INSTITUTIONEN FÖR NEUROVETENSKAP OCH FYSIOLOGI AFT101 Vetenskaplig metod, 15 högskolepoäng Scientific methods, 15 credits Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen för neurovetenskap och fysiologi 2018-05-25 att gälla från och med 2018-11-30, vårterminen 2019. Utbildningsområde: Vård 100 % Ansvarig institution: Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Inplacering Kursen är en obligatorisk programkurs inom det samordnade masterprogrammet med särskild inriktning mot hälsovetenskapligt utvecklingsarbete vid Sahlgrenska akademin. Kursen ges också som fristående kurs på avancerad nivå samt kan även ges som uppdragsutbildning. Huvudområde Fördjupning - A1F, Avancerad nivå, har kurs/er på avancerad nivå som förkunskapskrav Förkunskapskrav För tillträde till kursen krävs kandidatexamen om 180 högskolepoäng inom hälsovetenskapligt huvudområde, kurser om minst 15 högskolepoäng på avancerad nivå inom hälsovetenskapligt område, samt Svenska B och Engelska A alternativt Svenska 3 och Engelska 6 på gymnasienivå eller motsvarande. Lärandemål Efter godkänd kurs ska studenten kunna: Kunskap och förståelse redogöra för centrala vetenskapsteoretiska begrepp, perspektiv och antaganden inom olika forskningsmetodologiska traditioner, jämföra relevans, möjligheter och begränsningar i olika vetenskapsteoretiska perspektiv på kunskapsproduktion realterat till olika forskningsproblem
Färdigheter och förmåga identifiera, formulera och problematisera en forskningsfråga inom det egna huvudområdet, kritisk granska och värdera problemformulering, syfte/forskningsfråga, design, resultat, argumentation och slutsatser i forskningsprojekt med såväl kvalitativ som kvantitativ metod, utforma, presentera och argumentera för relevans, möjligheter och begränsningar av kvalitativ samt kvantitativ forskningsdesign relaterat till ett forskningsproblem, syfte och frågeställning Värderingsförmåga och förhållningssätt argumentera för etiska principer, mångfalds-, sociala, ekonomiska och hållbarhetsaspekter i relation till olika forskningsproblem, design och metod kritiskt värdera olika problemformuleringars betydelse för utveckling av huvudområdet och betydelse/nytta för den enskilde individen kritiskt värdera olika problemformuleringars samhällsrelevans samt betydelse och värde sett ur ett hållbarhetsperspektiv Kursen är hållbarhetsrelaterad, vilket innebär att minst ett av kursens lärandemål tydligt visar att kursens innehåll uppfyller minst ett av Göteborgs universitets fastställda kriterier för hållbarhetsmärkning. Innehåll Delkurs 1. Vetenskaps- och kunskapsteori (Theory of science and epistemology)5 hp Delkurs 2. Vetenskaplig metod, (Scientific methods) 10 hp Betygsskala: Godkänd (G) och Underkänd (U) Delkurser 1. Delkurs 1. Vetenskaps- och kunskapsteori (Theory of science and epistemology), 5 hp Centrala vetenskapsteoretiska begrepp inom olika forskningsmetodologiska traditioner. Granskning av forskningsfråga, design, resultat, argumentation och slutsatser i studier genomförda med såväl kvalitativ som kvantitativ metod. 2. Delkurs 2. Forskningsmetod (Research methods), 10 hp Forskningsansatser och metodologi Forskningsetik Utformning av projektskiss Opposition av annans kursdeltagares projektskiss
