter med en smittsam sjukdom kan göra att man känner sig osäker och rädd. Dels rädslan att själv bli smittad men även okunskap och fördomar kan inverka, detta betyder att sjuksköterskan bör inneha goda fackkunskaper om smittsamma sjukdomar samt dess spridning (Andreassen et al., 2011, s. 59-60). Humant immunbristvirus och behandling Humant immunbristvirus (Hiv) är ett virus ur kategorin retrovirus som orsakar en kronisk infektion som drabbar kroppen genom att angripa flera olika celler i kroppen (Andreassen et al., 2011, s. 90-93). Smittvägarna för att drabbas av Hiv är genom blodet, slemhinnorna och övriga kroppsvätskor. Andra smittvägar för Hiv kan vara via oskyddat samlag, intravenöst narkotikamissbruk, blodtransfusioner och från moder till barn (Andreassen, Haegeland & Wilhelmsen, 2002, s. 1105). Humant immunbristvirus fungerar på följande vis, det omvandlar virusets RNA till en DNA kopia som integreras i värdcellens DNA (Weston, 2013, s. 286). Antiviral behandling är den behandling som finns tillgänglig för personer med Hiv. Den antivirala behandlingen fungerar inte som botande behandling av sjukdomen, utan som bromsande behandling. Syftet med behandlingen är att virusbelastningen skall bli så låg att den bli omätbar. När patientens immunförsvar börjar brytas ned, har fått flertalet lunginflammationer eller lymfocytopeni och virusbelastingen ökat, då har Hiv utvecklats till Aids (Weston, 2013, s. 289-290). Internationell utbredning av Humant immunbristvirus 1983 beskrevs det första fallen utav Hiv från USA. Där man bland homosexuella män hittat oförklarliga fall av en svampinfektion i munhålan, som visade sig vara en ovanlig form av lunginflammation, som endast tidigare drabbat personen med svår immunbrist. Via 1

blodprov fastställdes det att patienterna även saknade en viss slags vit blodkropp, hjälparceller, som är en viktig del för vårt immunförsvar (Kallings, 2005, s. 30). Dokumentationer har påvisat att det troligtvis funnits två dödsfall i Kongo Kinshasa kring 1959-60 som kunnat härledas till Aids. Detta har kunnat fastställas genom sparat blod och lymfkörtlar av de två döda personerna (Gisslén, 2011, s. 241). Ungefär 37 miljoner människor lever idag med Hiv världen över, och varje dag smittas 7400 människor (Folkhälsomyndigheten, u.å). Sjuksköterskans möte med Hivsmittade patienter Under hela mänsklighetens historia så har det funnits sjukdomar som varit förknippad med rädsla, skam och fördomar. Hiv och Aids har med tiden blivit en stigmatiserande sjukdom eftersom de berör de starkaste tabuna i vår kultur som sexualitet, narkotika och döden (Andreassen et al. 2002, s. 1107). Hiv och Aids är en stigmatiserad sjukdom och det har i sin tur lett till att sjuksköterskan kan känna sig osäker och rädd inför och vid ett möte med en Hivsmittad patient. Detta kan bero på bristfällig kunskap, låg utbildningsnivå, samt rädsla att bli smittad eller homofobi (Mockiene, Suominen, Välimäki & Razbadauskas, 2010). Fördomar finns hos den enskilde individen och dessa kan leda till rädsla och bli ett hinder i sjuksköterskans yrkesutövande. Patienten blir då lidande då omvårdnaden utförs utan ett holistiskt perspektiv, där sjukdom och diagnos får större fokus än själva personen bakom sjukdomen (Andreassen et al., 2002, s. 1108 1109). Ett tydligt tecken på brist i bemötandet, är när sjuksköterskan stiger in på patientens rum iklädd skyddsrock och handskar enbart för ett samtal. Det är viktigt att sjuksköterskan har reflekterat över sin attityd vid mötet med denna patientgrupp, så att han eller hon kan följa de yrkesetiska riktlinjerna som finns (Andreassen et al., 2011, s. 92-93). Sjuksköterskor har visat en generell positiv attityd till att vårda patienter med positiv Hivsmitta. Attityder är något som finns hos alla människor, det har påvisats att attityder kan associeras till både stigma och diskriminering för patienterna genom att sjuksköterskor bryter förtroendet i och med att de inte håller tystnadsplikten (Mockiene et al., 2010). Det har visat att nivån av kunskap hos sjuksköterskor i stor utsträckning varit jämförbara när 2

det gäller deras attityd till att vårda patienter med Hiv/Aids. Attityden hos sjuksköterskor återspeglas ofta genom sjuksköterskans egna tankar och känslor. Hiv/Aids är en sjukdom som under åren rapporterats som den sjukdom många sjuksköterskor har stor negativ inställning till (Osemwenkha & Fadiymu, 2007). I mötet med lidande och döende patienter ställs sjuksköterskan inför utmaningar på ett personligt plan. Genom att hantera erfarenheter av att vårda lidande och döende patienter, så formas vår självbild om vad god omsorg innebär för oss. Genom att sjuksköterskan är sig själv och lever i nuet så kan hon ge det bästa av sig själv och därmed en god omvårdnad till patienten (Kalfoss, 2011, s. 475-496). Joyce Travelbee Omvårdnadsteori Joyce Travelbees omvårdnadsteori applicerades på denna litteraturöversikt. Travelbees omvårdnadsteori fokuserar på att skapa mellanmänskliga relationer. Meningen med mellanmänskliga relationer i vården är att sjuksköterskan skall både gällande individer och familjer hjälpa till att förebygga och hantera erfarenheter av sjukdom och lidande. Ifall möjlighet finns, försöka skapa meningsfullhet i dessa situationer (Travelbee, 1971, s. 16). Travelbee beskriver att det finns inga personer som har attityd där dömande åsikter eller tanker aldrig någonsin förekommer (non judgmental attitude). Travelbee menar att det är en myt och att alla människor har tendenser till att döma andra människor för deras beteende. Attityderna och dömandet utav människor i sin omgivning kan likväl påverka relationen mellan sjuksköterska och patient. Eftersom det finns risk att sjuksköterskor dömer sina patienter och därmed bildas negativa attityder (Travelbee, 1971, s. 140). Sjuksköterskans roll i omvårdnaden är att förmedla och inge hopp och att i största möjliga mån förhindra att hopplöshet uppkommer, genom att vara tillgänglig och villig att stötta och hjälpa patienten (Travelbee, 1971, s. 82). Problemformulering I tidigare forskning har det framkommit att brister finns gällande attityder, kunskap samt bemötande. Sjuksköterskan har en central del i vårdandet och behandlingen av den Hivsmittade patienten. Under vårdandet så stöter sjuksköterskan på flertalet svårigheter, 3

