SIGNERAD 2014-08-31 Malmö stad Stadskontoret 1 (7) Datum 2014-08-29 Vår referens Kerstin Wramell Lundin Utredningssekreterare Tjänsteskrivelse kerstin.wramell.lundin@malmo.se Remiss från Utbildningsdepartementet avseende promemorian Avskaffad åldersavskrivning för studielån och återkrav av studiemedel (svarsdatum 1 okt) STK-2014-740 Sammanfattning Utbildningsdepartementet föreslår att åldersavskrivningen av studielån, som idag sker vid utgången av det år då låntagaren fyller 67 år, avskaffas. Motsvarande avskaffande av åldersavskrivning ska även gälla återkrav av studiemedel som lämnats felaktigt eller med för högt belopp. Förslag till beslut Vård- och omsorgsberedningen beslutar föreslå kommunstyrelsen besluta att avge yttrande till Utbildningsdepartementet i enlighet med stadskontorets förslag. Beslutsunderlag Remiss från Utbildningsdepartementet avseende promemorian Avskaffad åldersavskrivning för studielån och återkrav av studiemedel (svarsdatum 1 okt) Avskaffad åldersavskrivning för studielån och återkrav av studiemedel G-Tjänsteskrivelse-VoOber. 10/9-Avskaffad ålderavskrivning för studielån och återkrav av studiemedel Förslag Yttrande avseende Avskaffad åldersavskrivning för studielån och återkrav av studiemedel Beslutsplanering Vård- och omsorgsberedningen 2014-09-10 KS Arbetsutskott 2014-09-15 Kommunstyrelsen 2014-10-01 Ärendet Studiemedel består av två delar: studiebidrag som är den mindre delen och som inte ska återbetalas samt studielån numera så kallat annuitetslån som ska återbetalas. Promemorians förslag avser den återbetalning respektive det återkrav (då medel betalats ut felaktigt eller med fel belopp) som kvarstår efter att betalning enligt huvudregeln skulle ha skett. Förutom studiemedel finns studiehjälp för studerande som är under 20 år. Återkrav som avser
studiehjälp omfattas inte av de i promemorian föreslagna ändringarna utan bör även fortsatt skrivas av vid 67 års ålder. 2 (7) Nuvarande reglering Återbetalning av studielån Den som har fått studielån ska enligt studiestödslagen betala tillbaka lånet. Återbetalningstiden är enligt huvudregeln 25 år eller det lägre antalet år som återstår till utgången av det år då låntagaren fyller 60 år. Studielånet och räntan på lånet ska betalas med ett visst belopp varje år, så kallat årsbelopp. För att återbetalningen inte ska bli alltför betungande för låntagare med jämförelsevis låga inkomster finns det möjligheter till nedsättning av årsbelopp på ett sätt som tar hänsyn till låntagarens betalningsförmåga. Nedsättning kan i vissa fall ske till noll, vilket exempelvis kan gälla den som är varaktigt beroende av försörjningsstöd. Eventuellt resterande skuld vid återbetalningstidens slut ska betalas under det följande året, men även då ska bestämmelserna om nedsättning av årsbelopp tillämpas. Betalningen ska pågå till dess att full återbetalning har skett, dock längst till utgången av det år då låntagaren fyller 67 år. Studielån som inte inte har betalats vid utgången av det år då låntagaren fyller 67 år ska skrivas av. Betalningsskyldigheten kvarstår dock för årsbelopp för de tre senaste åren som har förfallit till betalning. Studielån ska också skrivas av om låntagaren avlider eller om det annars finns synnerliga skäl till det. Synnerliga skäl ska enligt förarbetena kunna anses föreligga om låntagaren under studietiden fått en skada som uppenbarligen hindrat att utbildingen fullföljs eller om betalningsförmågan är varaktigt nedsatt på grund av sjukdom eller handikapp. Återkrav av studiemedel Studiemedel som har betalats ut ska under vissa förutsättningar krävas tillbaka om de har lämnats felaktigt eller med ett för högt belopp. En återkravsskuld ska som utgångspunkt betalas tillbaka omgående till Centrala studiestödsnämnden (CSN). Den studerande kan i vissa fall få en betalningsplan eller anstånd med betalningen. En fordran ska bevakas fram till utgången av det år då den återbetalningsskyldige fyller 67 år. Därefter ska fordran skrivas av. Fordran ska också skrivas av om den återbetalningsskyldige avlider. Pensionsåldersutredningens förslag I betänkandet Åtgärder för ett längre arbetsliv, SOU 2013:25, anges bland annat att vi måste arbeta längre när vi lever längre, annars blir pensionsnivåerna för låga, försörjningsbördan orimlig och välfärdens finansiering hotas. Alltfler äldre har enligt betänkandet goda förutsättningar för ett längre arbetsliv. I betänkandet föreslås att det införs en riktålder för när man ska gå i pension och att riktåldern ska följa medellivslängden. När det gäller studiemedel föreslås i betänkandet bland annat att den övre åldersgränsen för rätt till studiemedel höjs från 54 till 57 år. Dessutom anses det rimligt att justera avskrivningstiden med beaktande av att den så kallade
LAS-åldern 1 föreslås ändras från 67 till 69 år. 3 (7) Promemorians förslag Riksdagen har beslutat att införa en ändring i studiestödslagen som innebär en höjning av den övre åldersgränsen för rätt till studiemedel från 54 till 56 år. Skälet var att möjliggöra för fler att arbeta längre. Denna lagändring trädde i kraft den 1 juli 2014. Föreliggande förslag innebär att studielån som beviljas för studier som bedrivs efter den 31 december 2014 inte ska skrivas av vid utgången av det år då låntagaren fyller 67 år. Studielån bör även fortsättningsvis skrivas av om det finns synnerliga skäl för det eller om låntagaren avlider. Även återkravsfordringar bör skrivas av vid dödsfall. Nuvarande trygghetsregler, till exempel i form av möjligheter till nedsättning av det belopp som årligen ska betalas av låntagaren, bör vara oförändrade. Återkrav av studiemedel ska inte heller skrivas av vid den angivna åldern. Återkrav ska dock fortsatt skrivas av om den återbetalningsskyldige avlider. Ändringen i studiestödslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2015. Ett stort antal låntagare kommer under en relativt lång övergångsperiod att betala tillbaka studielån som omfattas av både de nuvarande och de föreslagna avskrivningsreglerna. Detta innebär att en viss del av dessa låntagares skulder fortsatt bör skrivas av vid utgången av 67 års ålder. Skäl till förslaget Allt fler äldre har goda förutsättningar för ett längre arbetsliv. För att välfärden ska finansieras på sikt krävs det också att fler arbetar längre. Det är då också rimligt att de som börjar studera framöver får betala av sina studielån högre upp i åldrarna. Konsekvenser enligt utredningen Staten I promemorian antas att utgiftsminskningen avseende borttagande av åldersavskrivningen inte blir så stor som dagens totala avskrivning, då förslaget antas medföra att avskrivningar på grund av dödsfall eller synnerliga skäl ökar något. Sammantaget beräknas dock statens utgifter minska med 350 miljoner kronor årligen. Administrativa konsekvenser Förslaget bedöms få administrativa konsekvenser för CSN bland annat genom kostnader för förändringar av IT-system och kostnader för låntagare som efter 67 år kommer att ansöka om nedsättning av årsbeloppet. För Kronofogdemyndigheten kommer förslagen medföra vissa administrativa konsekvenser, då myndigheten bland annat kommer att få hantera fler äldre gäldenärer med studiemedelsskulder. De allmänna förvaltningsdomstolarna och allmänna domstolarna kommer troligtvis bland annat få hantera fler tvister om återbetalning. Kommunerna 1 En arbetstagare har enligt lagen (1982:80) om anställningsskydd (LAS) rätt att kvarstå i anställning med fullt anställningsskydd till utgången av den månad då han eller hon fyller 67 år.