Former för undervisning Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, workshops, seminarier, grupparbeten, studieuppgifter och egna litteraturstudier. Undervisningsspråk: svenska Undervisningen kan vid behov komma att ske på engelska. Former för bedömning Bedömning av studentens kunskaper sker genom skriftliga och muntliga redovisningar av studie- och examinationsuppgifter. För godkänt betyg krävs närvaro och aktivt deltagande vid seminarier, studiegruppsarbete, gruppredovisningar, examinationer samt fullgjorda studieuppgifter och godkända examinationer. I händelse av frånvaro vid obligatoriska moment ska igentagning ske enligt anvisningar från kursansvarig lärare. Examination av delkurs 1 sker skriftligt och muntlig i grupp, samt genom opposition av kurskamraters examinationsuppgift. Examination av delkurs 2 sker individuellt skriftlig och muntlig samt genom opposition av kurskamrats examinationsuppgift. Om student som underkänts två gånger på samma examinerande moment önskar byte av examinator inför nästa examinationstillfälle, ska sådan begäran inlämnas skriftligt till kursansvarig institution och bifallas om det inte finns särskilda skäl däremot (HF 6 kap 22). I det fall en kurs har upphört eller genomgått större förändringar ska studenten i normalfallet garanteras tillgång till minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) under en tid av åtminstone ett år med utgångspunkt i kursens tidigare uppläggning. Betyg På kursen ges något av betygen Godkänd (G) och Underkänd (U). Kursvärdering Kursvärdering sker skriftligt efter avslutad kurs samt muntligt i dialog med studenterna under kursens gång samt i samband med kursavslut. Kursansvarig lärare sammanställer analys av kursvärderingarna och ger förslag till utveckling av kommande kursupplägg. Resultatet och förslag på eventuella förändringar i kursens upplägg förmedlas både till de studenter som genomförde värderingen och till de studenter som ska påbörja kursen. Övrigt Kursen är upplagd med ett integrativt vetenskaps- och kunskapsteoretiskt perspektiv på både kvantitativa och kvalitativa forskningsansatser. Detta innebär att det i kursens innehåll inte kan urskiljas en enskild kvantitativ respektive kvalitativ del. Tidigare studier i vetenskaplig metod om en enskild 7,5 högskolepoängs kurs med inriktning mot kvalitativ eller en enskild kvantitativ kurs kan därför inte tillgodoräknas. Däremot kan kurser om sammanlagt 15 högskolepoäng omfattande både kvalitativ och kvantitativ metod tillgodoräknas i ansökan om examen.
INSTITUTIONEN FÖR NEUROVETENSKAP OCH FYSIOLOGI AFT101 Vetenskaplig metod, 15 högskolepoäng Scientific methods in rehabilitation, 15 credits Litteraturlista för AFT101, gällande från och med vårterminen 2019 Litteraturlistan är fastställd av Institutionen för neurovetenskap och fysiologi 2018-06- 18 att gälla från och med 2018-11-30, vårterminen 2019. Berggren C. Vetenskaplig publicering historik, praktik och etik. Lund: Studentlitteratur; 2016 (146 s.). Birkler J. Vetenskapsteori. En grundbok. 2:a upplagan. Stockholm: Liber; 2012. (160 s.) Björk J. Praktisk statistik för medicin och hälsa. Stockholm: Liber; 2012. Kap 1-12 (247 s.) Carter RE, Lubinsky J, Domholdt E. Rehabilitation research. Principles and applications 5th ed. (ny uppl. i pocket) S:t Louis: Elsevier Saunders; 2015 (489 s.) Dahlberg Karin Att undersöka hälsa och vårdande. Stockholm: Natur och Kultur; 2014 (203 s.) Granskär M, Höglund-Nielsen B. Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. 3:e uppl. Lund: Studentlitteratur; 2017 (262 s.) Hedenius F, Persson M, Sprei F. Hållbar utveckling - nyanser och tolkningar. Lund: Studentlitteratur; 2018 (136 s.) Kvale S, Brinkmann S. Den kvalitativa forskningsintervjun. 3:e uppl. Lund: Studentlittetratur; 2014 (412 s.) Malterud K. Kvalitativa metoder i medicinsk forskning. 3:e uppl. Lund: Studentlitteratur; 2011. Kap 4-10 (124 s.)
Resnik David B. The Ethics of Science: An Introduction. New York: Routledge; 1998: https://pdfs.semanticscholar.org/ca4f/741ee08725e778452da4bbd5c91b42a416a8.pdf Salwén Håkan. Forskningsetik för humaniora. Stockholm: Thales; 2017. (88 s.) Vetenskapsrådet. CODEX - samlingen av regler och riktlinjer för forskning: http://www.codex.vr.se/index.shtml Vetenskapliga artiklar och egen vald metodlitteratur tillkommer.