dels känslomässiga samt emotionella (Fournier, Kipp, Mill & Walusimbi, 2007). Bam och Naidoo (2014) belyser problematiken med sjuksköterskor som har negativa känslor och attityder, och hur detta påverkar deras förmåga att bilda respektfulla och pålitliga vårdrelationer till sina patienter. De negativa attityderna samt stigmatiseringen som förekommer inom hälso- och sjukvården bidrar till sämre vård av patienter som lever med Hiv/Aids Målet för hälso och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen (SFS 1982: 763, 2 ). Hälso och sjukvården skall bedrivas på ett sådant sätt att patientens behov tillgodoses av trygghet i vården och behandlingen samt främja goda kontakter mellan patienten och hälso- och sjukvårdspersonal (SFS 1982: 763, 2a ). I en studie av Stutterheim et al. (2014) framkom det att Hivsmittade patienter upplevt diskriminerande händelser relaterat till sin sjukdom och att de flesta händelser inträffat inom hälso- och sjukvården. Syfte Att belysa sjuksköterskors attityder och bemötande i omvårdnaden av Hivsmittade patienter. Metod Design Examensarbetet är gjort som en litteraturöversikt, utifrån Fribergs (2012, s.133-135) metod för litteraturöversikt. Målet är att skapa översikt över kunskapsläget inom det valda området, skapa en sammanställande och beskrivande bild av området och att sammanställa redan publicerade forskningsresultat och därefter skapa underlag för kritisk granskning av det valda området. Datainsamling Utifrån problemområdet har sökord skapats för litteratursökning. Sökorden har identifierats med hjälp av MeSH. MESH-termer användes för att få en önskad ämnesinriktning genom att använda det korrekta ämnesordet och därmed en mer korrekt sökning med bättre resultat. Cinahl Headings fungerar på samma sätt som MeSH fast i databasen Cinahl (Willman, 4

Bahsevani, Nilsson, & Sandström, 2016, s. 69-70). Sökningar med fritextord samt trunkeringar har tillämpats för att få det bästa resultatet till denna litteraturstudie i enlighet med (Willman et al., 2016, s. 77). MeSH termerna som använts är Attitude, Attitude of health personell, Nurse s role. Cinahl Headings som använts är, Attitude, Perception. Dessa har sedan kombinerats ihop med fritextord där och OR används för att sammanlänka de olika sökorden med syftet. I enlighet med Willman et al. (2016 s. 72) har dessa Booleska sökoperatorer används eftersom de är det bästa och mest effektiva sättet för att kombinera söktermer med varandra. Under datainsamlingen har sökningar gjorts i två databaser, Cinahl och Pubmed. Cinahl är en databas med främst innehåll riktad till omvårdnad och Pubmed som till stor del har artiklar med fokus på omvårdnad, medicin och hälso och sjukvård. Datainsamlingen har skett av författarna mellan december 2016 februari 2017 (Willman et al., 2016, s. 80-81). Datum Databas Sökord Avgränsningar Antal träffar 2017-01-19 Cinahl Nurses role Nurses perception Stigma HIV OR Aids Attitudes 2017-01-19 Cinahl Nurses role Stigma Nurses perception Hiv OR Aids Hospital 2007-2017 Engelska All Adult Peer-Review 2007-2017 Engelska All Adult Peer-Rewied Antal lästa rubriker Antal lästa abstrak t 101 101 15 1 404 404 25 2 Antal valda efter läst artikeln 5

2017-01-24 Cinahl Nurses perception Nurses role Hospital Hiv OR Aids Nursing 2007-2017 Engelska All Adult Peer-Rewied 350 350 8 2 2017-02-01 Cinahl Nurses experience Interview Nurses perception Attitudes Aids OR Hiv Nursingcare 2017-02-01 PubMed HIV/AIDS Perceptions Caring Attitudes 2017-02-01 Cinahl Nurses experience Nurses role Attitude Hiv OR Aids interview 2002-2017 Engelska All Adult Peer-Review 2004-2017 Engelska 2002-2017 Engelska All Adult Peer-Review 299 299 7 3 10 10 8 2 24 24 4 1 6

Nurses perception 2017-02-05 PubMed Attitude of Health Personal Hiv/Aids Nurse* 2007-2017 97 97 10 1 Urval & Kvalitetsgranskning När sökningen gjordes låg intresset på att finna både kvalitativa och kvantitativa artiklar för att få det bästa resultatet till litteraturöversikten. Begränsningar som gjordes för att få bra kvalité på sökresultaten var studier som publicerats de senaste tio åren för att få relativ ny forskning, vilket författarna senare under sökningarna var tvungna att ändra på för att maximera resultatet. Peer-Review var en avgränsning som användes i Cinahl, men i Pubmed användes Ulrich Web för att kontrollera att artiklarna var Peer-Review. Detta tillämpades för att se att de valda artiklarna genomgått kvalitetsundersökning samt att garantera att alla var publicerade i en vetenskaplig tidskrift. Urvalet av artiklar utfördes genom att alla titlar på resultaten lästes igenom efter sökningarna och därefter abstrakten på de artiklar de funnit mera informativ till syftet. Efter detta kontrollerades att alla delar fanns med i artikeln, därefter lästes artiklarnas syfte, metod och resultatdel noggrannare igenom. Kontrollerade ifall studiernas syfte och resultatdel besvarade syftet i den aktuella studien som omfattar sjuksköterskans attityder och bemötande i omvårdnaden av Hivsmittade patienter. Alla artiklarna lästes igenom av författarna var för sig och gemensamt så beslöts sig de för vilka artiklar som var av så pass god kvalité att de skulle kvalitetsgranskas till litteraturöversiktens resultatdel. Artiklarna har kvalitetsgranskats utifrån (Carlsson & Einman, 2003). Granskningsmallen reviderades innan den användes och en kolumn uteslöts, den kolumnen behandlade frågan om lungcancer och detta var irrelevant för denna litteraturstudie. De artiklar som ansågs vara av grad ett eller två användes i arbetets resultatdel och de menades alltså att ifall de var av grad ett eller två så bedömdes artikeln inneha 70 eller 80 % utifrån ett poängsystem. Efter att kvalitetsgranskningen var gjord uteslöts två artiklar som hade grad tre. 7