Normalt lämnas inte ekonomiskt bistånd för till exempel studiestödsskulder och därmed bedöms förslagen inte få någon nämnbar påverkan på kommunernas ekonomiska bistånd. 4 (7) Återbetalning av studiemedel Promemorian anger att det är relativt svårt att bedöma förändringens påverkan på låntagarna, då det idag inte finns låntagare som uppnått 68 års ålder och som är återbetalningsskyldiga. Förslaget kan få effekt först om drygt tio år och då för personer som är 65 år när de tar studielån från och med år 2015. För flertalet låntagare kan dock förslaget få effekt om cirka 40 år då de uppnår 68 års ålder. Generellt sett får förslaget konsekvenser för de äldre låntagare som har en lägre ålderspension i relation till sin tidigare inkomst från förvärvsarbete. En grupp låntagare som berörs av förslaget är de som under flera år har fått årsbeloppet nedsatt. Denna grupp antas uppgå till 19 500 personer, varav 7 700 är män och 11 800 är kvinnor. Förslaget antas också få konsekvenser för de låntagare som misskött sin återbetalning och där indrivning av skulden inte varit möjlig. I denna grupp ingår relativt många utlandsbosatta låntagare. Totalt uppskattas dessa till 23 400 personer, varav 11 500 är män och 11 900 är kvinnor. Nuvarande trygghetsregler i form av nedsättning av årsbelopp med hänsyn till inkomst eller vid synnerliga skäl och avskrivning av studielån vid synnerliga skäl bör enligt förslaget dock även fortsättningsvis gälla för låntagarna. Återkrav av studiemedel Enligt gällande regler ska återkrav normalt betalas tillbaka omgående, vilket innebär att de flesta kommer att ha betalt tillbaka sina återkrav före 68 års ålder. Konsekvenserna av att avskaffa åldersavskrivningen när det gäller återkrav av studiemedel är relativt svårbedömda, de som har ett återkrav av annuitetslån har ännu inte uppnått 68 års ålder. Cirka 17 600 personer, varav 9 300 män och 8 300 kvinnor förväntas i dagsläget inte ha betalat av sitt återkrav av studiemedel vid utgången av 67 års ålder. Låga inkomster är sannolikt en avgörande orsak till att återkrav inte betalas tillbaka omgående. De som idag får sitt återkrav avskrivet har i flera fall äldre återkravsskulder, vilka CSN inte har lyckats driva in under många år. Många av de återkrav som CSN kommer att fortsätta att bevaka även efter 67 års ålder riskerar därför att inte kunna drivas in. Jämställdheten Studiemedelssystemet är utformat på ett könsneutralt sätt och de föreslagna ändringarna ska gälla lika för kvinnor och män. Kvinnor är i majoritet av dem som förväntas ha kvar en studielånsskuld efter 67 års ålder med anledning av att de har fått årsbeloppen nedsatta och därmed skjutit fram återbetalningen. De har också en högre förväntad genomsnittlig skuld. Antalet kvinnor och män som förväntas ha studielån efter 67 års ålder på grund av att de misskött sin betalning är ungefär lika stort, vilket även gäller återkravsskulder. Män har jämförelsevis en högre återkravsskuld än kvinnor. Kvinnornas studielånsskulder på grund av misskött betalning är något högre än för män.
5 (7) Mot bakgrund av att kvinnor genomsnittligt har lägre livsinkomster och utbildar sig i högre utsträckning än män men får sämre avkastning på sin utbildningsinvestering, bedöms förslaget sammantaget få större konsekvenser för kvinnor jämfört med män. Kvinnor äldre än 65 år har lägre inkomster än män i samma åldersgrupp. Mot bakgrund av inkomstskillnaderna kan det antas att kvinnor med kvarvarande skulder i högre utsträckning än män kommer att ha rätt till nedsättning av årsbeloppet. Detta innebär dock inte att män kommer att betala in ett högre genomsnittligt belopp än kvinnor eller en högre andel av de debiterade beloppen, eftersom kvinnor generellt sett är noggrannare med sin återbetalning. Stadskontorets synpunkter Stadskontoret vill påpeka att promemorians text är otydligt skriven och förutsätter att läsaren har mycket god kunskap om nuvarande studiemedelssystem. Då detta inte är givet har stadskontoret i den inledande beskrivningen av promemorians text lagt till text som förklarar systemet och som följaktligen inte ingår i promemorians ursprungliga text. Alla i Sverige bör ha lika goda möjligheter att studera oavsett hemmets socioekonomiska status och oavsett kön. Detta kräver att möjligheterna att finansiera studierna är fördelaktiga. Grundregeln måste alltid vara att lån ska återbetalas, vilket också de allra flesta gör då det gäller studielån. Att inför eventuella studier och därtill hörande studieskulder ta med i beräkningen att det finns trygghetsregler kopplade till återbetalning/återkrav är troligtvis inte särskilt vanligt. Försämrade villkor, som kan bli följden om promemorians förslag går igenom, kan istället innebära att människor avstår från studier för att inte sätta sig i en framtida svårbedömd skuldsituation. Att allt fler äldre har goda förutsättningar att arbeta högre upp i åldrarna innebär inte att alla äldre har dessa fysiska eller mentala förutsättningar. De som