350 aktörer Fossilfritt Sverige 2
Färdplaner för fossilfri konkurrenskraft Stålindustrin Gruv & mineralbranschen Cementbranschen Betongbranschen Bygg- och anl. sektorn Åkerinäringen Flygbranschen Dagligvaruhandeln Skogsnäringen 3
Fossilfri och konkurrenskraftig stålindustri 2045 Marcus Hedblom VD, Ovako AB
, Stålindustrin, utsläppen och möjligheterna Stålindustrins koldioxidutsläpp i Sverige 11% reduktion av malm bränsle till ugnar råvaror och transporter Den skrotbaserade tillverkningen i Sverige har låga utsläpp tack vare den svenska elmixen Avancerade svenska stålprodukter bidrar till minskade utsläpp i hela världen Vätgasteknik kan eliminera SSABs utsläpp från malmreduktion För övriga utsläpp är elektrifiering, biogas och biokol möjliga lösningar Förbättrad skrotcirkulation och val av råvaror bidrar till minskade utsläpp under livscykeln 82 % 12 %
, Förutsättningar för att lyckas Långsiktig forskningsfinansiering och kompetensuppbyggnad El är en möjliggörare,15-17 TWh mer i framtiden Stabil leverans av fossilfri el till konkurrenskraftiga kostnader Biobaserade bränslen och biokol motsvarande 3-4 TWh, Sverige behöver en biostrategi Effektivare tillståndsprocesser för investeringar i ny teknik Helhetssyn i politiken som vill se industriell tillväxt
Färdplan för en konkurrenskraftig och fossilfri gruv- och mineralnäring Per Ahl, vd Svemin
Färdplan för en konkurrenskraftig och fossilfri gruv- och mineralnäring
Cementindustrins färdplan för klimatneutral betong Magnus Ohlsson, vd Cementa
Cement för ett klimatneutralt betongbyggande Betong nödvändigt för det hållbara samhällsbyggandet och ett material som krävs för att nå hållbarhetsmålen! Cement är nyckelingrediensen i betong. Cementbranschens nollvision för koldioxid: Utfasning av fossila bränslen och innovation. Teknik för koldioxidavskiljning, lagring och nyttjande (CCS, CCU) - avgörande för att nå nollvisionen.
Vad behövs från politiken? Verka för offentliga upphandlingar med hållbarhetskrav utifrån livscykelanalys (LCA). Offentliga satsningar på koldioxidinfångning i cementindustrin. En nationell strategi för CCS/CCU. TILLSAMMANS MOT ETT HÅLLBART SAMHÄLLSBYGGANDE 2045!
Färdplan för klimatneutral betong Malin Löfsjögård, VD Svensk Betong för Betonginitiativet
Färdplan för klimatneutral betong Betong för hållbart samhällsbyggande All betong i Sverige ska vara klimatneutral år 2045. År 2030 ska den finnas på marknaden. Klimatarbete utgår från ett livscykelperspektiv Betonginitiativet samlar branschens aktörer Använd klimatförbättrad betong redan idag Utbildningssprång behövs Tekniksprång för cementtillverkning koldioxidlagring och koldioxidanvändning (CCS/CCU)
Färdplan för klimatneutral betong Politiska beslut behövs All betong i Sverige ska vara klimatneutral år 2045. År 2030 ska den finnas på marknaden. Klimatarbete utgår från ett livscykelperspektiv Säkerställa finansiering till investering för CCS och CCU Nationell strategi för CCS/CCU Offentliga upphandlingar med hållbarhetskrav baserade på funktion och livscykelperspektiv Materialneutrala stöd från politiken för utbildning och utveckling av byggmaterial
Anders Svensson Ordförande Svensk Dagligvaruhandel /VD ICA Sverige
Dagligvaruhandelns färdplan Materialåtervinningsbara Fossilfri och återvunnen råvara På väg mot fossilfria och materialåtervinningsbara plastförpackningar till 2030 200 000 ton plastförpackningar Plast har både fördelar och nackdelar