I litteraturöversikten har inklusion och exklusionskriterier används för att stärka och höja kvalitén på arbetet (Polit & Beck, 2012, s. 274). Inklusionskriterierna för detta examensarbete gäller som följande, studier skrivna på engelska eller svenska, Peer-Rewied, publicerade mellan 2007-2017, belysa sjuksköterskors attityder till omvårdnaden av Hivsmittade patienter. Exklusionskriterierna för studien gäller studier som innefattar sjuksköterskestudenter. Analys Läsa igenom de valda artiklarna Läsa igenom alla valda artiklar för att få en helhetsöversikt. l Sök likheter samt skillnader Gruppera de olika skillnaderna och likheter för att skapa olika kategorier för de olika studierna. Gör en sammanställning Sammanställa subkategorier för att bilda ett nytt resultat Figur 1. Analysprocessens tre olika steg Analysprocessen av artiklarna har gjorts på följande vis inspirerande av Friberg (2012, s. 140-142), och visas i figur 1. Författarna har noggrant läst igenom alla artiklarna ett flertal gånger, för att få ett sammanhang och förståelse för artiklarnas innehåll. Därefter färgkodades de olika delarna i artiklarna, för att plocka ur de delar som matchade syftet. Vissa delar i artiklarna har därmed uteslutits. Därefter har det identifierats likheter och skillnader i artiklarna. Genom att ge varje artikel en siffra för att lättare identifiera varje artikel användes sedan whiteboardtavla, där alla artiklar kategoriserades upp efter likheter och skillnader. Det gäller både skillnader och likheter i teoretiska utgångspunkter, metodologiska tillvägagångssätt, analyser, syftet samt studiernas resultat. Sammanlagt identifierades två kategorier. Efter detta matchades kategorierna ihop med respektive färgkodning som hörde samman och subkategorier identifierades. Därefter kontrollerades kategorierna och 8

subkategorierna för att säkerställa det slutgiltiga resultatet. Vi har en översiktstabell över artiklarna som representerar litteraturöversiktens resultatdel, ses som bilaga 1. Etiska överväganden Vid skapandet av en litteraturöversikt bör alltid etiska överväganden göras enligt Forsberg och Wengström (2008 s. 77). Dessa bör utgå ifrån att alltid välja studier som blivit granskade och godkända av etisk kommitté. Författarnas egen förförståelse inom det valda ämnet, har i minsta möjliga mån fått påverka litteraturöversikten, för att resultatet skall vara så pålitligt som möjligt. Författarna har inte själva mött någon Hivpositiv patient, så tidigare upplevelser har icke kunnat genomsyra litteraturstudien. Nio av artiklarna har blivit godkända av etisk kommitté, nämnd eller hållit etiskt resonemang. Tre av artiklarna har inte uppger att de blivit granskade eller diskuterat etiska aspekter. Resultat Studierna som använts i litteraturöversiktens resultatdel är 12 artiklar varav 7 kvantitativa, 4 kvalitativa artiklar samt 1 artikel av mixad metod. Studierna är utförda i följande läder, Finland/Estland/Litauen, Sydafrika, Uganda, Zimbabwe, Kina, Iran, Kanada, Belize, Indonesien, Jamaica och Kenya. Kvalitén på studierna utgörs från Hög (1) till medel (2) och 6 stycken studier erhåller hög kvalité och 6 stycken erhåller medel på deras kvalité. 9

Sjuksköterskans attityder till att vårda Hivsmittade patienter Påverkande faktorer till sjuksköterskans attityder Positiva attityder till att vårda Hivsmittade patienter Stigmatisering i dig själv eller utifrån Negativa attityder till att vårda Hivsmittade patienter Stigmatisering på grund av kunskapsbrist Figur 2. Kategoriindelningen i resultatdelen Sjuksköterskans attityder till att vårda Hivsmittade patienter Under kategorin Sjuksköterskans attityder till att vårda Hivsmittade patienter så skapades två underkategorier som presenteras som positiva och negativa attityder. Positiva attityder i vårdandet utav Hivsmittade patienter Sjuksköterskor som vårdar Hivsmittade patienter känner en stor empati, medkänsla och respekt inför vårdandet och den sjuke patienten (Delobelle et al., 2009; Smith, 2005). Smith (2005) skriver att mer än hälften av sjuksköterskorna påtalade en känsla av medlidande och empati både till den Hivsmittade men också inför dennes familj. I look at these patients families with a feeling of sadness, you know... Sorrow. And then I know the best thing that I can do is to take care of these patient s in the best way I can (Smith, 2005, s. 26). Meningsfullhet är något som sjuksköterskorna beskriver kring vårdandet av hivsmittade patienter, trots deras beskrivning av psykiskt och emotionell utmattning. Att utifrån deras arbetsmoral alltid arbeta och vårda dessa patienter med högsta omvårdnadskvalitet samt utifrån ett icke diskriminerande och dömande arbetssätt (Smith, 2005). Sjuksköterskor som vårdar patienter med Hiv beskriver en känsla av glädje, både inför omvårdnaden samt vårdandet utav patienten. Hivsmittade patienter känner ofta efter deras 10

