Kommunala strukturer och beslutsfattande
Att arbeta i en politiskt styrd organisation Medborgarna bestämmer! Politikerna representerar medborgarna
Förvaltningsrättsliga principer Legalitetsprincipen Offentlighetsprincipen Objektivitetsprincipen Likställighetsprincipen Myndigheternas serviceskyldighet
Kommunfullmäktige 41 ledamöter S 15 mandat SD 10 mandat M 8 mandat MP 3 mandat L 2 mandat V 2 mandat C 1 mandat
Kommunfullmäktige 41 ledamöter S 15 mandat MP 3 mandat V 2 mandat C 1 mandat Sammanlagt 21 mandat M 8 mandat FP 2 mandat Sammanlagt 10 mandat SD 10 mandat
Kommunfullmäktige Det högsta politiska organet Representerar folket Förtroendevald 38 000 i Sverige, 80 i Burlöv Fritidspolitiker Sammanträder ca 9 ggr/år Öppna sammanträden
Kommunfullmäktige Beslutar i kommunens viktigaste frågor Kommunens inriktning, verksamhet och ekonomi, t.ex. budget, skattesats, avgifter för kommunal service Den kommunala förvaltningens organisation och verksamhetsformer
Nämnder och styrelser Fördelningen i fullmäktige styr fördelningen i nämnderna Nämndens ansvarsområde bestäms av fullmäktige och i vissa fall av lagen! Vissa uppgifter är obligatoriska T.ex. grundskola, renhållning, räddningstjänst, socialtjänst Andra är frivilliga T.ex. föreningsbidrag, kommunal musikskola, konsumentvägledning eller näringslivsutvecklande insatser
Nämndsprocessen 1. Ett ärende initieras a) Internt, t.ex. ansökan om medel, rapporter till nämnden b) Externt, t.ex. remisser, uppdrag från KF/KS 2. Tjänstemannaberedning 3. Politisk beredning, utskott 4. Nämndsbeslut (utskott) 5. Expediering 1 2 3 4 5
Vision 2030 för Burlövs kommun Anger färdriktningen för Burlövs kommun: Hit vill vi nå, så här vill vi att det ska bli, detta arbetar vi för. Antogs 2012 Den kreativa mötesplatsen för boende, näringsliv, utveckling och kultur. Målorden för Burlövs kommun är: Trygg & nära Grön & skön Liv & rörelse
Alla som bor och vistas i Burlövs kommun ska känna sig välkomna och trygga här. Våra verksamheter ska ge service av hög kvalitet, alltid med medborgaren i centrum. Här finns rika möjligheter till möten och upplevelser, inom handel, kultur och fritid, för såväl unga som gamla. Mötesplatserna är mångsidiga och öppnar för dialog, delaktighet och utveckling.
Burlöv ska vara en ekologiskt hållbar kommun med grönska och sköna rekreationsområden för alla. Alla som bor i kommunen ska ha möjlighet att få ett arbete och ett gott liv. Våra skolor ska vara bland de bästa i Skåne både vad gäller studieresultat och trivsel. Alla som bor och är verksamma här ska känna stolthet över sin kommun.
Övergripande mål 2013 2017 Våra fem målområden 1. Trygghet 2. Medborgarinflytande 3. Boende och miljö 4. Arbete och näringsliv 5. Service och kvalitet
Trygghet Andelen Burlövsbor som upplever en hög grad av trygghet ska öka och senast 2018 ska upplevelsen av trygghet vara högre än genomsnittet för Skåne Bidra till att öka människors trygghet, t.ex. genom trygghetsskapande åtgärder Minska sociala klyftor och utanförskap, och skapa förutsättningar för god hälsa och lika livsvillkor
Service och kvalitet År 2018 ska burlövsbor vara bland de mest nöjda i Skåne med kommunens verksamhet och service Hög servicegrad, god kvalitet och ett bra bemötande All verksamhet ska bedrivas kostnadsmedvetet och effektivt Burlövs kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare Värdegrunden ska genomsyra verksamheten
Hur finansieras kommunens verksamheter? Bidrag 14% Finansiella intäkter 1% Ersättningar 6% Generella Generella statsbidrag 23% statsbidrag 23% Årets Intäkter Skatteintäkter Skatteintäkter 56% 56% 56%
Var tar pengarna vägen? Utbildning- och kulturnämnden, 54,6kr Socialnämnden. 32,5 kr Kommunstyrelsen, 12,6 kr Miljö- och byggnämnden, 0,3 kr
Vem bestämmer hur pengarna ska fördelas? Budget: Vision Resultat Mål Budget: Beslut, resurser i nov Nämnder: verksamheter Arbetsprocesser: Skola Uppföljning/ avstämning Vård mm
Lag (2009:47) om vissa kommunala befogenheter Alkohollag (2010:1622) Lag (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar Lag (1957:259) om rätt för kommun att ta ut avgift för vissa upplåtelser av offentlig plats m.m. Föräldrabalk (1949:381) Förvaltningslag (1986:223) Lag (2008:1048) om skyldighet för kommunerna att lämna uppgifter om djurskydd m.m. Lag (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård Lag (1997:736) om färdtjänst Lag (1991:1110) om kommunernas skyldighet att svara för vissa elevresor Lag (2010:879) om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag Kommunallag (1991:900) Förordning (2001:160) om statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskolan och fritidshemmet Jordabalk (1970:994) Förordning (1987:26) om parkeringsvakter i kommuner Lag (1982:80) om anställningsskydd Lag (2014:899) om riktlinjer för kommunala markanvisningar Kungörelse (1973:686) om registrering av svenska kommunala vapen Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade Rättegångsbalk (1942:740) Kommunallag (1991:900) Lag (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga Inkomstskattelag (1999:1229) Lag (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet Förordning (2009:1533) om statligt stöd till energieffektivisering Lag (2010:294) om säkerhetskontroll vid offentliga sammanträden i kommuner och landsting Lag (1997:735) om riksfärdtjänst Förordning (1993:1632) med bemyndigande för kommuner och länsstyrelser att meddela lokala föreskrifter enligt ordningslagen (1993:1617) Förordning (2009:1421) om skyldighet för kommuner att lämna statistiska uppgifter om kommunalt vårdnadsbidrag Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap Socialtjänstförordning (2001:937) Socialtjänstlag (2001:453) Smittskyddslag (2004:168) Utsökningsbalk (1981:774) Tryckfrihetsförordning (1949:105) Hälso- och sjukvårdslag (1982:763) Plan- och bygglag (2010:900) Lag (1957:259) om rätt för kommun att ta ut avgift för vissa upplåtelser av offentlig plats, m.m. ) Lag (1997:736) om färdtjänst Lag (1987:24) om kommunal parkeringsövervakning Lag (1997:735) om riksfärdtjänst
Offentlighetsprincipen TF 2 kap 1 Varje svensk medborgare skall till främjande av ett fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning ha rätt att ta del av allmänna handlingar
Offentliga handlingar Allting som inte uttryckligen enligt lag är sekretessbelagt är offentlig Olika verksamheter har olika sekretessregler
Exempel på sekretessfrågor Olämplig god man? Om man misstänker att den asylsökande är över 18 år? Vid misstanke om brott? Om Migrationsverket frågar? Om Polisen frågar?