påbörjar studier sent kan i det tidigare yrkeslivet ha haft ett tungt arbete som inneburit belastningsskador. Dessutom leder inte alla akademiska utbildningar till arbete med hög lön eller utan fysiska och mentala påfrestningar. Därmed är det inte givet att den enskilda löntagaren har förmåga att utnyttja den så kallade LASåldern, att kvarstå i anställning till utgången av den månad han/hon fyller 67 år. Dessa löntagare, som inte arbetar till 67 och som haft låg lön, och därmed låg pension, kommer troligtvis ha svårt att återbetala studielån efter 67 års ålder. Att återbetala studielån, studiemedel eller återkrav efter pensioneringen I utredningen anges att förslaget generellt får konsekvenser för de äldre låntagare som har en lägre ålderspension i relation till sin tidigare inkomst från förvärvsarbete. Det är få förunnat att ha en högre pension än vad den tidigare lönen varit, vilket skulle innebära att de allra flesta drabbas. Även de som under flera år har fått årsbeloppet nedsatt påverkas av förslaget. Här finns således två grupper låntagare som särskilt efter pensionen kommer att ha svårt att återbetala lånen. För att underlätta för grupperna med tidigare låg inkomst av förvärvsarbete ska de nuvarande trygghetsreglerna finnas kvar. Dessa regler innebär nedsättning av årsbelopp med hänsyn till inkomst, enligt förslaget även ålderspension, eller vid synnerliga skäl eller till och med avskrivning av studielån vid synnerliga skäl. I utredning påpekas dessutom att konsekvenserna av avskaffande av åldersavskrivningen är svårbedömda då de som har annuitetslån ännu inte uppnått 68 års ålder.
Utredningen beskriver att om åldersavskrivningen för studieskulder tas bort minskar de förväntade förlusterna för staten och mindre medel behöver sättas av till kreditreserven. Förslaget förväntas dock medföra att avskrivningar på grund av dödsfall eller synnerliga skäl ökar något. Konsekvenserna är således svårbedömda och ändå skrivs sammantaget beräknas statens utgifter minska med 350 miljoner kronor årligen. Det framgår inte hur denna siffra har tagits fram. Stadskontoret är tveksamt till om denna minskning av förlusterna för staten kan bli så stor, då minskningen är beroende av de svagare inkomstgruppernas förmåga att betala tillbaka och hur många de ovan beskrivna trygghetsreglerna kan tillämpas på. 6 (7) Promemorian anger inte hur det årliga återbetalningsbeloppet ska beräknas om åldergränsen tas bort. Nu beräknas årsbeloppen utifrån det år lånen ska vara återbetalade enligt reglerna ovan. Jämställdheten Det anges i utredningen att kvinnor är i majoritet av dem som förväntas ha kvar en studieskuld efter 67 års ålder, då de fått årsbeloppen nedsatta och därmed skjutit fram återbetalningen. Vidare anges att då kvinnor genomsnittligt har lägre livsinkomster och utbildar sig i högre utsträckning än män, men får sämre avkastning på sin utbildningsinvestering, bedöms förslaget sammantaget få större konsekvenser för kvinnor jämfört med män. Dessutom anges att kvinnor generellt är noggrannare med att återbetala än män. Någon hänsyn till skillnaderna tas inte i promemorian, det konstateras bara att konsekvenserna blir större för kvinnorna. Stadskontoret vill poängtera att kvinnor som redan har låga inkomster kommer att som ålderspensionärer få ännu sämre ekonomi och därmed svårare att återbetala. Enligt den statliga Pensionsmyndigheten hade kvinnor år 2011 i genomsnitt 65 % av mäns pensioner. Anledningen till detta är enligt Pensionsmyndigheten bland annat att kvinnor arbetar mer deltid än män då de tar större ansvar för barn och hem och att kvinnor har generellt lägre lön än män oavsett yrke. Kvinnor kommer dessutom generellt ut senare i arbetslivet vilket också påverkar pensionen. Att männen är slarvigare med inbetalningarna och att utlandsstudenter missköter inbetalningarna anges vidare i utredningen. Detta sammantaget skulle innebära lägre besparingar för staten. Att generalisera låntagarnas åtagande på detta sätt är dessutom tveksamt. Vad det innebär att låntagare är slarviga eller missköter sig förklaras inte, några belägg för dessa resonemang redovisas inte heller. Det anges även i promemorian att administrationskostnaderna för CSN och Kronofogdemyndigheten kommer att öka. Inga beräkningar anges. Troligvis kommer också förslaget leda till fler tvister om återbetalning och fler överklagade utsökningsärende i domstol enligt promemorian. Förutom den personliga utsattheten i dessa ärenden torde de ökade administrativa kostnaderna inte minska statens förslust. Det finns ett jämställdhetsperspektiv i utredningen, men bara som ett påstående av att kvinnorna kommer att påverkas mest. Konsekvensanalyser I promemorian beskrivs att statens utgifter beräknas minska med 350 miljoner kronor årligen om åldersavskrivningen tas bort. Konsekvenserna av promemorians förslag är svåra att bedöma då inga tydliga kostandsberäkningar gjorts. Det anges exempelvis enbart att administrativa kostnader kommer att öka.