diagnostisering att livet fått en annan mening, de vill njuta och ta till vara på livet. Där kan sjuksköterskan och patienten ofta dela denna glädje tillsammans (Puplampu, Olson, Ogilvie & Mayan, 2014). Studierna utav Mill et al. (2013); Delobelle et al. (2009) belyser att sjuksköterskorna anser att alla patienter oavsett hudfärg, ursprung eller medicinsk diagnos skall behandlas lika. Patienterna förtjänar icke-dömande vård och omsorg utav professionella sjuksköterskor. De vill starkt poängtera vikten av att behandla patienterna med värdighet och respekt, samt att sjuksköterskorna har en empatisk förmåga i sitt bemötande oavsett ifall patienterna är Hivpositiv eller ej. Studien gjord utav Campbell, Scott, Madanhire, Nyamukapa, & Gregson (2010) har visat vikt i att bibehålla tystnadsplikten, vara tillmötesgående, inneha förståelse, lyssna på patienten samt reducera stigmatisering. Detta bidrar tillsammans till goda förutsättningar för att skapa en god relation mellan patient och sjuksköterska. Gällande attityder så finns det kopplingar mellan sjuksköterskans kunskapsläge kring Hiv/Aids och deras attityder som sjukvårdspersonal till dessa patientgrupper (Delobelle et al., 2009; Puplampu et al., 2014; Smit, 2005; Suominen et al., 2010; Walusimbi & Okonsky, 2004). Studien av Delobelle et al. (2009) belyser att kunskapen om Hiv/Aids och sjuksköterskors attityder till Hivsmittade, inte bör associeras med sköterskans ålder, kön, yrkesmässig erfarenhet samt hur frekvent sjuksköterskan vårdat en Hivsmittad patient. Studien av Suominen et. al (2010) stödjer ovanstående studie i dess resonemang kring kunskapsinhämtning, kunskap som inhämtats från utbildning bidrar i större utsträckning till positiva attityder, gentemot kunskap som inhämtats via yrkeserfarenhet. Walusimbi och Okonsky, (2004); Puplampu et al. (2014) beskriver att sjuksköterskor känner sig nöjd och tillfreds när de kan utföra en god omvårdnad baserad på kunskap de inhämtad både från patientnära arbete samt vetenskaplig fakta. Om sjuksköterskorna besitter goda kunskaper om Hiv/Aids, så ökar därmed deras kunskapsläge om sjukdomen och det avspeglas på deras attityder till denna patientgrupp som därmed blir betydligt bättre (Walusimbi & Okonsky, 2004). Majoriteten av sjuksköterskorna i studien av Smit (2005) upplevde ingen eller väldigt låg rädsla eller oro inför vårdandet av Hivsmittade patienter, men rädslan som nämns 11

grundades i avsaknad av skyddsmaterial, såsom handskar, förkläden, munskydd och inkontinensskydd. Negativa attityder i vårdandet utav Hivsmittade patienter I samband med vårdandet av Hivsmittade patienter så beskriver sjuksköterskor flertalet känslor kring omvårdnaden. Känslor som rädsla, aggression och frustation (Smit 2009; Walusimbi & Okonsky 2004). När sjuksköterskorna påtalar deras rädsla så innefattar de stor del, risken för att smittas av Hiv. I studien av Walusimbi och Okonsky (2004) så graderar sjuksköterskorna sin rädsla högt för att smittas i sin yrkesprofession. Sjuksköterskorna i studien av Smit (2005) upplevde största rädslan för att smittas när det gällde använda nålar samt att få blodstänk i ögonen. Samtidigt har studien av Chen och Han (2010) påvisat att ju större rädsla sjuksköterskorna har för att sticka sig på en använd nål, så ökar därmed risken för att detta kommer att ske. Det är en potentiell risk som sjuksköterskorna får utstå med till följd av sitt yrkesval, och något som sjuksköterskorna får arbeta mentalt med. Men rädslan kom även från deras anhöriga som var rädda inför deras arbetsuppgifter och för att smittas med sjukdomen (Smith, 2005). I never tell my boyfriend or my parents about the detail after a horrible day in the ward. And I certainly didn t tell them about the needle prick incident I had seven months ago. If they would have known, they would have gone insane (Smith, 2005, s. 26). I studien av Smit (2005) belyses problematiken med att sjuksköterskorna nämner aggression och frustration detta på grund av att de får utstå diskriminerande handlingar från patienterna. Det handlar om att patienterna spottar på sjuksköterskorna, utsatts för verbal diskriminering samt får utstå skällsord. Frustrationen som sjuksköterskorna tar upp innefattar även regeringen i landet. Eftersom sjuksköterskorna påtalar att regeringen utbildar befolkningen inom ämnen Hiv/Aids, samt att Aids är ett samtalsämnen i den politiska världen. Men insatserna kommer alldeles för sent, delar av befolkningen hinner avlida. Flertalet sjuksköterskor beskriver en känsla av hjälplöshet vid vårdandet, en känsla som utvecklas efter att sjukvårdspersonal träffar dessa patienter regelbundet och under lång tid, samt skapar en relation tillsammans med patienterna. Att som sjuksköterska veta att ingen 12

botande medicin finns, samt att se dem bli sämre för att till sist avlida, gör att sjuksköterskorna uttrycker en känsla av sorg, rädsla, hjälplöshet och maktlöshet (Delobelle et al., 2009; Smit, 2005). Det mest betydelsefulla sättet för sjuksköterskor att bevisa sin orädsla inför patienter är att faktiskt ta sina patienter i hand vid vårdmötet (Campbell, Scott, Madanhire, Nyamukapa & Gregson, 2010). En studiegjord utav Chen och Han (2010) uppvisade att 44 % av sjuksköterskorna tyckte att alla Hivsmittade patienter skulle läggas i karantän. I undersökning framkom även att 89,3 % har svarat JA på frågan A person can get the AIDS virus by shaking hands or touching someone who has AIDS. Studier av Andrewin och Chien (2008); Delobelle et al. (2009) har belyst sjuksköterskor som uttrycker mer sympati emot patienter som fått Hivinfektionen utav blodtransfusion än de som fått de utav drogmissbruk och tycker att patienterna som fått Hiv får skylla sig själva. Påverkande faktorer till sjuksköterskans attityder Under kategorin Påverkande faktorer till sjuksköterskans attityder skapades två underkategorier som presenteras som Stigmatiseringen i dig själv eller utifrån samt Stigmatisering på grund av kunskapsbrist. Stigmatiseringen i dig själv eller utifrån Andrewin och Chien (2008) har belyst problematiken med stigmatisering av patienter med Hiv. Stigmatisering kring Hivsmittade patienter påverkar sjuksköterskan i omvårdnadsarbetet. En annan påverkande faktor gällande stigmatiseringen är ifrågasättandet från sjuksköterskor arbetande på andra vårdavdelningar. Sjuksköterskorna blir ifrågasatta från andra yrkesverksamma sjuksköterskor hur de medvetet kan välja att arbeta med Hivsmittade patienter. Detta bidrar till ytterligare stigmatisering på grund av oförståelse (Puplampu et al., 2014). Hivsmittade patienter får i enlighet med Mill et al. (2013) dåligt omhändertagande samt omvårdnad på grund av sin diagnos. Omvårdnaden kan vara under sådan kritik att andra sjuksköterskor på avdelningen kan urskilja dessa patienter genom att enbart komma in på deras rum. Askarian, Hashemi, Jaafari, & Assadian (2006); Mill et al. (2013); Välimäki et al. (2008) beskriver viljan hos sjuksköterskor till att utföra olika omvårdnadsåtgärder som rör 13