Sekretess Förbud att röja uppgift Du får inte meddela muntligen Du får inte visa eller lämna ut handling eller kopia Du får inte använda uppgiften privat Brott mot tystnadsplikt
Yttrandefrihet & meddelarfrihet Grundlagsskyddat Rätt att förmedla information, uttrycka tankar, åsikter och känslor i tal, skrift, bild osv. Meddelarfrihet = rätt att muntligen lämna uppgifter till massmedia, i syfte att de ska publiceras Efterforskningsförbud
Mottagandesystemet
Mottagande av ensamkommande barn Kommunerna ansvarar för mottagandet av ensamkommande barn och ungdomar. Migrationsverket anvisar kommunerna att ta hand om ensamkommande barn. Hur många barn en kommun tar emot beror på hur stor kommunen är och kommunens tidigare mottagande.
Ankomstkommun När ett ensamkommande asylsökande barn anländer till Sverige, erbjuds barnet ett tillfälligt boende i den kommun där barnet först kommer i kontakt med en svensk myndighet. Ankomstkommunen ansvarar för att ordna boende för barnet till dess Migrationsverket anvisar en kommun som ska ta över ansvaret. Kommunen väljer själv hur boendet ska ordnas (familjehem, gruppboenden, upphandlade boenden)
Anvisningskommun Den kommun som Migrationsverket anvisar för att ta hand om ett ensamkommande barn Har det långsiktiga ansvaret för barnet Ansvarar för att barnet får det stöd och den hjälp hen behöver enligt socialtjänstlagen Utreder barnets behov, fattar beslut om insatser, ordnar boende, ser till att barnet får tillgång till skolundervisning
Migrationsverket tar emot och prövar ansökan om asyl informerar barnet om möjligheten att själv låta genomföra en medicinsk åldersbedömning eller läkarbedömning av ålder efterforskar barnets familjemedlemmar under asyltiden handlägger frågor som rör ekonomiskt bistånd till barnet arbetar för att de barn som inte får uppehållstillstånd ska kunna återvända gör prognoser och beräknar behovet av boendeplatser i kommunerna tecknar överenskommelser med kommunerna om mottagande av både asylsökande ensamkommande barn och barn som har fått uppehållstillstånd anvisar en kommun som ska ansvara för barnets boende och omsorg administrerar ersättningar till kommuner.
Länsstyrelsen Har ett övergripande ansvar för beredskap och kapacitet Samordnar statens insatser genom samverkan med andra myndigheter med fokus på ett kvalitativt mottagande Utövar tillsyn över överförmyndarnas verksamhet
Kommunen Utreder barnets behov, och fattar beslut om insatser och placering i lämpligt boende Utser en god man till barnet (överförmyndaren) Ser till att barnet får skolundervisning Ger fortsatta insatser under barnets uppväxt Ansvarar för barnets integration och etablering om barnet får uppehållstillstånd Ansvarar för att efterforska var barnets familjemedlemmar finns om barnet får uppehållstillstånd
Landstingen Ansvarar för att barnen får samma hälso- och sjukvård inklusive barnpsykiatrisk vård och tandvård som övriga barn bosatta i Sverige Om barnen fyller 18 år innan beslut om asyl har tagits betraktas de som vuxna och kan då endast få omedelbar vård eller vård som inte kan vänta
Landstinget/regionen Ansvarar för att barnen får samma hälso- och sjukvård inklusive barnpsykiatrisk vård och tandvård som övriga barn bosatta i Sverige Om barnen fyller 18 år innan beslut om asyl har tagits betraktas de som vuxna och kan då endast få omedelbar vård eller vård som inte kan vänta
Andra aktörer Inspektionen för vård och omsorg (IVO) ansvarar för tillsyn över hälso- och sjukvård, socialtjänst och verksamhet enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) samt viss tillståndsprövning Socialstyrelsen ansvarar för att ta fram föreskrifter, allmänna råd, vägledning med mera för att stödja socialtjänsten och hälso- och sjukvården i deras arbete med ensamkommande barn