Det anges i promemorian att förslaget inte får någon nämnbar påverkan på kommunernas ekonomiska bistånd. En del personer har behov av insatser, till exempel hemtjänst, med av kommunen fastställd avgift som beräknas utifrån inkomst. När dessa personer nu också ska återbetala studielån kan de komma att hamna under skälig levnadsnivå. I promemorian anges Socialnämnden kan i speciella fall ge ekonomiskt bistånd till betalning av skulder om det är den enda möjligheten för den enskilde att uppnå en skälig levnadsnivå. Detta är dock inte den vanliga regeln. Därför krävs ett tydligt regelverk som anger vad som ska prioriteras i dessa fall, avskrivning av studieskulden eller att kommunen ska ge ekonomiskt bistånd. Det senare fallet, som innebär att kommunen skulle få ökade kostnader för ekonomiskt bistånd, strider mot den kommunala finansieringsprincipen. 7 (7) Sammantaget pekar ovanstående på att de nuvarande återbetalningsreglerna ska gälla även fortsättningsvis. Möjligtvis kan ett tillägg göras i reglerna som innebär att de som fortsätter arbeta efter 65-års ålder och fortfarande har en studieskuld ska fortsätta återbetala under sin yrkesverksamma tid. Ansvariga Birgitta Vilén-Johansso Avdelningschef Jan-Inge Ahlfridh Stadsdirektör
Malmö stad Kommunstyrelsen 1 (3) Datum 2014-08-29 Adress August Palms Plats 1 Diarienummer STK-2014-740 Yttrande Till Utbildningsdepartementet Remiss från Utbildningsdepartementet avseende promemorian Avskaffad åldersavskrivning för studielån och återkrav av studiemedel (svarsdatum 1 okt) Dnr U2014/4061/SF Sammanfattning Malmö stad är tveksam till om minskningen av förlusterna för staten, som anges i promemorian, kan bli så stor genom att åldersavskrivningen tas bort. Det anges att statens utgifter beräknas minska med 350 miljoner kronor årligen. Konsekvenserna av promemorians förslag är svåra att bedöma då inga tydliga kostandsberäkningar gjorts. Det finns ett jämställdhetsperspektiv i promemorian, men bara som ett konstaterande att kvinnor kommer att drabbas, dock tas ingen hänsyn till problematiken. Sammantaget anser Malmö stad att de nuvarande återbetalningsreglerna ska gälla även fortsättningsvis. Möjligtvis kan ett tillägg göras i reglerna som innebär att de som fortsätter arbeta efter 65-års ålder och fortfarande har en studieskuld, ska fortsätta återbetala under sin yrkesverksamma tid. Yttrande Promemorian är otydligt skriven både vad gäller beskrivningen av nuvarande regelverk och vad som faktiskt ska gälla om promemorians förslag går igenom. Alla i Sverige bör ha lika goda möjligheter att studera oavsett hemmets socioekonomiska status och oavsett kön. Detta kräver att möjligheterna att finansiera studierna är fördelaktiga. Grundregeln måste alltid vara att lån ska återbetalas, vilket också de allra flesta gör då det gäller studielån. Att inför eventuella studier och därtill hörande studieskulder ta med i beräkningen att det finns trygghetsregler kopplade till återbetalning/återkrav är troligtvis inte särskilt vanligt. Försämrade villkor, som kan bli följden om promemorians förslag går igenom, kan istället innebära att människor avstår från studier för att inte sätta sig i en framtida svårbedömd skuldsituation.