Hivsmittade patienter, den gemensamma nämnaren är att patienten skall få sitt omvårdnadsbehov tillgodosett. Trots detta finns sjuksköterskor som inte vidhåller ovanstående, utan som motsäger sig att vårda dessa patienter. Omvårdnadsåtgärderna som sjuksköterskorna har svårast att utföra är torka upp avföring och uppkastning samt att duscha dessa patienter. Omvårdnadsåtgärderna som sjuksköterskorna lättare tog sig an var att mata patienterna, hjälp med påklädning samt att byta sängkläder i deras sängar. Faktorer som inverkar på sjuksköterskors attityder har även visats sig innefatta civilstånd, ålder, kön, religion och ifall sjuksköterskan har egna barn, samt smittorsak och kunskapsnivå. Män som inte har en religiös anknytning har lägre stigmatiserande attityder gällande skuld och skambeläggning till denna patientgrupp (Andrewin & Chien, 2008; Suominen et al., 2010). I en studie av Mill et al. (2013) framkommer det att personer som fått besked om att de är Hivpositiva vill inte att detta framkommer till deras anhöriga och familj. Detta beror på den stigmatiseringen som vilar över denna sjukdom. På grund utav detta kan inte sjuksköterskan tillgodose den ultimata vården för dessa patienter. Familjen är ofta med på dessa sjukhusbesök tillsammans med patienten. Detta bidrar till att sjuksköterskan ofta måste hitta genvägar i omvårdanden för att kunna tillgodose patientens önskemål när det gäller hemlighållande kring diagnosen. Det kan då gälla medicinutdelning som blir en utmaning för sjuksköterskan, eftersom de skall göras i hemlighet och skymundan för patientens familj. Stigmatisering på grund av kunskapsbrist Stigmatiseringen kan i vissa fall härledas till kunskapsbrist eftersom sjuksköterskorna som innehar en adekvat utbildning i ämnet visade en markant förbättring gällande attityder till denna patientgrupp (Andrewin & Chien 2008). Stigmatisering gällande vårdandet av Hivsmittade patienter har visat sig högre hos sjuksköterskor yngre än 35 år. Även när det gäller utbildningsnivån så har det visat en signifikant skillnad, sjuksköterskorna med vidareutbildning har lägre stigmatisering till denna patientgrupp jämför med sjuksköterskor utan vidareutbildning (Waluyo, Cullbert, Levy & Norr, 2015). I studien av Andrewin och Chien (2008); Askarian et al. (2006) framgår de att sjuksköterskor som innehar formell utbildning inom Hiv/Aids har en signifikant lägre stigmatisering än de som inte har denna 14

utbildning. Utbildningen bidrar med kunskap om Hiv/Aids och högre kunskap visar lägre stigmatisering och därmed bättre attityder. Diskussion Metoddiskussion I början av litteraturöversiktens gång förväntade sig författarna att litteratursökningen skulle fortgå med lätthet. Författarna trodde även att flertalet av artiklarna skulle vara av kvalitativ ansats men så var inte fallet. Problem med sökningen uppstod på grund av svårigheter med att finna artiklar som matchade syftet. Svårigheterna när det gällde artikelsökningen berodde på att en del av sökorden inte matchade i MeSH. Som ordet Attitude, det finns som Attitude of Health Personell, men gav bättre träff om man sökte enbart Attitude. Även viss svårighet att finna forskning på ämnet som var av aktuell forskning. Enligt Forsberg och Wengström (2016) bör litteraturöversikten baseras på aktuell forskning som finns tillgänglig för det valda ämnesområdet. Meningen med denna litteratursökning var att artiklarna skulle vara publicerade de senaste tio åren, men det fick författarna ändra på eftersom för få relevant forskning fanns till förfogande. De vetenskapliga artiklarna som har använts till litteraturöversiktens resultatdel söktes fram i PubMed och Cinahl, fler databaser användes inte eftersom information ifrån dessa databaser inte matchade med syftet. Trots att samtliga artiklar varit skrivna på engelska har analysarbetet gått bra. I några fall så har artiklarna varit svåra att kvalitetsgranska eftersom vissa delar fattats eller varit otydligt beskrivna. Det har kompenserats med att andra delar haft högre standard med bättre beskrivning. Att litteraturöversikten har två författare ses som en stryka eftersom författarna kunnat hålla diskussion samt reflektion tillsammans under arbetets gång. Det tycker författarna själva styrkt arbetet. Den enas svaghet har varit den andres styrka, så författarna har kompletterat varandra väl under arbetets gång. En annan fördel i arbetet är att litteraturöversikten innehåller både kvalitativa, kvantitativa samt en av mixad metod. Det gör att litteraturöversikten får ett rikare innehåll samt en större bredd på informationen i resultatdelen. Litteraturöversiktens svagheter visar sig i antalet artiklar samt avgränsningarna som gäller 15

årtalet. Antalet artiklar som ingår i resultatdelen är tolv stycken och det kan uppfattas som få, det är av god vikt om resultatdelen skulle innehållit fler artiklar. Avgränsningarna som först används är mellan 2007-2017 men det genererade få artiklar som överensstämde med syftet, avgränsningarna utökades till 2002-2017 men den äldsta artikeln som används i resultatdelen är daterad 2004. Denna litteraturöversikt speglar sjuksköterskans attityder till omvårdnaden av Hivsmittade patienter, detta innefattar dels påverkande faktorer till attityder men också tankar och känslor. Sjuksköterskors attityder till denna patientgrupp behöver nödvändigtvis inte skiljas länder emellan. Willman, Stoltz och Bahtsevani (2011 s. 110) menar att resultatet stärks och trovärdigheten ökar ifall studierna är gjord i flera olika länder. Därför kan artiklar som är gjorda i olika delar av världen användas för att tillsammans styrka resultatet. Och på så sätt blir resultatet överförbart i de flesta länder och så även Sverige. Trots detta är ändå resultatet baserat på studier från länder som inte har samma förutsättningar som sjukvården i Sverige, vilket gör att författarna tycker att det inte går att generalisera till Sverige. Resultatdiskussion Frågorna som författarna ville finna svar på handlade om vilka attityder fanns till denna patientgrupp, och hur påverkades bemötandet och vården gällande dessa patienter på grund av attityderna? Det som kunde ses i resultatet var att kunskap, attityd och rädsla hör ihop och har ett starkt samband. Hiv och Aids är en av historiens mest stigmatiserande sjukdomar och när den upptäcktes 1981 så satte den rädsla, skam och fördömande i en hel värld (Kallings, 2005, s. 30-31). Kanske för att det är en sjukdom utan botemedel. Trots att kunskapen ökat om sjukdomen, smittas fortfarande en stor andel människor varje år. Studier har belyst problematiken med att sjuksköterskor inte vill ta hand om denna patientgrupp och hade stora svårigheter med detta. I en studie av Askarian et al. (2006) påtalar sjuksköterskor att det motvilligt skulle sköta omvårdnaden av en Hivsmittad patient. Det fanns även sjuksköterskor som nämnde att de ville bli omplacerade ifall de skulle bli tvungen att ta hand om en patient med Aids. Andra sjuksköterskor påtalade hur de lessnade när Hivsmittade patienter återkommer till sjukhuset för fortsatt vård. När sjuksköterskorna får vetskapen om att de fortfarande är 16