Det här gör dagligvaruhandeln Kunskap Styrmedel Investeringar Det här kan politiken bidra med Politisk vilja, satsningar och innovationsstöd för svensk biobaserad råvara Ekonomiska incitament Långsiktighet och förutsägbarhet
ÅKERINÄRINGENS FÄRDPLAN Tove Winiger, hållbarhetsansvarig Sveriges Åkeriföretag
FÄRDPLAN TILL ÅR 2045 Effektivisering Energi Teknik Konkurrens Digitalisering Längre och tyngre fordon Ruttoptimering Sparsam körning Biodiesel Biogas Vätgas Etanol Elväg Eldrivna fordon Bränsle Fordonsteknik Utsläppsklasser Kvalitetskonkurrens Klimatupphandling Regelefterlevnad
HINDERRÖJNING Punktlistan här EU:s klimatpolitik Och en punkt till kanske på flera rader så den blir jättelång Att Sverige driver klimatfrågan i Bryssel och bidrar till att vi går i gemensam takt Ytterligare en punkt Biodrivmedel Finansiering av bioraffinaderier för produktion av biodrivmedel Biodiesel reserveras för den tunga vägtrafiken (som dessutom är oumbärlig ur ett säkerhets- och försvarsperspektiv) Ekoskatt Klimatstyrande vägskatt Vägskatt hellre än drivmedelsskatt Automatisk, ickemanipulerbar GPSpositionerande teknik 28
FLYGBRANSCHEN Henrik Littorin Tf Generalsekreterare, Svenskt Flyg
Målet är ett helt fossilfritt inrikesflyg 2030 och att allt flyg som startar från svenska flygplatser både in- och utrikes är fossilfritt 2045 Flygbranschen kan bland annat bidra genom att: - förbinda sig att köpa målsatta kvantiteter fossilfritt bränsle - tillsammans titta på lösningar där flygplats, politiken, flygbolag och bränsleproducenter samarbetar med slutkunden. - ta en aktiv del i initiativ som leder till produktion av biobränsle och teknikinnovation som främjar energieffektivisering inom flyget. Energibehov Inrikesflyg: 2 TWh Utrikesflyg: 10 TWh
Ett av de största hindren för införandet av fossilfritt bränsle inom flyg att marknadskrafterna inte räcker till för att skapa utvecklingen. Affärsmässigheten saknas i detta tidiga skede. Politiken kan bland annat bidra genom att: - besluta om inriktningen på investeringsstöd, riskdelning samt medel för projektering av produktionsanläggningar. - bygga upp och kommunicera en offentlig målbild för övergången till fossilfritt flyg, inklusive ett mål om elflyg. - avsätta medel för att möjliggöra forskning och utveckling. - se över avgifts- och stödsystemet för att hitta en affärsmodell. - göra en upphandling av fossilfritt bränsle för offentliga flygresor.
Så ökar skogsnäringen klimatnyttan i samhället Magnus Berg, Skogsindustrierna
Vi ska driva tillväxt i bioekonomin och fasa ut vår användning av fossil energi Till 2030 kan vi: Förse samhället med förnybart istället för fossilt Göra fabriker och arbetsmaskiner fossilfria Tiofaldiga produktionen av biodrivmedel
Förslag till politik Främja ett biobaserat samhälle Säker tillgång till biomassa från hållbart brukade skogar Konkurrenskraftiga villkor Möjliggör effektiva och fossilfria transporter Effektivisering Elektrifiering Biodrivmedel Resurser till forskning och innovation för bioekonomi
Samtal om biomassa Skogsindustrin: Magnus Berg, näringspolitisk chef, Skogsindustrierna Åkerinäringen: Rickard Gegö, vd, Sveriges Åkeriföretag Flygbranschen: Christian Clemens, vd, BRA
Samtal om cirkulär ekonomi Bygg- och anläggningssektorn: Gunnar Hagman, vd, Skanska Sverige Dagligvaruhandeln: Karin Brynell, vd, Svensk Dagligvaruhandel Betongbranschen: Malin Löfsjögård, vd, Svensk Betong
Samtal om tekniksprång och elektrifiering: Gruv- och mineralbranschen: Emma Härdmark, kommunikationschef, Svemin Cementbranschen: Karin Comstedt Webb, hållbarhetschef, Cementa Stålindustrin: Helen Axelsson, energi- och miljödirektör, Jernkontoret