Att allt fler äldre har goda förutsättningar att arbeta högre upp i åldrarna innebär inte att alla äldre har dessa fysiska eller mentala förutsättningar. De som påbörjar studier sent kan i det tidigare yrkeslivet ha haft ett tungt arbete som inneburit belastningsskador. Dessutom leder inte alla akademiska utbildningar till arbete med hög lön eller utan fysiska och mentala påfrestningar. Därmed är det inte givet att den enskilda löntagaren har förmåga att utnyttja den så kallade LAS-åldern, att kvarstå i anställning till utgången av den månad han/hon fyller 67 år. Dessa löntagare, som inte arbetar till 67 och som har haft låg lön, kommer troligtvis ha svårt att återbetala studielån efter 67 års ålder. 2 (3) Att återbetala studielån, studiemedel eller återkrav efter pensioneringen I utredningen anges att generellt får förslaget konsekvenser för de äldre låntagare som har en lägre ålderspension i relation till sin tidigare inkomst från förvärvsarbete. De är få förunnat att ha en högre pension än vad den tidigare lönen varit, vilket skulle innebära att de allra flesta drabbas. Även de som under flera år har fått årsbeloppet nedsatt påverkas av förslaget. Här finns således två grupper låntagare som särskilt efter pensionen kommer att ha svårt att återbetala lånen.. Statens utgifter beräknas minska med 350 miljoner kronor årligen men det framgår inte hur denna siffra har tagits fram. Detta gör promemorians förslag svårbedömda. Malmö stad är tveksam till om denna minskning av förlusterna för staten kan bli så stor då minskningen är beroende av de svagare inkomstgruppernas förmåga att betala tillbaka samtidigt som de nuvarande trygghetsreglerna ska finnas kvar. Promemorian anger inte hur det årliga återbetalningsbeloppet ska beräknas om åldergränsen tas bort. Jämställdheten Det anges i promemorian att kvinnor är i majoritet av dem som förväntas ha kvar en studieskuld efter 67 års ålder, då de fått årsbeloppen nedsatta och därmed skjutit fram återbetalningen. Vidare anges att då kvinnor genomsnittligt har lägre livsinkomster och utbildar sig i högre utsträckning än män, men får sämre avkastning på sin utbildningsinvestering, bedöms förslaget sammantaget få större konsekvenser för kvinnor jämfört med män. Någon hänsyn till skillnaderna tas inte i promemorian, det konstateras bara att konsekvenserna blir större för kvinnorna. Malmö stad vill poängtera att kvinnor som redan har låga inkomster kommer att som ålderspensionärer få ännu sämre ekonomi och därmed svårare att återbetala. Enligt den statliga Pensionsmyndigheten hade kvinnor år 2011 i genomsnitt 65 % av mäns pensioner. Anledningen till detta är enligt Pensionsmyndigheten bland annat att kvinnor arbetar mer deltid än män då de tar större ansvar för barn och hem och att kvinnor har generellt lägre lön än män oavsett yrke. Kvinnor kommer dessutom generellt ut senare i arbetslivet vilket också påverkar pensionen.
Att generalisera låntagarnas åtagande på det sätt som görs i promemorian, männen är slarvigare och utlandsstudenter missköter inbetalningarna, är tveksamt. Vad det innebär att låntagare är slarviga eller missköter sig förklaras inte, några belägg för dessa resonemang redovisas inte heller. 3 (3) Det anges i promemorian att administrationskostnaderna för CSN och Kronofogdemyndigheten kommer att öka. Inga beräkningar anges. Troligvis kommer också förslaget leda till fler tvister om återbetalning och fler överklagade utsökningsärende. Förutom den personliga utsattheten i dessa ärenden torde de ökade administrativa kostnaderna inte minska statens förslust. Malmö stad vill påpeka att en del personer har behov av insatser, till exempel hemtjänst, med av kommunen fastställd avgift som beräknas utifrån inkomst. När dessa personer nu också ska återbetala studielån kan de komma att hamna under skälig levnadsnivå. I promemorian anges Socialnämnden kan i speciella fall ge ekonomiskt bistånd till betalning av skulder om det är den enda möjligheten för den enskilde att uppnå en skälig levnadsnivå. Detta är dock inte den vanliga regeln. Därför krävs ett tydligt regelverk som anger vad som ska prioriteras i dessa fall, avskrivning av studieskulden eller att kommunen ska ge ekonomiskt bistånd. Det senare fallet, som innebär att kommunen skulle få ökade kostnader för ekonomiskt bistånd, strider mot den kommunala finansieringsprincipen. Ordförande Katrin Stjernfeldt Jammeh Sekreterare Tomas Bärring [Här anger du om det finns reservationer/särskilda yttranden]