homosexuella, uttrycker de stark ovilja till att fortsätta utföra omvårdnad av dessa patienter (Röndahl, Innala & Carlsson, 2003). Är detta accepterat när de valt att arbeta som sjuksköterska? Vilken vård och omvårdnad kommer att bedrivas gentemot patienterna när sjuksköterskorna känner rädsla, okunskap samt ovilja till att vårda. Sjuksköterskor skall arbeta utifrån en humanistisk människosyn och se varje person som unik och bidra till att vården utformas i enlighet med (SFS 1982:763 2 ), alltså en vård på lika villkor för hela befolkningen. Samt att vården skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Författarna anser att i enlighet med följande arbete så är attityder, tankar och känslor en stor pelare till att stigmatiseringen för denna patientgrupp står fast som den gör. Eftersom sjuksköterskors tankar och tankesätt i enlighet med Travelbee (1971, s.32) påverkar och avspeglar sjuksköterskans syn på omvårdnad samt på vilket sätt den utförs. Detta visar likaväl på hur sjuksköterskan ser på personer med sjukdom och hur detta kommer att återspeglas i omvårdnaden till och för denna patient eller patientgrupp. Författarna förmodar att om en förändrings sker kring sjuksköterskornas attityder och rädslor inför att vårda Hivsmittade patienter, kan det bli en eventuellt bidragande orsak för att stigmatiseringen kring sjukdomen skall blekna. En annan aspekt som framkom i resultatet är negativa känslor kring vårdandet av denna patientgrupp. En stor del av den negativa känslan handlar om rädslan att smittas av sjukdomen, alltså om smittvägar och smittorisker. Några studier är genomförda i afrikanska länder och där har politiska frågor även nämnts. Studier har visat att sjuksköterskorna påtalat en besvikelse från regeringen när det gäller finansiering som i sin tur lett till avsaknad av skyddsutrustning (Smit, 2005). Samtidigt har sjuksköterskorna i studien av Mill et al. (2013) beskrivit att Hiv bör ses som ett kritiskt läge och att regeringen behöver strategier för att behärska situationen i landet. Sjuksköterskorna beskriver att de känner sig ignorerad, och inga rekommenderade strategier finns till deras förfogande. En besvikelse utrycks även av sjuksköterskorna som inte känner att de får tillräckligt med stöd av sjukhusets ledning. Sjuksköterskorna informerar att någon ur ledningen enbart besöker sjuksköterskorna i deras kliniska verksamhet när något misstag skett. 17

I resultatdelen har positiva känslor och tankar framkommit av studier som dels berör glädje och meningsfullhet inför vårdandet. Att som sjuksköterska vårda dessa patienter innebär en stor glädje och det är något som vi författare kan sätta oss in i och försöka förstå glädjen som finns i deras relation. Att som sjuksköterska gå från dagens arbetspass och känna en stor meningsfullhet för det som åstadkommits under dagen är något som vi igenkänner oss i. I det hänseendet förstår vi känslan även om det inte gäller samma patientgrupp. Författarna upplever att det är av stor vikt att se varje unik människa bakom sjukdomen, något som även studierna nämner. Även att se förbi orsaken till att patienten just fick Hiv, eftersom det är något som det läggs vikt på av sjuksköterskor. Travelbee (1971, s.134) belyser vikten av att sjuksköterskan skall kunna se de unika i personen som vi inom vården faktiskt kallar patient. Resultatet belyser att kunskap bidrar till bättre attityder och därmed lägre stigmatisering. Att kunskap är viktigt inom ämnet är bägge författarna överens om. Kunskap behövs för att övervinna förutfattade meningar som inte har sin utgångspunkt i evidensbaserad fakta. I enlighet med (SOU 2004:13) belyses hur okunskap om Hiv och dess smittvägar leder till fördomsfullhet bland landets befolkning och i och med det diskriminering gentemot denna patientgrupp. Trots att kunskapsläget idag behöver förbättras har en stor förbättring skett, sedan Hiv och Aids upptäcktes, detta visar en studie av Newman et al.(2013) eftersom de beskriver hur omvårdnaden skedde under 80 90-talet. En enorm stigmatisering rådde och alla var livrädda beskrivs de. Stora utmaningar rådde när det gällde att få hjälp från andra vårdinstanser. Ifall patienten behövde opereras, eller biopsier behövde tas var ingen behjälplig. Få ansåg att det var nödvändigt att göra dessa insatser för någon som ändå skulle dö. Slutsats I denna litteraturöversikt har attityder gällande omvårdnad och bemötande till Hivsmittade patienter återfunnits i både negativ och positiv bemärkelse bland sjuksköterskor. Detta kan förklaras genom stigmatiseringen som råder över sjukdomen, sjuksköterskornas personliga erfarenheter samt ifrågasättande av andra sjuksköterskor. Okunskapen som finns kring sjukdomen i flera länder i världen är ett stort problem. Författarna till denna 18

litteraturöversikt förmodar och hoppas att information bör och kommer att spridas i större utsträckning för att avdramatisera sjukdomen. I fall allmänheten får ta del av mera kunskap om sjukdomen, dess smittvägar samt hur de smittar så kommer stigmatiseringen och rädslan förhoppningsvis mattas ned. Författarna har en förhoppning om att detta arbete kan användas inom den kliniska verksamheten, eftersom den belyser vikten av god omvårdnad, samt bra bemötande. Eftersom stigmatisering finns kring denna sjukdom, finns också ofta personliga värderingar, tankar och känslor. Det är därför viktigt att sjuksköterskan har god självinsikt kring sina attityder och hur detta påverkar yrkesprofessionen. Inom ämnet är fortsatt forskning aktuellt och av stor vikt för att belysa hur sjuksköterskornas attityder påverkar omvårdnaden och bemötandet av sina patienter. Referenslista Andreassen, G.T., Haegeland, A., & Wilhelmsen, I-L. (2002). Omvårdnad vid infektionssjukdomar. I B. Almås, H (Red.), Klinisk omvårdnad 2. Stockholm: Liber Andreassen, G.T., Fjellet, A.L., Haegeland, A., Wilhelmsen, I-L., & Stubberud, D-G. (2011). Omvårdnad vid infektionssjukdomar. I B. Grönseth, R (Red.), Klinisk omvårdnad 1. Stockholm: Liber *Andrewin, A., & Chien, L-Y. (2008). Stigmatization of Patients with HIV/AIDS among Doctors and Nurses in Belize. AIDS patient care and STDs, 22(11), 897-906. doi:10.1089/apc.2007.0219 *Askarian, M., Hashemi, Z., Jaafari, P., & Assadian, O. (2006). Knowledge about HIV Infection and Attitude of Nursing Staff toward Patients with AIDS in Iran. Infection Control and Hospital Epidemiology, 27(1), 48-53. Bam, N.E., & Naidoo, J.R. (2014). Nurses experiences in palliative care of terminally ill HIV patients in a level 1 district hospital. Journal Of The Democratic Nursing Organisation Of South Africa, 37(1), 1-9. doi: 10:4102/Curationis.v37i1.1238 *Campbell, C., Scott, K., Madanhire, C., Nyamukapa, C., & Gregson, S. (2011). A good hospital : Nurse and patient perceptions of good clinical care for HIV positive people on 19

antiretroviral treatment in rural Zimbabwe A mixed methods qualitative study. International Journal of Nursing Studies, 48, 175-183. doi: 10.1016/j.ijnurstu.2010.070019 Carlsson, S., & Einman, M. (2003). Evidensbaserad omvårdnad. Studiematerial för undervisning inom projektet "Evidensbaserad omvårdnad - ett samarbete mellan Universitetssjukhuset MAS och Malmö högskola". Malmö: Malmö högskola. Från http://dspace.mah.se:8080/.../2043/660/rapport_hs_05b.pdf *Chen, W-T., & Han, M.( 2010). Knowledge, attitudes, perceived, vulnerability of Chinese nurses and their preferences for caring for HIV-positive individuals: a cross-sectional survey. Journal of Clinical Nursing, 19, 3227-3234. doi: 10.1111/j.1365-2702.2010.03373.x *Delobelle, P., Rawlinson, J.L., Ntuli, S., Malatsi, I., Decock, R., & Depoorter A-M. (2009). HIV/AIDS knowledge, attitudes, practices and perceptions of rural nurses in South Africa. Journal of Advanced Nursing, 65(5), 1061-1073. doi: 10.1111/j.1365-2648.2009.04973.x Forsberg, C., & Wengström, Y.(2016). Att göra systematiska litteraturstudier Värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. Stockholm: Natur & kultur Friberg, F. (2012). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats. Lund: Studentlitteratur AB. Folkhälsomyndigheten. (u.å.). Hiv i världen. Hämtat 25 januari, 2017, från hiv idag, http://www.hividag.se/om-hiv/hiv-i-varlden/ Fournier, B., Kipp, W., Mill, J., & Walusimbi, M.( 2007).Nursing Care of AIDS Patients in Uganda. Journal of Transcultural Nursing 18(3) 257-264. doi:10.1177/1043659607301301 Gisslén, M. (2011). HIV och AIDS: Etiologi och Patogenes. I A. Iwarson, S. (Red.). Infektionsmedicin: epidemiologi, klinik, terapi (s. 241-242). Sundbyberg: Säve Förlag. Kalfoss, M.H. (2011). Mötet med lidande och döende patienter sjuksköterskans möte med sig själv. I B. Grönseth, R (Red.), Klinisk omvårdnad 2. Stockholm: Liber Kallings, L.O. (2005). Den yttersta plågan Boken om AIDS. Stockholm: Norstedts Förlag. *Mill, J., Harrowing, J., Rae, T., Richter, S., Minnie, K., Mbalinda, S., & Hepburn Brown, C. (2013). Stigma in AIDS Nursing Care in Sub-Saharan Africa and the Caribbean. Qualitative Health Resarch, 23(8), 1066-1078. doi: 10.1177/1049732313494019 20

Mockiene, V., Suominen, T., Välimäki, M., & Razbadauskas, A. (2010). Impact of intervention programs on nurses' knowledge, attitudes, and willingness to take care of patients with human immunodeficiency virus/acquired immunodeficiency syndrome: a descriptive review. Medicina (Kaunas), 46(3), 159-168. Newman, C.E., Reynolds, R., Gray, R., Canavan, P., De Wit, J., McMurchie, M., Kidd, M.R. (2013). Surviving an epidemic: Australian GPs On caring for people with HIV and AIDS in the early years. AUSTRALIAN FAMILY PHYSICIAN, 40(10), 734-738. Osemwenkha, S., & Fadiyimu, G.F. (2007). Knowledge and attitude towards HIV/AIDS pandemic implication for the nation: A case study of University Collage Hospital, Ibadan, Oyo State. WESTAFRICAN JOURNAL OF NURSING, 18(2), 89-93. Oyeyemi, A.Y., Oyeyemi, B.O., & Bello, I.S. (2008). AIDS care in Nigeria: Are nurses comfortable performing procedures?. International Journal of Nursing Practice, 14, 11-18. doi: 10.1111/j.1440-172X.2007.00668.x *Puplampu, G.L., Olson, K., Ogilvie, L., & Mayan, M. (2014). Attracting and retaining nurses in HIV care. Journal of the association of nurses in aids care, 25(3), 253-261. doi: http://dx.doi.org/10.1016/j.jana.2013.01.002 Polit, D.F., & Beck, C.T., (2012). Nursing Research Genereting and Assessing Evidence for Nursing Practice. (9. Ed.) Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins Röndahl, G., Innala, S., & Carlsson, M. (2003). Nursing staff and nursing students attitudes towards HIV-infected and homosexual HIV-infected patients in Sweden and the wish to refrain from nursing. Journal of advanced nursing, 41(5), 454-461. SFS 1982:763. Hälso och sjukvårdslag. Stockholm: Socialdepartementet. *Smit, R. (2005). HIV/AIDS and the workplace: perceptions of nurses in a public hospital in South Africa. Journal of Advanced Nursing, 51(1), 22-29. Stutterheim, S.E., Sicking, L., Brands, R., Baas, I., Roberts, H., van Brakel,W.H., Bos, AE.R. (2014). Patient and Provider Perspectives on HIV and HIV-Related Stigma in Dutch Health Care Settings. AIDS PATIENT CARE and STDs, 28(12), 652-665. doi: 10.1089/apc.2014.0226 SOU: 2004:13. Särskilt om hivinfekterade. Stockholm: Statens offentliga utredningar. Från 21

https://data.riksdagen.se/fil/49f67bda-7c34-4e63-91e0-f11cb7b4631e *Suominen, T., Koponen, N., Mockiene, V., Raid, U., Istomina, N., Vänskä, M-L., Välimäki, M. (2010). Nurses knowledge and attitudes to HIV/AIDS An international comparison between Finland, Estonia and Lithuania. International journal of nursing practice, 16, 138-147. doi: 10.1111/j.1440-172X.2010.01822.x Travelbee, J. (1971). Interpersonal aspects of nursing. F.A. DAVIS Company. *Välimäki, M., Makkonen,P., Blek Vehkaluoto,M., Mockiene,V., Istomina,N., Raid,U., Vänskä, M-L., & Suominen,T. (2008). Willingness to care for patients with HIV/AIDS. Nursing Ethics, 15(5), 586-600. doi: 10.1177/096973308092868 *Walusimbi, M., & Okonsky, J.G. (2004). Knowledge and attitude of nurses caring for patients with HIV/AIDS in Uganda. Applied Nursing research, 17(2), 92-99. doi: 10.1016/j.apnr.2004.02.005 *Waluyo, A., Culbert, G.J., Levy, J., & Norr, K.F. (2015). Understanding HIV-related Stigma Among Indonesian Nurses. Journal of the association of nurses in AIDS care, 26(1), 69-80. doi: http://dx.doi.org/10.1016/j.jana.2014.03.001 Weston, D. (2013). Vårdhygien för sjuksköterskor med bakgrund I mikrobiologi och infektionssjukdomar. Lund: Studentlitteratur. Willman, A., Bahtsevani, C., Nilsson, R & Sandström, B. (2016). Evidensbaserad omvårdnad En bro mellan forskning och klinisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur. Willman, A., Stoltz, P., & Bahtsevani, C.(2011). Evidensbaserad omvårdnad En bro mellan forskning och klinisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur. 22

Bilaga 1. Författare, Årtal & Land Andrewin, A., & Chien, L-Y. (2008). Belize. Askarian, M., Hashemi, Z., Jaafari, P., & Assadian, O.(2006). Iran Campbell, C., Scott,K., Madanhire, C., Nyamukap a,c., & Gregson, S. (2010). Zimbabwe Studiens syfte Att undersöka och belysa stigmatiseran de attityder och handlingar utav sjukskötersko r och läkare till patienter med HIV/AIDS i Belize. Att undersöka kunskapen att minimera smittorisken i sjukvårdsmilj ö samt attityderna att vårda AIDS smittade patienter. Att undersöka patienter och sjukvårdspers onals erfarenheter angående antiviralbeha ndling Studiens datainsamling Datainsamlingsm etoder Kvantitativ Tvärsnittsstudie Frågeformulär Kvantitativ Tvärsnittsstudie Frågeformulär Kvalitativ Intervjuer och fokusgrupper Observation Deltag are (Bortfa ll) 230 (19 %) 1098 (-) 118 (-) Analysm etod t-test Fisher s exact test, Student s t-test, Duncan multiple range test Tematisk analys (Flick, 2006) Huvudresul tat Det finns stigmatisera nde attityder till patienter med hiv smitta. De påverkas utav kunskapsni vå, kön, religion samt smittorsak. Det visade sig stor skillnad hos sjukskötersk or till viljan att vårda dessa patienter samt stor skillnad i kunskap kring smittorisk och smittspridni ng. Sjuksköters kan bör se förbi sjukdomen och se patienten. Samt skapa relation med patienten. Studi ens kvalit é 86 % Grad: 1 70 % Grad: 2 75 % Grad: 2 23

Chen, W- T., & Han, M. (2010). Kina Delobelle, P., Rawlinson, J.L., Ntuli, S., Malatsi, I., Decock,R., & Depoorter, A.M. (2009). Sydafrika Mill, J., Harrowing, J., Rae, T., Richter, S., Minnie, K., Mbalinda, S., & Hepburn Brown, C. (2013). Jamica, Keyna, Uganda och Sydafrika Puplampu, G.L., Olson, K., Ogilvie, L., & Mayan, M. (2014). Kanada Att undersöka sjukskötersko rs kunskap och attityder till HIV/AIDS smittade patienters sårbarhet. Att visa HIV/AIDS relaterade kunskaper, attityder, erfarenheter hos sjukskötersko r i Limpopo provinsen i Sydafrika Att undersöka influenser, sammanhang och olika sorters stigma gällande omvårdnad till patienter som lever med hiv, som utförs utav sjukskötersko r i fyra låg och medellåga inkomstlände r. Att tilldela snabb relevant och praktiska lösningar till kliniska problem, som exempelvis som sjuksköterske brist inom Kvantitativ Tvärsnittsstudie Frågeformulär Mixad metod Kvantitativ, Tvärsnitt frågeformulär Kvalitativ fokusgrupper & intervjuer Kvalitativ Intervjuer, och fokusgrupper Kvalitativ Intervjuer 186 (5 %) 234 (41 %) Chisquare, t- test, Kendall s Tau 84 Morse s Taxonom y 8 Interpreti ve decriptio n (Thorne, 2008) Visade stora skillnader i kunskapsni vå gällande smittvägar utav HIV/AIDS. Personligt påverkad utav vårdandet av hiv smittade patienter. Interaktione r sjukskötersk or i mellan. Positiv attityd till vårdandet av hiv och aids smittade patienter Sjuksköters korna får positiva erfarenheter av vårdandet av denna patientgrup p. Samt stigmatiseri ng ifrån 90 % Grad: 1 90 % Grad: 1 86 % Grad: 1 75 % Grad: 2 24